Socialutskottets verksamhet riksmötet 2002/03

Socialutskottets verksamhet riksmötet 2002/03

 

 

 

 

 

 

 

Beredningsområde

Socialutskottet bereder ärenden som rör omsorger om barn och ungdom, utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, omsorger om äldre och handikappade, åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör också socialutskottets beredningsområde.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, vilka ingår i politikområdet Forskningspolitik inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2002/03 hade socialutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Ingrid Burman (v)

Chatrine Pålsson (kd)

Susanne Eberstein (s) (t.o.m. den 23 oktober 2002)

Kristina Zakrisson (s) (fr.o.m. den 24 oktober 2002)

Margareta Israelsson (s)

Chris Heister (m) (t.o.m. den 6 november 2002)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Kerstin Heinemann (fp)

Conny Öhman (s)

Lars U Granberg (s)

Catherine Persson (s)

Carl-Axel Johansson (m)

Marina Pettersson (s)

Gabriel Romanus (fp) (tjänstledig fr.o.m. den 24 februari 2003 t.o.m. den 6 april 2003)

Kenneth Johansson (c)

Christer Engelhardt (s)

Anne Marie Brodén (m) (suppleant t.o.m. den 13 november 2002)

Elina Linna (v)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

 

Suppleanter

Martin Nilsson (tjänstledig t.o.m. den 14 december 2002)

Jan Emanuel Johansson (s)

Björn Hamilton (m) (fr.o.m. den 14 november 2002 t.o.m. den 31 december 2002)

Magdalena Andersson (m) (fr.o.m. den 1 januari 2003)

Mia Franzén (fp)

Christina Nenes (s)

Göran Norlander (s)

Ulrik Lindgren (kd)

Gunilla Wahlén (v)

Anneli Särnblad Stoors (s)

Peter Danielsson (m) (t.o.m. den 31 december 2002)

Lena Adelsohn Liljeroth (m) (fr.o.m. den 1 januari 2003)

Veronica Palm (s)

Christer Winbäck (fp)

Annika Qarlsson (c)

Kent Härstedt (s)

Catharina Elmsäter-Svärd (m) (t.o.m. den 31 december 2002)

Stefan Hagfeldt (m) (fr.o.m. den 1 januari 2003)

Lennart Gustavsson (v)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Marita Aronson (fp) (fr.o.m. den 15 oktober 2002)

Linnéa Darell (fp) (fr.o.m. den 15 oktober 2002)

Rosita Runegrund (kd) (fr.o.m. den 15 oktober 2002)

Lars-Ivar Ericson (c) (fr.o.m. den 15 oktober 2002)

Leif Björnlod (mp) (fr.o.m. den 15 oktober 2002)

Lennart Axelsson (s) (fr.o.m. den 12 mars 2003)

Thomas Strand (s) var ersättare för Martin Nilsson t.o.m. den 14 december 2002. Louise Edlind-Friberg (fp) var ersättare för Gabriel Romanus fr.o.m. den 24 februari 2003 t.o.m. den 6 april 2003.

Ordförande i utskottet var Ingrid Burman och förste vice ordförande Chatrine Pålsson. Andre vice ordförande var t.o.m. den 23 oktober 2002 Susanne Eberstein och fr.o.m. den 5 november 2002 Kristina Zakrisson. Som framgår av uppställningen tillhörde sju av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, två Vänsterpartiet, en Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Monica Dohnhammar, kanslichef

Ingrid Skogö, föredragande

Eva Willman, föredragande

Cecilia Back, föredragande

Anders Bergene, föredragande

Anita Lysholm, byråassistent

Pia Lönnberg, byråassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2002/03 sammanträdde utskottet vid sammanlagt 37 tillfällen. Utskottet behandlade sammanlagt 10 propositioner, 3 skrivelser från regeringen, 3 förslag från Riksdagens revisorer och 945 motionsyrkanden. Utskottet avlämnade 20 betänkanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott. Innehållet i dessa beskrivs kortfattat nedan.

Betänkanden

Budget för år 2003

I betänkande 2002/03:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg behandlade utskottet regeringens förslag beträffande anslagen under utgiftsområde 9 för budgetåret 2003 samt drygt 180 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. I enlighet med ett motionsyrkande från s, v och mp föreslog utskottet att anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård skulle tillföras ytterligare 186 miljoner kronor. Utskottet föreslog vidare en viss ändring av regeringens förslag till nytt mål för barnpolitiken. I övrigt tillstyrkte utskottet regeringens förslag.

Med anledning av motionsyrkanden föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen vid det kommande arbetet med att genomföra handlingsprogrammet för att motverka spelberoende samt för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande bl.a. beakta spelets samhällsekonomiska konsekvenser. Vidare ansåg utskottet att regeringen bör göra en kartläggning och analys av vissa frågor angående personlig assistans m.m., nämligen dels hur tillämpningen ser ut vad gäller makars och sambors gemensamma ansvar för hem och hushåll när den ene är funktionshindrad och har rätt till personlig assistans, dels hur barns rätt till personlig assistans utvecklats i tillämpningen, dels hur psykiskt funktionshindrades behov av någon form av sysselsättning tillgodoses i realiteten mot bakgrund av bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) samt dels huruvida psykiskt funktionshindrade får daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övriga motionsyrkanden avstyrktes.

M-, fp-, kd- och c-ledamöterna deltog inte i beslutet om anslagen utan redovisade sina alternativa budgetförslag i särskilda yttranden. I betänkandet finns ytterligare 7 särskilda yttranden samt 19 reservationer.

Hälso- och sjukvårdspolitik

I betänkande 2002/03:SoU3 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. behandlades drygt 170 motionsyrkanden på området från den allmänna motionstiden 2002. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och mot bakgrund av pågående arbete. I betänkandet finns 59 reservationer och fem särskilda yttranden.

Utskottet ställde sig i betänkande 2002/03:SoU8 Vissa förbrukningsartiklar bakom regeringens förslag i proposition 2002/03:42 att Läkemedelsförmånsnämnden ges behörighet att pröva om förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller som behövs för egenkontroll av medicinering skall ingå i läkemedelsförmånerna. Nämnden skall även fastställa försäljningspris för varorna. Utskottet avstyrkte den motion som väckts med anledning av förslaget. En reservation avlämnades.

I betänkande 2002/03:SoU11 Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2003 föreslog utskottet att skrivelse 2002/03:51, där regeringen redogör för nämnda överenskommelse, skulle läggas till handlingarna. Utskottet avstyrkte 10 motionsyrkanden som väckts med anledning av skrivelsen och 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. I betänkandet finns 11 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Regeringen föreslog i proposition 2002/03:20 en ny lag om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. Lagen innebär att kommuner och landsting ges möjlighet att samverka i en nämnd för att gemensamt fullgöra uppgifter inom det nämnda området. Andra förslag i propositionen gick ut på att ersätta uttrycket ”medicinskt färdigbehandlad” i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård med uttrycket ”utskrivningsklar” samt att kommunen blir betalningsansvarig först när patienten är utskrivningsklar och en vårdplan är upprättad. Utskottet behandlade propositionen, 15 motionsyrkanden som väckts med anledning av denna samt 5 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002 i betänkande 2002/03:SoU12 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet. Utskottet tillstyrkte i huvudsak samtliga lagförslag samt föreslog med anledning av ett motionsyrkande en förlängning av lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård t.o.m. utgången av 2004. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns 14 reservationer.

I betänkande 2002/03:SoU17 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning m.m. behandlade utskottet förslagen i proposition 2002/03:73 att höja nämnda åldersgräns från 67 till 70 år samt att ge möjlighet för tandläkare och tandhygienister att utföra tandvård inom tandvårdsförsäkringen även efter det att de fyllt 70 år. I ärendet behandlades även 10 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt ett trettiotal motionsyrkanden om olika tandvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2002. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag samt avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 13 reservationer.

Folkhälsopolitik

I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:35, 47 motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen samt ett sjuttiotal motionsyrkanden i olika folkhälsofrågor från den allmänna motionstiden 2002. Utskottet delade regeringens uppfattning att det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet bör vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utskottet ställde sig även bakom förslaget till en sektorsövergripande målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med elva målområden: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer och produkter, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa, ökad fy­sisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel samt mins­kat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Utskottet tillstyrkte också förslaget att regeringen skall få bestämma de delmål som skall gälla för folkhälsoarbetet. Samtliga motioner avstyrktes. I betänkandet finns 33 reservationer och 4 särskilda yttranden.

I betänkandena 2002/03:SoU4 Vissa tobaksfrågor respektive 2002/03:SoU6 Alkoholfrågor togs övriga motionsyrkanden om tobak och alkohol upp till behandling. Utskottet avstyrkte 7 respektive 41 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002, främst med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och till pågående arbete. Det finns 3 reservationer och 1 särskilt yttrande i det förstnämnda betänkandet samt 15 reservationer och 2 särskilda yttranden i det sistnämnda.

Den 28 januari 2003 beslutade socialutskottet att inleda ett arbete på narkotikaområdet som skall pågå under hela valperioden och genomföras i nära samarbete med justitieutskottet. Utskotten kommer att samarbeta kring olika arrangemang, t.ex. gemensamma studiebesök och utfrågningar. I planeringen för det utvidgade samarbetet ingår även att mot slutet av valperioden göra en gemensam bedömning av hur framgångsrikt arbetet med narkotikabekämpningen är. Mot denna bakgrund föreslogs i betänkande 2002/03:SoU5 Vissa narkotikafrågor ett tillkännagivande om att regeringen senast den 29 april 2005 bör avlämna en resultatskrivelse till riksdagen avseende, för socialutskottets vidkommande, åtgärder mot narkotika inom socialutskottets beredningsområde. Resultatskrivelsen bör bl.a. innehålla en redogörelse för vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt regeringens analys och bedömning. Utskottet avstyrkte vidare 17 motionsyrkanden i olika narkotikafrågor från den allmänna motionstiden 2002, vilket föranledde 8 reservationer.

Mot bakgrund av utgången i det s.k. Gourmetmålet i Marknadsdomstolen föreslog regeringen i proposition 2002/03:87 att förbudet gällande marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter i periodiska skrifter m.m. begränsas till att avse drycker som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol. Utskottet ställde sig bakom bl.a. detta förslag i betänkande 2002/03:SoU16 Vissa alkohol- och tobaksfrågor. Den motion som väckts med anledning av propositionen, liksom tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002, avstyrktes. En reservation lämnades i ärendet.

Regeringen beslutade genom förordning i april 2003 att bestämmelserna i smittskyddslagen (1988:1472) om samhällsfarliga sjukdomar skall tillämpas på svår akut respiratorisk sjukdom (SARS). I proposition 2002/03:131 föreslog regeringen dels att riksdagen skulle godkänna dessa föreskrifter, dels att SARS skulle anges som en samhällsfarlig sjukdom i bilagan till smittskyddslagen. Utskottet tillstyrkte bifall till propositionen i betänkande 2002/03:SoU20 Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS).

Barnpolitik

Utskottet behandlade i betänkande 2002/03:SoU2 Barn i väpnade konflikter – Fakultativt protokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter regeringens proposition 2001/02:178 samt två motioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte förslaget att riksdagen skulle godkänna protokollet, vilket bl.a. innebär att åldersgränsen för deltagande i fientligheter och för obligatorisk rekrytering till väpnade styrkor höjs från 15 till 18 år. Motionerna avstyrktes.

I betänkande 2002/03:SoU15 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:53, ett trettiotal motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt ett femtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Lagförslagen innebar bl.a. att en lagstadgad skyldighet infördes för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vidare utvidgades anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen (2001:453) till att även omfatta myndigheter inom kriminalvården och rättspsykiatriska avdelningar inom Rättsmedicinalverket samt anställda inom dessa myndigheter. Bestämmelser föreslogs också om att socialnämnden, när ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år, särskilt skall överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden om barnet till familjehemsföräldrarna. Regeringen föreslog även en ny straffskärpningsgrund i brottsbalken. Bestämmelsen avser fall där brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Utskottet ställde sig i sak bakom samtliga förslag i propositionen samt avstyrkte alla motionsyrkanden. Utskottsmajoritetens ställningstagande föranledde 43 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Handikappolitik

I betänkande 2002/03:SoU19 Översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning föreslog utskottet, på eget initiativ, ett tillkännagivande till regeringen om en sådan översyn. Utskottet konstaterade att rätten till personlig assistans hade funnits i nästan 10 år och att tiden nu var mogen för en bred översyn av lagen om assistansersättning. Översynen skall bl.a. avse hur lagen har fungerat i praktiken, personalförsörjningen och hur den långsiktiga finansieringen skall se ut.

(Se även under Budget för år 2003.)

Äldrepolitik

I betänkande 2002/03:SoU9 Äldrepolitiken – Uppföljning av den nationella handlingsplanen och förslag angående kommunernas äldreomsorg behandlades regeringens skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR4 angående nationella mål i kommunernas äldreomsorg, 34 motionsyrkanden med anledning av skrivelsen, 14 motionsyrkanden med anledning av revisorernas förslag samt ett åttiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Utskottet ställde sig bakom tre av revisorernas förslag och föreslog tillkännagivanden härom till regeringen. För det första ansåg utskottet det oacceptabelt i en rättsstat att gynnande domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte respekteras och att kommunala beslut inte verkställs samt att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Vidare delade utskottet revisorernas bedömning att Socialstyrelsens normerande roll bör stärkas och att det är väsentligt att regeringen aktivt följer upp att styrelsens vidgade mandat leder till att äldreomsorgens nationella mål förs ut och följs upp. Slutligen ansåg utskottet att tillsynen behöver skärpas ytterligare. Socialstyrelsen bör inom ramen för den nationella tillsynen utveckla gemensamma indikatorer över några viktiga kvalitetsaspekter samt inriktningen av äldreomsorgens insatser. Utskottet avstyrkte övriga förslag från Riksdagens revisorer liksom samtliga motioner. I betänkandet finns 53 reservationer och 8 särskilda yttranden.

Socialtjänstpolitik

I betänkande 2002/03:SoU10 Familjehemsvård var dels huvuddelen av Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR8, dels 9 motionsyrkanden som väckts med anledning av förslaget uppe till behandling. Utskottet föreslog att riksdagen skulle bifalla de förslagspunkter som var i fråga i ärendet liksom fyra av motionsyrkandena. Utskottet förordade ett tillkännagivande om att den utredning som regeringen avsåg att tillkalla för att genomföra en samlad analys av den sociala barn- och ungdomsvården bör omfatta de olika frågor som revisorena påtalat som brister inom familjehemsvården. Bland annat bör det utarbetas en strategi för familjehemsvårdens långsiktiga utveckling. Det bör även göras en kartläggning av den pågående utvecklingen på området samt en satsning för att underlätta kommunernas rekrytering av nya familjehem. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden. Ett särskilt yttrande lämnades.

Riksdagens revisorer har, på uppdrag av socialutskottet, granskat Statens institutionsstyrelses (SiS) verksamhet i vissa avseenden. Granskningen utmynnade i revisorernas förslag 2002/03:RR9, vilket utskottet behandlade i betänkande 2002/03:SoU13 Med tvång och god vilja – vad gör Statens institutionsstyrelse? Ärendet omfattade även 5 motionsyrkanden som väckts med anledning av förslaget och 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Utskottet ställde sig i princip bakom revisorernas förslag och föreslog ett tillkännagivande till regeringen med bl.a. den innebörden att SiS övergripande ansvar för behandlingen vid institutionerna bör förtydligas. Vidare bör SiS fortsätta underlätta för institutionerna att implementera metoder som har vetenskapligt stöd, konkretisera målen för verksamheten samt prioritera och utveckla uppföljningen av vårdresultat. Utskottet ansåg vidare bl.a. att regeringen bör utreda hur tillsynen av SiS verksamhet kan göras oberoende av SiS. Utskottet förordade även bifall till del av ett motionsyrkande om vikten av ett genusperspektiv. Utskottet avstyrkte ett av förslagen från revisorerna liksom övriga motionsyrkanden. Det finns 3 reservationer i betänkandet.

I proposition 2002/03:36 föreslog regeringen bl.a. att det i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skulle föras in ett principiellt förbud för socialtjänsten att i sammanställningar av personuppgifter ta in uppgifter om känsliga och ömtåliga personliga förhållanden. Utskottet tillstyrkte i betänkande 2002/03:SoU14 Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten regeringens förslag. De två motioner som väckts med anledning av propositionen avstyrktes däremot, vilket föranledde en reservation.

Övriga frågor

I betänkande 2002/03:SoU18 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002 behandlades regeringens skrivelse 2002/03:125 där nämnda medelsfördelning redovisas. Utskottet ansåg att skrivelsen inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Yttranden

I yttrande 2002/03:SoU1y Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till finansutskottet redovisade socialutskottet sin uppfattning rörande regeringens förslag till ram för utgiftsområde 9 i budgetpropositionen för 2003 jämte motionsyrkanden såvitt avsåg utskottets beredningsområde. Socialutskottet förordade att utgiftsområdet skulle tillföras ytterligare 186 miljoner kronor i enlighet med ett motionsyrkande (s, v, mp) samt att övriga yrkanden skulle avstyrkas. Fyra avvikande meningar och ett särskilt yttrande avlämnades.

Socialutskottet uttalade sig i yttrande 2002/03:2y Alkoholbeskattning m.m. till skatteutskottet angående ett antal motionsyrkanden om alkoholbeskattningsfrågor från den allmänna motionstiden 2002. Socialutskottet betonade bl.a. vikten av att Sverige håller fast vid en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion samt anförde att alkoholskatten är ett viktigt verktyg i sammanhanget. Utskottet ansåg att motionerna borde avstyrkas. En avvikande mening finns i yttrandet.

I yttrande till utbildningsutskottet över regeringens proposition 2002/03:50, 2002/03:SoU3y Etikprövning av forskning, välkomnade socialutskottet en lagreglering på området och ställde sig bl.a. bakom propositionens allmänna utgångspunkter för etikprövning.

Yttrande 2002/03:SoU4y Utvecklingen inom den kommunala sektorn till finansutskottet avsåg regeringens skrivelse 2002/03:102 och 8 motioner som berörde socialutskottets beredningsområde. Socialutskottet ansåg att motionsyrkandena borde avstyrkas. Sju avvikande meningar avlämnades.

EU-frågorna

Utskottet har på olika sätt försökt skaffa sig god överblick över utvecklingen inom EU och information inför kommande ministerrådsmöten inom utskottets ansvarsområde. Utskottets kansli bevakar fortlöpande dokument från EU samt EU-nämndens dagordningar och de dokument som presenteras för EU-nämnden. Detta redovisas fortlöpande för utskottets ledamöter. Kansliet har vidare upprättat en promemoria över aktuella EU-frågor inom utskottets beredningsområde. Promemorian uppdateras årligen.

Statssekreteraren Eva Persson Göransson med medarbetare informerade i november 2002 om olika aktuella EU-frågor. Samma månad lämnade bl.a. ämnesrådet Birgitta Wittorp upplysningar till utskottet om två faktapromemorior. I maj 2003 informerades utskottet om vid det tillfället aktuella EU-frågor av statssekreteraren Mikael Sjöberg och medarbetare.

Utskottet gjorde en studieresa till Bryssel den 3–4 mars 2003 och besökte då Europeiska unionens råd, olika delar av kommissionen, Europaparlamentet samt Sveriges ständiga representation.

Utskottsutfrågningar

Inom ramen för det ovannämnda arbetet på narkotikaområdet genomfördes i samarbete med justitieutskottet två interna utfrågningar.

Den 20 mars 2003 anordnades en utfrågning angående sprututbytesprojektet med deltagare från infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen.

En utfrågning om narkotikatillgången och narkotikamissbrukets utbredning genomfördes den 3 april 2003. Deltog gjorde företrädare för Rikskriminalpolisen, Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Statens folkhälsoinstitut, Läkemedelsverket, Länskriminalpolisen i Stockholm, Socialtjänstförvaltningen i Stockholm, Polismyndigheten i Kalmar län samt Socialförvaltningen i Kalmar.

Den 20 maj 2003 hölls en offentlig utfrågning med fokus på frågor i vardagslivet för barn och unga med funktionshinder. Medverkande inbjudna var företrädare för Riksorganisationen Unga Synskadade, 12-gruppen, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Barnombudsmannen, Handikappombudsmannen, Skolverket/Myndigheten för skolutveckling, Svenska Kommunförbundet och Socialstyrelsen.

Studieresor, studiebesök, information m.m.

Utskottet gjorde under riksmötet studiebesök hos Socialstyrelsen (februari 2003), Systembolaget (mars 2003), Sveriges läkarförbund (mars 2003), sprututbytesprojektet vid Lunds lasarett (mars 2003; inom ramen för narkotikaprojektet), Sveriges Tandläkarförbund (april 2003) och Smittskyddsinstitutet (maj 2003).

Regeringens narkotikapolitiske samordnare Björn Fries med medarbetare informerade i november 2002 om regeringens Aktionsplan 2002 – för narkotikapolitisk mobilisering och samordning.

I december 2002 lämnade tjänstemän från Riksdagens revisorer information om rapporten Med tvång och god vilja – vad gör Statens institutionsstyrelse? (Rapport 2002/03:1). Vid samma tillfälle redogjorde tjänstemän från Riksrevisionsverket för rapporten Ingen plats för ungdomar – Konsekvenser av platsbristen vid de särskilda ungdomshemmen inom Statens institutionsstyrelse (SiS) (RRV 2002:13).

Regeringsrådet Susanne Billum, chefsförhandlare för Sverige, och medarbetare informerade i januari 2003 om förhandlingsläget beträffande en WHO-konvention om tobak.

I januari 2003 lämnade Barnombudsmannen och Socialstyrelsen synpunkter och information i anslutning till utskottets behandling av Riksdagens revisorers förslag angående familjehemsvården (2002/03:RR8). Barnombudsmannen företräddes bl.a. av BO Lena Nyberg och Socialstyrelsen av bl.a. överdirektören Lars Pettersson.

JO Kerstin André informerade i februari 2003 om JO:s verksamhet.

I anslutning till behandlingen av Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR9 Med tvång och god vilja – vad gör Statens institutionsstyrelse? lämnade generaldirektören för SiS, Sture Korpi, med medarbetare information till utskottet i mars 2003.

I april 2003 informerade tjänstemän från Landstingsförbundet om organdonation.

Statssekreteraren Ewa Persson Göransson med medarbetare lämnade i maj 2003 information inför den kommande propositionen om SARS (svår respiratorisk sjukdom).

Utländska besök

Under riksmötet tog utskottet emot delegationer från brittiska parlamentet och franska senaten samt tjänstemän från WHO:s Europakontor.

Uppföljning och utvärdering

De aktiviteter som redovisats i det föregående i form av utfrågningar, information, studieresor och studiebesök utgör viktiga led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Såsom framgår ovan har vissa aktiviteter skett inom ramen för det särskilda narkotikaprojekt som inletts i nära samarbete med justitieutskottet.

I detta sammanhang bör även nämnas betänkande 2002/03:SoU13, vari utskottet behandlade ett förslag från Riksdagens revisorer om Statens institutionsstyrelse, vars verksamhet revisorerna granskat på uppdrag av utskottet.

Ett annat viktigt led i uppföljningsarbetet är granskning föranledd av regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

I den ordinarie ärendehanteringen ingår vidare en omfattande uppföljning i form av underhandskontakter via kansliet med myndigheter, institutioner, organisationer m.m. som redovisas för utskottet. Inom utskottets beredningsområde ligger också myndigheter med särskilt ansvar för uppföljning av beslutade reformer.

 

Elanders Gotab, Stockholm  2003