Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2019/20
Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2019/20
Utskottets ämnesområden
Skatteutskottet bereder ärenden om
–statliga och kommunala skatter
–skatteförfarandet
–folkbokföring
–exekutionsväsendet
–anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
| Utskottets sammansättning | |
| Inledning | |
| Under riksmötet 2019/20 hade utskottet den sammansättning som framgår ne- | |
| dan. Fem av ledamöterna tillhörde Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, tre | |
| Sverigedemokraterna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Kristdemokra- | |
| terna, en Liberalerna och en Miljöpartiet. Ordförande i utskottet var Jörgen | |
| Hellman (S). Förste vice ordförande var Per Åsling (C), och andre vice ordfö- | |
| rande var Niklas Wykman (M). | |
| Med anledning av covid-19-pandemin våren 2020 kom gruppledarna över- | |
| ens om att bara 55 ledamöter skulle vara på plats vid omröstning i kammaren, | |
| men alla ledamöter var även fortsättningsvis i tjänst. För att klara utskottsar- | |
| betet under pandemin utökades därför antalet suppleantplatser i utskotten med | |
| över 300, och därefter valdes samma antal extra suppleanter in i respektive | |
| utskott. Därigenom fick i princip alla ledamöter möjlighet att tjänstgöra i alla | |
| utskott. | |
| Ledamöter | |
| Jörgen Hellman (S), ordförande | |
| Per Åsling (C) förste vice ordförande | |
| Niklas Wykman (M) andre vice ordförande | |
| Hillevi Larsson (S) | |
| Helena Bouveng (M) | |
| Eric Westroth (SD) | |
| Bo Broman (SD) t.o.m. 2019-10-25 | |
| Peter Persson (S) t.o.m. 2020-08-31 | |
| Tony Haddou (V) | |
| Boriana Åberg (M) | |
| David Lång (SD) | |
| Patrik Lundqvist (S) | |
| Hampus Hagman (KD) | |
| Anna Vikström (S) | |
| Joar Forssell (L) | |
| Johnny Skalin (SD) fr.o.m. 2019-10-25 | |
| Rebecka Le Moine (MP) | |
| Kjell Jansson (M) |
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
Suppleanter
Sultan Kayhan (S)
Fredrik Schulte (M)
Erik Ezelius (S)
Sofia Westergren (M)
Anne Oskarsson (SD)
Johnny Skalin (SD) t.o.m. 2019-10-25
Eva Lindh (S)
Helena Vilhelmsson (C)
Håkan Svenneling (V)
Mattias Karlsson i Luleå (M)
Cassandra Sundin (SD)
Laila Naraghi (S)
Andreas Carlson (KD) fr.o.m. 2020-03-19
Ola Möller (S)
Mats Persson (L)
Jörgen Grubb (SD)
Janine Alm Ericson (MP)
Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Bo Broman (SD) fr.o.m. 2019-10-25
Maria Nilsson (L)
Helena Gellerman (L) fr.o.m. 2019-12-19
Emma Berginger (MP)
Ida Gabrielsson (V)
Jakob Forssmed (KD)
Magnus Jacobsson (KD)
Ingemar Nilsson (S)
Ulla Andersson (V) fr.o.m. 2020-03-18
Alireza Akhondi (C) fr.o.m. 2020-02-05
Andreas Lennkvist Manriquez (V) fr.o.m. 2019-09-18 t.o.m. 2020-02-29
Extra suppleanter
Lena Emilsson (S) fr.o.m. 2019-10-04 t.o.m. 2019-11-03 Nermina Mizimovic (S) fr.o.m. 2019-11-11 t.o.m. 2020-02-14 Marcus Jonsson (KD) fr.o.m. 2020-01-14 t.o.m. 2020-02-20
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
| Som angavs ovan utökades antalet suppleantplatser i utskottet under våren | |
| 2020. I bilagan redovisas de extra suppleanter som därigenom valdes in i ut- | |
| skottet. |
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av Anna Wallin, kanslichef t.o.m. 2020-01-31 Eva Posjnov, kanslichef fr.o.m. 2020-04-15
Mikael Pyka, utskottsråd, tf. kanslichef fr.o.m. 2020-02-01 t.o.m. 2020-04-14 Eva Berggren, föredragande
Helena Winter, föredragande Marianne Kilnes, föredragande
Peder Brynolf, föredagande fr.o.m. 2020-01-10 t.o.m. 2020-04-27 Lalaina Hirvonen, utredare fr.o.m. 2020-03-16 t.o.m. 2020-06-21 Annelie Jonsson, utskottsassistent
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
Utskottets verksamhet
Inledning
Under riksmötet höll utskottet 27 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till ca 20 timmar. Under riksmötet behandlade utskottet fyra propositioner från 2018/19, 15 propositioner från 2019/20, två skrivelser från regeringen, ett utskottsinitiativ och 20 motionsyrkanden som hade väckts med anledning av dessa propositioner och skrivelser. Vidare behandlades 567 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20.
Spridningen av covid-19 medförde en extraordinär situation för samhället. Som redovisats ovan enades samtliga riksdagspartier i mars 2020 om att genomföra förändringar i riksdagens arbetssätt som innebar att endast 55 ledamöter deltog i beslut i riksdagens kammare. Samtliga ledamöter var även fortsättningsvis i tjänst, om än delvis i andra former än vanligt. Utskottens arbete påverkades genom att färre ledamöter än vanligt var på plats i riksdagen. Sammanträden kunde därför inte genomföras enbart med deltagande av utskottets ordinarie ledamöter och suppleanter. För att hantera den uppkomna situationen utökades, som redovisats ovan, antalet suppleanter i utskotten. Delar av utskottsverksamheten som gällde vissa beslut och justeringar koncentrerades till i huvudsak torsdagar. Andra delar av utskottsverksamheten bedrevs med flera ledamöter och suppleanter uppkopplade per telefon eller via videolänk.
Av utskottets totala antal sammanträden under riksmötet hölls sex med möjlighet till uppkoppling. Sammanträdena med möjlighet till uppkoppling innehöll huvudsakligen informationspunkter och olika beredningsfrågor.
Den 17 juni 2020 trädde en ny bestämmelse i riksdagsordningen i kraft (tillläggsbestämmelse 17:16.1) som innebär att riksdagen eller talmannen får besluta om att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges om det finns synnerliga skäl för distansdeltagande. Samma dag beslutade kammaren att det fanns sådana synnerliga skäl som innebar att utskottssammanträden på distans fick medges. Av utskottets totala antal sammanträden under riksmötet hölls sex med ledamöter som deltog på distans
Sammanlagt lämnade utskottet 28 betänkanden till kammaren. Dessutom lämnade utskottet tio yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade vidare fyra förslag till utskottsinitiativ relaterade till covid-19. Utskottet föreslog med stöd av sin initiativrätt ett förslag till förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete. I övriga fall beslutade utskottet att inte ta något utskottsinitiativ.
Verksamheten bestod även av arbete med EU-frågor. Utskottets ledamöter gjorde en utrikesresa och tog emot ett antal besök. Mot bakgrund av den extraordinära situation som spridningen av covid-19 medförde ställde dock utskottet in alla eller i stort sett alla bokade eller planerade resor och besök fr.o.m. mars 2020 och sköt dem på framtiden.
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
Betänkanden
Utskottet lämnade under riksmötet följande betänkanden till kammaren.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (SkU1)
Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska gå till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket drygt 2,1 miljarder kronor och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet fattade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Ändring i det nordiska skatteavtalet (SkU2)
Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet.
Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bl.a. en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.
De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU (SkU3)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. År 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen började gälla den 1 november 2019.
Ändrade mervärdesskatteregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4)
Regeringen föreslog vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.
Ändringarna handlar bl.a. om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till s.k. avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2020.
Skatteregler för tjänstepensionsföretag (SkU5)
Regeringen föreslog nya skatteregler för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Konkret innebär förändringen bl.a. att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, utan i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ.
Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. De började gälla den 15 december 2019.
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal (SkU6)
Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.
Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den s.k. källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
Tullverket (SkU7)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.
Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar största möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.
Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, dvs. avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och verksamhet från allmänna motionstiden.
Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar (SkU8)
Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de s.k. hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan t.ex. handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna började gälla den 1 januari 2020.
Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden (SkU9)
Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en s.k. kungörelse.
Bestämmelserna började gälla den 1 januari 2020.
Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning (SkU10)
Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bl.a. möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer.
Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU- domstolen. Regeringen har dessutom föreslagit en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna började i huvudsak gälla den 1 januari 2020.
Anstånd med kupongskatt i vissa fall (SkU11)
Regeringen har föreslagit att utländska juridiska personer under vissa förutsättningar ska kunna få anstånd med betalningen av kupongskatt vid utdelningar, om de uppvisar underskott för samma år. Möjligheten att få anstånd med skatten ska gälla för utländska juridiska personer som hör hemma inom EU, eller andra länder som har vissa typer av överenskommelser eller avtal med EU eller Sverige. Anstånd kan beviljas av Skatteverket efter ansökan. Den juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.
Förslaget är en följd av domen i ett mål i EU-domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2020.
Skatt på avfallsförbränning (SkU12)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns. Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.
Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.
Den nya lagen började gälla den 1 april 2020.
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
Skatt på plastbärkassar (SkU13)
För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall föreslog regeringen en ny skatt på bärkassar av plast. Kassarna beskattas med 3 kronor styck, och mindre och tunnare kassar beskattas med 30 öre styck.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna började gälla den 1 mars 2020.
Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (SkU14)
För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.
Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla, eftersom coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.
Sänkt skatt på drivmedel (SkU15)
Koldioxidskatten och energiskatten sänktes med totalt 15 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomfördes för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen gjordes också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.
Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna började gälla den 1 januari 2020.
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
Trängselskatt i Marieholmstunneln i Göteborg (SkU16)
Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.
Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik börjar lagändringarna gälla den dag regeringen bestämmer.
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien (SkU17)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bl.a. om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.
Ändringarna gäller bl.a. sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.
De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad (SkU18)
En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Regeringen föreslår att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen började gälla den 1 juli 2020.
Redovisning av skatteutgifter 2020 (SkU19)
Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019–2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, t.ex. i form av förmånliga skatteregler.
Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
| effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen | |
| redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019–2022. Redovis- | |
| ningen görs i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen | |
| innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella | |
| lagrum för respektive skatteutgift. | |
| Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, dvs. avslutade ären- | |
| det. |
Inkomstskatt (SkU20)
Riksdagen sa nej till ca 160 förslag från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bl.a. om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.
Företag, kapital och fastighet (SkU21)
Riksdagen sa nej till ca 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bl.a. att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.
Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.
Punktskatt (SkU22)
Riksdagen sa nej till ca 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bl.a. att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.
Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.
Mervärdesskatt (SkU23)
Riksdagen sa nej till ca 20 förslag om mervärdesskatt, även kallad moms, i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bl.a. om ändrade momsskattesatser och ändrade regler om undantag i momsfrågor. Anledningarna till att riksdagen sa nej till de olika förslagen är bl.a. att det saknas ekonomiskt utrymme eller att utredningar redan pågår på området.
Skatteförfarande och folkbokföring (SkU24)
Riksdagen sa nej till ca 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bl.a. att arbete
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller t.ex. arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.
Vissa ändringar i avfallsskattelagen (SkU25)
Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.
Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av t.ex. jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo torrsubstans.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SkU26)
Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.
Uppskov med behandlingen av ärende (SkU27)
Behandlingen av proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter fortsatte under hösten, under riksmötet 2020/21. Det gäller även följdmotion 2019/20:3583, som lämnats med anledning av propositionen.
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
| Ärendet rör en anpassning till EU-regler om moms och e-handel som skulle | |
| ha genomförts i alla EU-länder till den 1 januari 2021. Med anledning av co- | |
| ronaviruset har EU-kommissionen dock föreslagit att de gemensamma reg- | |
| lerna i stället ska börja gälla först den 1 juli 2021. |
Förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete (SkU28)
Lagen om stöd vid korttidsarbete justerades så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.
Lagändringen föreslogs börja gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med s.k. korttidspermittering.
En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.
Yttranden till andra utskott
Utskottet lämnade under riksmötet följande yttranden:
– SkU1y till finansutskottet över Skattefrågor i budgetpropositionen för 2020
– SkU2y till finansutskottet över Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
– SkU3y till finansutskottet över En effektivare flytträtt av försäkringssparande
– SkU4y till konstitutionsutskottet över Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
– SkU5y till utbildningsutskottet över Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning
– SkU6y till utrikesutskottet över Kommissionens arbetsprogram för 2020
– SkU7y till miljö- och jordbruksutskottet över Den europeiska gröna given
– SkU8y till miljö- och jordbruksutskottet över En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan
– SkU9y till finansutskottet över 2020 års ekonomiska vårproposition
– SkU10y till finansutskottet över Vårändringsbudget för 2020.
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
EU-frågor
Subsidiaritetsprövningar
De nationella parlamenten ska enligt Lissabonfördraget bl.a. övervaka att subsidiaritetsprincipen följs. Denna princip innebär att EU på de områden där unionen delar befogenhet att lagstifta med medlemsstaterna ska vidta en åtgärd endast om och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. I riksdagen ska subsidiaritetsprövningen utföras av det utskott som har sakkunskap på området i fråga.
Under riksmötet 2019/20 genomförde utskottet tre subsidiaritetsprövningar. Utskottet ansåg att samtliga förslag till lagstiftningsakter var förenliga med subsidiaritetsprincipen. Utskottets prövning omfattade följande förslag till lagstiftningsakter:
–Förslag COM(2020) 197 till direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU för att åtgärda det akuta behov av att skjuta upp vissa tidsfrister för inlämning och utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som följer av covid-19- pandemin
–Förslag COM(2020) 198 till direktiv om ändring av direktiven (EU) 2017/2455 och (EU) 2019/1995 vad gäller dag för införlivande och dag för tillämpning till följd av covid-19-utbrottet.
–Förslag COM(2020) 201 till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/2454 vad gäller dag för tillämpning till följd av covid-19- utbrottet.
Överläggningar
Utskottet överlade med regeringen (Finansdepartementet) vid sju tillfällen enligt följande:
–Den 5 november 2019 överlade utskottet med statssekreterare Leif Jakobsson om förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt och direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt på gemensamma försvarsinsatser inom unionen, COM(2019) 192.
–Den 5 november 2019 överlade utskottet med statssekreterare Leif Jakobsson om rådsslutsatser om revisionsrättens rapport om uppbörden av mervärdesskatt och tullar vid e-handel.
–Den 5 november 2019 överlade utskottet med statssekreterare Leif Jakobsson om Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, COM(2018) 474.
–Den 5 november 2019 överlade utskottet med statssekreterare Leif Jakobsson om rådsslutsatser om EU:s ramverk för energibeskattning.
| 2019/20:SkU | SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 |
| – Den 28 november 2019 överlade utskottet med statssekreterare Leif Ja- | |
| kobsson om ett nytt tullprogram för samarbete i tullfrågor (Tull 2027), | |
| COM (2018) 442. | |
| – Den 23 april 2020 överlade utskottet med statssekreterare Leif Jakobsson | |
| om rådsslutsatser om tobaksbeskattning. | |
| – Den 23 april 2020 överlade utskottet med statssekreterare Leif Jakobsson | |
| om rådsslutsatser DAC7. |
Information
Under riksmötet informerade regeringen (Finansdepartementet) om EU-frågor vid sex sammanträden enligt följande:
– Den 8 oktober 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson information om aktuella skatte- och tullfrågor.
– Den 5 november 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson information om aktuella EU-frågor.
– Den 28 november 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson information om aktuella EU-frågor.
– Den 13 februari 2020 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson information om aktuella EU-frågor.
– Den 21 april 2020 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson, uppkopplade via videolänk, information och svarade på utskottets frågor om aktuella EU-frågor.
– Den 11 juni 2020 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson information om aktuella EU-frågor.
Information under utskottssammanträden
Under riksmötet fick utskottet muntlig information vid ett antal sammanträden, utöver vad som redovisades under rubriken EU-frågor, enligt följande:
– Den 17 september 2019 lämnade professor Jérôme Monsenego från Stockholms universitet information om ESO-rapporten EU-rättens inverkan på svensk skattelagstiftning (2019:4).
– Den 10 oktober 2019 lämnade generaldirektör Katrin Westling Palm information om Skatteverkets verksamhet och om aktuella skattefrågor.
– Den 22 oktober 2019 lämnade vikarierande generaldirektör Fredrik Holmberg information och besvarade frågor om Tullverkets verksamhet.
– Den 5 november 2019 lämnade rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg information och besvarade frågor om Kronofogdemyndighetens verksamhet.
– Den 14 november 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson från Fi- nansdepartementet information om aktuella skattefrågor.
– Den 12 december 2019 lämnade generaldirektör Katrin Westling Palm information om utvärdering av systemet för personalliggare m.m.
| SKATTEUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2019/20 | 2019/20:SkU |
–Den 23 januari 2020 lämnade generaldirektör Katrin Westling Palm information om samordningsnummer.
–Den 13 februari 2020 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson från Finansdepartementet information om samordningsnummer.
–Den 20 februari 2020 lämnade professor Sven-Olov Daunfeldt m.fl. från Handelns Forskningsinstitut och analyschef Eva Samakovlis med medarbetare från Skatteverket information om personalliggare.
–Den 3 mars 2020 lämnade riksrevisor Stefan Lundgren information och besvarade frågor om granskningsrapporten Rutavdraget – konsekvenser av reformen (RiR 2020:2). Lars Hultkrantz från Örebro universitet kommenterade granskningsrapporten om granskningsrapporten Rutavdraget – konsekvenser av reformen (RiR 2020:2).
–Den 21 april 2020 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson från Finansdepartement, uppkopplad via videolänk, information och svarade på utskottets frågor om rapporteringspliktiga arrangemang.
–Den 14 maj 2020 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson från Finansdepartementet information om aktuella skattefrågor.
–Den 26 maj 2020 lämnade generaldirektör Katrin Westling Palm från Skatteverket information om aktuella skattefrågor.
Utrikes resor
Under riksmötet genomförde utskottet den 14–15 oktober 2019 en studieresa till Finland. Syftet med resan var att skaffa information om den nya finska regeringens skattepolitiska riktlinjer och det finska finansutskottets skattedelegations syn på dessa planer. Vidare ville skatteutskottet informera sig om hur Finland som ordförandeland i EU planerar för arbetet på skatteområdet under hösten. Slutligen ville skatteutskottet informera sig om allmänna skatte- och tullfrågor i Finland.
I resan deltog följande ledamöter: Jörgen Hellman (S), delegationsledare, Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S), Helena Vilhelmsson (C) och Anne Oskarsson (SD).
Utskottet deltog vidare i ett antal internationella möten och konferenser enligt följande:
–Den 18–19 februari 2020 deltog Sultan Kayhan (S) och Eric Westroth (SD) i europeiska parlamentarikerveckan i Bryssel.
–Den 24–26 februari 2020 deltog Helena Bouveng (M), Anna Vikström (S) och Anne Oskarsson (SD) i OECD:s parlamentarikerdagar i Paris.
| 2019/20:SkU | BILAGA EXTRA SUPPLEANTER |
| BILAGA | |
| Extra suppleanter | |
| Den 18 mars 2020 utökades antalet suppleanter i utskottet från 28 till 320. Till | |
| extra suppleanter i utskottet valde kammaren samma dag följande personer: | |
| Amir Adan (M), Ann-Sofie Alm (M), Alexandra Anstrell (M), Helena Antoni | |
| (M), Kristina Axén Olin (M), Hanif Bali (M), Lars Beckman (M), Sten | |
| Bergheden (M), Jörgen Berglund (M), Tobias Billström (M), Elisabeth | |
| Björnsdotter Rahm (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Katarina Brännström (M), | |
| Margareta Cederfelt (M), Åsa Coenraads (M), Mikael Damsgaard (M), Ida | |
| Drougge (M), Annicka Engblom (M), Karin Enström (M), Jan Ericson (M), | |
| Lotta Finstorp (M), Johan Forssell (M), Mats Green (M), Ann-Charlotte | |
| Hammar Johnsson (M), Anders Hansson (M), Ulrika Heindorff (M), Harald | |
| Hjalmarsson (M), Lars Hjälmered (M), Johan Hultberg (M), Marie-Louise | |
| Hänel Sandström (M), Lars Jilmstad (M), Pål Jonson (M), David Josefsson | |
| (M), Ellen Juntti (M), Ulrika Jörgensen (M), Arin Karapet (M), Ulf | |
| Kristersson (M), Marléne Lund Kopparklint (M), Betty Malmberg (M), | |
| Josefin Malmqvist (M), Maria Malmer Stenergard (M), Noria Manouchi (M), | |
| Louise Meijer (M), Marta Obminska (M), Lotta Olsson (M), Erik Ottoson (M), | |
| Lars Püss (M), Saila Quicklund (M), Edward Riedl (M), Jessika Roswall (M), | |
| Hans Rothenberg (M), Magdalena Schröder (M), Maria Stockhaus (M), | |
| Elisabeth Svantesson (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Hans Wallmark (M), | |
| Camilla Waltersson Grönvall (M), John Weinerhall (M), Cecilia Widegren | |
| (M), John Widegren (M), Viktor Wärnick (M), Ann-Britt Åsebol (M), Barbro | |
| Westerholm (L), Fredrik Malm (L), Gulan Avci (L), Nina Lundström (L), | |
| Malin Danielsson (L), Lina Nordquist (L), Juno Blom (L), Allan Widman (L), | |
| Christer Nylander (L), Tina Acketoft (L), Bengt Eliasson (L), Robert Hannah | |
| (L), Arman Teimouri (L), Johan Pehrson (L), Roger Haddad (L), Daniel | |
| Bäckström (C), Jonny Cato (C), Fredrik Christensson (C), Magnus Ek (C), | |
| Johan Hedin (C), Ulrika Heie (C), Peter Helander (C), Martina Johansson (C), | |
| Ola Johansson (C), Anders W Jonsson (C), Johanna Jönsson (C), Emil | |
| Källström (C), Mikael Larsson (C), Helena Lindahl (C), Göran Lindell (C), | |
| Per Lodenius (C), Kerstin Lundgren (C), Linda Modig (C), Sofia Nilsson (C), | |
| Niels Paarup-Petersen (C), Rickard Nordin (C), Annika Qarlsson (C), Per | |
| Schöldberg (C), Lars Thomsson (C), Solveig Zander (C), Kristina Yngwe (C), | |
| Martin Ådahl (C), Anders Åkesson (C), Adnan Dibrani (S), Alexandra Völker | |
| (S), Anders Österberg (S), Anna Johansson (S), Anna Wallentheim (S), Anna- | |
| Caren Sätherberg (S), Ann-Christin Ahlberg (S), Annelie Karlsson (S), | |
| Annika Strandhäll (S), Aylin Fazelian (S), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), | |
| Björn Petersson (S), Carina Ohlsson (S), Carina Ödebrink (S), Caroline | |
| Helmersson Olsson (S), ClasGöran Carlsson (S), Dag Larsson (S), Daniel | |
| Andersson (S), Denis Begic (S), Elin Gustafsson (S), Elin Lundgren (S), | |
| Emilia Töyrä (S), Fredrik Stenberg (S), Fredrik Olovsson (S), Fredrik Lundh | |
| Sammeli (S), Gunilla Svantorp (S), Gunilla Carlsson (S), Gustaf Lantz (S), | |
| Hanna Westerén (S), Hans Hoff (S), Hans Ekström (S), Helén Pettersson (S), | |
| Helene Hellmark Knutsson (S), Heléne Björklund (S), Ida Karkiainen (S), | |
| Inga-Lill Sjöblom (S), Ingela Nylund Watz (S), Isak From (S), Jamal El-Haj | |
| (S), Jasenko Omanovic (S), Joakim Sandell (S), Joakim Järrebring (S), Johan |
1
| EXTRA SUPPLEANTER BILAGA | 2019/20:SkU |
Löfstrand (S), Johan Andersson (S), Johan Büser (S), Johanna Haraldsson (S), Kalle Olsson (S), Kenneth G Forslund (S), Kristina Nilsson (S), Lars Mejern Larsson (S), Lawen Redar (S), Leif Nysmed (S), Lena Rådström Baastad (S), Linus Sköld (S), Magnus Manhammar (S), Malin Larsson (S), Maria Strömkvist (S), Marianne Pettersson (S), Markus Selin (S), Marlene Burwick (S), Mathias Tegnér (S), Mats Wiking (S), Mattias Vepsä (S), Mattias Ottosson (S), Mattias Jonsson (S), Mikael Dahlqvist (S), Monica Haider (S), Niklas Karlsson (S), Olle Thorell (S), Patrik Björck (S), Patrik Engström (S), Paula Holmqvist (S), Per-Arne Håkansson (S), Petter Löberg (S), Pia Nilsson (S), Pyry Niemi (S), Rikard Larsson (S), Roza Güclü Hedin (S), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Serkan Köse (S), Teres Lindberg (S), Teresa Carvalho (S), Thomas Hammarberg (S), Tomas Kronståhl (S), Yasmine Bladelius (S), Åsa Lindestam (S), Åsa Eriksson (S), Åsa Westlund (S), Åsa Karlsson (S), Nooshi Dadgostar (V), Lorena Delgado Varas (V), Ali Esbati (V), Hanna Gunnarsson (V), Jens Holm (V), Christina Höj Larsen (V), Momodou Malcolm Jallow (V), Lotta Johnsson Fornarve (V), Maj Karlsson (V), Birger Lahti (V), Yasmine Posio (V), Daniel Riazat (V), Karin Rågsjö (V), Elin Segerlind (V), Jonas Sjöstedt (V), Mia Sydow Mölleby (V), Ilona Szatmari Waldau (V), Jon Thorbjörnson (V), Jessica Thunander (V), Vasiliki Tsouplaki (V), Ciczie Weidby (V), Linda Westerlund Snecker (V), Jessica Wetterling (V), Adam Marttinen (SD), Alexander Christiansson (SD), Angelica Lundberg (SD), Angelika Bengtsson (SD), Aron Emilsson (SD), Björn Söder (SD), Carina Ståhl Herrstedt (SD), Caroline Nordengrip (SD), Charlotte Quensel (SD), Christina Östberg (SD), Clara Aranda (SD), Dennis Dioukarev (SD), Ebba Hermansson (SD), Eric Palmqvist (SD), Fredrik Lindahl (SD), Henrik Vinge (SD), Jennie Åfeldt (SD), Jimmy Ståhl (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Josef Fransson (SD), Julia Kronlid (SD), Katja Nyberg (SD), Lars Andersson (SD), Linda Lindberg (SD), Ludvig Aspling (SD), Magnus Persson (SD), Markus Wiechel (SD), Martin Kinnunen (SD), Matheus Enholm (SD), Mats Nordberg (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD), Mattias Karlsson i Norrhult (SD), Michael Rubbestad (SD), Mikael Eskilandersson (SD), Mikael Strandman (SD), Monika Lövgren (SD), Oscar Sjöstedt (SD), Patrick Reslow (SD), Patrik Jönsson (SD), Per Ramhorn (SD), Per Söderlund (SD), Richard Jomshof (SD), Robert Stenkvist (SD), Roger Hedlund (SD), Roger Richthoff (SD), Runar Filper (SD), Sara Gille (SD), Staffan Eklöf (SD), Sven-Olof Sällström (SD), Thomas Morell (SD), Tobias Andersson (SD), Yasmine Eriksson (SD), Karolina Skog (MP), Annika Hirvonen (MP), Maria Gardfjell (MP), Amanda Palmstierna (MP), Rasmus Ling (MP), Mats Berglund (MP), Camilla Brodin (KD), Ingemar Kihlström (KD), Larry Söder (KD), Roland Utbult (KD), Tuve Skånberg (KD), Gudrun Brunegård (KD), Mikael Oscarsson (KD), Magnus Oscarsson (KD), Pia Steensland (KD), Cecilia Engström (KD), Acko Ankarberg Johansson (KD), Hans Eklind (KD), Kjell-Arne Ottosson (KD), Désirée Pethrus (KD), Robert Halef (KD), Sofia Damm (KD) och Lars Adaktusson (KD).
19
| 2019/20:SkU | BILAGA EXTRA SUPPLEANTER |
| Den 19 mars 2020 utökades antalet suppleanter i utskottet från 320 till 321. | |
| Till suppleant i utskottet valde kammaren samma dag Andreas Carlson (KD). | |
| När det gäller de extra suppleanterna i utskottet har vidare följande föränd- | |
| ringar skett: | |
| Jessica Rosencrantz (M) tillkom till utskottet den 4 maj 2020. | |
| Emma Hult (MP) tillkom till utskottet den 6 maj 2020. | |
| Sanne Lennström (S) tillkom till utskottet den 19 maj 2020. | |
| Lena Emilsson (S) tillkom till utskottet den 3 september 2020. | |
| Amir Adan (M) lämnade utskottet den 3 maj 2020. | |
| Inga-Lill Sjöblom (S) lämnade utskottet den 17 maj 2020 och återkom den | |
| 3 september 2020. | |
| Harald Hjalmarsson (M) lämnade utskottet den 21 juni 2020. | |
| Helene Hellmark Knutsson (S) lämnade utskottet den 31 juli 2020. | |
| Fredrik Stenberg (S) lämnade utskottet den 9 augusti 2020. | |
| Cecilia Engström (KD) lämnade utskottet den 30 augusti 2020. | |
| Göran Lindell (C) lämnade utskottet den 31 augusti 2020. | |
| Kristina Yngwe (C) är ledig fr.o.m. den 7 april 2020. | |
| Rasmus Ling (MP) är ledig fr.o.m. den 4 maj 2020. | |
| Carl-Oskar Bohlin (M) är ledig fr.o.m. den 31 augusti 2020. | |
| Stina Larsson (C) är extra suppleant i utskottet fr.o.m. den 8 april 2020 under | |
| Kristina Yngwes (C) ledighet. |
| 20 | Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2020 |