Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-1004042
-44626
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:SkU
0
0
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:SkU
Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Utskottets beredningsområde
Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter samt ärenden om skatteförfarandet, folkbokföring och exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution hör också till utskottets beredningsområde.
Utskottets sammansättning
Under riksmötet 2017/18 hade utskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Per Åsling (C), ordförande
Jörgen Hellman (S), vice ordförande
Maria Malmer Stenergard (M), t.o.m. 2017-10-13
Cecilia Widegren (M), fr.o.m. 2017-10-13
Maria Strömkvist (S)
Helena Bouveng (M)
Peter Persson (S)
Olle Felten (-)
Cecilie Tenfjord-Toftby (M), t.o.m. 2017-12-19
Fredrik Schulte (M), fr.o.m. 2017-12-19
Hannah Bergstedt (S)
Rasmus Ling (MP)
Lotta Finstorp (M)
Adnan Dibrani (S), t.o.m. 2017-09-22
Anna Johansson (S), fr.o.m. 2017-09-22
David Lång (SD)
Mathias Sundin (L)
Momodou Jallow (V)
Larry Söder (KD)
Patrik Lundqvist (S)
Suppleanter
Erik Ezelius (S)
Jörgen Warborn (M)
Laila Naraghi (S)
Maria Abrahamsson (M)
Jamal El-Haj (S)
Erik Andersson (M)
Hillevi Larsson (S)
Per-Ingvar Johnsson (C)
Janine Alm Ericson (MP)
Leif Nysmed (S)
Kent Ekeroth (SD)
Mats Persson (L)
Emma Wallrup (V), t.o.m. 2018-06-07
Andreas Carlson (KD)
Kenneth G Forslund (S)
Dennis Dioukarev (SD)
Staffan Danielsson (C)
Vasiliki Tsouplaki (V) fr.o.m 2017-11-09
Jakob Forssmed (KD)
Robert Hannah (L)
Said Abdu (L)
Mathias Tegnér (S)
Lise Nordin (MP)
Magnus Oscarsson (KD)
Ingemar Nilsson (S), fr.o.m. 2017-09-19
Linda Snecker (V), fr.o.m. 2018-04-11
Extrasuppleanter
Linus Sköld (S), fr.o.m. 2018-04-18 t.o.m. 2018-06-14
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Anna Wallin, kanslichef
Olof Åkerrén, föredragande, t.o.m. 2018-08-31
Mikael Pyka, föredragande
Eva Berggren, föredragande
Helena Winter, föredragande
Rikard Bergman, föredragande, fr.o.m. 2018-09-01
Peder Brynolf, föredragande, fr.o.m. 2017-09-25
Cecilia Mobach, utskottshandläggare, fr.o.m. 2018-03-05
Britt-Marie Asplind, utskottsassistent, t.o.m. 2018-04-30
Annelie Jonsson, utskottsassistent
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2017/18 höll utskottet 34 protokollförda sammanträden och behandlade då dels sin del av budgetpropositionen för 2018 (bet. 2017/18:
SkU1) om anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket m.m., dels ytterligare 17 propositioner och 3 skrivelser. Utskottet behandlade dessutom motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2017 samt yrkanden som väckts med anledning av propositioner och skrivelser, totalt ca 688 motionsyrkanden. Därutöver behandlade utskottet skattemotioner i samband med sina yttranden till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen och 2018 års ekonomiska vårproposition. Utskottet behandlade även 17 ärenden som avsåg subsidiaritetsprövningar.
Betänkanden
Sammanlagt lade utskottet fram 26 betänkanden och lämnade 12 yttranden till andra utskott. De behandlade propositionerna tillstyrktes genomgående av utskottet, i några fall med mindre justeringar. Riksdagen har ställt sig bakom utskottets förslag. De frågor som utskottet behandlade gällde bl.a. följande.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (SkU1)
11 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder kronor går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet skulle fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser (SkU2)
Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan t.ex. vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet.
Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, t.ex. trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagändringen började gälla den 1 januari 2018.
Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall (SkU3)
Reglerna om undantag för att betala moms när det gäller fartyg ändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.
Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2018.
Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen (SkU4)
Regeringen föreslog en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu gjorts innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen före den 1 juli 2019.
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Kina (SkU5)
För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.
Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.
Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring (SkU6)
Regeringen ville höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen började gälla den 1 januari 2018.
Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.
Riksdagen sa ja till förslaget.
Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning (SkU7)
Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten hade Riksrevisionen granskat hur regeringen hade redovisat skatteutgifter under 2016.
Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag. Riksrevisionen har bl.a. granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.
Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer att fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, dvs. avslutade ärendet.
Inkomstskatt (SkU8)
Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt när det gäller privatpersoner. Motionerna handlar bl.a. om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bl.a. till att den fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.
Beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU9)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bl.a. att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bl.a. om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.
Punktskatter (SkU10)
En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bl.a. handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.
Mervärdesskatt (SkU11)
Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bl.a. att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.
Motionerna handlar bl.a. om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.
Skatteförfarande (SkU12)
Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det s.k. företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett hundratrettiotal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bl.a. eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bl.a. om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och närings-verksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.
Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur (SkU13)
Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, kl. 6.00–6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kronor per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.
Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.
Personalliggare i fler verksamheter (SkU14)
Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.
I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranscherna som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagändringarna började gälla den 1 juli 2018.
Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning (SkU15)
Riksdagen beslutade om lagändringar som anpassar reglerna om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. De flesta ändringarna är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen och till att personuppgiftslagen slutat gälla till följd av den nya förordningen.
Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.
Lagändringarna började gälla den 25 maj 2018.
Riksrevisionens rapport om folkbokföringen (SkU16)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.
Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.
Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter (SkU17)
Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.
Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver de inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.
De nya reglerna började gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gällde frihet från skatt vid import eftersom detta hängde ihop med ett annat förslag som ännu inte hade behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.
Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ (SkU18)
Skattetillägg ska i vissa fall kunna tas ut av personer som på eget initiativ rättat oriktiga uppgifter i inkomstdeklarationen. Syftet är att minska skattefusket och skatteundandragandet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Skattetillägg är en avgift som betalas av den som lämnat en oriktig deklarationsuppgift. Enligt nuvarande regler får avgiften inte tas ut om den skattskyldiga på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift. Regeringens förslag innebär att Skatteverket i vissa fall ändå ska kunna ta ut skattetillägg vid sådana rättelser. Skattetillägg ska kunna tas ut om
Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell
kontroll
rättelsen har en koppling till den generella kontrollen
rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen.
De nya reglerna började gälla den 1 augusti 2018.
Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen (SkU19)
Kvaliteten i folkbokföringen ska öka, och s.k. skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få s.k. kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av s.k. skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.
Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket t.ex. innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.
Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård (SkU20)
Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.
Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.
De nya reglerna började gälla den 1 juli 2018.
Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift (SkU21)
Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kronor per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007, och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationerna är starka.
Reglerna började gälla den 1 juli 2018.
Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder (SkU22)
Regeringen föreslår att Sverige godkänner OECD:s konvention om olika åtgärder kopplade till skatteavtal mellan länder. Syftet är att motverka att skattebaser urholkas och att vinster förflyttas mellan länder. Konventionen är en internationell överenskommelse. Den innebär att det blir enkelt att föra in åtgärderna i Sveriges befintliga skatteavtal i stället för att varje avtal ska omförhandlas separat.
För att konventionens bestämmelser ska kunna börja gälla i Sverige krävs ändringar i de lagar som reglerar skatteavtal mellan Sverige och andra länder.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Skriftväxling till skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SkU23)
En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring i fråga om de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Redovisning av skatteutgifter 2018 (SkU24)
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, t.ex. i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet, och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt på sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.
I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna och lade redovisningen till handlingarna.
Nya skatteregler för företagssektorn (SkU25)
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den s.k. EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till 5 miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller t.ex. när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.
Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen under de första två åren dock att vara 21,4 procent.
Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av inom en sexårsperiod från det att hyreshuset byggts klart.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
Mervärdesskatteregler för vouchrar (SkU26)
Det införs nya momsregler för värdebevis, s.k. vouchrar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som grundar sig på tvingande EU-regler.
I dag saknas det gemensamma regler i EU om hur vouchrar ska hanteras momsmässigt. Det har inneburit att olika EU-länder har gjort på olika sätt, vilket kan innebära att företag kan drabbas av dubbelbeskattning eller inte betala moms alls om de arbetar över EU:s gränser. Därför införs nu mer enhetliga regler inom EU om när och hur moms ska tas ut. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller när den faktiskt används beror på voucherns funktion. Bedömningarna av voucherns funktion ska nu alltså bli likadana i hela EU.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
Yttranden till andra utskott
Utskottet lämnade följande yttranden:
SkU1y till finansutskottet över skattefrågor i budgetpropositionen för 2018 och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skattefrågor
SkU2y till finansutskottet över utgiftsramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skatteområdet
SkU3y till finansutskottet över höständringsbudgeten för 2017
SkU4y till näringsutskottet över granskningen av kommissionens diskussionsunderlag om globaliseringen
SkU5y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
SkU6y till finansutskottet över diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser
SkU7y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2018
SkU8y till finansutskottet över 2018 års ekonomiska vårproposition
SkU9y till finansutskottet över vårändringsbudgeten för 2018
SkU10y till konstitutionsutskottet över Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2017
SkU11y till kulturutskottet över en omreglerad spelmarknad
SkU12y till konstitutionsutskottet över indelningen i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess.
EU-frågor
Utskottet höll överläggningar med regeringen i sammanlagt 20 olika frågor. Överläggningarna avsåg
framtiden för EU:s finanser – överläggningen var med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund och hölls gemensamt med finansutskottet, COM(2017) 358 (prot. 2017/18:1)
rådsslutsatser om kommissionens rapport till rådet om genomförandet och utvärderingen av direktiv 2008/118 om allmänna regler för punktskatt (prot. 2017/18:4)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang – Dac 6, COM(2017) 335, faktapromemoria 2016/17:FPM110 (prot. 2017/18:4)
rådsslutsatser om intensifiering av kampen mot olaglig handel med tobaksvaror i EU, COM(2017) 235, faktapromemoria 2016/17:FPM95 (prot. 2017/18:4)
rådsslutsatser om utvecklingen av framtida it-system på tullområdet (prot. 2017/18:4)
kommissionens förslag om mervärdesskatt – e-handelspaket (B2C), COM(2016) 755, COM(2016) 756, COM(2016) 757, faktapromemoria 2016/17:FPM40 (prot. 2017/18:8)
rådsslutsatser om gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (prot. 2017/18:8)
rådsslutsatser om gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, lägesrapport (prot. 2017/18:13)
rådsslutsatser om utmaningar när det gäller beskattning av den digitala ekonomin, COM(2017) 547, faktapromemoria 2017/18:FPM12 (prot. 2017/18:13)
Eurovinjettdirektivet (Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer och Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer vad gäller vissa bestämmelser om fordonsbeskattning), COM(2017) 275, COM(2017) 276, faktapromemoria 2016/17:FPM101 (prot. 2017/18:13)
Mervärdesskatt – gränsöverskridande handel mellan företag, COM(2017) 567, COM(2017) 569 (prot. 2017/18:18)
Mervärdesskatt – administrativt samarbete. Kommissionens förslag om ändrat förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet, COM(2017) 706, faktapromemoria 2017/18:FPM32 (prot. 2017/18:18)
Mervärdesskatt – skattesatser. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser, COM(2018) 20, faktapromemoria 2017/18:FPM54 (prot. 2017/18:18)
Mervärdesskatt – små företag. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för småföretag, COM(2018) 21, faktapromemoria 2017/18:FPM55 (prot. 2017/18:18)
Tull – rådsslutsatser om revisionsrättens granskning av importförfaranden (prot.2017/18:18)
Tull – kontroll kontanta medel (prot. 2017/18:18)
Mervärdesskatt – gränsöverskridande handel mellan företag, COM(2017) 567, COM(2017) 569 (prot. 2017/18:19)
Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro, COM(2018) 147, COM(2018) 146, faktapromemoria 2017/18:73, faktapromemoria 2017/18:74 (prot. 2017/18:24)
Förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster, COM(2018) 148, COM(2018) 146, faktapromemoria 2017/18:73 (prot. 2017/18:24)
Mervärdesskatt – gränsöverskridande handel mellan företag, COM(2018) 567, COM(2018) 569, faktapromemoria 2017/18:FPM17 (prot. 2017/18:33)
Kommissionens förslag till Europeiska unionens fleråriga budgetram 2021–2027 och förslag till system för egna medel från 2021 (tillsammans med finansutskottet), COM(2018) 321, COM(2018) 322, COM(2018) 324, COM(2018) 325, COM(2018) 327, faktapromemoria 2017/18:FPM99, faktapromemoria 2017/18:92 (prot. 2017/18:34)
Vid sju tillfällen fick utskottet information i EU-frågor av företrädare för Finansdepartementet, bl.a. om det pågående lagstiftningsarbetet i EU inom utskottets beredningsområde.
Utskottet gjorde subsidiaritetsprövningar av 17 EU-förslag. Förslagen var följande:
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG för harmonisering och förenkling av vissa regler i mervärdesskattesystemet och om införande av ett slutgiltigt system för beskattning av handel mellan medlemsstaterna (COM(2017) 569, SUB-8-2017/18)
ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 avseende den certifierade beskattningsbara personen (COM(2017) 567, SUB-9-2017/18)
ett förslag till ändrat förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet (COM(2017) 706, SUB-19-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller skyldigheten att efterleva den lägsta normalskattesatsen (COM(2017) 783, SUB-25-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för småföretag (COM(2018) 21, SUB-32-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser (COM(2018) 20, SUB-35-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018) 148, SUB-49-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018) 147, SUB-50-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller perioden för frivillig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägerier och mekanismen för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägeri (COM(2018) 298, SUB-78-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 92/83/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (COM(2018) 334, SUB-79-2017/18)
ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet (COM(2018) 443, SUB-100-2017/18)
ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor (COM(2018) 442, SUB-102-2017/18)
ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattebelagda varor (omarbetning) (COM(2018) 341, SUB-132-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av de detaljerade tekniska bestämmelserna för driften av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna (COM(2018) 329, SUB-135-2017/18)
ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter vad gäller innehållet i elektroniska register (COM(2018) 349, SUB-136-2017/18)
ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (COM(2018) 474, SUB-141-2017/18)
ett förslag till rådets direktiv om allmänna regler för punktskatt (omarbetning) (COM(2018) 346, SUB-147-2017/18)
Utvärderings- och forskningsfrågor
Den 15 juni 2017 beslutade utskottet att inleda en förstudie av systemet med personalliggare. En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på en byggarbetsplats eller i en verksamhetslokal. Förstudiens syfte var att undersöka olika utvärderingsfrågor när det gäller personalliggarsystemet och utfördes huvudsakligen med stöd av riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat. Den 14 december 2017 presenterades förstudien för utskottet som då beslutade att inleda en utvärdering av personalliggarsystemet. Projektets slutrapport är planerad att presenteras vid årsskiftet 2018/19.
Offentliga och interna utfrågningar m.m.
Den 28 september 2017 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren och kanslirådet Marc Gren, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.
Den 17 oktober 2017 informerade generaldirektör Ingemar Hansson om Skatteverkets verksamhet.
Den 19 oktober 2017 informerade rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg åtföljd av analytiker Johan Krantz, Kronofogdemyndigheten, om Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Den 19 oktober 2017 besvarade generaltulldirektör Therese Mattsson och överdirektör Per Nilsson frågor om Tullverkets verksamhet.
Den 26 oktober 2017 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av departementsrådet Niklas Ekstrand och ämnesrådet Eva Posjnov, skatte- tullavdelningen, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.
Den 28 november 2017 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson, åtföljd av medarbetarna finansrådet Linda Haggren, departementsrådet Niklas Ekstrand, kanslirådet Erik Sjöstedt och kanslirådet Marc Gren, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.
Den 14 december 2018 informerade riksrevisor Ingvar Mattson, enhetschef Håkan Jönsson och revisionsledare Henrik Allansson, Riksrevisionen, om Riksrevisionens granskning Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke (RiR 2017:23).
Den 14 december informerade Anders Ydstedt, Småföretaget Rymdweb, Lena Odelberg, AB Volvo, Johan Karlström, Ica, Magnus Berg, Ericsson samt Anna Sandberg Nilsson, Svenskt Näringsliv, om EU:s VAT Action Plan (moms).
Den 23 januari 2018 uppvaktades utskottet av Styrelseakademiens ordförande Per Westerberg och vd Maria Öhman, av Patrick Krassén, Företagarna, och av Ersättningsakademiens Ossian Ekdahl (Första AP-fonden), Andreas Lauritzen (Novare), Kristina Jarring Lilja, professionell styrelseledamot, och Britta Dalunde, professionell styrelseledamot, som informerade om beskattning av styrelsearvoden.
Den 1 februari 2018 hölls seminariet Skattereform 2.0 – ett globalt konkurrenskraftigt skattesystem för Sverige i Förstakammarsalen. Inbjudna talare var Peter Melz, professor i finansrätt, Stockholms universitet, Silje Aga Rogan, partner Advokatfirman Lund & Co, Jesper Barenfeld, global skattechef AB Volvo, Mats Kinnwall, chefsekonom Skogsindustrierna, Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet, Ulla Werkell, skattejurist Fastighetsägarna, Arturo Arques, privatekonom Swedbank, Rune Andersson, grundare Mellby Gård AB, Runar Brännlund, professor i nationalekonomi, Umeå universitet, Markus Larsson, programchef Fores, Torbjörn Dalin, ekonom Kommunal, Karin Pilsäter, utredare TCO, Katrin Westling Palm, generaldirektör Skatteverket, David Bradbury, chef för OECD:s enhet för statistik och skattefrågor samt Leif Jakobsson, statssekreterare Regeringskansliet.
Den 6 mars 2018 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson, åtföljd av medarbetarna finansrådet Linda Haggren och ämnesrådet Eva Posjnov, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.
Den 8 mars 2018 tog vice ordföranden Jörgen Hellman (S), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Larry Söder (KD) och Momodou Jallow (V) emot ett besök av en delegation från Iran för att diskutera momsfrågor. Delegationen bestod av sex parlamentsledamöter och sex tjänstemän.
Den 8 mars 2018 uppvaktades utskottet av skattechef Urban Rydin och skattejurist Katarina Bartels, LRF, som informerade om och besvarade frågor om skatteförenklingsförslag för enskilda näringsidkare.
Den 8 mars 2018 kompletterade statssekreterare Leif Jakobsson, skatte- och tullavdelningen, Finansdepartementet, den information som lämnades på sammanträdet tisdagen den 6 mars 2018.
Den 15 mars 2018 informerade och besvarade generaldirektör Katrin Westling Palm, åtföljd av Margareta Nyström, internationell samordnare, Marie Carlsson, chef för skatteavdelningen och Ylva Vesterlund, pressekreterare, Skatteverket, frågor om paradisläckan, Idag-projektet (arbetsgivardeklaration på individnivå månadsvis) och Skatteverkets förslag om exitbeskattning.
Den 19 april 2018 uppvaktades utskottet av Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom och Eva Erlandsson, senior ekonom, Svensk Försäkring samt Kristina Ström Olsson, hälsostrateg, Länsförsäkringar AB, som presenterade sin rapport om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring.
Den 19 april 2018 uppvaktades utskottet av Rickard Svedjesten och Jan-Olof Andersson från Svenska Fjällräddares Riksorganisation (Svefro) som informerade om fjällräddarnas verksamhet och vissa skattefrågor relaterade till den.
Den 24 april 2018 informerade finansminister Magdalena Andersson åtföljd av statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren och kansliråden Erik Sjöstedt och Marc Gren, skatte- och tullavdelningen, Finansdepartementet, om aktuella skattefrågor.
Den 17 maj 2018 uppvaktades utskottet av Martin Alsander, vd Stampen AB och Ola Klingenborg, vd Clear Channel, som informerade om utomhusreklam och vissa skattefrågor relaterade till den.
Den 22 maj 2018 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren och ämnesrådet Eva Posjnov, skatte- och tullavdelningen, Finansdepartementet, information om aktuella skattefrågor.
Den 12 juni 2018 hölls en utfrågning i Skandiasalen om administrativa kostnader för personalliggare. Inbjudna talare var Stefan Lundin, chefsjurist Visita, Suzanne Parenius, vd Hjortviken Konferens, Jeanette Bohman, ägare Skivarps Gästgivaregård, Ted Gemzell, vd Sveriges Frisörföretagare, Johan Hellström, vd Björn Axén, Daniel Kärrholt, adjungerad förbundsdirektör, Sveriges Tvätteriförbund, Anders Isgren, vd Tvättstället, Sofie Wilhelmsson, skatteexpert Byggmästar'n i Skåne AB, Carin Stoeckmann vd Ekenhuset AB, Thomas Håkansson vd Svenskt Näringsliv, Johan Fall, chef skatteavdelningen Svenskt Näringsliv, Erik Sjölander, ansvarig för den näringspolitiska gruppen hos Småföretagarnas Riksförbund, Erik Ageberg, Företagarna, arbetar med näringspolitiska frågor inom bl.a. arbetsmarknad.
Den 19 juni 2018 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren och ämnesrådet Eva Posjnov, skatte- och tullavdelningen, Finansdepartementet, information om aktuella skattefrågor.
Resor och besök
Den 28 september 2017 hade utskottet ett möte med kommissionär Pierre Moscovici, Lucie Mattera, ledamot av kommissionärens kabinett och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
Den 30 september–6 oktober 2017 gjorde utskottet en delegationsresa till USA. Utskottet träffade representanter för kongressen, skatteadministrationen, tankesmedjor och Internationella valutafonden (IMF) för att informera sig om en framtida amerikansk skattereform. Tre övergripande frågeteman diskuterades: skatter och tillväxt, internationella åtgärder mot skatteflykt samt skatter och miljön.
Den 10 oktober 2017 medverkade en ledamot i ett möte med utskottet för ekonomiska och monetära frågor i Europaparlamentet om bl.a. gemensam bolagsskattebas.
Den 30–31 oktober 2017 deltog tre ledamöter i den interparlamentariska konferensen om stabilitet, ekonomisk samordning och styrning i EU (SESS-konferensen) i Tallinn.
Den 8–9 februari 2018 deltog två ledamöter i OECD Parliamentary Week.
Den 19–20 februari 2018 deltog en ledamot i den interparlamentariska konferensen om stabilitet, ekonomisk samordning och styrning i EU (SESS-konferensen) i Bryssel.
Den 24–28 mars 2018 deltog Helena Bouveng (M) i ett möte med Interparlamentariska unionen (IPU) i Genève, där bl.a. frågan om ekonomiska styrmedel togs upp.
Övrigt
Den 16 maj 2018 i samband med veteranföreningens årsmöte anordnade utskottet traditionellt öppet hus på kansliet med kaffe och tårta för de som tidigare varit ledamöter eller suppleanter i skatteutskottet. Uppslutningen av såväl tidigare som nuvarande ledamöter var god.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018