Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2002/03
|
| ||
|
|
| |
|
|
|
|
Miljö- och jordbruksutskottet
Beredningsområde
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt, fiske, väderlekstjänst, kärnsäkerhet, naturvård och miljövård. Detta inkluderar även viktiga frågor som t.ex. rennäring, djurskydd, livsmedelskontroll, växtskydd, genteknik, avfallshantering, strålskydd och kemikaliekontroll.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör utskottets beredningsområde. Utgiftsområdena motsvarar i huvudsak Jordbruksdepartementets respektive Miljödepartementets budgetområden.
Sammansättning
Under riksmötet 2002/03 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.
Ledamöter:
Per Westerberg (m) t.o.m. den 31 december 2002
Catharina Elmsäter-Svärd (m) fr.o.m. den 1 januari 2003
Åsa Domeij (mp) (tjl. 22/1–31/5 2003)
Sinikka Bohlin (s)
Alf Eriksson (s)
Lennart Fremling (fp)
Rune Berglund (s)
Rolf Lindén (s)
Sven Gunnar Persson (kd)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Christina Axelsson (s)
Lars Lindblad (m)
Carina Ohlsson (s)
Sverker Thorén (fp)
Jan Andersson (c)
Jan-Olof Larsson (s)
Bengt-Anders Johansson (m)
Christin Nilsson (s)
Suppleanter:
Ann-Kristine Johansson (s)
Rezene Tesfazion (s)
Cecilia Widegren (m)
Anita Brodén (fp)
Agneta Ringman (s)
Berndt Ekholm (s)
Björn von der Esch (kd)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Hans Stenberg (s)
Jan-Evert Rådhström (m)
Anders Bengtsson (s)
Marie Wahlgren (fp)
Eskil Erlandsson (c)
Monica Green (s)
Anders G Högmark (m)
Inger Nordlander (s)
Mikaela Valtersson (mp)
Jeppe Johnsson (m)
Ola Sundell (m)
Heli Berg (fp)
Mikael Oscarsson (kd)
Roger Karlsson (c)
Maria Wetterstrand (mp)
Karin Svensson Smith (v)
Göran S Persson (s) (fr.o.m. 12 mars 2003)
Gunnar Goude (ers. för Åsa Domeij 22/1–31/5 2003)
Ordförande i utskottet var Per Westerberg t.o.m. 31 december 2002 och därefter Catharina Elmsäter-Svärd. Förste vice ordförande har varit Åsa Domeij och andre vice ordförande Sinikka Bohlin. Som framgår av uppställningen tillhörde åtta av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet, en Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli:
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Björn G:son Wessman, kanslichef
Madeleine Holst, föredragande
Birgitta Stenberg, föredragande
BrittMarie Hartvig, föredragande, tjl. fr.o.m. 1999-10-01
Lars Franzén, föredragande
Katarina Sundberg, föredragande, t.o.m. den 18 maj 2003
Ella Persson, byråassistent
Eva Forsman, byråassistent
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2002/03 höll miljö- och jordbruksutskottet 35 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 36 timmar och 25 minuter. Utskottet har avgivit 17 betänkanden till kammaren och 2 yttranden till andra utskott.
Utskottet behandlade 8 propositioner med 16 följdmotioner innehållande sammanlagt 37 yrkanden. Utskottet behandlade vidare ett förslag från Riksdagens revisorer med 3 följdmotioner innehållande 8 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 217 motioner med 400 yrkanden från allmänna motionstiden 2003 samt en motion med ett yrkande från allmänna motionstiden 2001.
Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med utrikesutskottet i ett s.k. sammansatt utskott (UMJU) deltagit i beredningen av regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling. Ärenden som har behandlats av utskottet
Betänkande MJU1 behandlade budgetpropositionen i vad avser utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för år 2003. Utskottet föreslog, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att två anslag skulle höjas med sammanlagt 28 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit: 21 miljoner kronor till sanering och återställning av förorenade områden samt 7 miljoner till åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 3,4 miljarder kronor. Den totala resursförstärkningen för miljö- och naturvård blir ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca 1 miljard kronor år 2004 i jämförelse med 2002 års utgiftsnivå. Övriga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Betänkande MJU2 behandlade budgetpropositionen i vad avser utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2003. Utskottet föreslog, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att tre anslag skulle höjas med sammanlagt 20,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Det gäller Sveriges lantbruksuniversitet, ersättningar för viltskador m.m. samt Livsmedelsverket. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 10,5 miljarder kronor. Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet gäller obligatoriska åtgärder som arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag. Övriga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU3 tillstyrkte utskottet regeringens proposition 2001/02:181 Mottagning av avfall i hamnar. Förslaget innebar bl.a. lagändringar för att genomföra ett EG-direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester, det s.k. mottagningsdirektivet. Direktivet överensstämmer i stora delar med den s.k. Östersjöstrategin, som sedan tidigare är genomförd i det svenska regelverket. Därför krävdes nu endast ett fåtal ändringar i lagstiftningen.
I betänkande MJU4 behandlade utskottet viss återstående del i proposition 2001/02:93 Ändringar i djurskyddslagen jämte tre motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag som innebar att krav på tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller hästar infördes i djurskyddslagen. Tillstånd skall även krävas för den som tar emot sällskapsdjur eller hästar för förvaring och utfodring. Samma regler gäller redan i dag för pälsdjur. I betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Betänkande MJU5 behandlade inrättandet av en ny djurskyddsmyndighet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:189) om lagändringar som bl.a. behövs för att inrätta en ny djurskyddsmyndighet som ges ett övergripande ansvar för djurskyddet. Enligt regeringens förslag skulle den nya myndigheten ansvara för skyddet för djur som inte producerar livsmedel, t.ex. sällskapsdjur, försöksdjur och pälsdjur. Utskottet föreslog, med anledning av motionsförslag, att regeringen skulle ges i uppdrag att låta myndighetens ansvar omfatta även livsmedelsproducerande djur. Ansvaret för allt djurskydd för lantbrukets djur borde enligt utskottets mening flyttas till djurskyddsmyndigheten. Utskottet föreslog vidare att de lagändringar som rör djurskyddsmyndigheten skulle börja gälla den 1 januari 2004 i stället för den 1 juli 2003 som regeringen föreslagit. Övriga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Riksdagens revisorers förslag om villkoren för veterinär verksamhet (RR12) behandlades i betänkande MJU10. Utskottet föreslog med anledning därav två tillkännagivanden. En utredning bör tillsättas med uppdrag att lösa problemen med fördelningen av det statliga bidraget till distriktsveterinärorganisationen, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller, dvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som myndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Vidare bör en utredning få i uppdrag att redovisa hur omfattande bristerna i Jordbruksverkets djursjukdatabas är, vad de beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU12 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ändringar i foderlagen och epizootilagen. Ändringarna innebar en anpassning av lagarna till EG:s förordningar på området, främst den s.k. TSE-förordningen. I epizootilagen förtydligades ersättningsbestämmelsen. För att kunna verkställa EG:s förordning om handelsgödsel tillstyrkte utskottet även regeringens förslag om ändring av lagen om EG-handelsgödsel.
I betänkande MJU14 tillstyrkte utskottet regeringens förslag (prop. 2002/03:37) om lagändringar för att genomföra fem EG-direktiv på kemikalieområdet. Ändringarna innebär att viss konsumentinformation skall finnas med i reklam för kemiska produkter. Vidare får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för att bestämmelser i EG:s skrotbilsdirektiv som rör trehjuliga motorfordon skall kunna genomföras i svensk lagstiftning. Slutligen ändras två definitioner i miljöbalken som rör genetiskt modifierade organismer. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Regeringens förslag (prop. 2002/03:54) om förändringar i regelverket beträffande tillsyn och sanktioner på miljörättens område tillstyrktes i betänkande MJU15. Förslaget till ändring i miljöbalken innebar bl.a. att tillsynsmyndigheten skall återkalla tillsynsuppgiften från en kommun, till vilken tillsyn överlåtits, om kommunen ändrar sin nämndorganisation så att den strider mot kommunallagens krav på att nämnden inte får utöva tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Beträffande kommunallagen föreslogs en förändring som innebar att en förtroendevald eller anställd hos kommunen är jävig i ett ärende som rör tillsyn över sådan verksamhet som han eller hon själv är knuten till. Dessutom föreslogs nya bestämmelser i miljöbalken som reglerar vad en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut skall innehålla när domen eller beslutet rör verksamhet med förbränning av avfall. Vidare innebar förslaget att en åtalsprövningsregel införs i miljöbalken och att det lägsta beloppet för miljösanktionsavgift sänks. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU16 behandlades regeringens proposition 2002/03:41 Ändringar i fiskelagen, m.m. samt motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om bl.a. skärpta och utvidgade sanktioner mot överträdelser av fiskelagstiftningen. Bakgrunden är de krav som ställs på Sverige som medlem i EU. Förslaget innebar vidare att sanktionerna mot överträdelser av fiskelagstiftningen skärptes och kompletterades med ytterligare administrativa påföljder. Straffmaximum höjdes och det blev möjligt att för viss tid återkalla yrkesfiskelicens och fartygstillstånd. En särskild avgift skall kunna tas ut vid landning av en otillåten fångst. Vid lindrigare överträdelser skall fiskaren kunna varnas. Vidare utvidgades Fiskeriverkets bemyndigande att meddela föreskrifter för fiskevården till att gälla även fiskets bedrivande. Uppgiftsskyldigheten för fiskare utökades till att omfatta i princip allt fiske som sker för försäljning. Fiskeriverkets och länsstyrelsens tillsynsansvar klargjordes. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU17 föreslog utskottet, med anledning av regeringens proposition 2002/03:52 Det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, att riksdagen skulle godkänna att Sverige tillträder det internationella fördraget. Den med anledning av propositionen väckta motionen avstyrktes.
I sex betänkanden behandlade utskottet enbart motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Dessa betänkanden var MJU6 Östersjön som särskilt känsligt havsområde, MJU7 Icke-joniserande strålning, MJU8 Försöksdjur, MJU9 Jakt- och viltvård, MJU11 Genteknik m.m. och MJU13 Vatten- och luftvård. Med undantag för MJU6, (se nedan), avstyrktes samtliga motionsyrkanden.
Med anledning av det under hösten 2002 inträffade fartygshaveriet utanför den spanska kusten med omfattande oljeläckage som följd och mot bakgrund av bl.a. de kraftigt ökande oljetransporterna på Östersjön fann utskottet det angeläget att så snart som möjligt ta upp ett antal motionsyrkanden (s, m, fp, kd, v, c, mp) från allmänna motionstiden 2002 om att få Östersjön, helt eller delvis, förklarad som särskilt känsligt havsområde i enlighet med det internationella regelverk som administreras av FN:s sjöfartsorganisation IMO (MJU6). Utskottet föreslog, med anledning av motionsförslagen, att regeringen skulle ges i uppdrag att så snart som möjligt hos FN:s sjöfartsorganisation IMO ansöka om att svenskt vatten i Östersjön skall få status som särskilt känsligt havsområde. Vidare föreslogs att regeringen påskyndar arbetet inom Helcom för att även övriga länder i Östersjöregionen skall kunna få sina vatten klassade som särskilt känsliga havsområden. Arbetet med att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder som klassningen medger skulle prioriteras.
Utskottet har avgivit följande yttranden till andra utskott:
– 2002/03:MJU1y Ramar för utgiftsområdena 20 och 23 (till finansutskottet)
– 2002/03:MJU2y Tilläggsbudget för 2003 (till finansutskottet).
EU-frågor
I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i så gott som samtliga ärenden under riksmötet 2002/03. Liksom under tidigare riksmöten har arbetet krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Merparten av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har inför varje utskottssammanträde redovisats i särskilt upprättade promemorior. Företrädare för Jordbruks- och Miljödepartementen har i utskottet vid nio respektive två tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd. Information i aktuella EU-frågor har även lämnats av flera myndigheter och intresseorganisationer.
Inför de grekiska och italienska ordförandeskapen har den politiska ledningen i Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet inför utskottet redovisat den svenska regeringens syn och prioriteringar när det gäller ordförandeskapens arbetsprogram.
Under hösten 2002 sammanträffade utskottet med jordbrukskommissionären Franz Fischler för diskussion om förslaget till halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare har utskottet anordnat särskilda utfrågningar avseende dels detta förslag, dels förslaget till reformering av den gemensamma fiskepolitiken.
I november 2002 anordnade det danska Folketinget, inom ramen för det danska ordförandeskapet, en konferens på temat kemikaliepolitiken, utvidgningen och miljön, för miljöutskotten i EU-medlemsstaternas parlament. Två utskottsledamöter deltog.
Under våren 2003 har utskottet tillsammans med Jordbruksdepartementet i en särskild samrådsgrupp fört löpande diskussioner om utarbetandet av det svenska ställningstagandet beträffande förslaget till halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken. I gruppen ingick, förutom två socialdemokratiska ledamöter, en utskottsledamot från varje parti, statssekreteraren (sammankallande), berörda tjänstemän i Jordbruksdepartementet samt en handläggare från utskottets kansli.
För att förbättra utskottets beredskap och möjligheter att hantera den nationella beredningen av lagstiftningspaketet för verkställande av vitboken om EU:s framtida kemikaliepolitik har en särskild arbetsgrupp bildats med deltagande av, förutom två socialdemokratiska ledamöter, en utskottsledamot från varje parti samt en handläggare från utskottets kansli.
Utfrågningar m.m.
Miljö- och jordbruksutskottet anordnade med anledning av kommissionens förslag om en halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken en offentlig utfrågning den 25 mars 2003.
Härutöver har utskottet genomfört tio slutna utfrågningar. Bland de utfrågade märks Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Sjöfartsverket, Havsmiljökommissionen, Livsmedelsekonomiska institutet, Världsnaturfonden, Länsstyrelsen i Dalarna och Greenpeace. Utfrågningarna har bl.a. avsett reformen av den gemensamma fiskepolitiken, halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, omarrondering, hanteringen av dispenser från burhönsförbudet, Sveriges lantbruksuniversitets budget och Östersjön som särskilt skyddat havsområde.
Ett stort antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat eller informerat utskottet i olika frågor. Nämnas kan bl.a. Ekologiska Lantbrukarna, Svenska Samernas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges Veterinärförbund, Veterinärer i Sverige, Länsstyrelsen i Dalarna, Arbetsgruppen Stad och land, Näringslivets miljöchefer, Förbundet djurens rätt och Eldrimner. Bland annat har frågor kring Miljöstyrningsrådets verksamhet, Emå-projektet, rennäringen, veterinärutbildningen, småskalig livsmedelsproduktion och omarrondering behandlats.
Studiebesök och resor
Inrikes
Utskottet har bl.a. som ett led i sitt uppföljningsarbete under riksmötet genomfört ett antal studiebesök. I Göteborg besöktes Saab Ericsson Space för att studera användningen av satelliter för insamling av väder och miljödata och företagets medverkan bl.a. i de europeiska vädersatellitprojekten ENVISAT och Metop. Vidare besöktes Sveriges Renhållningsverksförening för studier av lokala avfalls- och återvinningssystem samt studiebesök vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. Utskottet har vidare gjort studiebesök hos Svensk dagligvaruhandel, där man informerades om pris- och konkurrensfrågor samt om trender inom den europeiska dagligvaruhandeln. Vid studiebesök hos Svensk Mjölk AB redogjordes bl.a. för näringens syn på kommissionens förslag om halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien presenterade sin verksamhet vid utskottets besök i akademiens lokaler på Drottninggatan i Stockholm. Diskussioner fördes också om aktuella ämnen som skogsbruket och virkesförrådets storlek, viltskador och reservatsbildning. Vid besöket hos Svenska Travsportens centralförbund besöktes bl.a. veterinärkliniken vid Solvalla travbanor och tävlingsstall.
En delegation från utskottet deltog i ett seminarium i Östersund om ILO-konventionen nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk och Sametinget som folkvalt organ. Delar av utskottet deltog, på inbjudan från landshövdingen i Värmlands län, i regionala överläggningar om rovdjursfrågor.
Som ett led i utskottets fortlöpande kontakter med centrala myndigheter inom utskottets ansvarsområde besöktes under riksmötet Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Hos Naturvårdsverket informerades om aktuella frågor som klimat, kretslopp, prövning av miljöbalken, Natura 2000, nationalparksplanen och rovdjurspolitik. Vid besöket hos Jordbruksverket redogjordes i första hand för förnyelsearbetet, halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt livsmedels- och landsbygdspolitik. Skogsstyrelsen presenterade dagens Skogsvårdsorganisation och framtida förändringsarbete, aktuella skogspolitiska frågor samt Enforma – en världsledande metod att kartlägga genomförda slutavverkningar och röjningsbehov med hjälp av satellitbilder.
Den 19–20 maj 2003 företog utskottet, på inbjudan av landshövdingen i Hallands län, en länsresa. Programmet omfattade bl.a. dagens jordbruk i Halland, våtmarksfrågor, fisket, bildande av naturreservat samt länsstyrelsens arbete med förorenad mark.
Utrikes
Utskottet företog en delegationsresa till Bryssel i mars 2003. Ändamålet med resan var att introducera deltagarna i arbetet vid EU:s olika institutioner och de frågor som är relevanta för utskottet och som för närvarande behandlas vid institutionerna. Vid besök på Sveriges representation i Bryssel informerades bl.a. om representationens arbetssätt, arbetet inom rådet, kommande, pågående och avslutade förhandlingar om rättsakter. Vidare besöktes Europeiska kommissionen GD Fiske, och utskottet informerades av generaldirektören Jörgen Holmquist om framför allt Europas gemensamma fiskepolitik och dess reformering samt EU:s bilaterala fiskeavtal med bl.a. Senegal. Kommissionär Margot Wallström, Europeiska kommissionen GD Miljö, informerade om kommissionens arbete med bl.a. den kommande avfallsstrategin, meddelandet om miljö och hälsa och utvidgningen. I Europaparlamentet hölls överläggningar med svenska Europaparlamentariker om förslaget till halvtidsöversyn (MTR) och reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Vidare diskuterades bl.a. bekämpningsmedel, djurtransporter och biologisk mångfald. Generaldirektören vid ministerrådets sekretariat Kerstin Niblaeus, presenterade sekretariatets organisation och funktion. Därefter följde en kort redogörelse för den aktuella agendan för ministerrådet (miljö). Slutligen besöktes LRF:s Brysselkontor för information om arbetet i Bryssel samt om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). En reseberättelse avgavs till talmanskonferensen den 8 maj 2003. Vidare ingick två utskottsledamöter i den regeringsdelegation som representerade Sverige vid det av FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) i maj anordnade alleuropeiska miljöministermöte i Kiev.
Uppföljning och utvärdering
De aktiviteter som redovisas i det föregående i form av utfrågningar, studiebesök m.m. utgör ett led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Det kan tilläggas att utskottets beredningsområde i stor utsträckning omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen om delegation och subdelegation av vissa ämnen (t.ex. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård). De motioner som bereds i utskottet berör ofta sådana delegerade frågor som regleras t.ex. i berörda myndigheters detaljföreskrifter. Det ingår därför som ett ofrånkomligt led i uppföljningsarbetet att kontrollera och bedöma dessa detaljföreskrifter, antingen under hand eller i samband med utfrågningar med berörda myndigheter.
Miljö- och jordbruksutskottet anordnade i anslutning till den årliga rapporten om uppföljningen av Sveriges 15 miljömål (de Facto 2003) den 5 november 2002 ett offentligt seminarium i samarbete med Miljömålsrådet.
Våren 2003 beslutade utskottet om den fortsatta inriktningen av utskottets arbete med uppföljning och utvärdering under de kommande åren. Beslutet innebar bl.a. att presidiet förstärkt med en ledamot från Folkpartiet fick i uppdrag att med stöd av kansliet bereda frågor om utskottets fortsatta arbete på detta område.
Utländska besök
Utskottet har under riksmötet tagit emot ett stort antal utländska delegationer. I september 2002 besöktes utskottet av en delegation från Filippinernas parlament, House of Representatives, särskilda utskottet för återbeskogningsfrågor samt tjänstemän från miljö- och naturresursdepartementet, enheten för skogsbruk. Vidare tog utskottet emot en delegation på 12 personer, 6 politiker och 6 tjänstemän från Buffalo City, Sydafrika. I oktober 2002 tog utskottet emot en delegation från Laos under ledning av landets miljöminister. Under våren besöktes utskottet av chefen för OECD:s jordbruksdirektorat Stefan Tangermann. En delegation från Kenya under ledning av miljöministern tas emot den 3 april 2003. I slutet av samma månad för utskottet diskussioner om Östersjön och torskfisket med en besökande polsk delegation bestående av parlamentsledamöter och tjänstemän. I maj 2003 tas en rysk delegation emot för information och diskussion om svensk skogspolitik. En delegation från Europaparlamentets utskott för miljö och regional utveckling, under ledning av dess ordförande, besökte i juni 2003 utskottet för diskussioner om framför allt halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
|
Elanders Gotab, Stockholm 2003 |