Kulturutskottets verksamhet riksmötet 2013/14
Kulturutskottets verksamhet vid riksmötet 2013/14 | ||
Kulturutskottets beredningsområde
Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden som rör allmänna kultur- och bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Utskottet bereder även ärenden om trossamfund och om radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredningsområde.
Anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör också kulturutskottets beredningsområde. Inom utgiftsområdet finns följande områden:
kulturområdesövergripande verksamhet
teater, dans och musik
litteraturen, läsandet och språket
bildkonst, arkitektur, form och design
kulturskaparnas villkor
arkiv
kulturmiljö
museer och utställningar
trossamfund
film
medier
ungdomspolitik
politik för det civila samhället
folkbildning
tillsyn av spelmarknaden.
Utskottets sammansättning m.m.
Under riksmötet 2013/14 har kulturutskottet haft följande sammansättning:
Ledamöter | Suppleanter |
Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S) ordf. | Ellen Juntti (M) |
Ulf Nilsson (FP) vice ordf. | Agneta Gille (S) |
Cecilia Magnusson (M) | Peter Jutterström (M) |
Anne Marie Brodén (M) | Håkan Juholt (S) |
Peter Johnsson (S) | Björn Leivik (M) fr.o.m. 2014-01-24 |
Göran Montan (M) | Leif Pettersson (S) |
Kerstin Engle (S) | Helena Bouveng (M) |
Gustaf Hoffstedt (M) | Sara Karlsson (S) |
Per Svedberg (S) | Anna Steele (FP) |
Christina Zedell (S) | Louise Malmström (S) |
Per Lodenius (C) | Annika Qarlsson (C) |
Isak From (S) | Agneta Börjesson (MP) |
Amir Adan (M) | Michael Svensson (M) |
Tina Ehn (MP) | Mehmet Kaplan (MP) |
Lars-Axel Nordell (KD) | Roland Utbult (KD) |
Margareta Larsson (SD) | Mattias Karlsson (SD) |
Lars Ohly (V) | Torbjörn Björlund (V) |
Berit Högman (S) | |
Hans Backman (FP) | |
Siv Holma (V) | |
Marietta de Pourbaix-Lundin (M) | |
Olof Lavesson (M) | |
Johnny Skalin (SD) | |
Björn Söder (SD) | |
Andreas Carlson (KD) | |
Rickard Nordin (C) | |
Bengt Berg (V) | |
Désirée Liljevall (S) | |
Maria Lundqvist-Brömster (FP) | |
Karin Östring Bergman (C) |
Av utskottets 17 ledamöter tillhör 6 Socialdemokraterna och 5 Moderata samlingspartiet. Miljöpartiet de gröna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna företräds av 1 ledamot vartdera.
Vid utgången av riksmötet hade utskottet 29 suppleanter.
Utskottets kansli
Utskottet har biträtts av ett kansli bestående av
Ann Aurén, kanslichef
Maria Lindh Sjöström, föredragande
Ingrid Skogö, föredragande
Cecilia Lekberg Sommerholt, föredragande
Charlotte Rundelius, utskottsassistent
Tina Hökebro Bergh, utskottsassistent.
Utskottets verksamhet
Sammanträden
Under riksmötet (tiden den 17 september 2013 t.o.m. den 30 september 2014) har utskottet hållit 28 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till sammanlagt 25 timmar och 35 minuter.
Ärenden som har behandlats av utskottet
Utöver budgetpropositionen har utskottet behandlat 7 propositioner, 1 skrivelse och 196 motioner med sammanlagt 432 yrkanden. Behandlingen redovisades i 11 betänkanden. I dessa finns 162 reservationer och 16 särskilda yttranden.
Utskottet har vidare lämnat 3 yttranden till andra utskott.
Betänkanden
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2013/14:1). Vidare behandlades 54 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013.
Bland de satsningar som regeringen hade föreslagit kan nämnas att Statens kulturråd skulle tillföras 15 miljoner kronor för att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Utskottet delade denna bedömning och hade en förhoppning att detta arbete ska bidra till att öka barns och ungas läsförmåga och sprida läslust och kunskap om litteraturen.
Vidare föreslog regeringen en höjning med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2014 av förvaltningsanslaget till Institutet för språk och folkminnen för språkvårdande insatser, särskilt för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråkets ställning och för svenskar med annat modersmål än svenska.
Regeringen förslog också att Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 skulle få en förstärkning med 1 miljon kronor till verksamheten under 2014 jämfört med 2013, vilket innebar att 38 miljoner kronor anvisas för kulturhuvudstadsåret 2014.
Regeringen förslog att avgifterna för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt skulle sänkas. Enligt förslaget skulle avgiften för varje tillståndskort utöver det första sänkas till 550 kronor för långfilmer, 250 kronor för kortfilmer under 30 minuter och 40 kronor för programtrailrar och kortfilmer under 5 minuter och regeringen föreslog att riksdagen skulle anta det framlagda lagförslaget.
Utskottet tillstyrkte regeringens samtliga förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns fyra reservationer och fyra särskilda yttranden. Företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet redovisade sina respektive partiers budgetförslag i särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Ny bibliotekslag (KrU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2012/13:147 Ny bibliotekslag och 26 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
Propositionens förslag innebar att bibliotekslagen skulle anpassas till de omvärldsförändringar som har skett sedan den nuvarande bibliotekslagens (1996:1596) tillkomst. Därtill anfördes att förslaget tillgodoser behovet av ökad samordning och uppföljning.
I förslaget definierades vad som avses med det allmänna biblioteksväsendet och vad som ska vara det allmänna biblioteksväsendets syfte och ändamål. Bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning lyftes fram. Vidare förtydligades och utvidgades bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper. Folkbiblioteken fick också i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.
Vid folkbiblioteken ska allmänheten enligt förslaget avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, dvs. oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt såsom e-böcker.
Förslaget innebar vidare att ett grundläggande kvalitetskrav skulle införas när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Ansvarsfördelningen mellan olika biblioteks huvudmän tydliggjordes. Folkbiblioteken ska även fortsättningsvis vara ett kommunalt ansvar.
Den nya bibliotekslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.
Kulturutskottet hade begärt in utbildningsutskottets yttrande över propositionen och följdmotionerna (yttr. 2012/13:UbU4y).
Kulturutskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns 20 reservationer
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 (KrU3)
I betänkandet behandlades proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019, 37 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. I propositionen lämnade regeringen förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla för den radio- och tv-verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) under en ny tillståndsperiod - fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019. Enligt förslaget ska en översyn göras efter halva tillståndsperioden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om en sexårig tillståndsperiod.
Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet ett tillkännagivande till regeringen om redovisningen av public service-företagens verksamhet. Utskottet ansåg att regleringen av programföretagens verksamhet inte är helt ändamålsenlig eftersom dessa inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Samtidigt leder den tekniska utvecklingen till att internet blir en allt viktigare informationskanal. Utskottet ansåg att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv gör av hur programföretagen uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Utskottet bedömde dock att det inom ramen för den nuvarande regleringen borde vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget och att regeringen skulle överväga en sådan förändring.
Utskottet ansåg att uppdraget i allmänhetens tjänst ställer höga krav på att nya tjänster som lanseras har ett tillräckligt stort värde för allmänheten för att motsvara de kostnader som tjänsterna genererar, och stod därmed fast vid riksdagens tidigare beslut om förhandsprövning. Utskottet delade samtidigt regeringens bedömning att det borde förtydligas i anslagsvillkoren vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas.
Utskottet underströk att programföretagen har den grundläggande uppgiften att se till hela publikens behov och intressen. Utskottet välkomnade därmed ett breddat speglingsuppdrag där det klart framgår att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen och att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Utskottet ansåg att SR och SVT ska ha en decentraliserad organisation även i fortsättningen.
Utskottet tillstyrkte även förslaget om ett renodlat minoritetsspråksuppdrag liksom förslaget om skärpta krav på tillgänglighetstjänsterna.
Utskottet tillstyrkte att medelstilldelningen till programföretagen höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden och att SR tilldelas 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot för 2014. I detta ingår en särskild höjning av UR:s medelstilldelning med 50 miljoner kronor för att stärka UR:s utbildningsuppdrag.
Även i övrigt tillstyrktes propositionens förslag.
Kulturutskottet hade begärt in konstitutionsutskottets yttrande över propositionen och följdmotionerna (yttr. 2013/14:KU3y).
I betänkandet fanns 27 reservationer.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Läsa för livet (KrU4)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2013/14:3 Läsa för livet och 47 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlades 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013.
I propositionen föreslogs att riksdagen skulle godkänna nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som innebär att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.
I propositionen föreslogs också att riksdagens tidigare ställningstagande i frågor om biblioteksersättningens utformning inte längre skulle gälla samt att riksdagen skulle godkänna vad regeringen föreslog om ersättningens framtida inriktning, dvs att de litterära upphovsmännen även i fortsättningen ska ersättas för att deras verk lånas ut vid folk- och skolbibliotek. Biblioteksersättningen ska bidra till att förbättra författarnas ekonomiska villkor.
Därtill lämnade regeringen bedömningar om bl.a. läsfrämjande och insatser för att främja internationellt utbyte på litteraturområdet.
Kulturutskottet begärde in utbildningsutskottets yttrande över propositionen och följdmotionerna (yttr. 2013/14:UbU2y).
Kulturutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag och avslå samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns 37 reservationer.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Politik för det civila samhället m.m. (KrU5)
I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:117 Verksamhetsstödet för idrottens bildningsverksamhet och motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013 om det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och friluftsliv.
I propositionen föreslog regeringen en ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde som ger lagstöd för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas verksamhet att pröva frågor om fördelningen av statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Vidare föreslog regeringen en ändring i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som innebär att offentlighetsprincipen ska gälla hos SISU i den del av studieförbundets verksamhet som består i fördelning av statsbidrag. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juni 2014.
Motionerna från den allmänna motionstiden om det civila samhället handlade om betydelsen av ett starkt civilsamhälle, årliga överläggningar med det civila samhället, finansiellt stöd till det civila samhället, statistik, nationellt utbildningscentrum för krishantering och ideellt drivna lägergårdar. På idrottsområdet rörde frågorna det statliga idrottsstödet och avgifter inom idrottsrörelsen, jämställdhetsfrågor på ett internationellt plan, krav som ställs på idrottsarenor, hbtq-frågor, sexuella övergrepp på barn i idrottsmiljöer, dopning, proffsboxning och amatörboxning och stora idrottsmästerskap i Sverige. När det gäller friluftsliv handlade motionsyrkandet om att göra 2015 till Friluftslivets år.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandena från den allmänna motionstiden 2013.
I betänkandet fanns 12 reservationer.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Spelfrågor (KrU6)
I betänkandet behandlades 14 motionsyrkanden om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2013.
Förslagen gällde en reglerad spelmarknad, marknadsföring av spel, främjandeförbudet, jämställdhetspolicy för AB Svenska Spels sponsorverksamhet och LAN-spel.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.
I betänkandet fanns fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Kultur för alla (KrU7)
I betänkandet behandlades 59 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 som rör kultur för alla i vid bemärkelse.
Förslagen gällde bl.a. kultursamverkansmodellen, kulturverksamhet på teckenspråk och dövkulturens historia, internationellt kulturutbyte, avtalet om medverkans- och utställningsersättning, ombyggnaden av Kungliga Operan, den s.k. enprocentsregeln och filmavtalets utformning.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns 15 reservationer och ett särskilt yttrande.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Folkbildningsfrågor (KrU8)
I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap - allas bildning och tolv motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Därtill behandlade utskottet tolv motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013.
I propositionen förslog regeringen ett mål för folkbildningspolitiken. Regeringen angav att en ny, egen målformulering för den statliga folkbildningspolitiken förtydligar statens ambitioner med politiken och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen. Målet för vuxenutbildningen omfattade tidigare även folkbildningspolitiken.
Regeringen föreslog också ett tillägg i ett av de fyra syftena för statsbidraget till folkbildningen. Vidare föreslogs att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen skulle upphävas.
Slutligen föreslog regeringen en ny modell för oberoende statlig utvärdering av folkbildningen. Regeringen angav att Statskontoret borde ges i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen, samt att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Myndigheten för kulturanalys borde förse Statskontoret med relevanta underlag.
Utöver förslagen redovisade regeringen också ett antal bedömningar av folkbildningens betydelse för och arbete med olika samhällsområden och frågor.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag och avslå motionsyrkandena.
I betänkandet fanns elva reservationer och ett särskilt yttrande.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Fokus på unga (KrU9)
I betänkandet behandlades proposition 2013/14:191 Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande och 24 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Därtill behandlade utskottet sammanlagt 22 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om ungdomsfrågor inom ramen för utskottets beredningsområde.
I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna ett nytt mål för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar mellan 13 och 25 år, nämligen att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.
Ungdomspolitiken föreslogs vara sektorsövergripande och behandla frågor om ungdomars villkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. Regeringen föreslog vidare att riksdagen skulle godkänna att de fem huvudområden för analys, samordning och redovisning av politiken som finns inom ungdomspolitiken i dag inte längre skulle gälla.
I propositionen redovisade regeringen vidare sin bedömning att alla insatser som rör ungdomar bör ha ett ungdomsperspektiv. Därtill anfördes att genomförandet, samordningen och uppföljningen av ungdomspolitiken borde utvecklas.
Dessutom presenterades ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för perioden 2014-2017 med insatser inom tre prioriterade områden: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa.
Slutligen föreslogs ändringar i skollagen (2010:800). Det s.k. informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar förtydligades och skulle i stället kallas aktivitetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna har i uppgift att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som berörs. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning. Kommunerna får, enligt förslaget, också i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Dessutom föreslogs att huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor snarast ska meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Ändringarna i skollagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.
Kulturutskottet föreslog att riksdagen skulle bifalla samtliga av regeringens förslag och avslå samtliga motionsyrkanden.
Utskottet begärde in yttranden från justitieutskottet (prot. 2013/14:27), utbildningsutskottet (2013/14:UbU5y) och arbetsmarknadsutskottet (2013/14:AU6y) över propositionen och följdmotionerna.
I betänkandet fanns 27 reservationer.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Kyrkoantikvarisk ersättning och övriga kulturarvsfrågor (KrU10)
I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2013/14:152 Den kyrkoantikvariska ersättningen och en motion som väckts med anledning av skrivelsen. Därutöver behandlades 53 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om kulturarvsfrågor i vid mening.
I skrivelsen redovisades hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 2002-2012. Skrivelsen behandlade också tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kompetens- och kunskapsfrågor och samarbetet mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet.
Utskottet konstaterade att den kyrkoantikvariska ersättningen har haft stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Utskottet noterade också att ersättningen hade fördelats i enlighet med de principer som slogs fast i samband med relationsändringen mellan staten och kyrkan och att kompetensen inom Svenska kyrkan hade utvecklats positivt i frågor som rör förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena. Utskottet underströk att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, borde ta ett ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Utskottet såg positivt på att regeringen aviserat att den i budgetpropositionen för 2015 avsåg att återkomma med förslag till en långsiktig nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen. Utskottet ansåg att de kulturpolitiska målen och de nationella målen för kulturmiljöarbetet borde kunna inspirera till fortsatt utveckling av arbetet med det kyrkliga kulturarvet.
Utskottet, som delade regeringens bedömning att det inför nästa kontrollstation 2019 bör göras en fördjupad utvärdering av den kyrkoantikvariska ersättningens användning och effekter, ansåg inte att det fanns skäl att tidigarelägga den fördjupade översynen. Utskottet ansåg inte heller att det fanns skäl att nu ta ställning till nivån på den kyrkoantikvariska ersättningen. En motion om detta avstyrktes därmed. Då skrivelsen inte borde föranleda något initiativ från riksdagens sida föreslog utskottet att den skulle läggas till handlingarna.
Utskottet avstyrkte även övriga motionsyrkanden om bl.a. skydd av rester av kolmilor, behov av internationellt skyddsområde för marin arkeologi, Sala silvergruva, funktionshindersperspektiv i museisektorn, det industriella kulturarvet och det rullande kulturarvet samt insatser mot främlingsfientlighet och intolerans.
I betänkandet fanns fyra reservationer och fyra särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Lättare att läsa (KrU11)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2013/14:134 Lättare att läsa och sju motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrkte propositionens förslag om att riksdagen ska godkänna att statens stöd till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) ska avvecklas och att riksdagens tidigare beslut om stiftelsen inte längre ska gälla.
I propositionen gjorde regeringen bedömningen att tidningen 8 SIDOR borde upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier. Utskottet föreslog i stället att riksdagen skulle bifalla motionsyrkanden om att utreda tidningen 8 SIDOR:s framtid inom ramen för ett public service-uppdrag.
Utskottet avstyrkte i övrigt motionsyrkanden om bl.a. erfarenhetsbasen vid Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, en avknoppning av Lättläst-tjänsten och vikten av en lättläst nyhetstidning i tryckt form.
I betänkandet fanns fyra reservationer.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Yttranden till andra utskott
Kulturutskottet har under riksmötet 2013/14 lämnat följande tre yttranden i protokollsform till andra utskott:
till finansutskottet över ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prot. 2013/14:6.2)
till utrikesutskottet över skrivelse 2013/14:115 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013 (prot. 2013/14:22.3)
till näringsutskottet över proposition 2013/14:206 Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar (prot. 2013/14:26.4).
EU-frågor
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturdepartementet, informerade om aktuella EU-frågor på kultur- respektive idrottsområdet den 14 november 2013.
Statssekreterare Ulrika Stuart Hamilton, Utbildningsdepartementet, informerade om aktuella EU-frågor på ungdomsområdet den 14 november 2013 och den 8 maj 2014.
Statssekreterare Joakim Stymne, Kulturdepartementet, informerade om aktuella EU-frågor på kultur- respektive ungdomsområdet den 8 maj 2014.
Kulturrådet vid svenska representationen i Bryssel, Tomas Lindman, och företrädare från Kulturdepartementet informerade om aktuella EU-frågor den 21 januari 2014.
Uppföljnings-, utvärderings- och forskningsfrågor
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har under riksmötet 2013/14 bestått av följande ledamöter: Isak From (S), Anne Marie Brodén (M), Tina Ehn (MP), Maria Lundqvist-Brömster (FP), Per Lodenius (C, ordförande), Margareta Larsson (SD), Bengt Berg (V) och Lars-Axel Nordell (KD).
Under riksmötet 2013/14 har följande projekt slutförts:
kartläggning av frågan om e-böcker (En bok är en bok är en bok? - en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag, 2013/14:RFR3)
kartläggning av frågan om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 (2013/14:RFR2)
uppföljning och utvärdering av frågor om kultur för personer med funktionsnedsättning (För, med och av - en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen, 2013/14:RFR14).
Offentliga utfrågningar
Under riksmötet 2013/14 har två offentliga utfrågningar hållits. Den 15 oktober 2013 hölls en utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet (2013/14:RFR4). Vid en utfrågning den 10 april 2014 presenterades rapporten 2013/14:RFR14 För, med och av - en uppföljning av tillgängligheten i kulturen (2013/14:RFR20).
Uppvaktningar och information
Under riksmötet 2013/14 lämnades - utöver vad som har redovisats under rubriken EU-frågor - muntlig information vid utskottssammanträden till utskottet enligt följande.
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth informerade den 19 september 2013 om förslagen i budgetpropositionen för 2014, utgiftsområde 17 och den 18 mars om 2014 dels skrivelse 2013/14:152 Den kyrkoantikvariska ersättningen dels proposition 2013/14:134 Lättare att läsa.
Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm informerade den 19 september 2013 om förslagen i budgetpropositionen för 2014, utgiftsområde 17 och den 18 mars 2014 om propositionerna 2013/14:172 Allas kunskap - allas bildning och 2013/14:191 Fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande.
Den 21 januari 2014 informerade finansmarknadsminister Peter Norman om aktuella spelfrågor.
Vidare fick utskottet information från företrädare för följande myndigheter, institutioner och organisationer:
Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB - den 24 september
Kulturfastighetsutredningen - den 3 oktober
Institutet för språk- och folkminnen - den 7 november
Teaterförbundet - den 7 november
Svensk Scenkonst, Teaterförbundet, Sveriges Yrkesmusikerförbund, Film & TV Producenterna och Svensk Teaterunions Utbildningsutskott - den 28 november
Arkivföreningarna i Sverige (SASS - Svenska arkiv i samverkan för synlighet) - den 23 januari
LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer - den 23 januari
Ungdomsstyrelsen - den 20 februari
Riksantikvarieämbetet - den 25 mars
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur/Centrum för lättläst och Myndigheten för tillgängliga medier - den 25 mars
Riksidrottsförbundet - den 3 april
Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) - den 29 april.
Besök
Utskottet gjorde följande studiebesök under riksmötet 2013/14:
Cirkus Cirkör - den 27 november
Tensta konsthall - den 30 januari
KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) - den 5 mars
Svenska kyrkan, Uppsala - den 13 mars
Statens musikverk - den 3 juni.
Resa
Den 22-23 april 2014 genomförde kulturutskottet en studieresa till Frankrike (Paris).
Delegationen bestod av 15 ledamöter: Gunilla Carlsson (S), Ulf Nilsson (FP), Cecilia Magnusson (M), Anne Marie Brodén (M), Göran Montan (M), Gustaf Hoffstedt (M), Christina Zedell (S), Amir Adan (M), Margareta Larsson (SD), Lars Ohly (V), Ellen Juntti (M), Agneta Gille (S), Peter Jutterström (M), Agneta Börjesson (MP) och Bengt Berg (V). Dessutom deltog Ann Aurén, kanslichef.
Syftet med resan var att inhämta kunskap om frågor som rör kultur och kulturpolitik i Frankrike och om Unescos arbete med kultur- och kulturarvsfrågor samt vidare att inhämta information om förhållandena och den politiska situationen i landet.
Utskottet fick information om den allmänna politiska situationen i landet av Sveriges ambassadör Gunnar Lund. Kulturrådet Mats Widbom informerade om frågor som rör kultur och kulturpolitik. Vid ett besök på Ministère de la Culture fick utskottet en redogörelse av den nationella kulturpolitiken och för hur man arbetar med kulturfrågor på nationell nivå. Vidare besöktes Sveriges permanenta delegation vid OECD och Unesco samt Unescos sektion för kulturell mångfald och Unescos världsarvscenter, där information lämnades om respektive verksamhet.
Studiebesök gjordes på svenska kulturhuset i Paris, Centre Culturel Suédois, som är en del av Svenska institutet och Sveriges enda kulturhus i utlandet, och på Le Centquatre, som är ett kulturhus där ungdomar har möjlighet att träffas, inspireras och utöva och skapa kultur i olika former. Utskottet besökte också utställningen Carl Larsson - L'imagier de la Suède på Petit Palais.
Elanders, Stockholm 2014