Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10
|
Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10
|
| |
|
|
| |
|
|
|
|
Konstitutionsutskottets beredningsområde
Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.
Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor rörande Riksrevisionen m.m.
Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.
Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.
Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena och de handlingar som hör till dessa ärenden. Detta gäller även om ärendena är hemliga.
Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.
Sammansättning
Under riksmötet 2009/10 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning.
Ledamöter
Berit Andnor (s), ordförande
Per Bill (m), vice ordförande
Margareta Cederfelt (m)
Morgan Johansson (s) tjl. 2009-10-12–2009-12-31
Andreas Norlén (m)
Stefan Tornberg (c)
Yilmaz Kerimo (s)
Cecilia Wigström i Göteborg (fp)
Helene Petersson i Stockaryd (s)
Björn Leivik (m)
Billy Gustafsson (s)
Ingvar Svensson (kd)
Anna Tenje (m)
Marianne Berg (v)
Phia Andersson (s)
Annie Johansson (c)
Mikael Johansson (mp)
Suppleanter
Karl Sigfrid (m)
Sinikka Bohlin (s)
Marianne Watz (m)
Tone Tingsgård (s)
Hans Wallmark (m)
Kerstin Lundgren (c)
Christina Zedell (s)
Helena Bargholtz (fp)
Tommy Ternemar (s)
Olof Lavesson (m)
Kerstin Haglö (s)
Otto von Arnold (kd)
Malin Löfsjögård (m)
Wiwi-Anne Johansson (v)
Mats Berglind (s)
Sven Bergström (c)
Peter Eriksson (mp)
Tommy Waidelich (s)
Camilla Lindberg (fp)
Rossana Dinamarca (v)
Max Andersson (mp)
Inger Jarl Beck (s)
Anna Kinberg Batra (m)
Birgitta Sellén (c)
Eva Bengtson Skogsberg (m)
Kjell Eldensjö (kd)
Torbjörn Lövendahl (s) ersatte Morgan Johansson (s) under tiden 2009-10-12–2009-12-31
Petter Löberg (s) ersatte Phia Andersson (s) under tiden 2010-02-16–2010-03-31
Som framgår av uppställningen tillhörde sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, två Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Bertil Wennberg, kanslichef
Peder Nielsen, bitr. kanslichef
Åse Matz, utskottsråd
Kristina Örtenhed, föredragande
Thomas Larue, föredragande
Katarina Delin, föredragande
Jenny Jonasson, föredragande
Lars Widlund, föredragande (½-tid)
Kerstin Siverby, byrådirektör
Kerstin Carlsson, byråassistent, fr.o.m. 2010-04-01–2010-08-23
Britt-Marie Henriksson, byråassistent, t.o.m. 2010-03-31
Tony Holmstedt, byråassistent
Riksdagsstipendiaten Christina Ribbhagen tjänstgjorde som föredragande under våren 2010.
Utskottets verksamhet
Ärenden som behandlats av utskottet
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)
I betänkande KU1 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 i fråga om utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelse 2008/09:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2008 och motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet. I budgetpropositionen ingick även riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Utrikesutskottet hade yttrat sig till utskottet över propositionen och motioner i de delar som rör utrikesförvaltningen.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens och riksdagsstyrelsens förslag. Särskilda yttranden avgavs av företrädare för s, v och mp som i var sitt yttrande förklarade att de inte deltog i det aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena inte bifallits av riksdagen i budgetprocessens första steg.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2008 till handlingarna.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns fem reservationer av s, v och mp och fem särskilda yttranden av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (KU2)
I betänkande KU2 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2008/09:RS4 Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen. I framställningen föreslogs vissa ändringar i riksdagsordningen. För riksdagens deltagande i beslutsfattande inom EU enligt Lissabonfördraget måste nya procedurer skapas dels när det gäller utkasten till lagstiftningsakter där riksdagen ska kontrollera att subsidiaritetsprincipen följs, dels när det gäller fördragsändringar. Det utskott som besitter den sakliga kompetensen på det område som utkastet till lagstiftningsakt gäller ska göra subsidiaritetsprövningen. Utskottet ska kunna begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av subsidiaritetsfrågan inom två veckor. Om utskottet kommer fram till att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet avge ett utlåtande till kammaren med förslag om ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I annat fall ska utskottet anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Konstitutionsutskottet ska följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela sina iakttagelser till kammaren.
När fördragsändringar görs enligt det ordinarie förfarandet ska kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska fortlöpande lämna information till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar görs genom det förenklade förfarandet kan riksdagen liksom andra nationella parlament lägga in sitt veto. Ett beslut att utnyttja eller inte utnyttja vetorätten ska fattas av kammaren.
Utskottet tillstyrkte delvis riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet lade fram två förslag till ändringar i riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen. En ny lydelse av tilläggsbestämmelsen i 5.12.1 i riksdagsordningen hade trätt i kraft den 1 oktober 2009, vilket motiverade en ändring i riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.
Utskottet föreslog att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 december 2009.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Inkomstgaranti och jobbskatteavdrag (KU3)
I betänkande KU3 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2008/09:RS3 Inkomstgaranti och jobbskatteavdrag. I framställningen föreslogs att det s.k. jobbskatteavdraget på inkomstgaranti till f.d. riksdagsledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet skulle slopas. I detta syfte föreslogs vissa lagändringar som berör ersättningar som utbetalas fr.o.m. den 1 januari 2010.
Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt lagförslagen. Mot bakgrund bl.a. av lagändringar som trätt i kraft den 14 juli 2009 föreslog utskottet dock en annan lydelse för en av lagarna än den som riksdagsstyrelsen föreslagit och en annan ikraftträdande- och övergångsbestämmelse.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Kommunal demokrati och kompetens (KU4)
I betänkande KU4 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena gällde bl.a. kommunernas storlek och uppgifter, sanktioner mot kommuner, kommunal parkeringsavgift för fastighetsägare, återkallande av förtroendeuppdrag, förtroendevaldas uppdrag samt delaktighet. Ett antal motionsyrkanden gällde frågor som behandlats tidigare under mandatperioden och behandlades därför i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Vissa integritetsfrågor (KU5)
I betänkande KU5 behandlade utskottet motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009. Motionsyrkandena gällde elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål. Några av motionsyrkandena tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade under våren 2009 i betänkandena 2008/09:KU8 och 2008/09:KU17 och behandlades därför i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Sammanträdesarvode till tillfälliga ersättare i EU-nämnden m.m. (KU6)
I betänkande KU6 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS3 Sammanträdesarvode till tillfälliga ersättare i EU-nämnden m.m. Riksdagsstyrelsen föreslog vissa ändringar i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Ändringarna innebar att
- tillfälliga ersättare i EU-nämnden skulle omfattas av reglerna om
sam-
manträdesarvode
- arvode endast skulle betalas för sammanträden som ägde rum under
måndagar, fredagar och plenifria perioder
- arvode bara skulle betalas till den som deltog i beslut under
sammanträ-
det.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2010.
Utskottet tillstyrkte framställningen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Trossamfund (KU7)
I betänkande KU7 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena avsåg frågor om överläggningar med Svenska kyrkan om dess ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol samt stimulans av debatten om värden.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns två reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Förenklat trossamfundsregister (KU8)
I betänkande KU8 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:6 Ett förenklat trossamfundsregister.
De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Obligatoriskt utgiftstak (KU9)
I betänkande KU9 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:5 Obligatoriskt utgiftstak och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen och från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs vissa ändringar i lagen (1996:1059) om statsbudgeten med innebörden att det skulle göras obligatoriskt för regeringen att i budgetpropositionen dels lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret, dels redovisa sina bedömningar av ramarna för utgiftsområdena för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Slutligen föreslogs att regeringen inte längre skulle vara skyldig att bevaka att enskilda, beslutade utgiftsramar inte överskrids.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns två reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)
I betänkande KU10 redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, bidragsgivning till organisationer, beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut, beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid, beredningskravet vid genomförande av EG-direktiv, underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor, utnämningsmakten, dokumentation i utnämningsärenden och frågeinstituten.
Utskottet anmälde enligt 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.
I betänkandet fanns en reservation av de ledamöter som tillhörde s och mp.
Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.
Riksdagens arbetsformer (KU11)
I betänkande KU11 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena gällde bl.a. riksdagsledamöternas bostadsvillkor och tjänsteresor, motionsinstitutet, utskottsorganisationen, fotograferingsförbudet i kammaren och minskad vattenförbrukning i riksdagens lokaler. Vissa av motionsyrkandena tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade hösten 2006 och våren 2009 i betänkandena 2006/07:KU4 och 2008/09:KU15. Dessa yrkanden behandlades därför i förenklad ordning. Det gällde bl.a. motioner om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ersättningar, distansvotering, redovisning av det ekonomiska stödet till riksdagsgrupperna och riksdagsledamöternas inkomstgaranti.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande fanns två reservationer av v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Riksdagsledamöternas pensionssystem (KU12)
I betänkande KU12 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS1 Riksdagsledamöternas pensionssystem. I framställningen föreslogs nya regler för riksdagsledamöternas ålderspension, sjukpension och efterlevandeförmåner.
Utgångspunkten för ett nytt ålderspensionssystem var att pensionsförmånerna skulle beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder och att all tjänstgöringstid skulle ge rätt till pension. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på tolv år skulle avskaffas, liksom den särskilda talmanspensionen, så att samma pensionsregler skulle gälla för riksdagens talman som för övriga riksdagsledamöter.
Den nya ordningen för ledamöternas pensioner skulle underlätta för personer att ”gå in i och ut ur politiken” utan att förlora i pensionshänseende. Systemet skulle fungera så neutralt som möjligt i förhållande till om och när en person ska kandidera, avgå, åta sig tilläggsuppdrag etc. Ledamöternas pensionsförmåner skulle vara förmånsbestämda, åtminstone tills vidare, men reglerna skulle göras mer lika dem i ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestämdes av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Härigenom blev ledamöternas pensionssystem mer flexibelt och anpassat till de speciella förutsättningar som gäller för ledamotsuppdraget.
Framställningen innehöll också förslag om ändrade regler för sjukpension och efterlevandeförmåner samt om att lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, den s.k. företrädarlagen, skulle upphöra att gälla.
De nya reglerna skulle träda i kraft den 1 januari 2010 och omfatta alla ledamöter som då tjänstgjorde eller som senare kom att tjänstgöra i riksdagen. Pensionsrätt för tjänstgöringstid före ikraftträdandet skulle enligt framställningen räknas om till det nya systemet, med en viss schablonisering.
Utskottet inhämtade yttrande från Lagrådet.
Utskottet tillstyrkte delvis riksdagsstyrelsens framställning.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Utnämningspolitiken (KU13)
I betänkande KU13 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:43 Utnämningspolitiken samt ett motionsyrkande väckt med anledning av skrivelsen och motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Utskottet föreslog riksdagen att skrivelsen skulle läggas till handlingarna och att motionsyrkandena skulle avstyrkas.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Tryck- och yttrandefrihetsfrågor (KU14)
I betänkande KU14 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 som rörde tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlade om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer. Några av yrkandena rörde frågor som utskottet hade behandlat tidigare under mandatperioden och behandlades därför i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns fyra reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Sekretess i vissa anställningsärenden (KU15)
I betänkande KU15 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:56 Sekretess i vissa anställningsärenden och följdmotioner samt en motion från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess skulle enligt förslaget gälla i ärenden om anställning av chefer för förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde lider men. Sekretessen skulle gälla i högst tio år.
Regeringen föreslog också att uppgifter som hänför sig till urvalstester i anställningsärenden skulle omfattas av sekretess, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess skulle gälla i högst 50 år.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns två reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Oberoendet i den kommunala revisionen (KU16)
I betänkande KU16 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen. Propositionen innehöll förslag till ändringar av kommunallagens (1991:900) bestämmelser om valbarhet för revisorer. I syfte att stärka den kommunala revisionens oberoende föreslogs att den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige inte ska vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet tillstyrkte propositionen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Uppföljning av riksrevisionsreformen (KU17)
I betänkande KU17 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen och motionsyrkanden med anledning av framställningen. I framställningen föreslogs ändringar i regeringsformen och i riksdagsordningens huvudbestämmelser samt ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser, lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, lagen (1996:1059) om statsbudgeten, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen och lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Utskottet föreslog att ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser skulle antas som vilande. Förslaget till ändring i regeringsformen behandlades av samordningstekniska skäl i utskottets betänkande 2009/10:KU19. Utskottet föreslog vidare att övriga lagförslag i framställningen och vissa motionsyrkanden skulle behandlas vid 2010/11 års riksmöte.
Utskottet tillkännagav för riksdagsstyrelsen i ett initiativ vad utskottet anfört om att riksdagsstyrelsen bör låta utreda vissa frågor om Riksrevisionens granskningsrapporter. Utskottet avstyrkte några motionsyrkanden.
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (KU18)
I betänkande KU18 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare föreslogs ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
I propositionen föreslogs att s.k. digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser skulle omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet skulle utvidgas så att det tillät lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna ledde till vissa tillägg i regeringsformen.
Vidare föreslogs att det skulle bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, tolkning eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
I propositionen föreslogs också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skulle tydliggöras att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna skulle straffsanktioneras. Motsvarande regler föreslogs genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen.
Slutligen lämnades ett antal förslag till lagändringar för att förtydliga yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet föreslog att regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skulle antas som vilande.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i regeringsformen. Dessa ändringar berörde paragrafer som även föreslogs ändrade i proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag. Av samordningsskäl behandlades förslagen som rör regeringsformen i utskottets betänkande 2009/10:KU19.
Enligt utskottets mening hade regeringens förslag till lag om ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog därför att behandlingen i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2010/11.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandet.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
En reformerad grundlag (KU19)
I betänkande KU19 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag, där det föreslogs omfattande ändringar i regeringsformen, samt motioner från den allmänna motionstiden 2009. I betänkandet behandlades förutom ändringarna i regeringsformen följdändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen.
De föreslagna ändringarna i regeringsformen innebar bl.a. att en ny bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val införs, att konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgas, att uppenbarhetskravet vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga ställning markeras.
Vidare föreslogs ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a. mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning. Dessutom föreslogs att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande skulle tydliggöras samt att grundlagsskyddet mot diskriminering skulle utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för forskningens frihet och om att en rättegång skulle vara rättvis och genomföras inom skälig tid föreslogs också.
Bestämmelserna om kommuner och landsting föreslogs samlade i ett eget kapitel, och det föreslogs en proportionalitetsprincip som innebar att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte borde gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Härutöver föreslogs ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten, om överlåtelse av beslutanderätt till internationella organ och i regleringen som skulle gälla i krig och krigsfara. Dessutom föreslogs att det uttryckligen angavs att Sverige är medlem i Europeiska unionen och deltar i internationellt samarbete inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet.
I betänkandet behandlades av samordningsskäl de förslag till lagar om ändring i regeringsformen som finns i regeringens proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen.
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens grundlagsförslag som vilande med ett fåtal ändringar av redaktionell karaktär. Utskottet föreslog också att regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna, skulle antas som vilande. Därmed tillstyrkte utskottet i allt väsentligt proposition 2009/10:80 i dessa delar och delvis proposition 2009/10:81 och framställning 2009/10:RS4 i de delar som avser ändringar i regeringsformen.
I proposition 2009/10:80 finns härutöver förslag om ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen (2005:837). De föreslagna ändringarna i kommunallagen innebar att det skulle införas en möjlighet att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val, att det skulle vara tillräckligt med stöd av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande folkomröstning med anledning av s.k. folkinitiativ och att kravet på andelen initiativtagare skulle höjas från 5 till 10 %. De föreslagna ändringarna i vallagen innebar bl.a. att spärren för personrösterna i riksdagsvalet skulle sänkas från 8 till 5 %. Övriga lagändringar var rena följdändringar till ändringarna i regeringsformen. Samtliga dessa lagändringar hade enligt utskottets mening ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringarna. Utskottet föreslog därför att behandlingen av propositionen i dessa delar skulle skjutas upp till riksmötet 2010/11.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Granskningsbetänkande (KU20)
I betänkande KU20 redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under huvudrubrikerna: 1. Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen, 2. Handläggningen av vissa regeringsärenden, 3. Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen, 4. Vissa frågor avseende statliga bolag, 5. Vissa frågor med anknytning till finansmakten och 6. Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning.
Utskottet anmälde enligt 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.
I betänkandet fanns tolv reservationer av de ledamöter som tillhörde s, v och mp.
Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (KU21)
I betänkande KU21 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Yttranden hade inhämtats från övriga utskott.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Nya domförhetsregler för en effektivare Europadomstol (KU22)
I betänkande KU22 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:52 Nya domförhetsregler för en effektivare Europadomstol. I propositionen föreslogs att riksdagen skulle godkänna protokoll nr 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Genom protokollet ändras domförhetsreglerna för den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Syftet med ändringarna var att möjliggöra en effektivisering av förfarandet hos domstolen i avvaktan på att protokoll nr 14, som tidigare hade godkänts av riksdagen, ska träda i kraft.
De ändrade reglerna innebär dels att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål, dels att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare.
Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna en förklaring om förtida tillämpning av protokoll 14a, för att Europadomstolen så fort som möjligt skulle kunna tillämpa reglerna i mål mot Sverige.
Utskottet tillstyrkte regeringens proposition.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Säkerhetskopiors rättsliga status (KU23)
I betänkande KU23 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:58 Säkerhetskopiors rättsliga status och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs att det i ett tillägg till 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen skulle slås fast att säkerhetskopior som förvaras endast i syfte att möjliggöra återskapande av information som gått förlorad i en myndighets IT-system till följd av t.ex. ett systemhaveri, skulle undantas från begreppet allmän handling. Vidare föreslogs att bestämmelsen om sekretess för uppgifterna på de s.k. tsunamibanden skulle fortsätta att gälla, med viss justering. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år.
Lagrådet hade yttrat sig över lagförslagen.
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet tillstyrkte propositionen som vilande i den del som gällde ändringarna i tryckfrihetsförordningen och avstyrkte motionsyrkandena. Lagförslaget beträffande offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) borde enligt utskottet antas först om riksdagen slutligt antar förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Behandlingen av propositionen i denna del borde därför enligt utskottets uppfattning skjutas upp till nästa riksmöte, tillsammans med de motionsyrkanden som är hänförliga till detta lagförslag. Motionsyrkandena från den allmänna motionstiden 2009 avstyrktes.
I betänkandet fanns en reservation av v.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU24)
I betänkande KU24 behandlade utskottet redogörelse 2009/10:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2008–30 juni 2009. Vidare behandlades en skrivelse från chefs-JO Mats Melin som inkom till utskottet den 4 december 2009.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna. Vidare föreslog utskottet med utnyttjande av sin initiativrätt ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av instruktionen för Riksdagens ombudsmän.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
En ny radio- och tv-lag (KU25)
I betänkande KU25 behandlade utskottet proposition 2009/10:115 En ny radio- och tv-lag och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen samt motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslog regeringen att radio- och tv-lagen (1996:844) skulle ersättas av en ny lag med samma namn. Den föreslagna lagen innebär att Europaparlamentets och rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) genomförs i svensk lagstiftning. Vidare föreslogs huvudsakligen följdändringar i en rad andra lagar.
I propositionen framhölls att den nya radio- och tv-lagen givits en förbättrad överskådlighet genom en förändrad struktur. Förtydliganden föreslogs vidare när det gällde annons- och reklambegreppen och förslag lämnades om införande av regelsystem för nya annonstekniker. Vidare lämnade regeringen förslag när det gällde regleringen för kabel-tv-nät. Därutöver lämnades förslag som innebär att omfattningen av tillståndsplikten för sändningar av ljudradio och tv-program minskar, att tillståndsplikt införs för att sända sökbar text-tv samt att tillstånd för att sända tv och sökbar text-tv i vissa fall ska kunna överlåtas.
Propositionen innehöll dessutom förslag till ett nytt regelsystem för kommersiell radio. Förslagen innebär bl.a. att regler för digitala kommersiella radiosändningar införs, att tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, att tillståndsperioderna ska vara åtta år, att krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort samt att möjligheterna till sponsring utökas. När det gällde närradiosändningar lämnades förslag som innebar ökade möjligheter för tillståndshavare dels att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten, dels att få ett större sändningsområde än en kommun. Förslagen innebär också att kretsen av tillståndshavare utökas. Vissa förslag lämnades även om lokala kabelsändarföretag.
Vidare föreslog regeringen att Radio- och tv-verket och Granskningsnämnden för radio och tv skulle avvecklas och att myndigheternas verksamheter skulle tas över av en nybildad myndighet, Myndigheten för radio och tv. Regeringen föreslog också att Taltidningsnämnden skulle avvecklas som myndighet, och att dess verksamhet skulle föras över till Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Den nya radio- och tv-lagen och lagändringarna i övrigt föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2010.
Utskottet tillstyrkte delvis med vissa lagtekniska justeringar regeringens förslag och avstyrkte samtliga motioner.
I betänkandet fanns tio reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Vissa vallagsfrågor (KU26)
I betänkande KU26 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Yrkandena avsåg frågor om hantering av röstlängder, om valsedlar, om röstningsförfarande, om valkretsnamn och om en strategi för hur valinformation kunde göras tillgänglig för personer med lässvårigheter. Av dessa yrkanden behandlades några i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet förelåg en reservation av s och v.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Vissa författningsfrågor m.m. (KU27)
I betänkande KU27 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009. Yrkandena avsåg frågor om minskning av antalet riksdagsledamöter, offentlighet åt kontakttillfällen med statschefen, användningen av burka eller niqab i Sverige, mänskliga rättigheter, en svensk motsvarighet till habeas corpus-institutet, karantänsregler för statsråd, återinförande av valmonarki, införande av republik och avvecklande av monarkin, samvetsfrihet och vissa samvetsklausuler, förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet, värdekommission samt statschefens ställning och uppgifter i samband med regeringsbildning. Av dessa yrkanden behandlades några i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Kommittéberättelse 2010 m.m. (KU28)
I betänkande KU28 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:103 Kommittéberättelse 2010. Dessutom behandlades motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 som gällde lagstiftningsprocessen. Motionerna gällde nordiska konsekvensanalyser i samband med lagstiftning, ändringar av kommittéförordningen, geografisk spridning vid bemanning av utredningar och anda arbetsgrupper, insyn i EU:s arbetsgrupper m.m. Samtliga motionsyrkanden bereddes i förenklad ordning eftersom de rörde samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen redan hade behandlat under mandatperioden.
Utskottet föreslog riksdagen att lägga skrivelsen till handlingarna och avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Statlig förvaltning (KU29)
I betänkande KU29 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna avsåg frågor om myndigheternas opinionsbildande verksamhet, myndigheternas kontakter med enskilda, insynsråd, gemensam standard för e-legitimation m.m. Vissa andra motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Minoritetsfrågor (KU30)
I betänkande KU30 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena avsåg frågor om nordisk samekonvention, minoritetsspråkens ställning, omfattningen av minoritetsspråkslagstiftningens användning samt tillsynen av minoritetsspråkens användning i bl.a. äldreomsorgen.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Allmänna helgdagar m.m. (KU31)
I betänkande KU31 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena avsåg bl.a. helgdagar, flaggdagar, belöning i form av flaggutdelning och medborgarceremonier. Ett antal yrkanden hade behandlats tidigare under mandatperioden och behandlades därför i förenklad ordning. Dessa yrkanden avsåg flaggning med EU-flaggan, offentliga belöningssystem, nationalsången och en minnesdag för Raoul Wallenberg.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns en reservation av v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Ett europeiskt medborgarinitiativ (KU32 utlåtande)
I utlåtande KU32 behandlade utskottet kommissionens grönbok om ett europeiskt medborgarinitiativ, KOM(2009) 622. Grönboken innehöll kommissionens analys av tio rättsliga, administrativa och praktiska aspekter på hur det europeiska medborgarinitiativet skulle fungera i praktiken. Kommissionen ställde för varje aspekt ett antal frågor som berörda parter inbjöds att besvara inom ramen för kommissionens samråd.
Utskottet betonade vikten av att kommande förslag i kommissionens grönbok till bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för ett framläggande av ett medborgarinitiativ borde utformas så pragmatiskt som möjligt och att omfattande administrativa förfaranden på nationell nivå borde undvikas. Utskottet framhöll därtill betydelsen av att regelverket utformas så att det i möjligaste mån, och utan att inverka menligt på rättssäkerheten, undviker formella krav som försvårar för medborgare att få till stånd initiativ. Därutöver lämnade utskottet ett antal svar och synpunkter på grönbokens frågor.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Rättelse av ändring i riksdagsordningen (KU33 initiativ)
I betänkande KU33 behandlade utskottet på eget initiativ en ändring av tilläggsbestämmelsen 5.12.1 i riksdagsordningen, som innebar att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i 10 kap. riksdagsordningen som av misstag fått en felaktig placering rättas.
Lagen om ändring i riksdagsordningen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2010.
Utskottet tillstyrkte initiativet.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Barnpornografibrottet (KU34)
I betänkande KU34 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:70 Barnpornografibrottet, proposition 2009/10:50 Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott såvitt avser 35 kap. 4 § BrB och proposition 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel såvitt avser 2 kap. 2 § BrB samt motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2008 och 2009. I proposition 2009/10:70 föreslogs främst ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och brottsbalken. Vissa ändringar föreslogs även i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor och lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning.
Proposition 2009/10:70 innehöll förslag som syftade till att åstadkomma en effektivare bekämpning av barnpornografibrott. I propositionen föreslogs en ändring i brottsbalken som innebär att det straffbara området utvidgas för den form av barnpornografibrott som består i att skildra barn i pornografisk bild. Gärningsformen kommer därigenom att omfatta alla fall av skildring av fullt pubertetsutvecklade barn under 18 år. Genom ändringar i de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden möjliggjordes ändringarna i brottsbalken. Dessa lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
I propositionen föreslogs härutöver bl.a. följande ändringar i brottsbalken. En ny form av straffbar befattning med pornografiska bilder av barn införs. Den nya befattningsformen skulle bestå i att någon betraktar en barnpornografisk bild som han eller hon berett sig tillgång till. Vidare föreslogs ett förtydligande av de omständigheter som skulle kunna medföra att ett barnpornografibrott bedöms som grovt brott. Ändringar föreslogs också i reglerna om svensk domsrätt och åtalspreskription i fråga om barnpornografibrott. Lagändringarna i dessa delar föreslogs träda i kraft den 1 juli 2010.
Justitieutskottet hade yttrat sig över propositionen.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och föreslog att de skulle antas som vilande. Enligt utskottets mening hade regeringens förslag 2 till lag om ändring i brottsbalken ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog därför att behandlingen i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2010/11.
Utskottet tillstyrkte delvis regeringens förslag i övrigt och avstyrkte samtliga motioner.
I betänkandet fanns en reservation av s.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Sekretess vid Skatteverkets handläggning av ärenden om dödförklaring (KU35)
I betänkande KU35
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:64 Sekretess vid
Skatteverkets handläggning av ärenden om dödförklaring. I propositionen
föreslås att två nya bestämmelser tas in i offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400). Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att uppgifter om en
enskilds personliga förhållanden ska skyddas vid Skatteverkets handläggning av
ärenden enligt lagen (2005:130) om dödförklaring. För uppgifter om enskildas
personliga förhållanden i sådana ärenden föreslogs att sekretess ska gälla om
det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs. I de fall Skatteverket får en sekretessreglerad uppgift från en
annan myndighet i ett ärende om dödförkla-
ring föreslogs att sekretessen skulle överföras till Skatteverket. Det innebar
att Skatteverket skulle tillämpa samma sekretessbestämmelse för uppgiften som
den ingivande myndigheten.
Bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 april 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Patientnämnderna – begränsning av sekretessbrytande bestämmelse (KU36)
I betänkande KU36 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:71 Patientnämnderna – begränsning av sekretessbrytande bestämmelse. I propositionen föreslog regeringen att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, ändrades så att den sekretessbrytande bestämmelsen i 25 kap. 11 § OSL inte skulle gälla för verksamhet i patientnämnder. Ändringen föreslogs träda i kraft den 1 maj 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (KU37)
I betänkande KU37 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:156 Regionalt utvecklingsansvar i vissa län och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län skulle göras om till att gälla permanent. Verksamheten skulle regleras genom en ny lag som skulle omfatta Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Lagen föreslogs innehålla bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. I propositionen föreslogs också ändringar i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen och lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap.
Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag. När det gällde beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse ansåg utskottet dock att övervägande skäl talade för att också Gotland borde ges möjlighet att använda beteckningarna. Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen borde återkomma med ett förslag i detta avseende. Utskottet tillstyrkte ett motionsyrkande och avstyrkte ett motionsyrkande.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Dialog om samhällets värdegrund (KU38)
I betänkande KU38 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:106 Dialog om samhällets värdegrund. I skrivelsen redovisade regeringen syftet med satsningen på en dialog om samhällets värdegrund, det arbete som hittills hade bedrivits samt de frågor som enligt regeringens bedömning var strategiska för det framtida arbetet.
Utskottet föreslog riksdagen att skrivelsen skulle läggas till handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Indelning i utgiftsområden m.m. (KU39)
I betänkande KU39 behandlade utskottet dels regeringens proposition 2009/10:100 2010 års ekonomiska vårproposition förslagspunkterna 2–18, som gällde ändringar i lagen (1996:1059) om statsbudgeten, förkortad budgetlagen, och förändringar i fråga om utgiftsområdena, dels regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – För kunskap, valfrihet och trygghet förslagspunkt 4, som gällde ändringar i riksdagsordningen, dels ett yrkande väckt med anledning av budgetpropositionen. Regeringens förslag till ändringar i budgetlagen innebär att det införs en skyldighet för regeringen att lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen och att vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås.
Genom att utnyttja sin initiativrätt, som följer av 3 kap. 7 § riksdagsordningen, lade utskottet fram förslag till lag om ändring i riksdagsordningen och förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen i de två utskottsinitiativen utgjorde rättelser och tidigare obeaktade följdändringar.
Utskottet tillstyrkte dels regeringens förslag till lag om ändring i budgetlagen med den ändringen att 36 a § får den lydelse som utskottet hade föreslagit i bilaga 3 i betänkandet, dels utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, dels utskottets förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet.
Utskottet föreslog även att riksdagen skulle tillkännage för riksdagsstyrelsen som sin mening vad utskottet anfört om en reglering av ansvarsförhållandena mellan riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen och om en översyn av ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen m.fl.
Samtliga lagförslag föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2010 utom förslagen till ändringar av tilläggsbestämmelserna 4.6.9 och 4.6.11 till riksdagsordningen som föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011.
I utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen föreslogs ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Utskottet föreslog att dessa ändringar skulle beslutas enligt 8 kap. 16 § andra meningen regeringsformen.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting (KU40)
I betänkande KU40 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:117 Säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting. I propositionen föreslogs en ny lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting som innebar att kommuner och landsting skulle få anordna säkerhetskontroll vid sina offentliga sammanträden. Säkerhetskontroll skulle kunna genomföras om det vid ett offentligt sammanträde fanns anledning att befara att brott skulle komma att förövas som innebar en allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom.
Som en följd av den nya lagen föreslogs också vissa ändringar i lagen (1980:578) om ordningsvakter.
Lagarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Uppskov till 2010/11 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden (KU41)
I betänkande KU41 föreslår utskottet att riksdagen medger att behandlingen av redogörelse 2009/10:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 och framställning 2009/10:RRS30 Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter samt de övriga ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under återstoden av innevarande riksmöte får skjutas upp till riksmötet 2010/11.
Utskottet tillstyrkte förslaget.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Nya villkor för stödet till dagspressen (KU42)
I betänkande KU42 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:199 Nya villkor för stödet till dagspressen och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen. I propositionen gör regeringen bedömningen att vissa av bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) som reglerar stödet borde ändras för att säkerställa att förordningen inte står i strid med EU:s statsstödsregler.
Regeringen föreslog att högfrekventa storstadstidningar skulle vara berättigade till det allmänna driftsstöd som gällde för övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Storstadstidningar som normalt kommer ut med sju nummer per vecka skulle därutöver kunna få ett extrastöd som motsvarar maximalt 40 % av de nettokostnader som följer av de krav som särskilt ställs på denna typ av tidningar i presstödsförordningen. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar skulle dock inte få överstiga 45 miljoner kronor per år. Minskningen av driftsstödet från nuvarande nivå skulle ske etappvis under fem år med början i januari 2011. Regeringen föreslog också att gränser skulle införas för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som fick täckas av driftsstödet. Vidare föreslog regeringen att de befintliga övergångsbestämmelserna i presstödsförordningen skulle tas bort.
Regeringen bedömde att de föreslagna ändringarna i presstödsförordningen borde träda i kraft den 1 januari 2011. I propositionen anfördes dock att ändringarna inte kunde träda i kraft innan de godkänts av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet. Vidare bedömde regeringen att presstödsförordningens giltighet borde begränsas så att den gällde t.o.m. den 31 december 2016. En översyn av presstödet borde enligt regeringens bedömning göras och nödvändiga ändringar av systemet föreslås i så god tid att de kan träda i kraft den 1 januari 2017.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om driftsstödet till storstadstidningar, driftsstödets andel av tidningsföretagens kostnader och befintliga övergångsbestämmelser.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Prövning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen i visst fall (bet. 2009/10:AU5) (KU43)
I betänkande KU43 behandlade utskottet lagförslagen i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2009/10:AU5 som riksdagen hänvisat till konstitutionsutskottet för prövning av lagförslagen som avses i 2 kap. 12 § femte stycket regeringsformen.
Konstitutionsutskottet hade begärt in yttrande från Lagrådet.
Konstitutionsutskottet förklarade att vilandeförfarandet i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen inte var tillämpligt på någon av bestämmelserna i de aktuella lagförslagen.
Utskottet anmälde enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen resultatet av sin prövning för riksdagen.
I betänkandet fanns två särskilda yttranden av s, v och mp.
Riksdagen lade utskottets betänkande till handlingarna.
Yttranden till andra utskott
2009/10:KU1y till finansutskottet över budgetpropositionens (2009/10:1) förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2010–2012 jämte motioner.
2009/10:KU2y till försvarsutskottet över proposition 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning jämte motion.
2009/10:KU3y till arbetsmarknadsutskottet över proposition 2009/10:7 Vissa ändringar i arbetslöshetsförsäkringen (punkt 2 avsnitt 6) jämte motion.
2009/10:KU4y till näringsutskottet över proposition 2008/09:231 Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m. jämte motioner.
2009/10:KU5y till arbetsmarknadsutskottet över proposition 2009/10:48 Åtgärder med anledning av Lavaldomen.
2009/10:KU6y till justitieutskottet om subsidiaritetsprövning av ett förslag till direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn m.m. Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om upphävande av rambeslut 2004/68/RIF (KOM(2010) 94 slutlig).
2009/10:KU7y till finansutskottet över proposition 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt jämte motioner.
2009/10:KU8y till finansutskottet över proposition 2009/10:151 Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning.
2009/10:KU9y till justitieutskottet över proposition 2009/10:105 Barn under 15 år som misstänks för brott jämte motion.
EU-frågor
Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information från företrädare för regeringen eller Regeringskansliet lämnades vid fem tillfällen. Kulturministern lämnade vid ett tillfälle (den 17 september 2009) information om presstödet och kommissionens fortsatta hantering av statsstödsärendet. Företrädare för Statsrådsberedningen lämnade information om arbetsordningarna för rådet och Europeiska rådet m.m. (den 24 november 2009). Statssekreteraren vid Justitiedepartementet lämnade information till utskottet dels om ärendet gällande presstödet (den 8 december 2009), dels om aktuella EU-ärenden (den 4 mars 2010). Även företrädare för Integrations- och jämställdhetsdepartementet lämnade information till utskottet om aktuella EU-ärenden (den 16 mars 2010).
Kulturministern överlade vid två tillfällen (den 15 december 2009 och 25 mars 2010) med utskottet (i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen) om presstödet och kommissionens fortsatta hantering av statsstödsärendet. Utskottets ordförande konstaterade vid överläggningen den 15 december 2009 att det fanns ett enhälligt stöd i utskottet för den vid överläggningen redovisade ståndpunkten inför det fortsatta arbetet. Vid överläggningen den 25 mars 2010 presenterade regeringen en revidering av Sveriges ståndpunkt som hade formulerats vid överläggningen den 15 december 2009. Utskottets ordförande konstaterade dels att det fanns en majoritet i utskottet för den vid överläggningen redovisade revideringen av Sveriges ståndpunkt inför det fortsatta arbetet, dels att företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna i en avvikande mening bl.a. motsatte sig ståndpunkten att en tidsfrist på sex år skulle fastställas för pressförordningen.
Statssekreteraren vid Justitiedepartementet överlade med utskottet om regeringens ståndpunkt vad gäller frågan om ett rådsbeslut med förhandlingsmandat inför EU:s anslutning till Europakonventionen (den 20 maj 2010). Inför överläggningen översände regeringen en skriftlig ståndpunkt. Utskottets ordförande konstaterade att det fanns ett enhälligt stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt inför det fortsatta arbetet.
Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid Lissabonfördragets ikraftträdande (inklusive frågan om ett europeiskt medborgarinitiativ och följdlagstiftning avseende kommissionens genomförandebefogenheter enligt artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget), öppenhetsfrågor (inklusive öppenhetsförordningen) och mediefrågor (särskilt presstödet).
Utskottet avgav dels ett utlåtande (KU32) om ett europeiskt medborgarinitiativ, dels ett betänkande (KU2) om tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen, dels ett betänkande (KU42) om nya villkor för stödet till dagspressen.
I övrigt behandlade konstitutionsutskottet olika EU-relaterade ärenden i ett antal yttranden. I ett yttrande till justitieutskottet (KU6y) över subsidiaritetsprövning av ett förslag till direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn m.m. hade konstitutionsutskottet inte något att invända mot direktivförslaget från subsidiaritetssynpunkt. Därutöver bedömde konstitutionsutskottet att artikel 21 i direktivförslaget inte kunde anses innebära att det krävs att medlemsstaterna inför tvingande rättsliga föreskrifter om en spärr för webbsidor som sprider barnpornografi. Sådana föreskrifter skulle vara svåra att förena med bl.a. den svenska grundlagsregleringen på tryck- och yttrandefrihetens område.
Offentliga och interna utfrågningar m.m.
Utskottet anordnade under riksmötet totalt 14 offentliga utfrågningar i 10 granskningsärenden.
Utskottet höll en forskarutfrågning den 29 november 2009 om Sveriges grundlagar och rättsutvecklingen i EU med professor Ulf Bernitz, universitetslektor Eva Edwardsson och regeringsrådet Henrik Jermsten.
Utskottet fick muntlig information vid 12 tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens årsredovisning, riksdagsstyrelsens budgetförslag, JO:s ämbetsberättelse, presstöd, aktuella EU-frågor och ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning.
Resor och besök
Den 2 december 2009 besökte utskottet Datainspektionen.
Den 20 januari 2010 besökte utskottet Riksbanken.
Information om utskottet och dess verksamhetsområde
Den 11 november 2009 tog ordföranden och kanslichefen emot en delegation från Ministry of Supervision (MoS), Folkrepubliken Kina.
Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Utskottet avlämnade 43 betänkanden till kammaren och 9 yttranden till annat utskott. Två granskningsbetänkanden avgavs, ett innehållande resultatet av allmänna granskningar i december 2009 och ett med resultatet av särskilda granskningar i juni 2010. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 11 huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande 33 anmälda granskningsärenden, redovisade under 6 huvudrubriker.
Under riksmötet höll utskottet 48 sammanträden med allmänna ärenden och 47 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 61 timmar.
Till utskottet hänvisades 17 propositioner inklusive 1 proposition som överlämnats från annat utskott. Till utskottet hänvisades 225 motioner under allmänna motionstiden och 14 följdmotioner. Utskottet behandlade 348 motionsyrkanden. Utskottet behandlade vidare 4 skrivelser från regeringen samt 5 framställningar och 3 redogörelser från olika riksdagsorgan.
|
Elanders, Vällingby 2010 |