Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2017/18

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet

2017/18

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs.
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän (JO) och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, tv och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.

Sammansättning

Under riksmötet 2017/18 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Andreas Norlén (M) ordf., ledig 2017-09-11-2017-12-31

Björn von Sydow (S) vice ordf.

Hans Ekström (S)

Beatrice Ask (M) 2017-06-15-2018-01-19, ordf. 2017-09-14-2017-12-31

Annicka Engblom (M)

Veronica Lindholm (S)

Jonas Millard (SD)

Marta Obminska (M)

Jonas Gunnarsson (S) ledig 2017-08-02-2018-01-22

Per-Ingvar Johnsson (C)

Agneta Börjesson (MP)

Dag Klackenberg (M) fr.o.m. 2018-01-19

Emanuel Öz (S) ledig 2018-03-01-2018-05-31

Fredrik Eriksson (SD)

Tina Acketoft (L)

Mia Sydow Mölleby (V)

Tuve Skånberg (KD)

Laila Naraghi (S)

Suppleanter

Berit Högman (S) t.o.m. 2018-03-27

Eva Lena-Gustavsson (S) fr.o.m. 2018-04-10

Lisbeth Sundén Andersson (M)

Per-Arne Håkansson (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Olle Felten (SD, -)

Göran Pettersson (M)

Petter Löberg (S)

Johan Hedin (C)

Jonas Eriksson (MP)

Erik Andersson (M)

Lawen Redar (S)

Vakant

Allan Widman (L)

Ali Esbati (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Suzanne Svensson (S)

Roger Hedlund (SD)

Patrick Reslow (-)

Rasmus Ling (MP)

Nooshi Dadgostar (V)

Caroline Szyber (KD)

Jörgen Hellman (S)

Birgitta Ohlsson (L)

Nina Lundström (L)

Ida Karkiainen (S)

Ida Drougge (M) fr.o.m. 2018-01-19

Niclas Malmberg (MP)

Hans Wallmark (M) t.o.m. 2018-01-19

Jörgen Andersson (M) fr.o.m. 2018-02-02

Extra suppleanter

Eva-Lena Gustavsson (S) 2017-08-31-2018-01-21

Amne Ali (S) 2018-03-01-2018-05-31

John Widegren (M) 2017-09-11-2017-12-31

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Peder Nielsen, kanslichef

Annika Waller, bitr. kanslichef tjl. 2018-01-24-2018-05-16

Hans Hegeland, vik. bitr. kanslichef 2018-01-15-2018-06-30

Kristina Örtenhed, föredragande

Katarina Delin, föredragande fr.o.m. 2018-01-08 (deltid)

Jenny Jonasson, föredragande (halvtid)

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande

Judit Farago Gontier, föredragande

Johan Davidsson, vik. föredragande

Elizabeth Lindell, föredragande 2018-01-15-2018-06-30

Satu Saariniemi, utskottshandläggare

Tony Holmstedt, utskottsassistent

Katharina Wahl, utskottsassistent

Verksjuristen Lars Lilja tjänstgjorde som extra föredragande under hösten 2017. Riksdagsstipendiaten Ida Åberg tjänstgjorde som extra föredragande
under våren 2018.

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2017/18 höll utskottet sammanlagt 116 sammanträden, varav 60 med allmänna ärenden och 56 med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 115 timmar och 13 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 17 propositioner, 2 skrivelser, 9 redogörelser, 3 framställningar, 1 EU-dokument och 308 motioner. Utskottet behandlade 22 propositioner, 3 skrivelser, 9 redogörelser, 4 framställningar, 1 EU-dokument och 655 motioner med närmare 700 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 47 betänkanden och 1 utlåtande till kammaren samt 10 yttranden till andra utskott. Det lämnades 2 granskningsbetänkanden: det ena i januari 2018, som innehöll resultatet av allmänna granskningar, det andra i juni 2018, som innehöll resultatet av den särskilda granskningen. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 9 huvudpunkter, och vårens granskningsbetänkande omfattade 29 anmälda granskningsärenden (totalt 33 granskningsanmälningar) redovisade under 5 huvudrubriker.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:1 inom utgifts-
område 1 Rikets styrelse, redogörelse 2016/17:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2016 och ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Utskottet tillstyrkte regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens
ombudsmäns (JO) förslag om anslag för utgiftsområde 1. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte också regeringens och riksdagsstyrelsens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Vidare tillstyrkte utskottet riksdagsstyrelsens förslag om godkännande av en investeringsplan. Utskottet tillstyrkte dessutom Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om anslagsfinansiering av anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Även regeringens förslag om mål för demokratipolitiken tillstyrktes.

Övriga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

I betänkandet fanns fyra reservationer (SD, V, KD) och fem särskilda yttranden (M, SD, C, L, KD). Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Utskottet föreslog slutligen att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag (KU2)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag, sex yrkanden i en följdmotion och nio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till en ny förvaltningslag.

För att ytterligare stärka enskildas rättssäkerhet reformeras och moderniseras reglerna i förvaltningslagen. Genom den nya lagen regleras förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än i dag. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som har utvecklats i praxis anges i uttryckliga bestämmelser. Lagen innehåller också ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändring i förvaltningsprocesslagen och lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Ändringarna innebär anpassningar till utformningen av den nya förvaltningslagen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns fem reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (C).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Några frågor om offentlighet och sekretess (KU3)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:208 Några frågor om offentlighet och sekretess och fem yrkanden i två följdmotioner.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Lagändringarna innebär i huvudsak följande. En ny sekretessbestämmelse införs till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativet. Bibliotekssekretessen utsträcks till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i bibliotek. Det införs sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden enligt begravningslagen, och skattesekretess ska kunna föras över till Bokföringsnämnden. Skyddet förstärks för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät. Vidare görs sekretesskyddet för uppgifter som utbyts inom ramen för internationellt polisiärt samarbete tydligare och mer heltäckande. Sekretesskyddet för uppgifter om åtgärder som syftar till att upprätthålla ordningen och säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet stärks. Ett nytt organ förs in i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) så att offentlighetsprincipen kommer att gälla även där.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD, V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kriminalvårdssekretess (KU4)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:203 Kriminalvårdssekretess.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringens förslag innebär att sekretess ska gälla inom kriminalvården för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden även om uppgiften
förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Inga följdmotioner väcktes med anledning av propositionen.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5)

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari-31 december 2016. I riksdagen genomfördes 101 subsidiaritetsprövningar under denna period. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammades. Utskottet gav övriga
utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som gjorts vid genom-gången av subsidiaritetsärendena. Yttranden kom in från åtta utskott.

Under 2016 översände kommissionen 100 förslag, vilket var en markant ökning jämfört med 2015 då 21 förslag översändes. Riksdagen lämnade totalt 13 motiverade yttranden under 2016, varav 12 med anledning av förslag från kommissionen. Riksdagen lämnade därutöver ett motiverat yttrande med
anledning av ett förslag från Europaparlamentet.

Under året utfärdades ett gult kort i fråga om förslaget till det s.k. utstationeringsdirektivet. Riksdagen lämnade dock inte något motiverat yttrande om detta förslag. Totalt har därmed tre gula kort utfärdats sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Konstitutionsutskottet anser fortfarande att det krävs ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten för att säkra det effektiva utövandet av övervakningen av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhöll att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament. Utskottet har även tidigare framfört att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i IPEX. Det är därför glädjande att en digital strategi för IPEX antogs under 2017. Syftet är att bidra till att utveckla och förbättra webbplatsen.

Konstitutionsutskottet noterade att flera av utskotten framhåller att det före-kommer att förhandlingar inom EU om ett förslag till rättsakt inleds innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen löpt ut. Konstitutionsutskottet fram-höll vikten av att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritets-prövningen och att de inte föregriper utfallet av subsidiaritetsprövningen. När det gäller kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen kan en positiv utveckling skönjas. Utskottet avser dock att bevaka frågan även i fortsättningen.

Konstitutionsutskottet konstaterade att det av utskottens yttranden framgår att det är tämligen vanligt förekommande att en proportionalitetsbedömning görs inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anmälde för riksdagen resultatet av uppföljningen enligt 7 kap. 8 § andra stycket i riksdagsordningen.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige (KU6)

I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter, fyra yrkanden i följdmo-tioner och åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Vidare föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt på nytt låta utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Om regeringen finner skäl för att genom konstitutionsutskottet
involvera riksdagen är utskottet berett att medverka i lämplig form i den fortsatta beredningen.

I betänkandet behandlades motioner om bl.a. mänskliga rättigheter i vissa av högskolans yrkesutbildningar och om ILO:s konvention nr 169 om
ursprungsfolk och stamfolk. Motionerna avstyrktes.

I betänkandet fanns två reservationer (V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tystnadsplikt i riksdagen (KU7)

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog konstitutionsutskottet att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen och lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen.

Utskottets förslag innebär vissa ändringar i riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i utskott, EU-nämnden och kammaren. Syftet med förslagen är att anpassa bestämmelserna till riksdagens arbetsformer. För riksdagens ledamöter innebär förslagen en återgång till vad som tidigare har gällt.

Det föreslogs att samtliga ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som har närvarat vid det sammanträde då utskottet eller nämnden beslutat om tystnadsplikt. Motsvarande ändring föreslogs när det gäller kammaren. Tjänstemän föreslogs inte omfattas av tystnadsplikten med hänsyn till att de redan omfattas av tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Vid sidan av föreslagna sakliga ändringar i riksdagsordningen föreslogs även några smärre språkliga och redaktionella ändringar. Därutöver föreslog utskottet en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottet föreslog att ändringarna i riksdagsordningen skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen. Enligt denna
bestämmelse kan riksdagen anta bestämmelser i riksdagsordningen genom
endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Rätt för Riksdagsförvaltningen att upplåta bostadslägenheter i fastigheter med annan ägare (KU8)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2016/17:RS5 Rätt för
Riksdagsförvaltningen att upplåta bostadslägenheter i fastigheter med annan ägare.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

Genom förslaget tydliggörs att förvaltningen får ingå hyresavtal när det gäller lägenheter som förvaltningen i sin tur kan upplåta till riksdagens ledamöter.

Förslaget har lämnats mot bakgrund av de förestående ombyggnaderna av ledamotshuset och kvarteret Cephalus och den avveckling av övernattnings-bostäder som blir en följd av ombyggnaderna. Dessa ombyggnader medför att nya bostäder måste anskaffas till ledamöterna. Det har därför uppkommit ett behov av att hyra bostäder som kan upplåtas till ledamöterna.

Ändringen av instruktionen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.

Inga motioner hade väckts med anledning av framställningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagring (KU9)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:198 Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagring.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringens förslag innebär att den tystnadsplikt som gäller i verksamhet som avser teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning utvidgas, från att omfatta sådana personuppgifter som avses i personuppgifts-lagen till att omfatta alla uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i sådan verksamhet. Vidare föreslogs att en reglering införs som innebär att om en myndighet, i en verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för en annan myndighets räkning, får en uppgift som hos den senare myndigheten är sekretessreglerad av hänsyn till ett allmänt intresse, ska sekretessbestämmelsen även tillämpas hos den mottagande myndigheten.

I propositionen behandlade regeringen även vissa andra förslag som
lämnats av E-delegationen i betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt - Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39).

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkandet redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen
avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation,
regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, sekretessmarkeringar hos
Utrikesdepartementet, beslut från JO, kommittéväsendet, myndighetsstyrelser och insynsråd, utnämningsmakten och regeringens hantering av trepartsmöten i EU.

Utskottet anmälde för riksdagen resultatet av sin granskning enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.

I betänkandet fanns fyra särskilda yttranden (SD).

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU11)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2017/18:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2016-30 juni 2017 till handlingarna.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Skadestånd och Europakonventionen (KU12)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:7 Skadestånd och Europakonventionen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i skadeståndslagen. Genom ändringen införs en bestämmelse om
skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen. Staten eller en kommun ska enligt bestämmelsen ersätta skador som har uppkommit till följd av att någons rättigheter enligt Europakonventionen har överträtts av staten eller kommunen. Skadestånd ska betalas ut i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen.

Utskottet föreslog också att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Genom lagändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning i lagen. Dessutom utvidgas rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder.

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2018.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (KU13)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:222 Ett starkt
straffrättsligt skydd för den personliga integriteten och två yrkanden i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till
ändringar i tryckfrihetsförordningen som vilande.

Utskottet föreslog vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning skulle skjutas upp till riksmötet 2018/19.

Utskottet föreslog även att riksdagen skulle anta regeringens övriga förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och lag om ändring i brottsskadelagen (2014:322).

Lagändringarna i brottsbalken innebär att ett nytt gradindelat brott - olaga integritetsintrång - införs i brottsbalken, att straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras samt att en ändring görs i de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt. När det gäller olaga hot och ofredande innebär lagändringarna även vissa utvidgningar av det straffbara området.

Grundlagsändringarna innebär en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i tryckfrihetsförordningens brottskatalog till de ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning i brottsbalken med anledning av att dessa gärningar är straffbara också som tryck- och yttrandefrihetsbrott. De föreslagna ändringarna i brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning har enligt utskottets mening ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de bör behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar.

Lagändringarna innebär vidare en utvidgning av skyldigheten för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla att ta bort vissa meddelanden från tjänsten, en utvidgning av rätten till brottsskadeersättning för kränkning
genom grovt förtal och att det införs sekretess hos domstol i mål om olaga integritetsintrång.

Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt föreslogs lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Justitieutskottet yttrade sig över propositionen i de delar som rörde justitie-utskottets beredningsområde och över motion 2017/18:356 yrkande 2.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner (KU14)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner, fem yrkanden i följdmotioner och nio
yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

I propositionen föreslogs att grunden könsöverskridande identitet eller
uttryck läggs till dels i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihets-förordningen och brottsbalken, dels i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. Härigenom föreslogs att brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även ska omfatta att hota eller uttrycka missaktning för samt att diskriminera transpersoner. Dessutom föreslogs att samma tillägg görs i brottsbalkens åtalsregel om förolämpning. Det föreslogs vidare ett tillägg så att det uttryckligen framgår att det vid bedömningen av straffvärdet är en försvårande omständighet om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Härutöver föreslogs en ändring i brottsbalken av rättelsekaraktär.

Lagändringarna i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019. Övriga lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i tryckfrihets-förordningen. Dessa ändringar berör en paragraf som även föreslogs ändrad i proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar. Av samordningsskäl
behandlades lagförslaget som rör tryckfrihetsförordningen i utskottets betänkande 2017/18:KU16.

Enligt utskottets mening har regeringens förslag till lag om ändring i 16 kap. 8 § brottsbalken och ett antal motionsyrkanden ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen att de bör antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till ändringar i denna grundlag. Utskottet föreslog därför att behandlingen i denna del skjuts upp till riksmötet 2018/19.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle anta regeringens övriga lagförslag och avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns fyra reservationer (SD, V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (KU15)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2017/18:RS4 Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor och fem yrkanden i en följdmotion.

I riksdagsstyrelsens framställning föreslogs ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. I framställningen föreslogs även ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om revision av statlig verksamhet m.m.

De föreslagna lagändringarna innebär bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Lagförslagen innebär vidare att konstitutionsutskottet får
besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och ge JO i uppdrag att biträda utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver föreslogs att en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Konstitutionsutskottet ställde sig i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet lämnade dock förslag till en viss ändring i riksdagsstyrelsens lagförslag. På grund därav lämnade utskottet ett eget förslag till lag om ändring i regeringsformen.

Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen som vilande.

Utskottet föreslog vidare att behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lag om ändring i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. skulle skjutas upp till riksmötet 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns fyra reservationer (SD, -).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändrade mediegrundlagar (KU16)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar, proposition 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner, sju yrkanden i följdmotioner och elva yrkanden i motioner från
allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

I proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar föreslog regeringen ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.

I betänkandet behandlades även två följdmotioner med anledning av
propositionen och motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18 som rör frågor som behandlas i propositionen. Därutöver behandlades motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18 som rör vissa andra tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor.

I propositionen föreslogs bl.a. att ska bli möjligt att i lag föreskriva om förbud mot offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter om de är tillgängliga på ett sätt som innebär särskilda risker för intrång i
enskildas personliga integritet. Regeringen föreslog vidare att om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon har tagit emot en underrättelse av JK eller målsäganden om att viss information i databasen kan anses utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen, om det kan antas att informationen började tillhandahållas mer än ett år innan underrättelsen. I propositionen föreslogs även språkliga och redaktionella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrande-frihetsgrundlagen i syfte att underlätta förståelsen och tillämpningen av dessa grundlagar.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle upphäva det i betänkande 2017/18:KU13 framlagda och av riksdagen som vilande antagna förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen i de delar det avser 1 kap. 13 § första stycket 4 och regeringens förslag till ändring i yttrandefrihetsgrundlagen i de delar det avser 1 kap. 20 § första stycket 4. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen i övrigt med vissa ändringar. Ändringarna görs för att uppnå en lagteknisk samordning med reger-ingens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen i propositionerna 2016/17:222 och 2017/18:59. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle anta som vilande regeringens förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anför om att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel och tillkännager detta för
regeringen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle besluta att skjuta upp behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden till riksmötet 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns sju reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen (KU17)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:43 Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen och lag om ändring i konkurrensskadelagen.

Genom lagändringen i offentlighets- och sekretesslagen införs en ny sekretessbestämmelse. Den nya bestämmelsen innebär att sekretess gäller för uppgift i en handling som en domstol får för prövning av om handlingen omfattas av editionsplikt i ett konkurrensrättsligt skadeståndsmål. Lagändringen i
konkurrensskadelagen innebär att en parts rätt att ta del av en sådan handling begränsas.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2018.

Det hade inte väckts någon motion med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Snabbare omval (KU18)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:38 Snabbare omval, tre yrkanden i följdmotioner och åtta yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i vallagen och folkomröstningslagen. Genom ändringarna införs en ny reglering av förfarandet vid omval. Enligt de nya bestämmelserna ska omval hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter Valprövningsnämndens beslut om omval. För att möjliggöra snabbare omval föreslogs att inga nya partier ska kunna anmälas till omvalet. Till ett omval får endast de partibeteckningar användas som användes i det val som omvalet avser. Vidare föreslås att ett partis anmälan av kandidater för ett visst val som utgångspunkt ska gälla även för ett omval i det valet. Ändringar i kandidatnomineringarna ska dock kunna göras om behov uppstår. Vidare kortas tidsfristerna för utsändande av röstkort, och ett nytt förfarande införs där överklagande av ett beslut att fastställa utgången av ett val ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Den uttryckliga rätten för var och en att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 mars 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns fyra reservationer (SD, C, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ökad insyn i partiers finansiering (KU19)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:55 Ökad insyn i
partiers finansiering - ett utbyggt regelverk, fem yrkanden i följdmotioner och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om insyn i finansiering av partier, till lag om ändring i lagen om insyn i finansiering av partier, samt till lag om ändring i lagen om statligt stöd till politiska partier. Enligt de nya bestämmelserna utökas kravet på intäktsredovisning till att gälla även för partier på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening inom ett parti eller en sidoorganisation och varje ledamot och ersättare för en ledamot ska redovisa sin egen verksamhet. Begränsningarna till politisk verksamhet och personvalskampanjer tas bort. Partier på central nivå som har mandat i riksdagen eller Europaparlamentet eller av någon annan orsak får statligt stöd och deras sidoorganisationer på central nivå ska alltid lämna en intäktsredovisning. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna under redovisningsperioden, efter vissa avdrag, understiger 0,5 prisbasbelopp. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp. Det nuvarande indirekta förbudet tas bort. Sanktionssystemet anpassas för de olika kategorierna redovisningsskyldiga och omfattar även otillåtna anonyma
bidrag. För att förenkla för allmänheten ska landsting och kommuner på sina webbplatser offentliggöra uppgifter om partistöd som de betalar ut.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns fem reservationer (M, SD, C, L, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkandet redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under följande huvudrubriker:

• Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen

• Handläggning av vissa regeringsärenden m.m.

• Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen

• Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning m.m.

• Vissa frågor rörande Transportstyrelsens outsourcing m.m.

I betänkandet fanns en reservation (C) och ett särskilt yttrande (SD).

Utskottet anmälde för riksdagen resultatet av granskningen enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2017 och riksdagsstyrelsens redogörelse 2017/18:RS6 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse och
riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

Konstitutionsutskottet upprepade förra årets konstaterande att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats. Konstitutionsutskottet gör bl.a. mot bakgrund av yttranden från andra utskott vissa överväganden om hanteringen av tillkännagivanden.

Utskottet välkomnade regeringens vilja att redovisa vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden så tidigt som möjligt, men vill samtidigt framhålla att det inte var utskottets avsikt att tillkännagivanden skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som inte är direkt knuten till tillkännagivandet.

I de fall där riksdagen har beslutat om ett nytt tillkännagivande, där det redan finns ett likalydande tillkännagivande, har regeringen i vissa fall redovisat det ursprungliga tillkännagivandet som slutbehandlat och i vissa fall som ej slutbehandlat. Konstitutionsutskottet ville framhålla att det är rimligt att de ursprungliga tillkännagivandena fortsatt redovisas som ej slutbehandlade.

Utskottet påminde om vikten av att både regering och riksdag är tydliga i sin behandling av tillkännagivanden. Utskottet vill framhålla att vad som
begärs i ett tillkännagivande uttryckligen bör framgå av det aktuella utskottets ställningstagande. Även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas bör det som utskottet vill ska framföras till regeringen framgå av utskottets ställningstagande. Därmed blir det tydligt både för riksdag och regering vad utskottet anser att regeringen bör göra. Det hindrar inte att regeringen använder sig av hela motionstexten för att få en mer fullödig förståelse av de överväganden som föranlett tillkännagivandet.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Följdändringar till ny förvaltningslag (KU22)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:235 Följdändringar till ny förvaltningslag.

Riksdagen har beslutat om en ny förvaltningslag (2017:900) som trädde i kraft den 1 juli 2018. Samtidigt upphörde den dåvarande förvaltningslagen att gälla. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lagändringar med anledning av den nya förvaltningslagen. Genom förslagen ändras bl.a. hänvisningar till förvaltningslagen i ett stort antal lagar, så att en hänvisning görs till den nya förvaltningslagen i stället för till den tidigare.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ny dataskyddslag (KU23)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:105 Ny dataskyddslag och två yrkanden i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

EU:s dataskyddsförordning, som började tillämpas den 25 maj 2018, utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Genom lagförslagen införs vissa allmänna kompletteringar och förtydliganden till dataskyddsförordningens bestämmelser.

Lagförslagen innebär att personuppgiftslagen upphävs och att en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning - dataskyddslagen - införs samt att vissa bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen ändras.

Enligt dataskyddslagen ska dataskyddsförordningen, med vissa undantag, gälla även utanför sitt egentliga tillämpningsområde.

Dataskyddslagen ska vara subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning och möjliggör därmed avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar.

I dataskyddslagen förtydligas bl.a. under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas med stöd av dataskyddsförordningen. Dataskyddslagen innehåller också vissa bestämmelser om begränsning av de registrerades rättigheter samt om skadestånd och överklagande av beslut.

I lagen anges även att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 25 maj 2018.

I betänkandet fanns två reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (C).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Anpassning av valdatabaslagen till EU:s dataskyddsförordning (KU24)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:115 Anpassning till EU:s dataskyddsförordning av lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

Genom lagändringarna anpassas lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar till EU:s dataskyddsförordning, som började tillämpas den 25 maj 2018.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 25 maj 2018.

Det hade inte väckts någon motion med anledning av propositionen.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Anpassning av vissa lagar inom riksdagsområdet till EU:s dataskyddsförordning (KU25)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2017/18:RS7 Anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen m.m.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i dels lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och dels lagen om registrering och hantering av
gåvor mottagna av riksdagsledamöter.

I riksdagsstyrelsens framställning föreslogs ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och i lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. Förslagen innebär att lagarna anpassas till den generella regleringen av behandling av personuppgifter som fr.o.m. den 25 maj 2018 finns i den allmänna dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Förslagen innebär i
princip ingen förändring för den personuppgiftsbehandling som sker enligt
lagarna.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 25 maj 2018.

Inga följdmotioner hade väckts.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Några ändringar i riksdagsordningen (KU26)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2017/18:RS5 Några ändringar i riksdagsordningen och två yrkanden i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens framställning och avslå följdmotionen.

I framställningen föreslogs att valet av talman ska genomföras med ackla-mation om det bara finns en nominerad kandidat. När det gäller interpella-tionsdebatter föreslogs ändringar dels av bestämmelsen om andra talares rätt att anmäla sig till debatterna, dels av bestämmelsen om talmannens samråd vid beslut om vid vilket sammanträde ett interpellationssvar ska lämnas.

Det föreslogs också ett förtydligande av att suppleanter inte ska utses för ledamöterna i Riksdagens arvodesnämnd men att en ersättare för ordföranden ska väljas särskilt. Ett förtydligande föreslogs också i riksdagsordningen och i lagen med instruktion för Riksdagsförvaltningen om att det är Riksdagsför-valtningens uppgift att besluta om arkivföreskrifter för riksdagen och riksdagens myndigheter.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 september 2018.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD).

I förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen föreslogs ändringar i
huvudbestämmelser i riksdagsordningen. Utskottet föreslog att dessa ändringar skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagens arbetsformer (KU27)

I betänkandet behandlade utskottet ett femtiotal yrkanden i motioner från
allmänna motionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om riksdagens arbetsformer. Motionerna rörde utskotten och EU-nämnden, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal, krigsdelegationens sammansättning, motionsrätten, riksdagsuppdraget, lobbyism, riksdagens prövning av subsidiaritetsprincipen, riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, stöd till riksdagsarbetet, tjänstledighet för politiska uppdrag, utskottens och riksdagsledamöternas resor, ceremonier i kammaren, vissa frågor om Europaparlamentariker samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I betänkandet fanns två reservationer (SD och V) och tre särskilda yttranden (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar (KU28)

I betänkandet behandlade utskottet ca tjugo motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog med stöd av utskottets initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen tre tillkännagivanden om en parlamentariskt sammansatt kommitté om det offentliga belöningssystemet, allmänna flaggdagar och utformningen av anslaget till hovet.

Utskottet föreslog vidare ett tillkännagivande om en tillfällig flaggdag med anledning av demokratins genombrott. Därmed tillstyrktes delvis en motion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motioner som behandlades i betänkandet. Utskottet hänvisade i huvudsak till sina tidigare ställningstaganden.

Motionsyrkandena rörde frågor om offentliga belöningssystem, flaggdagar och flaggning, flaggningstider, EU-flaggan, Sveriges nationalsång, nationella symboler, allmänna helgdagar, ett civilkuragepris och minnet av Harry Nordlund.

I betänkandet fanns fem reservationer (SD, V) och ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Trossamfund och begravningsfrågor (KU29)

I betänkandet behandlade utskottet 23 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. Yrkandena gällde Svenska kyrkans ställning, storleken på kyrkoavgiften, begravningsverksamheten, begravningsavgiften och beslutanderätt i frågor om församlingstillhörighet.

I betänkandet fanns tre reservationer (M, C, V, L, KD) och ett särskilt
yttrande (L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (KU30)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan och ett yrkande i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen med några redaktionella ändringar skulle anta regeringens förslag till ändringar i kommunallagen och i ett antal andra lagar.

Regeringens förslag innebär att nya bestämmelser som ger kommuner och landsting generella möjligheter att avtalssamverka införs i kommunallagen. Genom avtalssamverkan kan kommuner och landsting överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun eller ett annat landsting. Förenklade
möjligheter till kommunal samverkan och extern delegering är ett led i att ge kommuner och landsting goda förutsättningar att möta nuvarande och framtida utmaningar.

Till följd av förslaget om generella bestämmelser i kommunallagen föreslogs även ett antal följdändringar i andra lagar.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandet.

I betänkandet fanns en reservation (M, SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Massmediefrågor (KU31)

I betänkandet behandlade utskottet 30 yrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Utskottet hänvisade i huvudsak till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Motionsyrkandena rörde frågor om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, evenemangslista, granskningsnämnden för radio och tv, möjligheten till upprättelse gentemot medier, pressetik och
genmälesrätt, mediekoncentration och förbud mot störande radioreklam.

I betänkandet fanns fyra reservationer (SD, C).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Minoritetsfrågor (KU32)

I betänkandet behandlade utskottet 29 yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om arbete mot antisemitism och tillstyrkte därmed en motion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, som rörde följande områden: arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering; åtgärder i fråga om nationella minoriteter och minoritetsspråk; sanningskommission och officiell ursäkt till det samiska folket; utökat självstyre, naturresurspolitik och en samlad samepolitik; älvdalskans ställning samt teckenspråk som minoritetsspråk.

I betänkandet fanns fem reservationer (M, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU33)

I betänkandet behandlade utskottet ca 40 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som gällde frågor om lokaliseringsprincipen, kommunal samverkan, representation i styrelsen, nämnder och utskott, byte av partitillhörighet, ersättare i fullmäktige, villkoren för förtroendevalda, partistöd, fullmäktigesammanträden på måndagar, medborgerlig förslagsrätt, budgetprocessen, revision, kommunindelning, regionalisering, en likvärdig välfärd i hela landet, kommunala bidrag till trossamfund, lokalt brottsförebyggande arbete och pensionärsråd.

I betänkandet fanns sex reservationer (SD, C, KD, -).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fri- och rättigheter, m.m. (KU34)

I betänkandet behandlade utskottet drygt 60 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det utskottet anför om nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi och tillkännager det för regeringen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18 om fri- och rättigheter och om förebyggande av våldsbejakande extremism.

I betänkandet fanns 22 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) samt 3 särskilda yttranden (M, SD, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Valfrågor (KU35)

I betänkandet behandlade utskottet ca 25 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om valfrågor. Motionsyrkandena gällde frågor om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser
mellan partier.

I betänkandet fanns två reservationer (SD, C, V) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Författningsfrågor (KU36)

I betänkandet behandlade utskottet ca 150 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt - särskilt i fråga om grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder, en möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning samt Domstolsverkets organisation, styrning och roll. Därmed tillstyrktes sex motionsyrkanden, tillstyrktes två motionsyrkanden delvis och avstyrktes fyra motionsyrkanden. Övriga motionsyrkanden som behandlades i betänkandet avstyrktes.

Motionsyrkandena rörde frågor om bl.a. statsskicket, successionsordningen, statschefens uppgifter och immunitet, insyn i kungliga hov- och
slottsstatens ekonomi och verksamhet, medborgarinitiativ, medlemskapet i Europeiska unionen (EU) och internationellt samarbete samt frågor kopplade till EU-samarbetet. Det fanns även motionsyrkanden om bestämmelser om Sverige, det svenska språket, helgdagar, Sveriges nationalsång och svenskt medborgarskap. Andra motioner rörde nationella minoriteter och minoritetsspråken, en minskning av antalet riksdagsledamöter och byte av partitillhörighet. Det fanns vidare motionsyrkanden om förhållandet mellan regeringen och riksdagen, regeringsarbetet, ett statsråds uppdrag, nationella folkomröstningar, en författningsdomstol, normprövning, domstolarnas oberoende och rättskipningens självständighet. Andra motioner rörde konstitutionsutskottets granskning, Riksrevisionens uppgifter, penningenheten, den kommunala
revisionen, den offentliga äganderätten, public service, en ny maktutredning, det civila samhällets betydelse för demokratin och en demokratikanon.

I betänkandet fanns 21 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) och två särskilda yttranden (M, C, L, KD respektive M).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlig förvaltning (KU37)

I betänkandet behandlade utskottet ca 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. Utskottet föreslog även ett tillkännagivande om en introduktionsutbildning för statsanställda.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om statliga och kommunala servicekontor, landshövdingar, utnämningar, myndigheters ledningsformer, länsstyrelsernas uppgifter, antalet myndigheter och opinions-bildande verksamhet, arbete mot korruption, en översyn av förvaltningslagen, tolkning vid myndighetskontakter, handläggningstiden hos myndigheter, kunskap om företagande, barnperspektiv, ett grafiskt symbolsystem för samhällsinformation, öppenhet mot medier, en EU-portal, kundbegreppet, samverkan med pensionärsorganisationer samt äganderätten och proportionalitetsprincipen.

I betänkandet fanns 13 reservationer (SD, C, V, L, KD) och två särskilda yttranden (S, SD, MP).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlighet, sekretess och integritet (KU38)

I betänkandet behandlade utskottet drygt 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen bör se över regel-verket när det gäller tystnadsplikt för tolkar.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden som rörde frågor om datainsamling på internet, Datainspektionens uppdrag, en sekretessbrytande bestämmelse för SOS Alarm, offentlighet i skolor med enskild
huvudman, en sekretessbrytande bestämmelse för statligt anställningsstöd,
digitalisering inom offentlig förvaltning, sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig verksamhet, översyn av offentlighets- och sekretesslagen i samband med en översyn av socialtjänstlagen, stärkt tillsyn på integritetsområdet, publicering av bilder för brottsbekämpning, sekretess i vårdnadsutredningar, en nätombudsman, åtgärder mot hot och kränkningar på internet, en sekretessbrytande bestämmelse vid brott i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt ökad insyn och öppenhet i EU.

I betänkandet fanns åtta reservationer (SD, L, V, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse - kommittéernas arbete under 2017 (KU39)

I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:103 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2017 och ca 20 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden som behandlades i betänkandet, i huvudsak med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden.

Motionsyrkandena rörde frågor om regelförenklingar och tidsbegränsningar av regler, översyn av EU-lagstiftning, e-samråd om EU-arbetet, konsekvensanalyser om den personliga integriteten och andra konsekvensanalyser i lagstiftningsprocessen, äganderättens ställning i lagstiftningen, teknikneutral lagstiftning och märkning av propositioner med berört utskott.

I betänkandet fanns sju reservationer (M, C, L, KD) och ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess (KU40)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition, förslagspunkterna 2-5, två yrkanden i följdmotioner och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2017/18.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Dessutom föreslog utskottet, med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle godkänna vad utskottet föreslog om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen. Föreslagen lagändring innebär att det i riksdagsordningens huvudbestämmelse ska regleras att lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 september 2018.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att, med anledning av den nya säkerhetsskyddslagen, se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och föreslå de ändringar som bedöms nödvändiga.

Utskottet förordade att förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen. Enligt denna bestämmelse kan riksdagen anta huvudbestämmelser i riksdagsordningen genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

I betänkandet fanns två reservationer (M, C, L, KD och SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (KU41)

I betänkandet behandlade utskottet Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2017 (2017/18:NL1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2017 (2017/18:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2017 (2017/18:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2017 (2017/18:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2017 (2017/18:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2017 (2017/18:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2017 (2017/18:VPN1).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Inga motioner hade väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vissa villkor för statsråd och statssekreterare (KU42)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:162 Vissa villkor för statsråd och statssekreterare och fyra yrkanden i en följdmotion.

Utskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag i propositionen, men lämnade ett eget förslag när det gäller en ändring i riksdagsordningen.

I propositionen föreslogs att restriktioner skulle införas för statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet. Restriktionerna ska skydda staten och enskilda, om statsrådet eller statssekreteraren fått sådana kunskaper eller sådan information i sitt uppdrag som gör att det genom annan framtida sysselsättning kan finnas en risk för ekonomisk skada för staten, otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende för staten skadas. Regeringen föreslog att ett särskilt prövningsorgan, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner, skulle inrättas under riksdagen för att pröva frågor enligt lagen. Det föreslogs att
restriktionerna skulle regleras i en ny lag om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet. Nämndens
sammansättning och hur val till nämnden ska beredas föreslogs regleras
genom en ändring i riksdagsordningen.

I propositionen föreslogs också en ändring i lagen om arvoden till statsråd m.m. som innebär att avdrag på ett statsråds arvode ska göras med 10 procent per dag när statsrådet är helt eller delvis frånvarande för att ta hand om sitt barn, om statsministern medgett sådan frånvaro.

Vidare föreslogs en ändring i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i ett ärende enligt lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen föreslås upphöra att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

När det gäller förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen ställde sig utskottet i huvudsak bakom regeringens överväganden och förslag om sammansättningen av Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner samt beredningen av val till nämnden. Utskottet lämnade dock förslag till en ändring i regeringens lagförslag när det gäller valet av ledamöter till nämnden. På grund av detta lämnade utskottet ett eget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.

Utskottet föreslog även några ändringar av redaktionell karaktär i lagtexten i förslaget till lag om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet och i förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

I betänkandet fanns två reservationer (SD).

Utskottet förordade att ändringen i riksdagsordningen när det gäller förslag till ny huvudbestämmelse skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen. Enligt denna bestämmelse kan riksdagen anta
huvudbestämmelser i riksdagsordningen genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Journalistik i hela landet (KU43)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:154 Journalistik i hela landet och tre yrkanden i följdmotioner.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens förslag om godkännande av nya former av mediestöd och om ändringar i befintligt stödsystem.

Regeringen föreslog att det skulle införas två nya former av mediestöd. Det ena stödet avser att stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra stödet är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med stöden är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet. Enligt regeringen är de nya stödformerna en del av en utveck-ling mot ett mer teknikneutralt stödsystem som på sikt bör omfatta även ett mer långsiktigt hållbart produktions- eller driftsstöd.

Vidare föreslog regeringen en höjning av driftsstödet med 10 procent för hög- och medelfrekventa dagstidningar och en höjning av distributionsstödet med 50 procent. Därutöver föreslogs att presstödsförordningens giltighetstid skulle förlängas.

De nya stödformerna, höjningarna av driftsstödet och distributionsstödet samt förlängningen av presstödsförordningens giltighetstid behöver godkännas av Europeiska kommissionen (kommissionen) innan de kan träda i kraft.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns två reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En stärkt minoritetspolitik (KU44)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik och 8 yrkanden i följdmotioner.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lag om ändring i socialtjänstlagen, lag om ändring i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt lag om ändring i skollagen, men med vissa språkliga ändringar.

I propositionen föreslogs bl.a. att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, att informationsskyldigheten för förvaltningsmyndigheter ska tydliggöras, att innebörden av samråd enligt
lagen ska förtydligas och att förvaltningsmyndigheter ska beakta barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. Regeringen lämnade också förslag om rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet på
minoritetsspråk. Det föreslogs bl.a. att regleringen ska överföras till skollagen, att rätten till förskola på minoritetsspråk ska avse en större del av verksamheten och att efterfrågan ska tydliggöras genom att vårdnadshavare ska tillfrågas om de önskar plats i förskola på minoritetsspråket. Regeringen lämnade vidare förslag om rätten till äldreomsorg på minoritetsspråk, bl.a. att rätten ska avse en större del av verksamheten och att den ska omfatta den äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet. Vidare föreslogs stärkta möjligheter till äldreomsorg på jiddisch och romani chib.

Propositionen innehöll även en del av revideringen av den minoritetspolitiska strategin. Bland annat görs bedömningar av den fortsatta inriktningen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns sju reservationer (M, SD, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Händelserapportering och sekretess hos Sjöfartsverket och andra statliga myndigheter (KU45)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:208 Händelserapportering och sekretess hos Sjöfartsverket och andra statliga myndigheter.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringens förslag innebar att nuvarande bestämmelser om sekretess hos vissa myndigheter för uppgifter i händelserapporter inom luftfarten som lämnas enligt krav i luftfartslagen ska gälla även hos Sjöfartsverket. Vidare föreslogs att sekretessen, som i dag gäller endast för rapporter som lämnas med stöd av luftfartslagen, även ska gälla för rapporter som lämnas om kraven finns i en bindande EU-rättsakt.

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (KU46)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:206 Ett enhetligt
regionalt utvecklingsansvar och en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät, lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen, lag om ändring i lagen (2007:459) om struktur-fondspartnerskap, lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklings-ansvar i vissa län, lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän och lag om ändring i kommunallagen (2017:725). Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Genom ändringarna blir det möjligt att föra en modern och aktiv politik för hela landet som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Det behövs enligt utskottet, som också framhåller att det är bra att den demokratiska förankringen av det
regionala utvecklingsarbetet stärks och tydliggörs genom att landstingen övertar det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Utskottet framhöll att en enhetlighet i det regionala utvecklingsansvaret har ett värde i sig. Utskottet menar att resultatet av de utredningar som regeringen tillsatt om totalförsvarsverksamhet respektive aviserat om ledning och
ansvarsförhållanden behövs för att ta ställning till frågan om ansvarsfördelningen i totalförsvarsarbetet. Därför föreslog utskottet att riksdagen skulle
avslå en motion om att lagändringarna inte ska gälla Stockholms läns landsting.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionen.

I betänkandet fanns en reservation (M).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (KU47)

I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen skulle medge att behandlingen av vissa ärenden fick skjutas upp till nästa riksmöte.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (KU48)

I utlåtandet prövade utskottet Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (KOM(2018) 218).

Utskottet ansåg att kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (KOM(2018) 218) inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Utskottet föreslog att ärendet skulle avgöras trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden

2017/18:KU1y till finansutskottet över proposition 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018 i den del som avser förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse och motioner.

2017/18:KU2y till utbildningsutskottet över proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan.

2017/18:KU3y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2018, En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU, KOM(2017) 650 inklusive bilagor.

2017/18:KU4y till justitieutskottet över proposition 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag och ett yrkande i en följdmotion.

2017/18:KU5y till utrikesutskottet över skrivelse 2017/18:118 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017 och följdmotioner.

2017/18:KU6y till näringsutskottet över proposition 2017/18:179 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop och yrkanden i följdmotioner.

2017/18:KU7y till civilutskottet över proposition 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan och en följdmotion.

2017/18:KU8y till socialutskottet över proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter och följdmotioner.

2017/18:KU9y till finansutskottet över proposition 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd och följdmotioner.

2017/18:KU10y till finansutskottet över proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018 och ett yrkande i följdmotion.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor lämnades av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen:

Den 14 september 2017 informerade statssekreterare Hans Dahlgren vid Statsrådsberedningen utskottet om förordningar om anpassning till artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget, KOM(2016) 798 och KOM(2016) 799.

Den 14 september 2017 informerade statssekreterare Hans Dahlgren vid Statsrådsberedningen utskottet om ett interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister för rådet, Europaparlamentet och kommissionen, KOM(2016) 627.

Den 14 september 2017 informerade statssekreterare Ulf Holm vid Finansdepartementet utskottet om grundlagsfrågor med anledning av kommissionens förslag till förordning om konsumentskyddssamarbete, KOM(2016) 283.

Den 6 februari 2018 informerade statssekreterare Hans Dahlgren vid Statsrådsberedningen om aktuella EU-frågor inom konstitutionsutskottets verksamhetsområde.

Den 6 februari 2018 informerade statssekreterare Catharina Espmark vid
Justitiedepartementet om aktuella EU-frågor inom konstitutionsutskottets verksamhetsområde.

Den 13 mars 2018 lämnade Utrikesdepartementet skriftlig information om förslag till ny förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter (marknadskontrollförordningen), KOM(2017) 795.

Den 17 maj 2018 informerade statssekreterare Per Olsson Fridh vid Kulturdepartementet utskottet om kommissionens förslag till förordning om det europeiska medborgarinitiativet, KOM(2017) 482.

Den 7 juni 2018 lämnade Justitiedepartementet skriftlig information om förhandlingarna avseende kommissionens förslag till ny dataskyddsförordning för EU:s institutioner, KOM(2017) 8.

Den 17 augusti 2018 lämnade Justitiedepartementet skriftlig information om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet), KOM(2018) 218 slutlig.

Under riksmötet höll utskottet följande överläggningar med regeringen:

Den 7 november 2017 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark vid Justitiedepartementet om vissa grundlagsaspekter i förslaget till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, KOM(2016) 819.

Den 14 november 2017 överlade utskottet med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke vid Kulturdepartementet om kommissionens förslag till förordning om det europeiska medborgarinitiativet, KOM(2017) 482.

Den 6 februari 2018 överlade utskottet med statssekreterare Hans Dahlgren vid Statsrådsberedningen om vissa institutionella frågor, bl.a. om den framtida mandatfördelningen i Europaparlamentet och vissa utnämningar.

Den 6 februari 2018 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark vid Justitiedepartementet om Europaparlamentets resolution med förslag till reform av EU:s valrättsakt, (2015/2035 (INL)).

Den 17 maj 2018 överlade utskottet med statssekreterare Oscar Stenström vid Utrikesdepartementet om kommissionens förslag till förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter, KOM(2017) 795.

Den 17 maj 2018 överlade utskottet med statssekreterare Per Olsson Fridh vid Kulturdepartementet om förslag till direktiv om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (AV-direktivet), KOM(2016) 287.

Ledamöter från utskottet deltog även vid ett sammanträde i utrikesutskottet den 28 september 2017 för att bl.a. diskutera vitboken om EU:s framtid med EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner anmäldes löpande till utskottet. Utskottet lämnade dessutom ett betänkande om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5).

Utskottet subsidiaritetsprövade följande förslag från kommissionen:

• Förordning om ändring av förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, KOM(2017) 481.

• Förslag till förordning om inrättande av programmet för rättigheter och värden, KOM(2018) 383.

• Förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, KOM(2018) 218.

Vad gäller förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, KOM(2018) 218, ansåg utskottet att det stred mot subsidiaritetsprincipen och lämnade ett utlåtande till kammaren med
förslag till motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (utl. 2017/18:KU48). Utskottet ansåg inte att övriga förslag stred mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet lämnade även ett skriftligt bidrag med anledning av de frågor om subsidiaritet och proportionalitet som behandlats av en arbetsgrupp under ledning av kommissionens vice ordförande Frans Timmermans (dnr 2118-2017/18).

Utvärderings- och forskningsfrågor

Den 16 november 2017 höll utskottet en forskarhearing om nya svenskar och demokratin. Hearingen finns dokumenterad och ingår i serien Rapporter från riksdagen (2017/18:RFR11).

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet 2017/18 totalt 19 utfrågningar i 29 granskningsärenden:

den 25 januari 2018 Säkerhetspolisen

den 8 mars 2018 justitierådet Thomas Bull

den 12 mars 2018 internrevisor Annette Olofsson, Transportstyrelsen

den 12 mars 2018 f.d. generaldirektör Staffan Widlert och f.d. ställföreträdande generaldirektör Jacob Gramenius, Transportstyrelsen

den 12 mars 2018 f.d. generaldirektör Maria Ågren, Transportstyrelsen

den 13 mars 2018 f.d. styrelseordförande Rolf Annerberg, Transportstyrelsen

den 15 mars 2018 f.d. statssekreterare Ann Linde

den 22 mars 2018 f.d. statssekreterare Erik Bromander

den 27 mars 2018 f.d. it- och energiminister Anna-Karin Hatt

den 27 mars 2018 f.d. statssekreterare Emma Lennartsson

den 28 mars 2018 Säkerhetspolisen

den 12 april 2018 f.d. infrastrukturminister Anna Johansson

den 12 april 2018 f.d. inrikesminister Anders Ygeman

den 17 april 2018 ministern för högre utbildning och forskning Helene
Hellmark Knutsson

den 19 april 2018 utrikesminister Margot Wallström

den 23 april 2018 justitie- och inrikesminister Morgan Johansson

den 23 april 2018 försvarsminister Peter Hultqvist

den 24 april 2018 miljöminister Karolina Skog

den 27 april 2018 statsminister Stefan Löfven.

Utskottet fick muntlig information vid 6 tillfällen:

Den 14 september 2017 informerade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke utskottet om arbetet med ett nationellt romskt center och konsulta-tionsordning för frågor som rör det samiska folket.

Den 7 november 2017 lämnade riksdagsdirektör Kathrin Flossing m.fl.
information och svarade på frågor med anledning av riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen utgiftsområde 1 Rikets styrelse och redogörelsen
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2016 m.m.

Den 16 november 2017 höll utskottet en forskarhearing om nya svenskar och demokratin.

Den 7 december 2017 lämnade justitieombudsmännen information och
svarade på frågor med anledning av redogörelse 2017/18:JO1 vid utskottets offentliga sammanträde.

Den 14 december 2017 informerade justitieombudsmännen utskottet om JO:s verksamhet.

Den 12 juni 2018 informerade chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning utskottet om JO:s verksamhet.

Beredning av val

Utskottet har berett val av en justitieombudsman och två ställföreträdande
justitieombudsmän och val till Nämnden för prövning av statsråds och
statssekreterares övergångsrestriktioner. Under riksmötet höll beredningsdelegationen sammanlagt 12 sammanträden, varav ett ställdes in, och den
sammanlagda sammanträdestiden omfattade 3 timmar och 9 minuter.

Åtalsanmälningar och skrivelser från allmänheten

Utskottet behandlade under riksmötet 10 åtalsanmälningar, och antalet skrivelser från allmänheten som anmäldes i utskottet uppgick till drygt 1400.

Resor och besök

Den 26 september 2017 tog ordföranden och tre ledamöter (S, MP) emot
senatorer från USA.

Den 5 oktober 2017 deltog vice ordföranden i ett möte med EU:s chefsförhandlare för brexit, Michel Barnier.

Den 11-12 oktober 2017 deltog Emanuel Öz (S) och Lisbeth Sundén
Andersson (M) i OECD-konferensen i Paris.

Den 12 oktober 2017 tog vice ordföranden och tio ledamöter emot företrädare för Nätverket för en svensk MR-institution.

Den 9 november 2017 besökte utskottet Sveriges Television (SVT).

Den 24 januari 2018 deltog Emanuel Öz (S) vid ett möte med riksdagens OECD-nätverk och Sveriges OECD-ambassadör Annika Markovic.

Den 24 januari 2017 tog ordföranden och fyra ledamöter (S, KD) emot stortingets kontroll- och konstitutionsutskott.

Den 1 februari 2018 besökte utskottet Valmyndigheten.

Den 8-9 februari 2018 deltog Emanuel Öz (S) och Lisbeth Sundén Andersson (M) i OECD:s konferens i Paris.

Den 14 mars 2018 tog ordföranden och fyra ledamöter (S, C, MP, V) emot en delegation från Kenya.

Den 26 mars 2018 deltog Jonas Gunnarsson (S) vid ett möte i Bryssel med Cosacs arbetsgrupp som bildades med anledning av arbetsgruppen som leds av kommissionens vice ordförande Frans Timmermans.

Den 18 april 2018 deltog ordföranden och två ledamöter (S, SD) vid en
arbetslunch med en delegation från Ugandas riksrevision.

Den 27 april 2018 deltog en ledamot (S) vid en talmanslunch som arrangerades i samband med ett inkommande besök av Uruguays utrikesminister.

Den 16 maj 2018 tog utskottet emot besök av tidigare riksdagsledamöter i samband med Veteranföreningens årsmöte.

Den 28 maj 2018 deltog Lisbeth Sundén Andersson (M) vid ett möte i Bryssel med Cosacs arbetsgrupp som bildades med anledning av arbetsgruppen som leds av kommissionens vice ordförande Frans Timmermans.

Den 14 juni 2018 höll utskottet ett möte med landshövdingar.

Den 19 juni 2018 besökte utskottet kungliga hov- och slottsstaten.

Övrigt ?

Under våren 2018 publicerades den engelska versionen av jubileumsboken Fritt ord 250 år med titeln Press Freedom 250 Years. Freedom of the Press
and Public Access to Official Documents in Sweden and Finland - a Living Heritage from 1766.

Den 2 juli 2018 medverkade ordförande Andreas Norlén (M) och ledamoten Hans Ekström (S) från konstitutionsutskottet vid ett seminarium om rösträttsreformen 1918-1922 som arrangerades under Almedalsveckan där riksdagen i år uppmärksammade 100 år av allmän och lika rösträtt i Sverige.

Den 3 juli 2018 deltog konstitutionsutskottet under Almedalsveckan vid ett seminarium om sociala medier och de utmaningar det sociala nätverkandet
innebär ur ett demokratiperspektiv.

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018