Finansutskottets verksamhet riksmötet 2018/19
-1001837
-46990
2018/19
0
0
2018/19
STYLEREF "\1"
Finansutskottets verksamhet | |
Finansutskottets beredningsområde
Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Till utskottets uppgifter hör också att sammanställa statens budget och bereda ärenden om
utgiftstak och ramar för utgiftsområden
anslag inom utgiftsområdena
- 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
granskning och beräkning av statens inkomster
penning- och valutapolitiken
statsskuldspolitiken
kredit- och fondväsendet och det affärsmässiga försäkringsväsendet
kommunal ekonomi
statliga arbetsgivarfrågor
statlig statistik
statlig redovisning, revision och rationalisering samt andra förvaltnings-ekonomiska ärenden
Riksrevisionen i den utsträckning ärendena inte hör till konstitutionsutskottet
statlig egendom
offentlig upphandling
budgettekniska frågor.
Finansutskottets sammansättning
Under riksmötet 2018/19 hade finansutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Fredrik Olovsson (S), vice ordförande t.o.m. 2019-02-28, ordförande fr.o.m. 2019-02-28
Elisabeth Svantesson (M), ordförande t.o.m. 2019-02-28, vice ordförande fr.o.m. 2019-02-28
Gunilla Carlsson (S)
Niklas Wykman (M), t.o.m. 2019-02-13
Edward Riedl (M), fr.o.m. 2019-02-13
Oscar Sjöstedt (SD)
Adnan Dibrani (S)
Emil Källström (C)
Ulla Andersson (V)
Jessika Roswall (M), t.o.m. 2019-02-13
Mattias Karlsson i Luleå (M), fr.o.m. 2019-02-13
Dennis Dioukarev (SD)
Ingela Nylund Watz (S)
Jakob Forssmed (KD)
Ingemar Nilsson (S)
Mats Persson (L), t.o.m. 2019-02-15
Johan Pehrson (L), fr.o.m. 2019-02-15
Sven-Olof Sällström (SD), t.o.m. 2019-06-18
Charlotte Quensel (SD), fr.o.m. 2019-06-18
Janine Alm Ericson (MP), t.o.m. 2019-02-07
Karolina Skog (MP), fr.o.m. 2019-02-07
Jan Ericson (M)
Suppleanter
Björn Wiechel (S)
Mattias Karlsson i Luleå (M), t.o.m. 2019-02-13
Eva Lindh (S)
Cecilie Tenfjord Toftby (M), t.o.m. 2019-06-17
Mattias Bäckström Johansson (SD), t.o.m. 2019-06-18
Johan Andersson (S)
Lars Thomsson (C)
Ida Gabrielsson (V)
Jörgen Warborn (M), t.o.m. 2019-06-17
Charlotte Quensel (SD), t.o.m. 2019-06-18
Monica Haider (S)
Hampus Hagman (KD), fr.o.m. 2019-02-15
Christian Carlsson (KD), t.o.m. 2018-12-31
Teres Lindberg (S)
Joar Forssell (L)
Staffan Eklöf (SD)
Maria Ferm (MP), t.o.m. 2019-01-23
Sten Bergheden (M), t.o.m. 2019-06-17
Rasmus Ling (MP)
Kjell Jansson (M), fr.o.m. 2019-06-17
Jörgen Grubb (SD), fr.o.m. 2018-10-09
Clara Aranda (SD), fr.o.m. 2019-06-18
Arman Teimouri (L), fr.o.m. 2018-10-09
Gulan Avci (L)
Sofia Nilsson (C)
Tony Haddou (V)
Larry Söder (KD)
Andreas Carlsson (KD)
Janine Alm Ericson (MP)
Jörgen Hellman (S), fr.o.m. 2019-02-27
Sultan Kayhan (S), fr.o.m. 2019-04-03
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Mikael Åsell, kanslichef
Pär Elvingsson, utskottsråd
Hans Hegeland, utskottsråd
Camilla Holmén, utskottsråd
Elisabeth Johansson, föredragande
Katarina Stenmark, föredragande
Ann-Charlott Tunved, föredragande
Cecilia Kennergren, utskottshandläggare t.o.m. 2018-12-31
Madeleine Orvelius, utskottshandläggare fr.o.m. 2019-01-01
Pia Sandberg, utskottsassistent
Sylvia Fredlund, utskottsassistent
Finansutskottets verksamhet
Inledning
Under riksmötet 2018/19 höll utskottet 51 sammanträden. Den sammanlagda sammanträdestiden uppgick till 32 timmar och 23 minuter.
Debattiden i kammaren för finansutskottets betänkanden var sammanlagt ca 13 timmar.
Antal ärenden, förslag till beslut m.m.
I enlighet med den beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga budgeten lade finansutskottet under hösten 2018 fram förslag till ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k. rambetänkande med anledning av regeringens budgetproposition (bet. 2018/19:FiU1). När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27 utgiftsområden som budgeten indelats i, är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta beredning av budgeten.
Våren 2019 behandlade finansutskottet förslagen i den ekonomiska vårpropositionen om riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetpolitiken (bet. 2018/19:FiU20).
Under riksmötet behandlade utskottet 16 propositioner, 5 skrivelser från regeringen, 3 framställningar och 4 redogörelser från olika riksdagsorgan samt 233 motionsyrkanden.
Utskottet lämnade 44 betänkanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott.
Betänkanden och utlåtanden
Statens budget 2019 – rambeslutet (FiU1)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:1 Förslag till statens budget för 2019, finansplan och skattefrågor samt ca 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Finansutskottet tillstyrkte regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 401, 1 475 och 1 496 miljarder kronor för åren 2019–2021. Utskottet tillstyrkte också regeringens förlag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2019, regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2019, regeringens förslag om övriga inkomster i statens budget för 2019 och förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Vidare föreslog u tskottet att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och de preliminära inkomstberäkningarna för 2020 och 2021. Utgifterna i statens budget för 2019 uppgick till sammanlagt 1 019 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 097 miljarder kronor 2019. Statens budgetsaldo uppgick därmed till 78 miljarder kronor 2019.
Världsekonomin växte i stadig takt 2018, trots ökade handelspolitiska spänningar. BNP-tillväxten var något mindre synkroniserad jämfört med 2017, med en snabbt ökande tillväxt i USA samtidigt som tillväxten dämpades i många andra ekonomier. Utskottet konstaterade att den globala tillväxten framöver väntas minska något. Sveriges BNP-tillväxt förväntades stiga från 2,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018 för att sedan mattas av något 2019. Utskottet konstaterade att regeringens prognos för BNP-tillväxten i huvudsak låg i linje med andra relevanta aktörers prognoser. Det gällde även prognosen för arbetslösheten och för inflationen.
Som regeringen framhöll fanns det osäkerheter i prognosen för den makroekonomiska utvecklingen. Faktorer som kan leda till en annan utveckling än beräknat omfattar bl.a. ökade handelspolitiska spänningar, ekonomiska och finansiella effekter av Storbritanniens kommande utträde ur EU och stramare finansiella förhållanden än förväntat. Utskottet noterade att prognosen var mer osäker än normalt eftersom budgetpropositionen lämnats av en övergångsregering.
Utskottet tillstyrkte regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Som en följd av de särskilda principer som tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen omfattade regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken endast en bedömning av utsikterna för svensk ekonomi och en uppföljning av de budgetpolitiska målen.
Givet de särskilda principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen väntas det finansiella sparandet uppgå till 1,2 procent av BNP 2019 och förstärkas till 2,6 procent av BNP 2021. Överskottsmålet följs upp genom det strukturella sparandet som beräknas uppgå till 0,4 procent 2018 och till 0,8 procent 2019. För 2019 ligger sparandet något över målet om en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Regeringen bedömde att det inte är någon tydlig avvikelse.
I betänkandet fanns 8 reservationer (M, SD, C, KD, L) och ett särskilt yttrande (S, V, MP).
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt fem yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet tillstyrkte delvis förslagen i Moderaternas och Kristdemokraternas motioner. Vad gäller anslaget till Statens servicecenter (SSC) föreslog utskottet att det skulle anvisas 3,5 miljoner kronor 2019 mer än vad regeringen föreslagit. Syftet var att göra det möjligt att etablera delar av SSC:s verksamhet i Kiruna för att tillföra statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned. I övrigt tillstyrkte utskottet regeringens förslag i propositionen om anslag inom utgiftsområde 2. Utskottet tillstyrkte dessutom regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner samt Riksrevisionens förslag till anslag och låneram för 2019. Samtliga övriga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkandet fanns fyra särskilda yttranden (S, V, MP), (SD), (C) och (L). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstod från ställningstagande när det gällde anslagsbeslutet och redovisade i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet tillstyrkte delvis förslagen i Moderaternas motion 2018/19:2938, i Kristdemokraternas motion 2018/19:2898 och i propositionen om anslag för 2019 inom utgiftsområde 25, som uppgick till 120 miljarder kronor. Sammantaget innebar det en ökning med 4,1 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Utskottet avstyrkte samtliga övriga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns fyra särskilda yttranden (S, V, MP), (SD), (C) och (L). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstod från ställningstagande när det gällde anslagsbeslutet och redovisade i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (FiU4)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för 2019 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., som uppgick till ca 25,2 miljarder kronor. Utskottet avstyrkte en motion med förslag om högre anslag. Liberalerna avstod från ställningstagande när det gällde anslagsbeslutet och redovisade i stället sina överväganden i ett särskilt yttrande.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (FiU5)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:1 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och två yrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för 2019 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, som uppgick till ca 40,9 miljarder kronor. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2019. De två motionsyrkandena avstyrktes.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017 (FiU6)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017 och sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
I skrivelsen redovisades resultatet av verksamheten i fonderna 2017. Dessutom redovisade regeringen sina utvärderingar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat, kostnadsutvecklingen i fonderna samt fondernas arbete med bl.a. hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.
Utskottet konstaterade att fondernas förvaltning gav ett resultat på 120 miljarder kronor 2017. Buffertkapitalet ökade med 90 miljarder kronor till 1 412 miljarder kronor i slutet av 2017.
Fondernas redovisade kostnader som andel av förvaltat kapital sjönk något under 2017. Utskottet konstaterade dock, i likhet med tidigare, att skillnaderna i kostnadsnivå mellan buffertfonderna fortfarande är stora.
Vidare behandlade utskottet dessutom motioner med förslag om fondernas arbete med hållbarhet och möjligheterna för AP-fonderna att investera i infrastruktur. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionerna.
I betänkandet fanns en reservation (V).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument (FiU7)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:263 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument.
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag, vilket innebar att en ny lag skulle antas om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag om att den nuvarande lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs, att bestämmelserna i den lagen om anmälningsskyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser skulle föras över till lagen om värdepappersmarknaden och att nödvändiga ändringar skulle göras i lagen om handel med finansiella instrument och offentlighets- och sekretesslagen.
Förslagen innebar i huvudsak att regeringen, liksom tidigare, ska avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna. Det skulle förtydligas dels att de som ingår i ledningen för en sådan myndighet är anmälningsskyldiga, dels vilka av myndigheternas övriga anställda och uppdragstagare som ska anmäla innehav av finansiella instrument. Vidare ska statsrådens anmälningsskyldighet lagfästas. Liksom tidigare skulle direkt innehav av alla typer av finansiella instrument omfattas av anmälningsskyldighet. Kommuner och landsting skulle även i fortsättningen få besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019. När det gällde ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen skulle äldre bestämmelser gälla för uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 (FiU8)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:301 Extra ändrings-budget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till extra ändringsbudget för 2018. Regeringen föreslog en ändrad utgiftsram och ändrade anslag för budgeten för 2018 i syfte att möjliggöra stöd till de djurägare inom lantbruket som drabbats av den extrema torkan 2018. Ett särskilt stöd skulle lämnas till djurägare med nötkreatur och får inom lantbruket. Vidare föreslog regeringen att det skulle tillföras medel för att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Förslagen berörde utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
I betänkandet fanns fem särskilda yttranden (M, SD, C, KD, L). Ledamöterna från Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna avstod från ställningstagande.
Riksdagen biföll utskottens förslag.
Riksrevisorernas årliga rapport 2018 (FiU9)
I betänkandet behandlade utskottet Riksrevisionens redogörelse 2017/18:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2018.
Utskottet föreslog att redogörelsen skulle läggas till handlingarna. Enligt utskottet fyller den årliga rapporten en viktig funktion för riksdagen; t.ex. presenteras inte de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen som avser brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter för riksdagen annat än i den årliga rapporten. För att ytterligare förbättra förutsättningarna att i riksdagen belysa revisionens samlade iakttagelser och resultat, anordnade utskottet en öppen utfrågning med riksrevisorerna i slutet av maj 2018 med grund i den årliga rapporten och Riksrevisionens uppföljningsrapport. I förlängningen bidrar öppenhet och transparens om effekten av de statliga verksamheterna till att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner. Riksdagen biföll utskottets förslag.
Statens budget för 2019 (FiU10)
I betänkandet sammanställde riksdagen finansutskottets beslut om statens budget för 2019. Den 12 december 2018 fastställde riksdagen utgiftsramarna för respektive utgiftsområde och godkände beräkningen av inkomsterna för statens budget i enlighet med det förslag som hade lagts fram i en reservation av Moderaterna och Kristdemokraterna (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Mellan den 17 december och den 21 december beslutade riksdagen hur anslagen skulle fördelas inom vart och ett av de 27 utgiftsområdena. Riksdagen biföll utskottens förslag för samtliga utgiftsområden. Budgetbesluten innebar att riksdagen delvis biföll budgetpropositionen samt Moderaternas och Kristdemokraternas motioner.
Höständringsbudget för 2018 (FiU11)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:2 Höständringsbudget för 2018.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringsbudget.
Regeringen föreslog höjda ramar för 15 utgiftsområden, sänkta ramar för 3 utgiftsområden och anslagsförändringar inom 2 utgiftsområden som innebar en oförändrad ram. I Propositionen föreslog regeringen att 22 anslag skulle ökas och 7 anslag minskas. Anslagsförändringarna i ändringsbudgeten innebar att anvisade medel föreslogs ökas med netto 7,2 miljarder kronor. De föreslagna anslagsökningarna uppgick till 7,5 miljarder kronor och de föreslagna anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor. Regeringen föreslog också att två beställningsbemyndiganden skulle ändras.
Vidare föreslog regeringen att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att inrätta tre jubileumsfonder och att inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan besluta om kapitaltillskott till fonderna. Dessutom föreslog regeringen att den skulle bemyndigas att besluta om medlemsavgifter när det gäller några internationella organisationer inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Totalt berördes 21 utgiftsområden av förslagen i propositionen.
I betänkandet fanns två särskilda yttranden (M, C, KD, L respektive SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet (FiU12)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:255 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i delar av arbetet med finansiell stabilitet och makrotillsyn var enligt utskottet ett viktigt bidrag i analysen och utvecklingen av detta politikområde. Granskningen avsåg åren 2007–2017 och berörde såväl regeringens som Finansinspektionens arbete.
Utskottet konstaterade att Riksrevisionens granskning visar att makrotillsynen i allt väsentligt fungerar ungefär som det var tänkt och i linje med Europeiska systemrisknämndens rekommendationer. Sedan fanns det vissa avvikande inslag. Riksrevisionen rekommenderade att regeringen skulle förtydliga målet för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. Dessutom borde Finansinspektionen redogöra för olika instruments för- och nackdelar. Vidare borde regeringen tillhandahålla underlag för sina ställningstaganden till de makrotillsynsåtgärder som kräver dess medgivande. Den samverkan som fanns mellan berörda myndigheter om sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten fungerade enligt Riksrevisionen väl. Samtidigt borde myndigheterna fortsätta att utveckla samarbetet när det gällde valet av instrument så att fler typer av åtgärder analyserades och jämfördes i syfte att uppnå finansiell stabilitet på ett effektivt sätt.
Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Förändringar i regelverket och terminologin över tid kunde enligt regeringen ha bidragit till en viss brist i transparens, men regeringen ansåg inte att målen för makrotillsynen var otydliga. Dock höll regeringen med om vikten av transparens och om att den borde tillhandahålla skriftliga underlag för sina ställningstaganden till de makrotillsynsåtgärder som kräver dess medgivande. Regeringen höll också med om att samverkan mellan berörda myndigheter fungerade väl, men ansåg samtidigt att ytterligare krav på samråd och samordning mellan myndigheter om val av makrotillsynsåtgärder skulle kunna försvåra ansvarsutkrävandet.
Utskottet instämde i vikten av transparens och tydlighet i genomförandet av makrotillsynen och välkomnade det som regeringen anförde om att kontinuerligt utveckla ramverk och sätten som såväl myndigheter som regering kommunicerar om genomförandet av politikområdet. Utskottet utgick också från att regeringen kontinuerligt ser över styrningen av sina myndigheter så att det riksdagsbundna målet om finansiell stabilitet kan uppnås. I det arbetet är det rimligt att regeringen beaktar det Riksrevisionen sade om ett tydligare mål för FI:s makrotillsynsuppdrag och om hur myndigheten ska väga olika mål mot varandra. Slutligen välkomnade utskottet att regeringen i enlighet med Riksrevisionens rekommendation i fortsättningen avsåg att tillhandahålla skriftliga underlag för de ställningstaganden till makrotillsynsåtgärder som kräver regeringens medgivande. Enligt utskottet skulle det kunna bidra ytterligare till trovärdigheten för politiken och dess genomförande.
Utskottet avstyrkte motionen.
I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken (FiU13)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:297 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken.
Utskottet hade inga invändningar mot regeringens bedömningar i skrivelsen och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Vidare framhöll utskottet att Riksrevisionen genom sin granskning belyser ett viktigt område. och betonade vikten av öppenhet när det gäller regeringens styrning av affärsverken.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna (FiU14)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:271 Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna och fyra yrkanden i en följdmotion.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Förslagen i proposition 2017/18:271 innebar ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna. Bland annat föreslogs att fonderna skulle få placera mer kapital i s.k. illikvida tillgångar, att kraven på minsta andel räntebärande värdepapper i fondernas portföljer skulle sänkas och att kravet på extern förvaltning av tillgångarna skulle tas bort. Dessutom föreslogs att det skulle införas ett nytt mål för Första–Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet. Enligt det nya målet skulle fonderna förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Målet skulle uppnås utan att fonderna skulle göra avkall på det övergripande målet om långsiktigt hög avkastning. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet avstyrkte motionsförslagen.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter (FiU15)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:291 Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt gällande lag är skyldiga att lämna till brottsutredande myndigheter skulle lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Förslaget innebar ändringar i ett antal rörelselagar på finansmarknadsområdet. De lagar som berördes var lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, lagen om värdepappersfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, lagen om värdepappersmarknaden, lagen om betaltjänster, försäkringsrörelselagen, lagen om elektroniska pengar, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag som innebar att det i lag kom till uttryck att 2009 års förordning om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen – i stället för 2001 års förordning, som upphävts – också skulle tillämpas på gränsöverskridande betalningar i svenska kronor. Det sistnämnda förslaget innebar ingen förändring i sak, utan endast att det tydliggjordes i lagtexten vad som tidigare uttalats i lagens förarbeten. Den lag som berördes var lagen om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar.
Lagändringarna i fråga om finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter föreslogs träda i kraft den 1 september 2019. Övriga lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker (FiU16)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:292 Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker.
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag, vilket innebar att det skulle införas en ny fordringsklass i den svenska förmånsrättsordningen. Fordringar i den nya fordringsklassen skulle medföra rätt till betalning efter oprioriterade fordringar men före efterställda fordringar. Förslaget medförde ändringar i förmånsrättslagen och i lagen om resolution. Vidare tydliggjordes i lagen om resolution dels turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget i fråga om andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten, dels att skuldnedskrivningsverktyget skulle tillämpas på kvalificerade skulder enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning. Slutligen rättades vissa felskrivningar i lagen om kapitalbuffertar.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 29 december 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen (FiU17)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:300 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna
och hade inte några invändningar mot de bedömningar som regeringen gjorde i skrivelsen med anledning av Riksrevisionens rapport.
Liksom regeringen ville utskottet framhålla att den kommunala finansieringsprincipen är en viktig del av relationen mellan staten och kommunerna och att det är viktigt att ersättningen till kommunsektorn anpassas när staten ändrar sektorns uppgifter.
Utskottet välkomnade att dialogen och kommunikationen mellan SKL och Regeringskansliet har utvecklats och att den nu bedöms fungera bättre än när de reformer som Riksrevisionen granskat genomfördes. Utskottet välkomnade också att regeringen hade för avsikt att fortsätta arbetet med att säkerställa att förslag i utredningar inkluderar välunderbyggda konsekvensanalyser och med att öka transparensen och tydligheten i de antaganden och beräkningar som ligger till grund för reformernas ekonomiska reglering.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden (FiU18)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:4 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag, vilket innebar att den befintliga lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden skulle upphävas och ersättas av en ny lag med samma rubrik, till vilken bestämmelserna i den befintliga lagen skulle föras över. Dessutom skulle lagen om handel med finansiella instrument, lagen om värdepappersfonder, offentlighets- och sekretesslagen, konsumentkreditlagen, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ändras. Lagförslagen syftade till att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler när det gällde referensvärden och att EU:s förordning om referensvärden skulle kunna tillämpas i Sverige. Förordningen förutsatte att medlemsstaterna införde nationella bestämmelser, t.ex. om sanktioner. Vidare förutsatte förordningen att medlemsstaterna kompletterar förordningen genom att ge den behöriga myndigheten nödvändiga utrednings- och tillsynsbefogenheter.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Aktivitetsgrad i fondförvaltning (FiU19)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:62 Aktivitetsgrad i fondförvaltning och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet föreslog att riksdagen i huvudsak skulle anta regeringens lagförslag och utskottets lagförslag. Förslaget innebar att det skulle införas krav på att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltning. Syftet med förslaget var att förbättra förutsättningarna för investerare att bedöma om storleken på den årliga avgift som fondförvaltare tar ut för förvaltningen av en fond är motiverad sett i förhållande till den aktivitetsgrad i fondförvaltningen som redovisats. Förslaget syftade även till att komma till rätta med de brister med dolda indexfonder som Finansinspektionen hade identifierat.
Regeringen föreslog att det skulle ställas krav i lag på att fondbolag och förvaltningsbolag med tillstånd att förvalta en värdepappersfond respektive AIF-förvaltare (förvaltare av alternativa investeringsfonder) skulle lämna information om aktivitetsgraden i fondförvaltningen för varje värdepappersfond respektive specialfond som de förvaltade och vars förvaltning kunde jämföras med ett relevant jämförelseindex. Kraven föreslogs gälla även för Sjunde AP-fonden och de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.
Den information som lämnades skulle finnas tillgänglig på förvaltarens webbplats. Därutöver skulle informationen lämnas i informationsbroschyren om och i årsberättelsen för fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fick enligt förslaget möjlighet att utfärda föreskrifter om hur aktiv risk ska beräknas och om hur den information som ska lämnas ska presenteras.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2020.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå motionsyrkandet.
Utskottet föreslog vissa ändringar av lagteknisk karaktär.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20)
I betänkandet behandlade utskottet 2019 års ekonomiska vårproposition 2018/19:100 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Dessutom behandlades också fyra yrkanden i följdmotioner och sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med propositionen och avslog motionsyrkandena.
I betänkandet fanns fyra reservationer (M, SD, V, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Vårändringsbudget för 2017 (FiU21)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:99 Vårändrings-
budget för 2019 och ca 30 yrkanden i tre följdmotioner.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till vårändringsbudget för 2019.
Förslagen i vårändringsbudgeten innebar att de anvisade medlen ökade med ca 2,2 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgick till ca 6,8 miljarder kronor och anslagsminskningarna till ca 4,6 miljarder kronor. Av nettoeffekten berodde 1,2 miljarder kronor på förslag om nya åtgärder medan 1,0 miljard kronor avsåg förändringar av regelstyrda anslag och makroeffekter.
Utskottet tillstyrkte vidare de lagändringar som lämnades i propositionen och som påverkar statens inkomster. Ändringarna avsåg följande frågor:
förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk
höjd kemikalieskatt.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2019.
Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om ändringar i statens budget, såsom ändrade beställningsbemyndiganden och försäljning och förvärv av vissa fastigheter. Förslagen i ändringsbudgeten rörde samtliga utskotts ämnesområden, och samtliga övriga utskott yttrade sig till finansutskottet.
Samtliga motioner avstyrktes. I betänkandet fanns tre reservationer (M, KD), (SD) och (V).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2018/19:35 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker 2016, 2017 och 2018 samt ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. I skrivelsen redogjordes för institutionernas arbete med finansiell stabilitet, övervakning och analys av den ekonomiska utvecklingen, institutionernas finansiella insatser och resurssituation, nya låneformer och låneramverk samt inflytandet i och styrningen av institutionerna. Skrivelsen gav enligt utskottet en bra bild av verksamheten i institutionerna och även av vad som är viktiga framtidsfrågor. Ett tydligt fokus låg i enlighet med utskottets tidigare uttryckta önskemål på IMF:s och övriga institutioners arbete med finansiell stabilitet. Institutionernas finansiella insatser totalt sett har minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen. När det gäller risker för den finansiella stabiliteten har regelverken för banksystem visserligen stärkts sedan finanskrisen, men fortfarande återstår det åtgärder att vidta och delar av regelverkens förmåga är inte prövade i praktiken. Andra centrala framtida utmaningar för institutionerna att hantera är flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Den 5 februari 2019 anordnade utskottet en öppen utfrågning om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverket tio år efter finanskrisen. I utfrågningen medverkade finansmarknadsministern och bl.a. företrädare för
myndigheterna i Finansiella stabilitetsrådet, dvs. Riksbanken, Finansinspek-tionen och Riksgäldskontoret. Anteckningar från utfrågningen ingår som en bilaga i betänkandet.
I betänkandet fanns tolv reservationer (M, SD, C, V, KD och L).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksbankens förvaltning 2018 (FiU23)
I betänkandet granskade utskottet Riksbankens förvaltning för 2018.
Utskottet behandlade Riksbankens framställningar 2018/19:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank 2018 och 2018/19:RB2 Riksbanksfullmäktiges förslag till vinstdisposition 2018 med mera samt Riksrevisionens redogörelse 2018/19:RR2 om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2018.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle bevilja riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet under 2018 och bevilja Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2018. Dessutom föreslog utskottet att riksdagen skulle fastställa Riksbankens resultat- och balansräkning för 2018 och godkänna riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2018. Förslaget innebar att Riksbanken skulle leverera in 3 800 miljoner kronor till statens budget senast en vecka efter riksdagens beslut.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016–2018 (FiU24)
Utskottet redovisade sin årligt återkommande utvärdering av penningpolitiken och föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet sagt om penning-
politiken under perioden 2016–2018.
Utskottet konstaterade att Riksbanken nådde inflationsmålet på 2 procent under 2018, för andra året i rad, och att den svenska ekonomin utvecklades starkt under utvärderingsperioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet. Utskottet konstaterade dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande var relativt svagt eftersom den underliggande inflationen legat en bra bit under inflationsmålet under 2018 och under hela utvärderingsperioden.
Utskottet konstaterade också att den svenska kronan försvagades under perioden, vilket i hög grad bidrog till att inflationen och inflationsförväntningarna låg på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterade att Riksbanken hade problem med bedömningarna av kronans utveckling och att debatten om kronförsvagningen och Riksbankens bedömningar stundtals varit omfattande. Därmed utgick utskottet från att Riksbanken skulle se över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gällde bedömningarna av växelkursutvecklingen.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena i motionerna om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, statliga myndigheters lokalkostnader, staten som arbetsgivare samt om statens fastigheter och mark. Motionsyrkandena avslogs med hänvisning till redan vidtagna åtgärder, till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
I betänkandet fanns sju reservationer (M, SD, C, V, L).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kommunala frågor (FiU26)
I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena om villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, det kommunala utjämningssystemet, offentlig statistik och Agenda 2030. Utskottet hänvisade till den sakpolitiska överenskommelsen med 73 punkter som slöts i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet samt till pågående och avslutade utredningar som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
I betänkandet fanns sex reservationer (M, SD, V, KD, L).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens årsredovisning för 2018 (FiU27)
I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2018/19:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Utskottet konstaterade att den av riksdagen anlitade revisorn hade bedömt att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden var rättvisande. Därmed föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna.
Utskottet saknade dock den redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen som utskottet begärde 2008, och såg fram emot en sådan redovisning i Riksrevisionens årsredovisning för 2019.
Vidare hade utskottet tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2019 och såg med tillfredsställelse på att Riksrevisionen under året arbetat med att fånga in resultatet av den årliga revisionens förebyggande arbete och redovisat detta i uppföljningsrapporten.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om värdepapperisering samt volatilitetsjustering för försäkringsföretag (FiU28)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:7 Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om värdepapperisering och volatilitetsjustering för försäkringsföretag.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om en ny lag med de bestämmelser som krävdes för att EU:s förordning om värdepapperisering skulle kunna tillämpas i Sverige fr.o.m. den 1 januari 2019. I lagen angavs att Finansinspektionen är behörig myndighet och att inspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar. Förordningen syftade till att skapa ett övergripande ramverk för värdepapperisering med kriterier för att definiera enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar, s.k. STS-värdepapperi-seringar. Med värdepapperisering avsågs transaktioner som gör det möjligt för t.ex. ett kreditinstitut eller ett bolag att refinansiera en uppsättning lån, exponeringar eller fordringar genom att omvandla dem till överlåtbara värdepapper.
Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag om en ny bestämmelse i försäkringsrörelselagen som krävdes för att i svensk rätt fullt ut genomföra Solvens II-direktivet. Den nya bestämmelsen innehöll en begränsning av försäkringsföretags användning av en s.k. volatilitetsjustering vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Volatilitetsjustering syftade till att motverka procykliskt agerande i försäkringsföretagens investeringsprocesser.
Slutligen föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till rättelse av en felaktig hänvisning i lagen om kommunal bokföring och redovisning.
Samtliga lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande (FiU29)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:3 Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden, lagen om resolu-tion, lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter.
I propositionen behandlades två separata lagförslag. Det första förslaget handlade om att göra det möjligt för svenska finansiella företag, främst banker, att delta i avvecklingssystem som faller utanför regleringen i finalitydirektivet och krishanteringsdirektivet. Förslaget hade sin grund i det faktum att om Storbritannien lämnar EU utan att ansluta sig till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kommer vissa avvecklingssystem inte längre att omfattas av ett sådant skydd mot rättsliga risker som gäller enligt den EU-reglering som har genomförts i svensk rätt. Förslaget i propositionen syftade till att ge svenska aktörer förutsättningar för att fortsätta delta i utländska avvecklingssystem som t.ex. Continuous Linked Settlement System (CLS) och LCH Limited (LCH). Regeringen föreslog att utländska avvecklingssystem på vilka lagen i ett land utanför EES ska tillämpas ska kunna likställas med system som omfattas av finalitydirektivet.
Det andra förslaget handlade för det första om att införa en upplysningsbestämmelse i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter. Upplysningsbestämmelsen gällde att det i Priips-förordningen finns bestämmelser om produktingripanden. För det andra handlade förslaget om att ge regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndiganden att meddela föreskrifter om produktingripande enligt Mifir respektive Priips-förordningen.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019 i fråga om lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden och lagen om resolution och i övrigt den 2 januari 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Årsredovisning för staten 2018 (FiU30)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018 och redogörelse 2018/19:RR4 Riksrevisionens redogörelse för granskning av Årsredovisning för staten 2018.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.
Utskottet hade tagit del av årsredovisningen för staten 2019 och ville framhålla vikten av att kunna följa upp och kontrollera hur riksdagens beslut om statens budget hade genomförts. Informationen i årsredovisningen för staten var av stort värde för en sådan uppföljning och kontroll. Utskottet kunde konstatera att regeringen redovisade utfallet för inkomster och utgifter och kommenterade väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet. De finansiella delarna i årsredovisningen var enligt utskottets uppfattning viktiga komplement till redovisningen av utfallet för statens budget. Utskottet ville betona vikten av att riksdagen får information om risker i verksamheten, som t.ex. statliga garantier och utlåning. Vidare hade utskottet även tagit del av Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen för staten 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsult-tjänster (FiU31)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2018/19:24 Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Utskottet hade inte några invändningar mot regeringens bedömningar i skrivelsen men framhöll i betänkandet betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, vilka i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Vidare utgick utskottet från att dessa ämnen skulle fortsätta att vara aktuella i det löpande utvecklingsarbete som regeringen bedriver inom området.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av ränteswappar (FiU32)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2018/19:22
Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av ränteswappar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Riksgäldskontoret har sedan 2003 utnyttjat s.k. ränteswappar för att förändra löptiden i statsskulden och bl.a. sänka kostnaderna för statsskuldsförvaltningen. Riksrevisionen hade granskat Riksgäldskontorets användning, och enligt Riksrevisionen hade användningen av ränteswappar sammantaget varit effektiv inom ramen för regeringens riktlinjer för statsskuldspolitiken. Emellertid var Riksrevisionen kritisk till hur resultatet av ränteswappar redovisades. Den befintliga redovisningsmodellen gav bl.a. en alltför positiv bild av resultatet.
Utskottet konstaterade att Riksgäldskontoret i huvudsak delade Riksrevisionens bedömningar och att Riksgäldskontoret avsåg att delvis förändra redovisningen i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Riksrevisionen lämnade inte några rekommendationer till regeringen.
Extra ändringsbudget för 2019 – Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken (FiU33)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:46 Extra ändringsbudget för 2019 – Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken.
Utskottet tillstyrkte att riksdagen skulle godkänna att Sverige medverkade i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken (EIB).
Kapitalhöjningen innebar att Sveriges grundkapital i EIB skulle öka med motsvarande ca 14 miljarder kronor (ca 1,4 miljarder euro) till ca 89 miljarder kronor. Grundkapitalet bestod av garantikapital och inbetalt kapital. Det svenska garantikapitalet skulle öka med motsvarande ca 13 miljarder kronor, och det svenska inbetalda kapitalet öka med ca 1 miljard kronor genom en överföring från bankens reserver.
Vidare tillstyrkte utskottet att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att under 2019 ställa ut statliga garantier till EIB som inklusive tidigare utfärdade garantier skulle uppgå till högst motsvarande ca 81 miljarder kronor.
Kapitalhöjningen skulle ske till följd av att Storbritannien lämnar EIB i samband med landets utträde ur Europeiska unionen.
I betänkandet fanns två särskilda yttranden (SD, V).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Offentlig upphandling (FiU34)
I betänkandet behandlade utskottet ca 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkanden i motioner som bl.a. handlade om tillämpningen av regelverket om offentlig upphandling, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion och innovations- och funktionsupphandling. Motionsyrkandena avslogs med hänvisning till pågående arbete. Samtliga motionsyrkanden var i form av tillkännagivanden.
I betänkandet fanns 12 reservationer (M, SD, C, V, KD och L).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Möjlighet för företag i Förenade kungariket att under viss tid driva värdepappersrörelse utan krav på tillstånd (FiU35)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2018/19:44 Möjlighet för företag i Förenade kungariket att under viss tid driva värdepappersrörelse utan krav på tillstånd.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag. I propositionen föreslogs en bestämmelse som innebar att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att företag som hör hemma utanför EES och som vid Förenade kungarikets utträde ur EU fick driva värdepappersrörelse och tillhandahålla sidotjänster i Sverige utan tillstånd av Finansinspektionen ska få fortsätta med det under en viss tid. Syftet med bemyndigandet var att på ett flexiblare sätt än genom bestämmelser i lag kunna införa övergångsregler för tillståndspliktig värdepappersrörelse som drivs i Sverige av företag i Förenade kungariket. Enligt förslaget skulle den nya bestämmelsen upphöra att gälla vid utgången av 2021. Förslaget innebar ändringar i lagen om värdepappersmarknaden.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 29 mars 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag (FiU36)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:73 Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer
och 2 yrkanden i en följdmotion.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent, dvs. motsvarande den skattesats som i dag gäller för böcker, tidningar, tidskrifter och liknande produkter. Produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam eller består av rörlig bild eller hörbar musik skulle inte omfattas av skattesänkningen. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.
Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Lagförslaget om sänkt moms innebar att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande skulle försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Sammantaget hade prognosen för beräkningen av inkomsterna i statens budget reviderats ned med 3,9 miljarder kronor för 2019. Utöver lagförslaget om sänkt moms påverkades inkomstprognosen för den aktuella inkomsttiteln av bl.a. en ny makrobild.
Utskottet tillstyrkte vidare regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. De ändrade anslagsändamålen innebar att myndigheterna inte längre skulle avvecklas, utan att anslagen skulle få användas för respektive myndighets förvaltningsutgifter.
I betänkandet fanns en reservation (M, SD, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (FiU37)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:38 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
I propositionen föreslog regeringen en ny lag med kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (SFT-förordningen). Förordningen syftade till att öka transparensen och förbättra övervakningen på marknaderna för värdepappersfinansiering och återanvändning av finansiella instrument. Förordningen riktade in sig på ett område utanför banksektorn där det bedrivs bankliknande kreditförmedling, s.k. skuggbankverksamhet. I dag är verksamheten i skuggbanksystemet förenad med liknande finansiella risker som hos banker utan att för den skull omfattas av motsvarande reglering och tillsyn.
För att SFT-förordningen skulle kunna få genomslag måste EU:s medlemsländer införa vissa nationella bestämmelser främst när det gäller tillsyn, ingripanden och informationsutbyte. Regeringen föreslog därför en ny lag med kompletterande bestämmelser till SFT-förordningen som bl.a. gav Finansinspektionen sådana befogenheter.
Regeringen föreslog även ändringar i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (2004:46) om värdepappersfonder, offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juni 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Vissa betaltjänstfrågor (FiU38)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:72 Vissa betaltjänstfrågor.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
I propositionen föreslog regeringen att det skulle göras vissa förtydliganden i lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen). Anledningen till detta var att Europeiska kommissionen hade ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet hade genomförts fullt ut i svensk rätt.
Förslagen innebar att det i betaltjänstlagen bl.a. skulle förtydligas att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto skulle utformas på ett visst sätt. Reglerna skulle öka transparensen på betalkontomarknaden, vilket var positivt ur konsumentskyddssynpunkt.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar (FiU39)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:67 Ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar. Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes. Befintliga understödsföreningar gavs dock tillstånd att bedriva sin verksamhet enligt 1972 års lag under en övergångsperiod. Innan övergångsperioden tog slut skulle föreningarna antingen ansöka om tillstånd enligt försäkringsrörelselagen eller träda i likvidation. Övergångsperioden har därefter förlängts vid två tillfällen. Den senaste förlängningen gällde till utgången av juni 2019.
Övergångsperioden förlängdes i avvaktan på den reglering som skulle genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, även kallat IORP II-direktivet, i svensk rätt. I Finansdepartementet arbetar man för närvarande med att ta fram lagförslag för detta. Samtidigt bereds också ett förslag till alternativ reglering anpassad till verksamheten för andra understödsföreningar än tjänstepensionskassor. I propositionen föreslogs att övergångsperioden för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor skulle förlängas ytterligare till utgången av april 2020 och för övriga understödsföreningar till utgången av 2020.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning (FiU40)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:83 Kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag, vilket innebar att det skulle införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning. Lagen innehöll bl.a. de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa. Det tröskelvärde för prospektskyldighet som gäller enligt svensk rätt skulle gälla även enligt den nya lagen. I propositionen föreslogs också följdändringar i bl.a. lagen om handel med finansiella instrument och i offentlighets- och sekretesslagen.
I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder infördes bestämmelser om s.k. dröjsmålstalan med anledning av regler i två EU-förordningar om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande. Vidare infördes ett nytt bemyndigande i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om på vilket språk insiderinformation ska offentliggöras.
Den nya lagen och de lagändringar som följde av prospektförordningen föreslogs träda i kraft den 21 juli 2019. Ändringarna i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapporter om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser (FiU41)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelserna 2017/18:293 Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser och 2018/19:20 Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandragets tillförlitlighet.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelserna till handlingarna.
Utskottet delade regeringens bedömning att det överordnade syftet med räkenskapssammandraget är att det ska vara ett statistiskt underlag för nationalräkenskaperna.
I likhet med regeringen ansåg utskottet att det är viktigt att uppgifterna i räkenskapssammandraget är tillförlitliga och transparenta. Utskottet konstaterade att det pågår ett omfattande arbete för att säkerställa räkenskapssammandragets tillförlitlighet och att regeringen följer utvecklingen för att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att uppgifterna är tillförlitliga och transparenta.
Utskottet konstaterade också att den nya lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning trädde i kraft den 1 januari 2019 samt att den bedömdes leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Stärkta åtgärder mot penningtvätt (FiU42)
I betänkandet föreslog utskottet med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § första stycket riksdagsordningen att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen snarast skulle utreda vilka ytterligare åtgärder som kunde vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt. Uppdraget borde innefatta en noggrann analys av Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området och av berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder samt en granskning av ändamålsenligheten i den befintliga myndighetsstrukturen och ansvarsfördelningen mellan de penningtvättsbekämpande myndigheterna.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit (FiU43)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:118 Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag som innebar att behandlingen av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) skulle regleras i en särskild lag. Fasit förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB) och används för att utvärdera och beräkna effekterna för individer och hushåll av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Genom förslaget fick SCB ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökade förutsägbarheten för såväl användare som uppgiftslämnande myndigheter. Förslaget gav också SCB förutsättningar att förvalta och utveckla Fasit på ett effektivt och rättssäkert sätt.
Personuppgifter skulle endast få behandlas i Fasit om de var nödvändiga för vissa i lagen angivna ändamål. Som huvudregel skulle s.k. känsliga personuppgifter inte få behandlas i systemet. Dock utgör behandlingen av personuppgifter i Fasit enligt regeringen ett viktigt samhällsintresse som motiverar behandlingen av vissa typer av känsliga personuppgifter. SCB ska ha möjlighet att lämna ut ett särskilt urval av personuppgifter från Fasit till Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen samt Regeringskansliet och andra myndigheter under regeringen. I det urvalet finns enbart uppgifter som inte är direkt hänförbara till en enskild person.
Den föreslagna regleringen omfattade inte tillgång till Fasit för andra än myndigheter. Regeringen bedömde att det krävdes ytterligare utredningsarbete för att ge de privata aktörer som redan använde sig av Fasit, bl.a. arbetsmarknadens parter, fortsatt tillgång till Fasit. Ambitionen här måste enligt utskottet vara att regeringen när så är möjligt återkommer till riksdagen med ett förslag på reglering som ger också dessa övriga användare tillgång till Fasit.
Den nya lagen kompletterade EU:s dataskyddsförordning samt dataskyddslagen, och den skulle inom sitt tillämpningsområde gälla i stället för bestämmelserna om personuppgiftsbehandling i lagen om den officiella statistiken.
Den nya lagen föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2019.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå motionen.
I betänkandet fanns en reservation (KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Statens roll på betalningsmarknaden (FiU44)
I betänkandet behandlade utskottet framställning 2018/19:RB3 Statens roll på betalningsmarknaden.
Utskottet föreslog att regeringen skulle tillsätta en utredning om konsekvenserna för den svenska betalningsmarknaden av den starka digitaliseringen och den kraftigt minskade användningen av kontanter i den svenska ekonomin. Utredningen skulle ha ett brett perspektiv. I det ingick bl.a. att utreda förutsättningarna för statens och den privata sektorns roller på den framtida betalningsmarknaden och konsekvenserna av ett eventuellt införande av en digital centralbanksvaluta, en s.k. e-krona.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Yttranden till andra utskott
2018/19:FiU1y till konstitutionsutskottet över en promemoria som tagits fram inom KU om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.
2018/19:FiU2y till konstitutionsutskottet över framställning 2018/19:RS5 Översyn av Riksrevisionen – vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.
2018/19:FiU3y till utrikesutskottet över Kommissionens arbetsprogram 2019.
2018/19:FiU4y till utrikesutskottet över skrivelse 2018/19:115
Verksamheten i Europeiska unionen under 2018.
Subsidiaritetsprövningar av EU-förslag
Under riksmötet 2018/19 gjorde utskottet två subsidiaritetsprövningar av förslag till rättsakter från EU-kommissionen.
Kommissionens förslag för bekämpning av penningtvätt samt tillsyn COM(2018) 646.
Kommissionens förslag för genomförande och finansiering av uni-onens allmänna budget under 2019 i samband med Förenade kungarikets utträde ur unionen COM(2019) 64.
Utskottet ansåg att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen.
Överläggningar och information med anledning av vissa EU-frågor
Den 4 oktober 2018 informerades finansutskottet och utrikesutskottet inför IMF och Världsbankens årsmöten 2018 om
- Läget i världsekonomin av statssekreterare Karolina Ekholm
- Policyfrågor för Världsbanksgruppen av ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin
- Policyfrågor IMF av riksbankschef Stefan Ingves.
Statssekreterare Karolina Ekholm informerade även finansutskottet om EU:s fleråriga budgetram 2021–2027 och om EMU-fördjupning.
Den 18 oktober 2018 informerade Eva Lindström, ledamot i Europeiska revisionsrätten, utskottet om revisionsrättens årsrapport 2017 (tillsammans med EU-nämnden).
Den 25 oktober 2018 överlade utskottet med finansmarknadsminister Per Bolund och statssekreterare Ulf Holm om kommissionens förslag för bekämpning av penningtvätt samt tillsyn. De informerade även utskottet om
- centrala motparter (CCP) m.m.
- bankpaketet
- backstop för nödlidande lån (NPL).
Den 6 november 2018 överlade utskottet med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudget 2019. Utskottet informerades även om EU:s långtidsbudget och läget i MFF-förhandlingarna.
Den 8 november 2018 överlade utskottet med finansminister Magdalena Andersson om Europeiska investeringsbanken (EIB).
Den 13 november 2018 informerade statsrådet Per Bolund och statssekreterare Ulf Holm utskottet om
- brexit
- en europeisk privat pensionsprodukt (Pepp)
- säkerställda obligationer
- hållbar finansiering
- Europeiska bankunionen
- kapitaltäckning för värdepappersbolag.
Den 22 november 2018 överlade utskottet med finansminister Magdalena Andersson om Reformstödsprogrammet och sektorsförslaget InvestEU.
Den 29 november 2018 överlade utskottet med statsrådet Ardalan Shekarabi om kommissionens förslag till revidering av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.
Den 18 december 2018 informerade finansmarknadsminister Per Bolund utskottet om kommissionens förslag om
- gräsrotsfinansiering
- gränsöverskridande distribution av fonder
- gränsöverskridande betalningar och valutaväxling.
Den 28 februari 2019 överlade utskottet med statssekreterare Ulf Holm om kommissionens förslag till förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag. Statssekreteraren informerade även utskottet om kommissionens lista över högrisktredjeländer i fråga om penningtvätt m.m.
Den 14 mars 2019 informerade statssekreterare Max Elger utskottet om brexit och EU-budgeten.
Den 4 april 2019 överlade utskottet med statssekreterarna Max Elger och Paula Carvalho Olovsson om EU:s fleråriga budgetram. Utskottet överlade även med Max Elger om sektorsförslaget InvestEU.
Den 9 april 2019 informerades finansutskottet tillsammans med utrikesutskottet om
- Det världsekonomiska läget av finansminister Magdalena Andersson
- Policyfrågor för IMF av vice riksbankschef Per Jansson
- Policyfrågor för Världsbanksgruppen av ministern för internationellt utvecklingsarbete Peter Eriksson
Magdalena Andersson informerade även FiU om EMU-fördjupningen.
Den 23 april 2019 informerade statssekreterarna Max Elger och Paula Carvalho Olovsson utskottet om Sveriges nationella reformprogram 2019 och Sveriges konvergensprogram 2019. Max Elger informerade även om förslag till stadgeändring i Nordiska investeringsbanken (NIB).
Den 11 juni 2019 informerade statssekreterare Catharina Espmark utskottet om kommissionens förslag till direktiv om hantering eller köp av krediter och ianspråktagande av säkerheter.
Den 18 juni 2019 överlade utskottet med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudget 2020.
Utskottets årliga utvärdering av penningpolitiken
I början av juni 2019 justerade utskottet sitt årliga betänkande om penningpolitiken (2018/19:FiU24). Betänkandet innehåller en utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2016–2018 och bygger bl.a. på Riksbankens rapport Redogörelse för penningpolitiken 2018. I början av maj 2019 höll utskottet en öppen utfrågning om redogörelsen. Vid utfrågningen deltog samtliga ledamöter i riksbanksdirektionen samt två opponenter – Anna Seim vid Stockholms universitet och Robert Bergqvist vid SEB (2018/19:RFR6).
I betänkandet konstaterade utskottet att Riksbanken för andra året i rad nådde inflationsmålet på 2 procent under 2018, och att den svenska ekonomin samt hade utvecklats starkt under utvärderingsperioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och sjunkande arbetslöshet. Samtidigt konstaterade utskottet att en del av inflationsuppgången under 2017 och 2018 berodde på tillfälligt och kraftigt stigande energipriser. Den underliggande inflationen, dvs. den mer hållbara delen av inflationen, låg fortfarande en bra bit under inflationsmålet. Detta tydde, enligt utskottet, på att inflationstrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt trots det höga kapacitetsutnyttjandet och den historiskt mycket starka utvecklingen på arbetsmarknaden.
Utskottet konstaterade också att den svenska kronan försvagats under utvärderingsperioden, vilket i hög grad hade bidragit till att inflationen och inflationsförväntningarna hade legat kring inflationsmålet. Riksbankens Redogörelse för penningpolitiken 2018 visade, enligt utskottet, att Riksbanken hade haft svårt att förutse både kronans utveckling och vilka effekter förändringarna i kronkursen skulle få på ekonomin och inflationen. Utskottet uttryckte stor respekt för svårigheterna att göra valutaprognoser men konstaterade samtidigt att kronan under de senaste åren hade varit en viktig del av penningpolitiken samtidigt som debatten om kronans försvagning och Riksbankens kronprognoser stundtals varit omfattande. Utskottet utgick därför från att Riksbanken såg över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gällde bedömningarna av växelkursutvecklingen.
Öppna utfrågningar, seminarier m.m.
Den 8 november 2018 hölls en öppen utfrågning med riksbankschef
Stefan Ingves och vice riksbankschef Martin Flodén om den aktuella penningpolitiken.
Den 5 februari 2019 hölls en öppen utfrågning om finansiell stabilitet med rubriken: Tio år efter finanskrisen – är regelverken effektiva? De medverkande var finansmarknadsminister Per Bolund, Finansinspektionens
generaldirektör Erik Thedéen, riksgäldsdirektör Hans Lindblad, riksbankschef Stefan Ingves och Nordeas strategiska rådgivare Johanna Lybeck Lilja.
Den 7 mars 2019 hölls en öppen utfrågning med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Cecilia Skingsley om den aktuella penningpolitiken.
Den 2 maj 2019 hölls en öppen utfrågning med riksbankens direktion om Riksbankens redogörelse för 2018. Opponenterna Anna Seim,
Stockholms universitet, och Robert Bergqvist, SEB, gav sina synpunkter på redogörelsen.
Den 9 maj 2019 hölls en öppen utfrågning med finansminister Magdalena Andersson och Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam om Finanspolitiska rådets rapport, Svensk finanspolitik 2019.
Den 5 juni 2019 hölls ett öppet seminarium med riksrevisorerna Helena Lindberg och Stefan Lundgren om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser av regeringens och myndigheternas förberedelser inför framtiden.
Interna utfrågningar m.m.
Den 23 oktober 2018 informerade riksrevisor Helena Lindberg om
aktuella riksrevisionsrapporter.
Den 22 november 2018 informerade riksrevisor Helena Lindberg om Riksrevisionens granskningsplan.
Den 14 februari 2019 informerade riksbankschef Stefan Ingves och
vice riksbankschef Cecilia Skingsley om Riksbankens e-kronaprojekt.
Den 28 februari 2019 informerade statssekreterare Ulf Holm om aktuella händelser i banker under Finansinspektionens tillsyn.
Den 5 mars 2019 fick utskottets ledamöter information inför den öppna utfrågningen om penningpolitiken den 7 mars, av Annika Alexius,
professor vid Stockholms universitet. Samma dag informerade
Riksbanksfullmäktiges presidium Susanne Eberstein, ordförande, och Mikael Lundholm, vice ordförande, om aktuella riksbanksfrågor.
Den 7 mars 2019 informerade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen om aktuella penningtvättsfrågor.
Den 2 april 2019 informerade riksrevisorerna Helena Lindberg och Stefan Holmgren dels om Riksrevisionens rapport Årsredovisning för 2018, dels om två granskningsrapporter (RiR 2019:4 Att planera för framtiden –
statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken, och RiR 2019:8 Köp på saklig grund – myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner).
Den 14 maj 2019 informerade statssekreterare Ulf Holm om regeringens syn på behovet av åtgärder mot penningtvätt.
Den 16 maj 2019 informerade Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg om föreningens syn på behovet av åtgärder mot penningtvätt.
Den 13 juni 2019 informerade Thomas Östros, styrelseledamot i Internationella valutafonden (IMF), om sina erfarenheter som ledamot och om aktuella IMF-frågor.
Utrikes resor och konferenser
Den 31 januari–1 februari 2019 deltog två ledamöter vid ett parlamentarikermöte i Nordiska revisionsutskottet i Helsingfors.
Den 13–15 februari 2019 deltog fem ledamöter i OECD Global Parliamentary Days (GPN) i Paris.
Den 1–2 april 2019 deltog en ledamot i en interparlamentarisk konferens om EU:s framtid i Bukarest.
Den 8–9 april 2019 deltog två ledamöter i IMF/Världsbankens parlamentariska nätverksmöte i Washington D.C.
Den 1–6 september 2019 deltog fem ledamöter i en studieresa till Peking, Shenzhen och Hongkong.
Inkommande besök m.m.
Den 14 januari 2019 deltog en ledamot i ett möte med EU-nämnden och kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen.
Den 12 februari deltog fem ledamöter vid en lunch med IMF i samband med Artikel 4-konsultation.
Den 2 maj 2019 tog presidiet emot ordföranden i Litauens finansutskott, mr. Stasys Jakeliunas.
Den 8 maj 2019 tog finansutskottets och skatteutskottets presidier emot en delegation från franska senatens finansutskott under ledning av Vincent Éblé.
Den 15 maj 2019 tog utskottet emot tidigare ledamöter i finansutskottet i samband med riksdagens veteranförenings årsmöte.
Den 28 augusti 2019 tog fyra ledamöter emot en delegation från det japanska representanthuset.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019