Finansutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
Finansutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-1001837
-46990
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:FiU
0
0
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:FiU
STYLEREF "\1"
Finansutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Finansutskottets beredningsområde
Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Till utskottets uppgifter hör också att sammanställa statens budget och bereda ärenden om
utgiftstak och ramar för utgiftsområden
anslag inom utgiftsområdena
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
granskning och beräkning av statens inkomster
penning- och valutapolitiken
statsskuldspolitiken
kredit- och fondväsendet och det affärsmässiga försäkringsväsendet
kommunal ekonomi
statliga arbetsgivarfrågor
statlig statistik
statlig redovisning, revision och rationalisering samt andra förvaltnings-ekonomiska ärenden
Riksrevisionen i den utsträckning ärendena inte hör till konstitutionsutskottet
statlig egendom
offentlig upphandling
budgettekniska frågor.
Finansutskottets sammansättning
Under riksmötet 2017/18 hade finansutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Fredrik Olovsson (S), ordförande
Ulf Kristersson (M), vice ordförande, t.o.m. den 10 oktober 2017
Elisabeth Svantesson (M), vice ordförande, fr.o.m. den 12 oktober 2017
Monica Green (S)
Maria Plass (M)
Ingela Nylund Watz (S)
Oscar Sjöstedt (SD)
Jörgen Andersson (M)
Ingemar Nilsson (S) fr.o.m. den 6 april 2017
Emil Källström (C)
Janine Alm Ericson (MP)
Jan Ericson (M) t.o.m. den 13 oktober 2017
Niklas Wykman (M) fr.o.m. den 13 oktober 2017
Marie Granlund (S)
Dennis Dioukarev (SD)
Mats Persson (L)
Ulla Andersson (V)
Jakob Forssmed (KD)
Niklas Karlsson (S)
Suppleanter
Börje Vestlund (S), avliden den 22 september 2017
Björn Wiechel (S)
Fredrik Schulte (M)
Adnan Dibrani (S)
Anette Åkesson (M)
Kalle Olsson (S)
Jimmy Ståhl (SD)
Johan Forssell (M) t.o.m. den 2 februari 2018
Jörgen Warborn (M) fr.o.m. den 2 februari 2018
Peter Persson (S)
Peter Helander (C)
Rasmus Ling (MP)
Jenny Petersson (M)
Leif Pettersson (S)
Johnny Skalin (SD)
Mathias Sundin (L)
Håkan Svenneling (V)
Emma Henriksson (KD)
Mathias Tegnér (S)
David Lång (SD)
Sven-Olof Sällström (SD)
Maria Ferm (MP)
Per Åsling (C)
Karin Rågsjö (V)
Larry Söder (KD)
Maria Arnholm (L)
Said Abdu (L)
Aron Modig (KD)
Jessica Polfjärd (M)
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Mikael Åsell, kanslichef
Pär Elvingsson, utskottsråd
Hans Hegeland, utskottsråd
Camilla Holmén, utskottsråd
Elisabeth Johansson, föredragande
Katarina Stenmark, föredragande
Ann-Charlott Tunved, föredragande
Cecilia Kennergren, utskottshandläggare
Pia Sandberg, utskottsassistent
Sylvia Fredlund, utskottsassistent
Finansutskottets verksamhet
Inledning
Under riksmötet 2017/18 höll utskottet 55 sammanträden. Den sammanlagda sammanträdestiden uppgick till 33 timmar och 6 minuter.
Debattiden i kammaren för finansutskottets betänkanden var sammanlagt 24 timmar och 33 minuter.
Antal ärenden, förslag till beslut m.m.
I enlighet med den beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga budgeten lade finansutskottet under hösten 2017 fram förslag till ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k. rambetänkande med anledning av regeringens budgetproposition (bet. 2017/18:FiU1). När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27 utgiftsområden som budgeten indelats i, är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta beredning av budgeten.
Våren 2018 behandlade finansutskottet förslagen i den ekonomiska vårpropositionen om riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetpolitiken (bet. 2017/18:FiU20).
Under riksmötet behandlade utskottet 23 propositioner, 8 skrivelser från regeringen, 3 framställningar och 3 redogörelser från olika riksdagsorgan samt 384 motionsyrkanden.
Utskottet lämnade 51 betänkanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott.
Betänkanden och utlåtanden
Statens budget 2018 – rambeslutet (FiU1)
I betänkandet behandlade utskottet budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1) och 44 motioner.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2019 och 2020, förslag till utgiftstak för 2018, 2019 och 2020 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m. som ligger till grund för inkomstberäkningen.
Utskottet föreslog också att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag
om en ny nivå på överskottsmålet, dvs. målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, dvs. hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.
Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgick till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknades därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.
Utskottet delade regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnades att regeringen fortsätter att investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Utskottet välkomnade också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.
I betänkandet fanns tio reservationer (M, SD, C, L, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och nio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet tillstyrkte regeringens och Riksrevisionens förslag om anslag för utgiftsområde 2, på sammantaget ca 16 miljarder kronor för 2018. Utskottet tillstyrkte också lagförslag om ändrat avgiftsuttag för resolutionsreserven. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 respektive den 1 januari 2020. Även de förslag till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen och Riksrevisionen begärt tillstyrktes, liksom regeringens förslag till investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Utskottet avstyrkte de alternativa budgetförslagen från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Dessa partier deltog inte i anslagsbeslutet och redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Utskottet avstyrkte motionsyrkanden om att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter och om uppdrag till Upphandlingsmyndigheten med hänvisning till redan pågående arbete.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:1 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och ca 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag inom utgiftsområde 25 på ca 111,4 miljarder kronor för 2018. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (FiU4)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:1 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 26 på totalt ca 11,4 miljarder kronor för 2018. Utskottet avstyrkte en motion med förslag om högre anslag.
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (FiU5)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:1 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och tre yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 27 på totalt ca 39,5 miljarder kronor för 2018. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet.
I betänkandet behandlade utskottet även tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 som rör EU:s fleråriga budgetram efter 2020. Utskottet avstyrkte yrkandena. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig, och Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt yttrande.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (FiU6)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 och åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
I skrivelsen redovisades resultatet av verksamheten i fonderna 2016. Dessutom redovisade regeringen sina utvärderingar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat, kostnadsutvecklingen i fonderna samt fondernas arbete med bl.a. hållbarhet, kontroll och regelefterlevnad.
Utskottet konstaterade att fondernas förvaltning hade ett resultat på nästan 118 miljarder kronor 2016. Buffertkapitalet hade ökat med 92 miljarder kronor till 1 322 miljarder kronor i slutet av 2016. Buffertfonderna förde under året över drygt 26 miljarder kronor för att täcka underskott i pensionssystemet och säkra de löpande pensionsutbetalningarna.
Utskottet konstaterade att de senaste årens trend med stigande förvaltningskostnader i fonderna hade brutits under 2016. Utskottet konstaterade dock också att skillnaden i kostnadsnivå mellan buffertfonderna fortfarande var stor.
Utskottet behandlade dessutom motioner med förslag om bl.a. AP-fondernas placeringsregler, AP-fondernas arbete med hållbara investeringar och en ombildning av Sjätte AP-fonden. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionerna.
I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (V).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland (FiU7)
I utlåtandet behandlade utskottet EU-kommissionens förslag till ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredje land COM(2017) 331. Förslaget innehöll ändrade regler för tillsyn av de aktörer som är mellanhand mellan köpare och säljare i vissa finansiella transaktioner. Syftet med kommissionens förslag var att förstärka tillsynen av centrala motparter för att minska risker i handeln.
Utskottet menade att kommissionens förslag stred mot subsidiaritetsprincipen, dvs. principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Enligt förslaget skulle det bl.a. finnas krav på samtycke från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och relevanta centralbanker för vissa beslut. Förslaget tog inte tillräcklig hänsyn till de kontrollverktyg som redan finns och riskerade att skapa en ineffektiv tillsynsstruktur.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utvecklingen inom den kommunala sektorn (FiU8)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn, två yrkanden i en följdmotion och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2015/16.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. I sitt ställningstagande framhöll utskottet att det kunde övervägas om det inte nu fanns skäl att utmönstra skrivelsen och ersätta den med en mer utvecklad resultatredovisning i budgetpropositionen.
I övrigt föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden som handlade om kommunsektorns långsiktiga ekonomi, riktade statsbidrag och insyn i välfärden, främst med hänvisning till redan pågående arbete.
I betänkandet fanns tre reservationer (M).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisorernas årliga rapport 2017 (FiU9)
I betänkandet behandlade utskottet Riksrevisionens redogörelse 2016/17:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2017.
Utskottet föreslog att redogörelsen skulle läggas till handlingarna. Utskottet ansåg att den årliga rapporten fyller en viktig funktion och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året. De generella slutsatser som riksrevisorerna drar och som baseras på mer specifika iakttagelser från den årliga revisionen av de statliga myndigheterna är värdefulla, eftersom den typen av rapportering inte presenteras för riksdagen annat än i den årliga rapporten. Utskottet noterade att vissa iakttagelser som riksrevisorerna hade gjort tidigare och som utskottet då hade kommenterat återkom även detta år. Fortfarande förekommer brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet, och det är vanligt att myndigheter får undantag från det ekonomiadministrativa regelverket.
Utskottet välkomnade att riksrevisorerna förbättrat strukturen i den årliga rapporten i enlighet med de önskemål utskottet framfört tidigare.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Statens budget för 2018 (FiU10)
I betänkandet sammanställde utskottet riksdagens beslut om statens budget för 2018. Den 22 november 2017 fastställde riksdagen utgiftsramarna för respektive utgiftsområde och godkände beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 i enlighet med finansutskottets förslag, som överensstämde med regeringens förslag. Under perioden 29 november till 15 december 2017 beslutade riksdagen hur anslagen skulle fördelas inom respektive utgiftsområde. Fackutskottens förslag till anslagsfördelning inom respektive utgiftsområde för 2018 överensstämde med regeringens förslag. Riksdagen biföll utskottens förslag för samtliga utgiftsområden.
Höständringsbudget för 2017 (FiU11)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:2 Höständringsbudget för 2017 och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringsbudget och avstyrkte motionen.
Regeringen föreslog höjda ramar för 14 utgiftsområden, sänkt ram för ett utgiftsområde och anslagsförändringar inom ett utgiftsområde som innebar en oförändrad ram. Förslaget innebar att 21 anslag ökades och 2 anslag minskades. De föreslagna anslagsökningarna uppgick till 9,0 miljarder kronor och de föreslagna anslagsminskningarna till 0,1 miljarder kronor. Anslagsförändringarna medförde således att anvisade medel ökade med netto 8,9 miljarder kronor.
Regeringen föreslog höjda beställningsbemyndiganden på totalt 3,5 miljarder kronor för sex anslag inom lika många utgiftsområden. Vidare föreslog regeringen bemyndiganden om medlemskap och medlemsavgifter till några internationella organisationer inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. I propositionen föreslogs också att riksdagen skulle godkänna den föreslagna användningen av ett anslag inom utgiftsområde 21 Energi.
I betänkandet fanns en reservation (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen (FiU12)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:168 Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Riksrevisionen hade i rapporten Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omröstningen (RiR 2016:33) redovisat sin bedömning av om de svenska myndigheter som har ansvar för att värna den finansiella stabiliteten hade förberett sig i rimlig omfattning inför den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet 2016. Riksrevisionens övergripande slutsatser var att det hade gjorts förberedelser i rimlig omfattning och att krisberedskapen var god. Enligt Riksrevisionen fanns det potential att förbättra uppföljning och rutiner. I sin skrivelse instämde regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser.
Inga motioner hade väckts med anledning av skrivelsen.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (FiU13)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:219 Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, en följdmotion och ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Förslaget i regeringens proposition innebar att ytterligare uppgifter skulle kunna behandlas i den s.k. finansmarknadsdatabasen. Det handlade om uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden, allmänt tillgängliga uppgifter (t.ex. uppgifter om räntor och valutakurser), uppgifter från andra centralbanker eller Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) samt uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar. Lagbestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
Utskottet behandlade också två motionsförslag om att Riksgäldskontoret borde få direktåtkomst till finansmarknadsdatabasen. Utskottet avstyrkte motionsförslagen.
I betänkandet fanns en reservation (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar (FiU14)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:3 Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i propositionen om en förlängd övergångsperiod för understödsföreningar till utgången av juni 2019. Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes. Befintliga understödsföreningar gavs dock tillstånd att bedriva sin verksamhet enligt 1972 års lag under en övergångsperiod. Före övergångsperiodens slut skulle föreningarna antingen ansöka om tillstånd enligt försäkringsrörelselagen eller träda i likvidation. Övergångsperioden har därefter förlängts till utgången av 2017. Den i propositionen föreslagna förlängningen av övergångsperioden till utgången av juni 2019 föreslogs i avvaktan på en ny reglering för tjänstepensionsföretag. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Avgifter för prövningar enligt EU:s förordning om referensvärden (FiU15)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:4 Avgifter för prövning av ärenden enligt EU:s förordning om referensvärden.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i propositionen om avgifter för prövning av ärenden enligt EU:s förordning om referensvärden. Propositionen innehöll förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen om referensvärden som krävdes för att EU-förordningen om referensvärden skulle kunna tillämpas i Sverige fr.o.m. den 1 januari 2018. Regeringen föreslog att Finansinspektionen skulle vara behörig myndighet enligt förordningen och få ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser. I den nya lagen fanns även bestämmelser om överklagande av beslut.
I propositionen föreslogs också ändringar i lagen om värdepappersfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden. Ändringarna avsåg endast hänvisningar till lagen om handel med finansiella instrument som av förbiseende inte hade ändrats i samband med att ändringar gjordes i den lagen 2015.
Den nya lagen och ändringarna i lagen om bank- och finansieringsrörelse föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna i lagen om värdepappersfonder och lagen om värdepappersmarknaden föreslogs träda i kraft den 3 januari 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val (FiU16)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:5 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i propositionen om bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val. Propositionen innehöll förslag till ändringar i bl.a. lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), lagen om värdepappersmarknaden och lagen om värdepappersfonder. Syftet med ändringarna var att förbättra förutsättningarna för fondsparande i Sverige. Förslagen omfattade följande frågor: information om hållbarhetsaspekter i fondförvaltning, möjlighet för fondförvaltare att tillhandahålla investeringssparkonton, möjlighet att förena andelsklasser i fonder med villkor för distribution och valutasäkring samt ändrade kapitaltäckningsregler för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
Utskottet ansåg att riksdagen skulle avslå yrkandet i följdmotionen.
I betänkandet fanns en reservation (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser (FiU17)
I utlåtandet granskade utskottet ett diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser, COM(2017) 358.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utskottets utlåtande till handlingarna. Diskussionsunderlaget var en del i en bredare diskussion om EU:s framtid.
Utskottet såg sammanfattningsvis de kommande förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram som ett tillfälle till ytterligare modernisering av EU-budgeten. En omprioritering till förmån för åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde som främjar ekonomisk förnyelse borde vara vägledande i arbetet. EU-budgeten ska inte finansieras genom att EU får beskattningsrätt.
I utlåtandet fanns en motivreservation (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union (FiU18)
I utlåtandet granskade utskottet kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union, COM(2017) 291.
Diskussionsunderlaget var en del i en bredare diskussion om EU:s framtid, som ska pågå fram till valen till Europaparlamentet 2019. I diskussionsunderlaget presenterades en rad åtgärder som på olika sätt syftade till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt. Underlaget byggde till stor del på ”De fem ordförandenas rapport” som presenterades i juni 2015. Åtgärderna handlade bl.a. om att höja motståndskraften i euroländernas ekonomier genom starkare samordning och beslutsfattande på EU-nivå. Europeiska rådet väntades anta slutsatser om framtidsfrågorna i december 2017.
Utskottet gav stöd till den ståndpunkt som regeringen formulerade med anledning av diskussionsunderlaget. Utskottet ville särskilt betona vikten av att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU skulle diskuteras och beslutas av samtliga medlemsländer. Utskottet ansåg även att fokus borde vara att effektivt genomföra redan beslutade åtgärder snarare än att inrätta nya förfaranden och organ. Utskottet ville även lyfta fram betydelsen av nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken och vikten av att politiken förankras demokratiskt.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.
I utlåtandet fanns en reservation (V) och ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ytterligare verktyg för makrotillsyn (FiU19)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:22 Ytterligare verktyg för makrotillsyn och fyra yrkanden i en följdmotion.
Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag som innebar att Finansinspektionen skulle ges ytterligare verktyg för makrotillsyn.
Genom förslaget införs ett nytt krav på att kreditinstitut och sådana kreditgivare som driver verksamhet enligt bolånelagen ska driva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.
Vidare ska amorteringskravet tillämpas också av sådana kreditgivare som driver verksamhet enligt bolånelagen.
Slutligen infördes med förslaget en möjlighet att i Sverige erkänna krav som ställs upp i en offentlig reglering i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar amorteringskravet eller kravet på att vissa företag ska driva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 februari 2018.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns en reservation (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20)
I betänkandet behandlade utskottet 2018 års ekonomiska vårproposition 2017/18:100 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tre skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionens effektivitetsrevision: tillämpningen av det finanspolitiska ramverket (skr. 2017/18:203), regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD (skr. 2017/18:85) och regeringens medelfristiga makroprognoser (skr. 2017/18:37). I betänkandet behandlades också ca 20 yrkanden från den allmänna motionstiden.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.
I betänkandet fanns fem reservationer (M, SD, C, L, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Vårändringsbudget för 2017 (FiU21)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018 och två yrkanden i en följdmotion.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till vårändringsbudget för 2018, med den ändringen att vissa utgiftsramar och anslagsnivåer justerades med anledning av den extra ändringsbudget för 2018 som riksdagen då hade beslutat om. Förslagen i vårändringsbudgeten innebar att de anvisade medlen ökade med ca 9,5 miljarder kronor 2018. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och godkännanden av ändrad användning av anslag. De föreslagna ändringarna av beställningsbemyndiganden (som binder upp framtida anslag) uppgick till ca 37 miljarder kronor. På inkomstsidan av statens budget lämnades förslag som beräknades minska statens intäkter med 0,01 miljarder kronor fr.o.m. 2018.
Utskottet tillstyrkte vidare de två lagförslag som lämnades i propositionen. Det ena lagförslaget innebar att det infördes särskilda uppskovsregler vid en betydande samhällsförflyttning (med anledning av flytten av Kiruna m.m.). Det andra lagförslaget innebar vissa kompletterande ändringar av rättelsekaraktär i lagen om statligt stöd till politiska partier. Lagförslaget om uppskovsregler föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2018 och lagförslaget om statligt stöd till politiska partier den 15 oktober 2018 respektive den 15 oktober 2019.
Motionsyrkandena avstyrktes.
I betänkandet fanns en reservation (SD) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:52 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden 2016 och 2017 och ett åttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2016 och 2017 till handlingarna. Institutionen har en central roll i det finansiella skyddsnätet, och utskottet delade regeringens syn att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet.
Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga behandlade motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlade bl.a. om makrotillsyn och frågor om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, finansiell rådgivning, penningtvätt samt inkassoverksamhet.
I betänkandet fanns tolv reservationer (M, SD, C, V, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksbankens förvaltning 2016 (FiU23)
I betänkandet granskade utskottet Riksbankens förvaltning för 2017.
Utskottet behandlade Riksbankens framställningar 2017/18:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank 2017, 2017/18:RB2 Riksbanksfullmäktiges förslag till vinstdisposition 2017 med mera samt 2017/18:RB3 Ökad kostnadstäckning till Ekonomipriset.
I betänkandet behandlades även redogörelse 2017/18:RR2 Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2017 samt fem yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle bevilja riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet under 2017 och bevilja Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2017. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle fastställa Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkänna riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2017. Förslaget innebar att Riksbanken skulle leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget. Pengarna skulle levereras senast en vecka efter riksdagens beslut.
Utskottet föreslog också att riksdagen skulle godkänna att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet borde innehålla former för att öka Riksbankens möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå de fem motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2015–2017 (FiU24)
I betänkandet redovisade utskottet sin årligt återkommande utvärdering av penningpolitiken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2015–2017. Se vidare under rubriken Utskottets årliga utvärdering av penningpolitiken på s. 30.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18 och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottet föreslog i betänkandet ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att statliga myndigheter tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick. Utskottet tillstyrkte därmed ett yrkande i kommittémotion 2017/18:3894 (M, C, L, KD).
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden bl.a. med hänvisning till redan vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
I betänkandet fanns sex reservationer (S, SD, MP, C, L).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kommunala frågor (FiU26)
I betänkandet behandlade utskottet ca 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett tillkännagivande om att regeringen snarast borde återkomma med förslag på åtgärder för att öka mångfalden inom välfärdssektorn. Utskottet tillstyrkte därmed kommittémotion 2017/18:3420 (M, C, L, KD) yrkande 3. I övrigt föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet, avknoppning av offentligt ägd verksamhet, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, öppna jämförelser, tomträttsavgäld och markarrende, anställda inom offentlig sektor samt kommunala bolag och deras konkurrenssituation. Utskottet hänvisade bl.a. till pågående och avslutade utredningar som bereddes inom Regeringskansliet.
I betänkandet fanns fem reservationer (S, SD, MP, V, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens årsredovisning för 2017 (FiU27)
I betänkandet behandlade utskottet Riksrevisionens årsredovisning för 2017 (2017/18:RR1).
Utskottet konstaterade att den av riksdagen anlitade revisorn hade bedömt att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden var rättvisande. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna.
Utskottet betonade vikten av en fungerande ekonomistyrning vid myndigheten och påminde i betänkandet om de kortsiktiga besparingsåtgärder som fick vidtas 2008 till följd av just bristande ekonomistyrning vid myndigheten, och som inte främjade Riksrevisionens verksamhet. Mot bakgrund av den höga personalomsättningen konstaterade utskottet att personal- och kompetensförsörjningen vid Riksrevisionen är central. Samtidigt anser dock utskottet att arbetet med en ny kompetensförsörjningsstrategi inte får överskugga ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att också ta hand om de utvecklingsområden som pekats ut i den senaste medarbetarundersökningen när det gäller ledning och styrning, arbetsbelastning samt kommunikation.
Utskottet tog vid behandlingen av årsredovisningen också del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018. I kombination med årsredovisningen med sitt ettåriga perspektiv ger uppföljningsrapporten ett väsentligt underlag för utskottet att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Extra ändringsbudget för 2017 – kapitaltillskott till Postnord AB (FiU28)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:39 Extra ändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till PostNord AB.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om kapitaltillskott till Postnord AB på högst 400 miljoner kronor, förutsatt att Europeiska kommissionen godkänner den del av den danska statens kapitaltillskott som är föremål för kommissionens prövning. Den danska statens kapitaltillskott uppgick till sammanlagt 1 800 miljoner kronor. Ägarnas kapitaltillskott var nödvändiga för att genomföra den nya produktionsmodell för den danska marknaden som bolaget avsåg att införa och värnade därmed en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet.
Utskottet tillstyrkte också att riksdagen på ändringsbudgeten anvisade 400 miljoner kronor till anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag och att riksdagen godkände att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv höjdes lika mycket.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna (FiU29)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:189 Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Utskottet noterar i betänkandet att regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen vid de statliga myndigheterna ska ha tillräckliga förutsättningar för att bidra till en god intern styrning och kontroll hos myndigheterna, även om regeringen till följd av bl.a. internationella standarder på området inte avser att följa Riksrevisionens rekommendationer. Enligt utskottet är en väl rustad och fungerande internrevision vid de statliga myndigheterna helt central för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande bestämmelser och redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Årsredovisning för staten 2017 (FiU30)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:101 Årsredovisning för staten 2017 och redogörelse 2017/18:RR4 Riksrevisionens redogörelse för granskning av Årsredovisning för staten 2017.
Årsredovisningen för staten är ett viktigt komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget. Utskottet konstaterade att regeringen förklarat väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och utfall på inkomsttitlar, anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och utlåning.
Utskottet föreslog att skrivelsen och redogörelsen skulle läggas till handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa-myndigheterna) (FiU31)
I betänkandet behandlade utskottet kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna COM(2017) 536.
I förslaget föreslog EU-kommissionen att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de s.k. Esa-myndigheterna, skulle få utökade befogenheter och fler uppdrag. Utskottet ansåg att delar av förslaget gick för långt. Det gällde förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.
Utskottet menade att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, dvs. principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utöva. Utskottet ansåg också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande om detta.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ramverket för finanspolitiken (FiU32)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:207 Ramverket för finanspolitiken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Utskottet välkomnar i betänkandet att regeringen har uppdaterat ramverksskrivelsen och konstaterar att det är nödvändigt för att den ska behålla och stärka sin status som bedömningsnorm för riksdagens löpande uppföljningar av finanspolitiken och för den externa uppföljningen av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket. Utskottet betonar den breda parlamentariska förankring som finns kring betydelsen av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Enligt utskottet ska skrivelsen ses som ett led i arbetet med att stärka ramverket och som en institutionalisering av det. Därför bör regeringen vid framtida uppdateringar enligt utskottet redovisa beslutade förändringar, preciseringar som gjorts och eventuella förändringar i regeringens tillämpning av ramverket sedan den senast överlämnade en ramverksskrivelse. Enligt utskottet bör det kunna bli aktuellt med en förnyad skrivelse en gång per mandatperiod.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata (FiU33)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:46 Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Sverige har internationellt sett omfattande offentliga register av hög kvalitet. Registren ger enligt utskottet förutsättningar för en god officiell statistik över den svenska samhällsutvecklingen samtidigt som de är en viktig resurs för forskning och utvärdering, en resurs som blivit viktigare i takt med att nya tekniker och metoder utvecklas. Därför är det enligt utskottet viktigt att tillgängligheten till de offentliga registren för bl.a. forskningsändamål är god och effektiv samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas. Utskottet konstaterade att regeringen och ansvariga myndigheter under senare år vidtagit och vidtar ett antal åtgärder för att göra registren mer tillgängliga och användbara, och att regeringen vill avvakta effekten av åtgärderna innan eventuella nya åtgärder vidtas.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Offentlig upphandling (FiU34)
I betänkandet behandlade utskottet ca 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog i betänkandet ett tillkännagivande till regeringen om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform. Utskottet tillstyrkte därmed kommittémotion 2017/18:3412 (M, C, L, KD) yrkande 1. I övrigt föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling, sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, utmaningsrätt, miljökrav och funktions- och innovationsupphandling.
I betänkandet fanns nio reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ett par frågor om kontoföring och clearingverksamhet (FiU35)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:71 Ett par frågor om kontoföring och clearingverksamhet.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och till ändring i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om värdepappersmarknaden.
Genom förslaget blev det möjligt för kontoförande institut att ge i uppdrag åt någon annan än ett annat kontoförande institut att utföra registreringsåtgärder i avstämningsregister. Vidare förtydligades genom förslaget att äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden gäller för clearingverksamhet som drivs av en clearingorganisation som även är en central värdepappersförvarare fram till dess att den centrala värdepappers-förvararen är auktoriserad som värdepapperscentral.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Nya regler om betaltjänster (FiU36)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:77 Nya regler om betaltjänster.
Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag om nya regler för betaltjänster. Av lagtekniska skäl föreslog dessutom utskottet en mindre lagändring.
I propositionen föreslogs ändringar huvudsakligen i betaltjänstlagen för att genomföra andra betaltjänstdirektivet. Syftet med lagändringarna var att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar. Termen betaltjänst utvidgades till att även omfatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformations-tjänster. Tillämpningsområdet utökades i fråga om geografiskt område och valutor. Betaltjänstleverantörer gavs tillgång till betalkonton hos kreditinstituten på objektiva, icke-diskriminerande och proportionella grunder och i den omfattning som krävs för att de effektivt ska kunna tillhandahålla betaltjänster. Det infördes även nya bestämmelser som reglerar frågor om säkerhet och hantering av risker.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen (FiU37)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:120 Kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i kreditupplysningslagen och till ändring i lagen om 1996 års Haagkonvention.
Genom ändringarna anpassades kreditupplysningslagen till EU:s nya dataskyddsförordning när det gäller vilka krav som ställs vid behandling av personuppgifter och vilken information som ska lämnas till den registrerade. Förslagen innebar att behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person och uppgifter om sexuell läggning blir förbjudet i kreditupplysningsverksamhet. Förslagen innebar vidare att när en kreditupplysning lämnas ut ska fysiska personer ha rätt till information om bl.a. varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att klaga hos Datainspektionen. En fysisk persons rätt att få tillgång till personuppgifter som rör honom eller henne kommer i fortsättningen att regleras i EU:s dataskyddsförordning. Genom ändringen i lagen om 1996 års Haagkonvention togs en hänvisning till personuppgiftslagen bort. Slutligen redovisade regeringen sin bedömning att det inte bör införas något förbud i kreditupplysningslagen mot att en kreditupplysning om en näringsidkare innehåller uppgifter om betalningsförsummelse som inte har fastställts av en domstol eller Kronofogdemyndigheten.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 25 maj 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
EU:s förordning om penningmarknadsfonder och ett par andra värdepappersmarknadsfrågor (FiU38)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:148 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om penningmarknadsfonder och ett par andra värdepappersmarknadsfrågor.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om kompletteringar i svensk lag till EU:s förordning om penningmarknadsfonder. EU-förordningen syftar till att förstärka den finansiella stabiliteten och skapa en hög skyddsnivå för investerare genom att införa regler som styr etablering, förvaltning och marknadsföring av penningmarknadsfonder.
I propositionen behandlades också ett par andra värdepappersmarknadsfrågor, som inte har samband med EU-förordningen om penningmarknadsfonder.
De lagändringar som avsåg kompletteringar till förordningen om penningmarknadsfonder föreslogs träda i kraft den 21 juli 2018, övriga lagändringar den 1 juli 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Författningsändringar på finansmarknadsområdet med anledning av EU:s dataskyddsförordning (FiU39)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:142 Författningsändringar på finansmarknadsområdet med anledning av EU:s dataskyddsförordning.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar.
Propositionens förslag syftade till att anpassa lagar på finans-marknadsområdet till EU:s nya dataskyddsförordning. Förslagen innebar framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen togs bort och i vissa fall ersattes av hänvisningar till dataskyddsförordningen.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 25 maj 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling (FiU40)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:153 Elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling.
I propositionen föreslog regeringen en ny lag om elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling. Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU av den 16 april 2014 om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling. Det blev bl.a. obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att acceptera elektroniska fakturor i de format som överensstämmer med den nya europeiska standard som har tagits fram enligt direktivet. Bestämmelserna i lagen ska enligt förslaget inte tillämpas om det skulle innebära en risk att uppgifter som omfattas av sekretess röjs eller en risk för skada i övrigt på säkerhetskänslig verksamhet.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform (FiU41)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:107 Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar med anledning av EU:s dataskyddsreform.
I propositionen föreslogs lagändringar inom delar av Finansdepartementets ansvarsområde, bl.a. när det gäller den officiella statistiken, med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Förordningen ersatte Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet), som i Sverige har genomförts genom personuppgiftslagen (1998:204) och ett stort antal specifika författningar med särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter inom särskilda områden.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 25 maj 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
En ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning (FiU42)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:149 En ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning.
Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag om en ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till två av lagarna skulle lyda som utskottet föreslog i bilaga till betänkandet.
I propositionen föreslogs bl.a. en ny lag om kommunal bokföring och redovisning. Lagen innehöll förslag som innebär att kommunernas och landstingens årsredovisningar får flera delar. Bestämmelser om vissa grundläggande redovisningsprinciper, t.ex. principen om rättvisande bild, lagfästes för att ge en tydligare vägledning till såväl normgivande organ som kommuner och landsting. Vidare föreslogs bl.a. förändrade värderingsregler och förändringar när det gäller immateriella anläggningstillgångar, gåvor samt fordringar och skulder i utländsk valuta. Regeringen föreslog också en utökad reglering av delårsrapporten och de sammanlagda räkenskaperna.
Den nya lagen och lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (FiU43)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden och 17 yrkanden i följdmotioner.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag om ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebar att det infördes nya tillståndskrav för viss verksamhet som utförs av enskilda enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen och skollagen. Genom de föreslagna lagändringarna ska tillstånd endast beviljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt fått den insikt i gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamhet och i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. Tillståndshavaren ska även ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. De föreslagna ändringarna ska säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och stärka allmänhetens tilltro till välfärdssektorn.
Genom lagändringarna förenklades också upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, benämnda välfärdstjänster, vars värde beräknades understiga tillämpligt EU-tröskelvärde på 750 000 euro.
Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle rikta två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om likvärdiga tillståndskrav och likvärdig ledningsprövning och små aktörers möjligheter att etablera sig inom välfärden enligt nedan.
Regeringen ska skyndsamt återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer för att säkerställa att alla medborgare tillförsäkras välfärd av högsta kvalitet.
Regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers – såsom kooperativ – möjligheter.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.
Socialutskottet och utbildningsutskottet lämnade var sitt yttrande.
I betänkandet fanns sex reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet (FiU44)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet samt nio yrkanden i följdmotioner.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå regeringens lagförslag om tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Utskottets förslag grundade sig på två motioner.
Utskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden. Utskottets förslag grundade sig på en motion.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avstyrka övriga motionsyrkanden.
Socialutskottet och utbildningsutskottet lämnade var sitt yttrande.
I betänkandet fanns två reservationer (S, MP, V) och ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
En ny lag om försäkringsdistribution (FiU45)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:216 En ny lag om försäkringsdistribution.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om en ny lag om försäkringsdistribution och de förslag till följdändringar i en rad andra lagar som lämnats i propositionen. Det nya regelverket syftar till att skapa rättsliga förutsättningar för att uppnå en välfungerande marknad som präglas av ett starkt konsumentskydd. Ett ytterligare mål är att uppnå en likartad reglering på marknaden för finansiell rådgivning om försäkring och om finansiella instrument.
Förslaget innebär att försäkringsdistributionsdirektivet genomförs i svensk rätt i en ny lag om försäkringsdistribution, som ersätter lagen om försäkringsförmedling. Den nya lagen innehåller huvudsakligen näringsrättsliga bestämmelser som ska gälla för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag när de distribuerar försäkringar.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2018. De ytterligare bestämmelser som avser distribution av tjänstepensionsförsäkringar som är exponerade mot marknadsvolatilitet föreslogs dock tillämpas först den 1 oktober 2019. Lagen om försäkringsförmedling föreslogs bli upphävd den 1 oktober 2018.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2013–2017 (FiU46)
I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2017/18:104 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2013–2017.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Utskottet konstaterade att regeringens riktlinjer under utvärderingsperioden varit i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret hade bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.
Utskottet konstaterade även att regeringen nyligen gett Riksgäldskontoret i uppdrag att inför riktlinjebeslutet för 2019 föreslå åtgärder mot Riksgäldskontorets stora kassaöverskott. Utskottet utgick från att Riksgäldskontoret och regeringen i det sammanhanget även analyserar den försämrade likviditeten på den svenska statspappersmarknaden och vad som eventuellt kunde behöva göras för att upprätthålla en likvid marknad i svenska nominella statsobligationer.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor (FiU47)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:137 Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar, men med en redaktionell rättelse.
Propositionen innehöll förslag om att Sparbankernas säkerhetskassa skulle upplösas upp vid utgången av 2018 genom likvidation, att det skulle införas en utökad föreskriftsrätt i fråga om kreditinstituts kreditprocesser och jävskrediter samt att det skulle göras vissa ändringar i regelverket för krishantering. Utskottet förutsatte att det i och med det för myndigheter reglerade arbetet med konsekvensutredningar säkerställs att föreskrifterna som beslutats med det föreslagna bemyndigandet inte försämrar kreditförsörjningen i ekonomin.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2018.
Svenska Bankföreningen lämnade in en skrivelse i ärendet (dnr 1597-2017/18).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
En ny ordning för redovisningstillsyn (FiU48)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:242 En ny ordning för redovisningstillsyn.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar för en ny ordning för redovisningstillsyn. Av lagtekniska skäl föreslog dessutom utskottet en mindre lagändring.
I regeringens proposition föreslogs en ny ordning för tillsyn över den regelbundna finansiella rapportering som ska lämnas av emittenter av överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Det ska inte längre finnas något lagstadgat krav på att en börs ska övervaka regelbunden finansiell information som offentliggörs av emittenter vars värde-papper är upptagna till handel på en reglerad marknad som börsen driver. I stället föreslogs att det ska införas en möjlighet till uppdelat ansvar för redovisningstillsyn, så att uppgiften att övervaka emittenters regelbundna finansiella information får överlämnas till ett organ med representativa före-trädare på redovisningsområdet. Finansinspektionen, som behörig myndighet, ska ha kvar det yttersta ansvaret genom sin befogenhet att besluta om ingripanden vid eventuella överträdelser.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (FiU49)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd och nio yrkanden i följdmotioner.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar om en ny möjlighet till uppehållstillstånd som föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018. Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag om ändrade utgiftsramar och anslag för 2018 till följd av lagförslagen.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå de motionsyrkanden som lämnats med anledning av propositionen.
I betänkandet fanns två reservationer (M, SD, V, L, KD) och sex särskilda yttranden (M, SD, C, V, L, KD).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (FiU50)
I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen medger att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europeiska unionens egna medel och genomförande av systemet för egna medel (FiU51)
I utlåtandet behandlade utskottet kommissionens förslag COM(2018) 325 och COM(2018) 327.
Utskottet ansåg att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Utskottet ansåg att kommissionens förslag innehöll bestämmelser som var problematiska och alltför långtgående för att nå målen med förslagen. Det gällde framför allt den korg med tre nya egna medel som kommissionen föreslog. Utskottet ansåg särskilt att det var alltför långtgående att besluta om ett nytt eget medel som baserades på intäkter från ett förslag som inte var antaget, vilket var fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Utskottet ville i sammanhanget påminna om att riksdagen vid behandlingen av förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas hade konstaterat att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen (utl. 2016/17:SkU17).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
Yttranden till andra utskott
2017/18:FiU1y till konstitutionsutskottet över en promemoria som tagits fram inom KU om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.
2017/18:FiU2y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2018.
2017/18:FiU3y till utrikesutskottet över verksamheten i Europeiska unionen under 2017.
2017/18:FiU4y till konstitutionsutskottet över indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess.
Subsidiaritetsprövningar av EU-förslag
Under riksmötet 2017/18 gjorde utskottet 32 subsidiaritetsprövningar av förslag till rättsakter från EU-kommissionen.
Av dessa ansåg utskottet att följande förslag stred mot subsidiaritetsprincipen:
Kommissionens förslag till ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland, samt rekommendation från ECB om ändring i bankens stadgar COM(2017) 331
Kommissionens förslag om ramverket för de europeiska tillsynsmyndigheterna COM(2017) 536
Kommissionens förslag till system för EU:s egna medel för perioden från 2021 och framåt COM(2018) 325 och COM(2018) 327.
Utskottet skrev utlåtanden till kommissionen om förslagen (FiU7, FiU31 och FiU51). Kommissionen svar på utlåtande FiU7 inkom den 12 januari och på utlåtande FiU31 inkom svaret den 1 juni.
Överläggningar och information med anledning av vissa EU-frågor
Den 26 september 2017 informerade finansminister Magdalena Andersson, statssekreterare Ulrika Modéer och vice riksbankschef Per Jansson utskottet inför IMF:s och Världsbankens årsmöten. Överläggningar hölls med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund om Europeiska kommissionens diskussionsunderlag om EU:s framtida finanser och om en fördjupad ekonomisk och monetär union.
Den 28 september informerade EU-kommissionär Pierre Moscovici om aktuella EU-frågor.
Den 24 oktober 2017 informerade HG Wessberg, ledamot i Europeiska revisionsrätten, och Peter Eklund, kanslichef vid revisionsrätten, om Europeiska revisionsrättens årsrapport.
Den 26 oktober 2017 hölls överläggning med finansmarknadsminister Per Bolund om kommissionens förslag om översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och information om övriga aktuella EU-frågor: bankpaketet, clearing i centrala motparter (CCP:er) och om kommissionens meddelande om färdigställande av bankunionen.
Den 7 november 2017 hölls överläggning med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudget 2018.
Den 25 januari 2018 hölls överläggning med finansmarknadsminister Per Bolund om kommissionens förslag till nytt regelverk för värdepappersbolag.
Den 27 och den 28 februari 2018 höll utskottet överläggning med statssekreterare Karolina Ekholm om regeringens planerade inspel i diskussionen om EMU-fördjupning.
Den 8 mars 2018 informerade Katarina Areskoug, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, Guntram Wolff, direktör för Bruegel och Karolina Ekholm, statssekreterare, om fördjupningen av EMU.
Den 10 april 2018 hölls överläggningar med finansminister Per Bolund och statssekreterare Ulf Holm om kommissionens förslag om gränsöverskridande distribution av investeringsfonder, regelverk för säkerställda obligationer, plattformar för gräsrotsfinansiering, samt nödlidande lån. Utskottet informerades också om handlingsplanerna för Fintech och hållbara investeringar.
Den 12 april 2018 informerade finansminister Magdalena Andersson, statssekreterare Ulrika Modéer och vice riksbankschef Per Jansson om IMF:s och Världsbankens vårmöten, policyfrågor och det världsekonomiska läget. Magdalena Andersson höll också en överläggning om ett paket med förslag om fullbordande av EMU.
Den 24 april 2018 presenterade statssekreterarna Karolina Ekholm och Hans Dahlgren ett utkast till Sveriges nationella reformprogram 2018 och Sveriges konvergensprogram 2018.
Den 14 juni 2018 hölls överläggningar med
statssekreterare Lars Westbratt om kommissionens förslag till direktiv om hantering eller köp av krediter och ianspråktagande av säkerheter.
statssekreterare Karolina Ekholm om regeringens ståndpunkt rörande kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken (EIB) inför EIB:s årsmöte den 22 juni.
Den 19 juni 2018 hölls överläggningar med
statssekreterare Max Elger om kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2019.
statssekreterarna Hans Dahlgren, Max Elger och Leif Jakobsson om kommissionens förslag till Europeiska unionens fleråriga budgetram 2021–2027och förslag till system för egna medel från 2021.
finansmarknadsminister Per Bolund om hållbar finansiering, tillväxtmarknader för små och medelstora företag, gräns-överskridande betalningar och värdepapper med euroländernas statsobligationer som underliggande tillgångar. Per Bolund informerade också om övriga aktuella EU-ärenden.
Utskottets årliga utvärdering av penningpolitiken
I början av juni 2018 justerade utskottet sitt årliga betänkande om penningpolitiken (2017/18:FiU24). Betänkandet innehåller en utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2017 och bygger bl.a. på Riksbankens rapport Redogörelse för penningpolitiken 2017. I början av maj 2018 höll utskottet en öppen utfrågning om redogörelsen. Vid utfrågningen deltog samtliga ledamöter i riksbanksdirektionen samt två opponenter (2017/18:RFR17).
I betänkandet konstaterade utskottet att den internationella utvecklingen stabiliserades under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt. Utskottet konstaterade också att Riksbanken, trots den stabilare ekonomin, fortsatte att bedriva en extremt expansiv penningpolitik för att få upp den svenska inflationen mot inflationsmålet på 2 procent. Reporäntan hölls oförändrad på –0,5 procent under hela året, medan däremot köpen av statsobligationer utökades med 15 miljarder kronor till sammanlagt 290 miljarder kronor för att göra penningpolitiken ännu mer expansiv.
Vidare konstaterade utskottet att inflationen under 2017 steg snabbare än vad Riksbanken hade räknat med i början av året och att priserna mätt enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebar enligt utskottet att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet. Hösten 2017 ändrade Riksbanken målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent under 2017, vilket enligt utskottet var under men ändå väldigt nära inflationsmålet och den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011.
Utskottet konstaterade dock att inflationen, sett över hela utvärderingsperioden 2015–2017, legat en bra bit under målet, oavsett inflationsmått.
Öppna utfrågningar, seminarier m.m.
Den 28 september 2017 hölls en öppen utfrågning med riksbankschef
Stefan Ingves och vice riksbankschef Martin Flodén om den aktuella penningpolitiken.
Den 23 januari 2018 hölls en öppen utfrågning om finansiell stabilitet och makrotillsyn. De medverkande var finansmarknadsminister Per Bolund, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, riksgäldsdirektör Hans Lindblad, riksbankschef Stefan Ingves och riksrevisor Ingvar Mattson.
Den 6 mars 2018 hölls en öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Henry Ohlsson.
Den 26 april 2018 hölls ett seminarium om den finansiella revisionens nytta och relevans. Seminariet var ett gemensamt initiativ av finansutskottet, Riksrevisionen och Revisorsinspektionen.
Den 3 maj 2018 hölls en öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Henry Ohlsson.
Den 15 maj 2018 hölls en öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2017, med bl.a. finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam och finansminister Magdalena Andersson.
Den 31 maj 2018 hölls en öppen utfrågning om riksrevisorernas årliga rapport och uppföljningsrapport 2018 med riksrevisorerna Stefan Lundgren, Helena Lindberg och Ingvar Mattson.
Interna utfrågningar m.m.
Den 14 september 2017 informerade riksrevisorerna Stefan Lundgren,
Helena Lindberg och Ingvar Mattson om bl.a. Riksrevisorernas årliga rapport 2017.
Den 19 september 2017 informerade ränteexperterna Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, och Per Krusell, professor på Stockholms universitet, om sin syn på den aktuella penningpolitiken. Samma dag informerades utskottet om projektet Riksbankens e-krona av biträdande stabschef Eva Julin.
Den 17 oktober 2017 informerade riksbanksfullmäktiges presidium
Susanne Eberstein, ordförande, och Michael Lundholm, vice ordförande, om aktuella riksbanksfrågor.
Den 16 november 2017 informerade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen om förslaget till skärpta amorteringskrav. Samma dag informerade statssekreterare Eva Lindström om kapitaltillskott till Postnord AB.
Den 19 oktober 2017 gav statssekreterare Ulf Holm utskottet kompletterande information om villkoren för understödsföreningar.
Den 23 november 2017 informerades utskottet om Riksbankens 350-årsjubileum av projektansvariga Åsa Söder Nilsson och Tommy Persson från Riksbanken. Samma dag informerade riksrevisor Stefan Lundgren och revisionsledare Maria Lundgren om granskningsrapporten De statliga myndigheternas internrevision.
Den 25 januari 2018 informerade riksrevisor Ingvar Mattson om granskningsrapporten Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket.
Den 1 mars 2018 informerade ränteexperterna Robert Bergqvist, chefsekonom SEB, och Annika Alexius, professor Stockholms universitet, om sin syn på den aktuella penningpolitiken.
Den 10 april 2018 informerade riksrevisorerna Helena Lindberg och Ingvar Mattson om Riksrevisionens rapport Årsredovisning för 2017 och om granskningsrapporterna Regeringens styrning av affärsverken och Den kommunala finansieringsprincipen – tillämpas den ändamålsenligt?
Den 29 maj 2018 informerade riksgäldsdirektör Hans Lindblad om likviditeten på den svenska statsobligationsmarknaden.
Den 19 juni 2018 informerade riksbankschef Stefan Ingves och avdelningschef Christina Wejshammar om den framtida sedelproduktionen.
Utrikes resor och konferenser
Den 9–10 oktober 2017 deltog fem ledamöter i en studieresa till Paris.
Den 11–12 oktober 2017 deltog fem ledamöter vid en konferens i OECD:s parlamentariska nätverk i Paris.
Den 30–31 oktober 2017 deltog en ledamot vid SECG-konferens (f.d.
artikel 13-konferens) om ekonomisk styrning i Tallinn.
Den 7–9 februari 2018 deltog sju ledamöter vid OECD:s parlamentarikerdagar i Paris.
Den 19–20 februari 2018 deltog två ledamöter vid den europeiska parlamentarikerveckan i Bryssel.
Den 4–5 april 2018 deltog två ledamöter vid en konferens i OECD:s parlamentariska nätverk i London.
Den 16–17 april 2018 deltog två ledamöter i en konferens i IMF:s och Världsbankens parlamentariska nätverk i Washington, D.C.
Den 29–30 maj 2018 deltog en ledamot i OECD:s globala forum i Paris.
Inkommande besök m.m.
Den 7 september 2017 tog fyra ledamöter emot Litauens finansminister.
Den 21 september 2017 deltog tre ledamöter vid en lunch med IMF inom ramen för artikel 4-konsultation.
Den 2 oktober 2017 deltog två ledamöter i ett gemensamt möte med EU-nämnden tillsammans med EU-kommissionär Oettinger.
Den 4 december 2017 tog kansliet emot en delegation från Sydkoreas riksrevision.
Den 5 december 2017 tog kansliet emot en delegation från Kinas finansutskott.
Den 25 januari 2018 tog kansliet emot en delegation från Georgiens riksrevision.
Den 2 februari 2018 tog kansliet emot en delegation från Sydafrikas finansutskott.
Den 15 februari 2018 deltog fem ledamöter i ett möte med norska riksrevisionens kollegium.
Den 20 april 2018 tog kansliet emot en delegation från Afghanistans riksrevision.
Den 25 april 2018 tog kansliet emot en delegation från Tanzanias riksrevision.
Den 3 maj 2018 tog kansliet emot en delegation med representanter för japanska banker.
Den 16 maj 2018 tog utskottet emot tidigare FiU-ledamöter i samband med riksdagens veteranförenings årsmöte.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Den 22 maj 2018 tog kansliet emot en delegation från Österrikes finansutskott.