Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10
|
Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10 |
| |
|
|
| |
|
|
|
|
Civilutskottets beredningsområde
Enligt 4 kap. 6 § riksdagsordningen (tilläggsbestämmelse 4.6.5) ska civilutskottet bereda ärenden om (1) äktenskaps-, föräldra-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområde, (2) försäkringsavtalsrätt, (3) bolags- och föreningsrätt, (4) skadeståndsrätt, (5) transporträtt, (6) konkursrätt, (7) konsumentpolitik, (8) internationell privaträtt, (9) lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, (10) bostadspolitik, (11) vattenrätt, (12) bebyggelseplanläggning, (13) byggnadsväsende, (14) fysisk planering samt (15) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsende.
Civilutskottet ska även bereda ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Anslagsfördelningen inom utgiftsområdet budgetåret 2009 har innefattat följande anslag: 1:1 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, 1:4 Räntebidrag m.m., 2:1 Boverket, 2:2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, 2:3 Statens geotekniska institut, 2:4 Lantmäteriet, 2:5 Statens va-nämnd, 3:1 Marknadsdomstolen, 3:2 Konsumentverket, 3:3 Allmänna reklamationsnämnden, 3:4 Fastighetsmäklarnämnden, 3:5 Åtgärder på konsumentområdet och 3:6 Bidrag till miljömärkning av produkter.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet 2009/10 hade civilutskottet följande sammansättning.
Det fortlöpande arbetet
Carina Moberg (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 26 oktober 2009
t.o.m.
den 27 november 2009)
Inger René (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Johan Löfstrand (s)
Eva Bengtson Skogsberg (m)
Lennart Pettersson (c)
Christina Oskarsson (s)
Jan Ertsborn (fp)
Hillevi Larsson (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 14 september
2009 t.o.m.
den 16 oktober 2009)
Christine Jönsson (m)
Gunnar Sandberg (s)
Yvonne Andersson (kd)
Anti Avsan (m)
Egon Frid (v)
Eva Sonidsson (s)
Lars Tysklind (fp)
Jan Lindholm (mp)
Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Ordförande i utskottet var Carina Moberg och vice ordförande Inger René. Som ordförande i utskottet under Carina Mobergs ledighet fungerade Johan Löfstrand.
Suppleanter
Katarina Brännström (m)
Kristina Zakrisson (s)
Patrik Forslund (m) (dock ej under tiden fr.o.m. den 18 januari
2010 t.o.m.
den 5 april 2010)
Fredrik Lundh Sammeli (s)
Mats Sander (m)
Maria Kornevik Jakobsson (c)
Maria Stenberg (s)
Emma Carlsson Löfdahl (fp)
Olle Thorell (s)
Ulrika Karlsson i Uppsala (m)
Karin Åström (s)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Jan R Andersson (m)
LiseLotte Olsson (v)
Leif Pettersson (s)
Camilla Lindberg (fp)
Ulf Holm (mp)
Johan Linander (c)
Maria Lundqvist-Brömster (fp)
Ulf Nilsson (fp)
Vakant (v)
Helena Leander (mp)
Ingvar Svensson (kd)
Börje Vestlund (s)
Andreas Norlén (m)
Stefan Attefall (kd)
Hans Unander (s) (fr.o.m. den 12 mars 2010)
Rose-Marie Carlsson (s) (under tiden fr.o.m. den 14 september 2009
t.o.m.
den 16 oktober 2009)
Meeri Wasberg (s) (under tiden fr.o.m. den 26 oktober 2009 t.o.m.
den 27 november 2009)
Gunnel Söderberg (m) (under tiden fr.o.m. den 18 januari 2010
t.o.m.
den 5 april 2010)
Kansli
Utskottet har under riksmötet 2009/10 biträtts av ett kansli bestående av kanslichefen Monica Hall, utskottsrådet Anders Löfgren, föredragandena Bengt Billquist, Susanne Sjöblom, Caroline Hedvall, Peter Scharmer (fr.o.m. den 7 september 2009) och Mikaela Bexar (under tiden fr.o.m. den 1 mars 2010 t.o.m. den 31 augusti 2010) samt utskottsassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.
Propositioner och motioner
Under riksmötet 2009/10 behandlade civilutskottet dels 15 propositioner samt 72 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa, 1 framställning av Riksrevisionens styrelse och 2 redogörelser av Riksrevisionens styrelse samt 3 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa, dels 1 proposition från riksmötet 2008/09.
Vidare behandlade utskottet dels 594 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009, dels 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008. Därutöver behandlade utskottet 4 motionsyrkanden som överlämnats till civilutskottet från ett annat utskott.
Sammanträden
Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 34 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 22 timmar och 25 minuter.
Betänkanden
Utskottet avgav under riksmötet 30 betänkanden och 1 utlåtande till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Familjerätt
I betänkande 2009/10:CU8 Familjerättsliga frågor behandlade utskottet drygt 80 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 på det familjerättsliga området. Motionsyrkandena gällde bl.a. registrering av testamenten, arvsrättsliga frågor, egendomsförhållandet mellan makar och sambor, ändringar i namnlagen vad gäller för- och efternamn, införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn, juridiskt biträde för barn, stödperson vid umgänge med barn, bortförda barn i internationella förhållanden, frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar, förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och tvångsäktenskap. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Av dessa behandlades drygt 50 i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till tidigare ställningstaganden som gjorts under valperioden. I betänkandet finns 9 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn regeringens proposition 2009/10:192 samt 1 motion som väcktes med anledning av propositionen. Propositionen innehöll ett förslag till en reglering i föräldrabalken om att domstolen i mål om umgänge ska ha möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, s.k. umgängesstöd. I propositionen föreslogs även att det i socialtjänstens barnavårdsutredningar ska vara möjligt för utredaren att tala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma ska gälla i utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorgen om barnet eller då ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2010. I propositionen redovisade regeringen även sina bedömningar i frågan om det bör införas någon möjlighet för domstolen att, om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna, ge en av föräldrarna självständig beslutanderätt i vissa frågor samt i frågan om det bör införas automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet finns 3 reservationer och 2 särskilda yttranden.
I betänkande 2009/10:CU27 Tillsyn av överförmyndarna behandlade utskottet en framställning från Riksrevisionens styrelse (2009/10:RRS23). I framställningen föreslogs att riksdagen begär att regeringen dels vidtar åtgärder för att stärka länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas överförmyndare, dels tar initiativ till en utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet. Ingen motion väcktes med anledning av framställningen. Utskottet avstyrkte framställningen med hänvisning till pågående arbete. I betänkandet finns 1 reservation.
Allmän förmögenhetsrätt
I betänkande 2009/10:CU19 Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument behandlades regeringens förslag i proposition 2009/10:122. Den nya lagen ersätter 34 § i 1992 års konsumentkreditlag och omfattar fler fall än tidigare i och med att den gäller transaktioner med alla typer av betalningsinstrument och inte endast med kontokort. I lagen klargörs vilka skyldigheter en kontohavare har vid användningen av ett betalningsinstrument och vad som gäller för betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner. När det gäller obehöriga transaktioner där en personlig kod, t.ex. en pinkod, har använts, ska kontohavaren stå för en självrisk om högst 1 200 kr. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet brutit mot sina skyldigheter, ska kontohavaren ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument, ska ansvaret dock vara begränsat till 12 000 kr, utom i de fall då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om kontohavaren inte inom viss tid underrättar betaltjänstleverantören om en obehörig transaktion. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestämdes till den 1 augusti 2010.
Konsumenträtt
Ett sextiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU7 Konsumentfrågor och sms-lån. Motionsyrkandena gällde bl.a. avtal om abonnemang på mobiltelefoni m.m., vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, konsumentskydd vid köp av flygresor, obehörigt användande av kontokort och sms-lån. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Av dessa behandlades ett tjugotal i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till tidigare under valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 6 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Fastighetsrätt m.m.
I betänkande 2009/10:CU3 Ägande och förvaltning av hyreshus behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:21 samt 1 motion som väcktes med anledning av propositionen och 2 anknytande motioner som väcktes under den allmänna motionstiden 2009. Propositionen innehöll förslag om att lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävs, med hänvisning till bl.a. att lagen inte tillräckligt effektivt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som hyresvärdar förvärvar och förvaltar hyresfastigheter. Regeringens förslag omfattade vidare att bostadsförvaltningslagen (1977:792) skärps med syftet att tillvarata hyresgästernas intressen av en godtagbar fastighetsförvaltning. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 mars 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet finns 1 reservation.
Under den allmänna motionstiden 2009 väckta motioner gällande hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU4 Hyresrätt m.m. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Merparten av dessa behandlades i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till sina tidigare under valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 4 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Under den allmänna motionstiden 2009 väckta motioner i fastighetsrättsliga frågor behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU10 Fastighetsrätt. Förslagen avsåg bl.a. jordabalkens regler om köp och fel, fastighetsmäklarlagen, tomträtt, bostadsarrende samt expropriation. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Merparten av dessa behandlades i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till sina tidigare under valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2009/10:CU18 Upphävande av förköpslagen behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:82 samt 1 motion som väcktes med anledning av propositionen och 1 anknytande motion som väcktes under den allmänna motionstiden 2009. Propositionen innehöll förslag om att förköpslagen (1967:868) upphävs med hänvisning till bl.a. att förköpslagen har spelat ut sin roll som ett medel att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse samt att lagen medför att ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjs och att det uppkommer olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och dess parter. Enligt propositionen upphör förköpslagen att gälla vid utgången av april 2010, och de lagändringar som följer av upphävandet träder i kraft den 1 maj 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet finns 1 reservation.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU21 Ersättning vid expropriation regeringens proposition 2009/10:162 och 1 motion som väcktes med anledning av propositionen, vari yrkades avslag på regeringens lagförslag. I propositionen lämnades förslag som innebär höjningar av den ersättning som betalas vid expropriation och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång. Förändringarna avser ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) och i de lagar som hänvisar till dessa bestämmelser. Förslagen syftade till att stärka äganderätten och har sin bakgrund i att de exproprierande numera allt oftare utgörs av enskilda, som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Det föreslogs att expropriationslagens presumtionsregel, som begränsar rätten till ersättning för s.k. förväntningsvärden, upphävs. Därigenom kommer ersättningen vid expropriation att bestämmas närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om en ändring av fastighetens tillåtna användningssätt. I propositionen föreslogs vidare att det inte längre ska vara möjligt att göra något s.k. toleransavdrag från expropriationsersättningen eller från skadestånd enligt miljöbalken för miljöskada. I sådana fall ska ersättningen fortsättningsvis motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Slutligen föreslogs att det ska göras ett schablonpåslag på expropriationsersättningen med 25 % av fastighetens marknadsvärde eller marknadsvärdesminskning. Genom påslaget tas det vid värderingen av fastigheten ökad hänsyn till att fastighetsägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 augusti 2010. Utskottet föreslog att riksdagen, med en lagteknisk justering, skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet finns 1 reservation.
Plan- och byggfrågor
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU9 Byggfrågor en redogörelse från Riksrevisionens styrelse om införandet av energideklarationer (2009/10:RRS3) och 1 motion som väcktes med anledning av redogörelsen. Vidare behandlades motioner från 2009 års allmänna motionstid som avsåg delar av lagstiftningen på byggområdet och vissa andra byggrelaterade frågor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen från Riksrevisionens styrelse till handlingarna och avslå de motionsförslag som gällde verksamheten med energideklarationer. Utskottets ställningstagande i denna fråga gjordes mot bakgrund av att regeringen för riksdagen redan redovisat sin syn på Riksrevisionens granskning, samt även gett uppdrag om en fortsatt översyn av den aktuella verksamheten. Därefter behandlade utskottet förslag om krav i samband med energieffektivisering, byggfelsförsäkring, byggnaders inomhusmiljö, byggregler och byggkostnader, eurokoder, besiktning av balkonger, kunskapsutvecklingen inom byggsektorn samt om bostadsanpassningsbidrag för studentbostäder. Även i dessa frågor föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsförslagen. Avslutningsvis behandlade utskottet i förenklad ordning ett antal motionsyrkanden om lågenergihus och bostadsanpassningsbidrag och avstyrkte dessa med hänvisning till sina tidigare under valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 9 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU16 Planfrågor m.m. 41 motioner med sammanlagt 88 yrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Förslagen i motionerna avsåg frågor som regleras genom plan- och bygglagen eller har anknytning till denna reglering. Regeringen hade den 23 mars avlämnat propositionen En enklare plan- och bygglag (prop. 2009/10:170). I propositionen föreslogs att en helt ny plan- och bygglag ska ersätta den nuvarande. Utskottet avstyrkte samtliga motioner med hänvisning till den överlämnade propositionen. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2009/10:CU25 En enklare plan- och bygglag behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2009/10:170, jämte motioner som har väckts med anledning av propositionen. Den nya plan- och bygglag som föreslogs ska ersätta den nuvarande plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Regeringens förslag innebar att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. För att underlätta tillämpningen har språket i den nya lagen moderniserats och viktiga termer definierats. Lagförslaget innebar vidare bl.a. följande. Det införs nya bestämmelser som innebär att miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Hänsyn ska också tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik. Översiktsplanens strategiska funktion stärks liksom kravet på aktualitetsprövning av planen. Kraven på detaljplanens utformning nyanseras i förenklande syfte. En möjlighet att begära planbesked införs. Krav på att detaljplan måste föregås av ett program slopas liksom fastighetsplan. En handläggningstid på högst tio veckor införs för bygglov. En ny skyldighet införs att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Som en följd av genomförande av tjänstedirektivet ställs krav på certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna. För att undvika dubbla förfaranden föreslås bestämmelser om samordning av handläggning av vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och andra lagar. Den nya plan- och bygglagen föreslogs träda i kraft den 2 maj 2011. Utskottets förslag innebar att riksdagen skulle anta ett av utskottet framlagt lagförslag som motsvarade regeringens lagförslag med vissa ändringar motiverade främst av lagtekniska skäl. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp) om avslag på regeringens förslag och motionerna samt 3 till reservationen anknytande särskilda yttranden.
Betänkande 2009/10:CU26 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående buller i plan- och byggprocessen innehåller utskottets behandling av redogörelsen (redog. 2009/10:RRS2) samt 2 motioner som väcktes med anledning av den. Riksrevisionen har tidigare granskat om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Resultatet av granskningen har redovisats i en granskningsrapport (RiR 2009:5). Riksrevisionens styrelse har funnit att slutsatserna av denna granskning bör överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse. I anslutning till detta redovisade Riksrevisionens styrelse även vissa överväganden i frågan. Styrelsen hänvisade bl.a. till att granskningen påvisat behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter i frågor om buller i plan- och byggprocessen. Vidare hänvisade styrelsen till att regeringen, enligt granskningen, genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Styrelsen framhöll att det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket avseende buller ska bli mer transparent och förutsägbart. I de 2 motionerna föreslogs att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen skulle ställa sig bakom det som Riksrevisionens styrelse anfört. Utskottet ansåg att det inte fanns behov av ett tillkännagivande enligt motionsförslagen. Regeringen har redan tagit del av resultaten från Riksrevisionens granskning och för riksdagen redovisat sin syn i de aktualiserade frågorna. Vidare har regeringen, efter att Riksrevisionens styrelse lämnade sin redogörelse, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet i plan- och byggprocessen vad gäller bl.a. bullerfrågorna. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionerna och lägga redogörelsen från Riksrevisionens styrelse till handlingarna. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp).
Ersättningsrätt
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU17 Försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena gällde bl.a. obligatorisk ansvarsförsäkring för hundägare, obligatorisk hemförsäkring, försäkringsbolags tillgång till patientjournaler, överfallsskyddet i hemförsäkringar, information vid försäkringsfall, trafikskadeersättning till barn och skadestånd vid sakskador. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Merparten av dessa behandlades i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till ställningstaganden som gjorts tidigare under valperioden. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2009/10:CU23 Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:142 och 1 motion som väcktes med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra att de bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Förslaget innebar att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning som barnet vållar genom brott. Vårdnadshavarens ansvar ska för varje skadehändelse vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att tillämpa det. Den nya skadeståndsgrunden kompletterar det skadeståndsansvar som vårdnadshavare har enligt gällande rätt till följd av bristande tillsyn. Om en vårdnadshavare ansvarar redan på grund av egen vårdslöshet, vilket är ett beloppsmässigt obegränsat ansvar, blir det inte aktuellt att tillämpa det nya ansvaret. Åklagaren – eller i förekommande fall målsägandebiträdet – ska vara skyldig att i samband med åtal för brott föra den skadelidandes talan baserad på det skärpta skadeståndsansvaret för vårdnadshavare. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 september 2010. Justitieutskottet och socialutskottet hade yttrat sig till civilutskottet. Civilutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå 1 motionsyrkande om avslag på propositionen. I betänkandet finns 1 reservation.
Betänkande 2009/10:CU29 Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar innehåller utskottets behandling av regeringens proposition 2009/10:173 samt 3 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och 1 motionsyrkande som väckts med anledning av proposition 2009/10:172. I propositionen föreslogs att riksdagen godkänner 2004 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område och dess tilläggskonvention. Konventionerna innehåller grundläggande regler om ansvaret för skador vid radiologiska olyckor. Samtidigt föreslogs de lagändringar som behövs för att Sverige ska klara de åtaganden som följer av de internationella reglerna. Förslaget innebar att en ny lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ersätter 1968 års atomansvarighetslag. Regeringen föreslog att det införs ett obegränsat ansvar för innehavare av kärntekniska anläggningar och att innehavare av kärnkraftsreaktorer ska finansiera ansvaret upp till 1 200 miljoner euro. För andra kärntekniska anläggningar föreslogs som huvudregel att innehavaren ska finansiera ansvaret upp till 700 miljoner euro. Förslaget berörde även bl.a. förutsättningarna för ersättning av statsmedel. Den nya regleringen föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Utskottet förslog att riksdagen skulle godkänna ändringsprotokollen till konventionerna samt anta regeringens lagförslag med några smärre redaktionella justeringar. Motionerna avslogs. I betänkandet finns 2 reservationer.
Associationsrätt
I betänkande 2009/10:CU12 En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:61, 1 motion som väcktes med anledning av propositionen och 2 motioner från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslog regeringen en ändring i aktiebolagslagen som innebär att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital ska sänkas från 100 000 kr till 50 000 kr. Förslaget syftade till att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare. Lagändringen var avsedd att träda i kraft den 1 april 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta det framlagda lagförslaget och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 1 reservation och 1 särskilt yttrande.
Ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU13 Associationsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. könsfördelningen i bolagsstyrelser, regler för socialt företagande, revisionspliktens omfattning och arbete i bolagsstyrelser. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Av yrkandena bereddes fyra i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till ställningstaganden som gjorts tidigare under valperioden. I betänkandet finns 3 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU22 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning, m.m. regeringens proposition 2009/10:208. Regeringen föreslog vissa förenklingar i årsredovisningslagstiftningen. Förslaget innebar att ett moderföretag inte behöver upprätta koncernredovisning, om samtliga dotterföretag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild av ställningen och resultatet för koncernen. Koncernredovisning ska då bara upprättas om flera dotterföretag tillsammans har mer än ringa betydelse. I propositionen föreslogs även ett klargörande i fråga om Revisorsnämndens möjligheter att lämna information till tillsynsorgan i stater utanför EES. Lagändringarna förslogs träda i kraft den 1 augusti 2010. Vidare föreslogs ändrad tidpunkt för tillämpning av de nya bestämmelser om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen tidigare har beslutat om. Regeringen förslog att bestämmelserna ska kunna tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2011. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
I betänkande 2009/10:CU28 En frivillig revision behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:204, vari föreslogs att små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftade till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, bl.a. handelsbolag. Enligt förslaget ska ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision fatta ett beslut med den innebörden. Det föreslogs vidare att den fasta mandattiden för revisorer i bl.a. aktiebolag ändras från fyra år till ett år. I propositionen föreslogs även att det gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek höjs. Detsamma ska gälla det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen (1995:1554) och för att ange i vilka fall det ställs krav på särskilda kvalifikationer hos revisorn. Slutligen föreslogs att Skatteverket ska ha möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att dokumentationsskyldigheten enligt 19 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och 14 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) fullgörs. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 november 2010. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
Transporträtt
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU14 En nedre promillegräns för sjöfylleri regeringens proposition 2009/10:76 samt 2 motioner som väcktes med anledning av propositionen och 2 motioner från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs att straffansvaret för sjöfylleri utvidgas genom att det införs en fast, nedre promillegräns på 0,2 promille alkohol i blodet motsvarande 0,10 milligram per liter i utandningsluften. Straffansvaret föreslogs gälla den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss förutsatt att fartyget antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst 10 meter. Regeln föreslogs gälla både yrkessjöfart och fritidssjöfart. Även straffansvaret för grovt sjöfylleri föreslogs bli utvidgat så att ansvar kan följa direkt vid en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet motsvarande 0,50 milligram per liter i utandningsluften. Det ska gälla förutsatt att fartyget har sådan hastighetskapacitet eller är av sådan storlek som angetts ovan. Vidare föreslogs att det införs en möjlighet att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov på sådana personer som omfattas av den nya promilleregeln. Det föreslogs att proven ska få tas av polismän och tjänstemän vid Kustbevakningen. Om den som är skyldig att lämna prov vägrar att medverka till det eller på grund av en sjötrafikolycka inte kan lämna ett prov, föreslogs att blodprov får tas på honom eller henne. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 juni 2010. Justitieutskottet hade yttrat sig till civilutskottet. Civilutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 1 reservation.
I betänkande 2009/10:CU15 Luftfartens lagar behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:95 och 2 motioner som väcktes med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en helt ny luftfartslag som ersätter 1957 års luftfartslag. Genom den nya luftfartslagen sker en generell anpassning av luftfartens regler med anledning av det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Den nya luftfartslagen innebär bl.a. en uppdatering och modernisering av normgivningsbemyndigandena. Ett kapitel, 9 kap., samt bilagan i dagens luftfartslag bryts ut och får bilda en egen lag, lagen om luftfartstransporter. Den nya lagstiftningen innebär vidare att uppdelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas, liksom att bestämmelser som i dag lägger vissa hinder mot konkurrens för den lokala flygtrafikledningen tas bort. Dagens onykterhetsbrott vid luftfart ges en egen brottsbenämning och delas in i två grader: flygfylleri och grovt flygfylleri. Vidare införs en nollgräns för narkotika. För att komma till rätta med de ökade problemen med s.k. oregerliga passagerare föreslogs att den passagerare som inte åtlyder vad befälhavaren bestämmer om ordningen ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Utskottet föreslog att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, skulle anta lagförslagen och avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 2 reservationer.
Naturresursfrågor
Sammanlagt 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU5 Naturresursfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. frågor om åtgärder mot stranderosion och minskade fastighetsvärden till följd av vindkraftsetableringar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Av yrkandena bereddes 7 i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till ställningstaganden som gjorts tidigare under valperioden. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
Internationell privat- och processrätt
Betänkande 2009/10:CU2 En ny Luganokonvention innehåller utskottets behandling av regeringens proposition 2008/09:205, vari föreslogs de lagändringar som föranleddes av den i oktober 2007 antagna Luganokonventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
Insolvens- och utsökningsrätt
I betänkande 2009/10:CU6 Insolvens- och utsökningsrätt behandlade utskottet 31 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde utmätning av bostäder, överskuldsättning, s.k. bilmålvakter, förbehållsbeloppet vid utmätning, bankers uppsägning av lån, betalningstider i näringslivet, översyn av insolvensrätten och konkurstillsyn. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Merparten av motionsyrkandena behandlades i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till tidigare under valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 3 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Bostadspolitik
I betänkande 2009/10:CU24 Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:185 jämte 3 motioner som väcktes med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Lagförslaget innebar att ett kommunalt bostadsaktiebolag i allmännyttigt syfte ska förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. De allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket bl.a. innebär ett avsteg från självkostnadsprincipen i kommunallagen. Lagförslaget innehöll också bestämmelser om vissa begränsningar av värdeöverföringar från bolagen. Propositionen innehöll vidare förslag om ändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken) och hyresförhandlingslagen. Förslagen om ändringar i hyreslagen innebar att de allmännyttiga kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll ersätts med en normerande roll för kollektivt framförhandlade hyror. Det införs också en skyddsregel mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. I en motion (v) föreslogs att riksdagen skulle avslå propositionen i dess helhet. De två andra motionerna (s respektive mp) innehöll bl.a. förslag om att kompletterande överväganden bör komma till stånd efter att riksdagen antagit propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå den motstående motionen. Utskottet avstyrkte även övriga motionsförslag om bl.a. behovet av kompletterande överväganden och en utvärdering av det nya regelsystemet. I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Anslagen
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1) rörande utgiftsområdet tillsammans med de motionsförslag i anknytande frågor som väcktes under årets allmänna motionstid. Förslagen i propositionen avsåg anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och vissa bemyndiganden inom det bostadspolitiska området. Förslagen i motionerna avsåg dessutom en rad frågor med en mer allmän bostadspolitisk eller konsumentpolitisk inriktning. Dessa gällde bl.a. målen för bostadspolitiken respektive konsumentpolitiken, stödet till bostadsproduktionen, miljonprogrammets bostadsområden, villkoren för allmännyttiga bostadsföretag, kommunernas bostadsförsörjningsansvar och den kommunala konsumentvägledningen. Utskottet tillstyrkte förslaget i budgetpropositionen om anslagsfördelningen budgetåret 2010 för utgiftsområde 18 samt regeringens förslag om bemyndiganden inom utgiftsområdet. Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes. I flera frågor hänvisade utskottet till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. I betänkandet finns 21 reservationer och 5 särskilda yttranden. Reservationerna avsåg flertalet av de frågor som behandlas i betänkandet. När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 2010 – utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 1 – har representanterna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från att delta i utskottets beslut. I särskilda yttranden redovisade de sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.
Utlåtande
I utlåtande 2009/10:CU11 Sammankoppling av företagsregister behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok, KOM(2009) 614 slutlig. I grönboken tog kommissionen upp behovet av ett förstärkt samarbete mellan de nationella företagsregistren och olika alternativ för hur samarbetet skulle kunna utvecklas. Utskottet uttalade att det är positivt till ett utvecklat samarbete kring dessa frågor.
Yttranden
Hösten 2009 avgav utskottet yttrande 2009/10:CU1y Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik till finansutskottet över 2010 års budgetproposition (2009/10:1). I yttrandet behandlade utskottet förslagen i budgetpropositionen och motstående motioner i fråga om ramen för utgiftsområde 18. Utskottet tillstyrkte att ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2010 fastställs till den nivå som regeringen föreslagit. Utskottet ansåg att riksdagen även borde godkänna förslaget om preliminär ram för 2011 respektive 2012 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Motstående motionsförslag i dessa delar avstyrktes. I yttrandet finns 3 avvikande meningar.
Yttrande 2009/10:CU2y Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla avgavs av utskottet våren 2010 till finansutskottet. Utskottet, liksom fem andra utskott, hade beretts tillfälle av finansutskottet att yttra sig över dels Europeiska kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidsstrategin EU 2020, KOM(2009) 647 slutlig, dels kommissionens meddelande Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM (2010) 2020 slutlig. Kammaren hade hänvisat dokumentet och meddelandet till finansutskottet för granskning. Civilutskottets beslutade att yttra sig över meddelandet i de delar som berörde utskottets beredningsområde. I yttrandet finns 2 avvikande meningar.
Med anledning av konstitutionsutskottets anmodan den 23 mars 2010 till övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2009/10:75 avgav utskottet våren 2010 yttrande 2009/10:CU3y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Ingen motion hade väckts med anledning av skrivelsen.
Våren 2010 avgav utskottet yttrande 2009/10:CU4y 2010 års ekonomiska vårproposition till finansutskottet över vårpropositionen (prop. 2009/10:100) och 1 motstående motion. Utskottet ställde sig, med utgångspunkt från sitt beredningsområde, bakom de av regeringen förordade riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Utskottet ansåg att finansutskottet borde föreslå riksdagen att avslå motionen i de delar som gällde tillkännagivanden om bostadspolitiska insatser. I yttrandet finns 1 avvikande mening.
Utskottet avgav våren 2010 yttrande 2009/10:CU5y Mark- och miljödomstolar i de delar som berörde utskottets beredningsområde till justitieutskottet över proposition 2009/10:215 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen. Utskottet ansåg att justitieutskottet borde föreslå riksdagen att anta det framlagda lagförslagen och avstyrka bifall till motionen.
EU-frågor
Det fortlöpande arbetet
Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EU:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.
Utskottet har – vid sidan av de EU-relaterade ärendena – fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid ett tiotal tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet samt Integrations- och jämställdhetsdepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde.
Den 16–17 november 2009 deltog en utskottsledamot och en tjänsteman i ett gemensamt parlamentarikermöte i Bryssel för att diskutera ett nytt flerårigt arbetsprogram för det europeiska rättsliga och inrikespolitiska området, det s.k. Stockholmsprogrammet. En utskottsledamot deltog den 20 maj 2010 i ett ordförandeskapsmöte om bl.a. den parlamentariska tillsynen inom området för frihet, säkerhet och rättvisa inom ramen för Lissabonfördraget i Madrid.
EU-promemorian
Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan 1996 en promemoria, i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian samlas länkar till aktuella EU-dokument, görs sammanfattningar av dokumentens innehåll samt redovisas aktuellt förhandlingsläge och den svenska ståndpunkten, när denna är känd. Vidare redovisas när utskottet fått information i frågan och om överläggningar ägt rum med företrädare för regeringen.
Promemorian som uppdateras och kompletteras kontinuerligt bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.
Överläggningar med regeringen
Överläggningar med regeringen enligt 10 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen ägde rum vid 7 tillfällen under riksmötet 2009/10 enligt följande.
- Den 1 oktober 2009 med företrädare för Justitiedepartementet rörande kommissionens förslag till EG-förordning om fartygspassagerares rättigheter, KOM(2008) 816 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt (CU:s prot. 2009/10:1).
- Den 26 november 2009 med företrädare för Justitiedepartementet rörande kommissionens förslag till rådets förordning om stadga för ett europeisk privat aktiebolag (SPE-bolag), KOM(2008) 396 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 2 avvikande meningar (CU:s prot. 2009/10:7).
- Den 26 november 2009 med företrädare för Justitiedepartementet rörande kommissionens förslag till EG-förordning om passagerares rättigheter vid busstransport och ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen, KOM(2008) 817 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
- Den 28 januari 2010 med företrädare för Miljödepartementet rörande kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden, KOM(2008) 311 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt samt föreslogs att ytterligare överläggning med regeringen borde äga rum. Enligt utskottet borde regeringen till det tillfället redovisa en uppdaterad och förtydligad svensk ståndpunkt (CU:s prot. 2009/10:12).
- Den 20 april 2010 med företrädare för Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet rörande förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter, KOM(2008) 614 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 2 avvikande meningar (CU:s prot. 2009/10:24).
- Den 20 april 2010 med företrädare för Miljödepartementet rörande kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden, KOM(2008) 311 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 1 avvikande mening avgavs (CU:s prot. 2009/10:24).
- Den 18 maj 2010 med företrädare för Justitiedepartementet rörande förslag till rådets beslut om bemyndigande att upprätta ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad, KOM(2010) 104. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt (CU:s prot. 2009/10:29).
Subsidiaritetsprövning
Kommissionen lämnade ett förslag till en förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad, KOM(2010) 105. Kammaren hänvisade den 28 april 2010 kommissionens förslag till utskottet för subsidiaritetsprövning. Med stöd av 10 kap. 6 § riksdagsordningen beslutade utskottet den 6 maj 2010 att regeringen skulle informera utskottet om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i förslaget till förordning.
Den 18 maj 2010 informerade regeringen utskottet om sin bedömning. Enligt regeringen kunde det i och för sig diskuteras om förslaget verkligen var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Regeringen avsåg dock inte att motsätta sig det fördjupade samarbetet och hade därför inga invändningar mot förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
I ett beslut den 3 juni 2010 anförde utskottet att det tidigare gett regeringen stöd för ståndpunkten att inte motsätta sig ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad (se prot. 2009/10:29 § 4). Utskottet hade ingen annan uppfattning än regeringen i subsidiaritetsfrågan, och enligt utskottets mening ska Sverige inte delta i det fördjupade samarbetet.
Uppföljning
Näringslivets självregleringsorgan
Utskottet beslutade den 15 december 2009 att ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att uppdatera en kartläggning som det dåvarande lagutskottet låtit genomföra av de självregleringsorgan som har inrättats av näringslivet (2003/04:URD5). Arbetet redovisades i juni 2010 i rapporten Näringslivets självregleringsorgan – utvecklingen sedan 2003. Utskottet beslutade att publicera rapporten i Rapporter från riksdagen 2009/10:RFR12.
Hållbara städer
Den 28 januari 2010 beslutade utskottet att tre ledamöter från civilutskottet skulle delta i ett uppföljningsprojekt om hållbara städer som initierats av miljö- och jordbruksutskottet.
Utskottet beslutade den 11 februari 2010 att ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att genomföra en forskningsöversikt rörande hållbara städer. Från utskottet beslutades att två ledamöter skulle delta i en referensgrupp under arbetet med forskningsöversikten. Arbetet genomförs i samverkan med miljö- och jordbruksutskottet samt trafikutskottet.
Rättsinformation till enskilda om familjerätt
Den 4 mars 2010 beslutade utskottet att lämna ett uppdrag till riksdagens utredningstjänst att göra en kartläggning av mindre omfattning om vilka insatser som staten och kommunerna gör för att sprida information om innehållet i familjerätten till enskilda. Enligt utskottet borde kartläggningen ge en översikt över vilken typ av informationsmaterial som finns och i vilken form informationen sprids. Utredningstjänsten redovisade arbetet den 28 april 2010 i promemorian Familjerättslig information till medborgarna (dnr 2010:1820).
Uppvaktningar, interna utfrågningar och studiebesök
- Den 14 oktober 2009 besökte utskottet Stockholms Byggmästareförening.
- Den 21 oktober 2009 besökte utskottet Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO).
- Den 11 november 2009 besökte utskottet Kronofogdemyndigheten.
- Den 12 november 2009 ägde en uppvaktning rum med företrädare för Göteborgs stad, Partille kommun, Örnsköldsviks kommun, Tibro kommun, Helsingborgs kommun, Örebro läns landsting och Region Skåne rörande plan- och byggfrågor.
- Den 1 december 2009 besökte utskottet Sveriges riksbank.
- Den 9 mars 2010 besökte miljöministern Andreas Carlgren m.fl. utskottet och informerade och svarade på frågor om den nya plan- och bygglagen och andra aktuella byggfrågor.
- Den 11 mars 2010 besökte utskottet Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad.
- Den 18 mars 2010 ägde en uppvaktning rum med företrädare för ST inom Flygledningen med anledning av utskottets behandling av proposition 2009/10:95 Luftfartens lagar. Trafikutskottet var inbjudet till uppvaktningen.
- Den 8 april 2010 besökte Riksrevisionen utskottet och informerade och svarade på frågor om en genomförd granskning av tillsynen av överförmyndarna. Granskningen finns redovisad i granskningsrapporten Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning (RiR 2009:31).
- Den 27 april 2010 ägde en uppvaktning rum med företrädare för Sveriges Byggindustrier (BI), institutionen för fastigheter och byggande, KTH och Malmö stad med anledning av utskottets behandling av proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag.
- Den 4 maj 2010 ägde en uppvaktning rum med företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund med anledning av utskottets behandling av proposition 2009/10:162 Ersättning vid expropriation.
|
Elanders, Vällingby 2010 |