Civilutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-1001837
-46990
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:CU
0
0
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:CU
CIVILUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2017/18
STYLEREF "\1"
Civilutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Beredningsområde
Utskottet bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, jorda-, handels- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar (i den utsträckning ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområde), försäkringsavtalsrätt, associationsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumentpolitik, internationell privaträtt, lagstiftning av annat allmänt civilrättsligt slag, bostadsförsörjning och annan bostadspolitik, plan- och bygglagstiftningen samt andra frågor som har nära samband med denna, vattenrätt, expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.
Till utskottets beredningsområde hör ärenden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
Sammansättning
Under riksmötet 2017/18 hade utskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Caroline Szyber (KD), ordförande
Johan Löfstrand (S), vice ordförande
Ewa Thalén Finné (M), t.o.m. den 13 oktober 2017
Hillevi Larsson (S)
Carl-Oskar Bohlin (M)
Lars Eriksson (S), t.o.m. den 20 mars 2018
Roger Hedlund (SD)
Cecilie Tenfjord Toftby (M), fr.o.m. den 19 december 2017
Thomas Finnborg (M), t.o.m. den 19 december 2017
Eva Sonidsson (S)
Ola Johansson (C)
Emma Hult (MP)
Lars Beckman (M), fr.o.m. den 13 oktober 2017
Mats Green (M)
Leif Nysmed (S)
Mikael Eskilandersson (SD)
Robert Hannah (L)
Nooshi Dadgostar (V)
Johanna Haraldsson (S)
ClasGöran Carlsson (S), fr.o.m. den 11 april 2018
Suppleanter
Åsa Eriksson (S), fr.o.m. den 11 april 2018
Thomas Finnborg (M), fr.o.m. den 19 december 2017
ClasGöran Carlsson (S), fr.o.m. den 22 september 2017 t.o.m. den 11 april 2018
Lars Beckman (M), t.o.m. den 13 oktober 2017
Jonas Gunnarsson (S)
Cecilie Tenfjord Toftby (M)
Maria Strömkvist (S)
Jimmy Ståhl (SD)
Erik Ottoson (M)
Alexandra Völker (S)
Solveig Zander (C)
Agneta Börjesson (MP)
Ewa Thalén Finné (M), fr.o.m. den 13 oktober 2017
Teresa Carvalho (S)
Jonas Millard (SD)
Said Abdu (L)
Lotta Johnsson Fornarve (V), t.o.m. den 9 november 2017
Hamza Demir (V), fr.o.m. den 9 november 2017
Tuve Skånberg (KD)
Catharina Bråkenhielm (S)
Jonas Åkerlund (SD)
Markus Wiechel (SD)
Rasmus Ling (MP)
Helena Lindahl (C)
Yasmine Posio (V)
Annika Eclund (KD)
Lars Tysklind (L)
Christina Örnebjär (L)
Anders Österberg (S), fr.o.m. den 19 september 2017
Lars-Axel Nordell (KD), fr.o.m. den 11 april 2018
Extra suppleant
Eva-Lena Gustavsson (S), t.o.m. den 19 januari 2018
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Jonas Pontén, kanslichef
Susanne Sjöblom, föredragande
Miriam Kantor, föredragande
Emma Hellman, föredragande
Solmaz Vikström, föredragande
Rebecca Heinemann, föredragande
Erik Öström, föredragande, fr.o.m. den 5 mars t.o.m. den 18 juni 2018
Tommy Forsell, utskottshandläggare, t.o.m. den 31 januari 2018
Sanna Helsing, utskottshandläggare
Anja Kalkitsas, utskottsassistent
Verksamheten
Under riksmötet höll utskottet 38 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 17 timmar och 44 minuter. Under sammanträdena behandlade utskottet 25 propositioner och ca 850 motionsyrkanden.
Under riksmötet lämnade utskottet 37 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottet lämnade sex yttranden till andra utskott.
Verksamheten bestod även av arbete med uppföljning och utvärdering samt EU-frågor.
Betänkanden
CU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetåret 2018 (prop. 2017/18:1) som avser utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 18 och om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Regeringens förslag innefattade bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. Vidare föreslog regeringen att det skulle inrättas två nya anslag som gäller dels ett statsbidrag till åtgärder mot radon i bostäder, dels ett statsbidrag för att främja innovativt och hållbart byggande av bostäder. På det konsumentpolitiska området föreslog regeringen bl.a. satsningar för att möjliggöra ytterligare insatser från det civila samhällets sida på konsumentområdet och för att främja mer tillförlitlig information om produktionsvillkor i andra länder. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns 14 reservationer. När det gällde anslagen för 2018 lämnade Sverigedemokraterna en reservation medan ledamöterna för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna avstod från att delta i utskottets beslut. De valde i stället att redovisa sin syn på anslagen inom utgiftsområdet i särskilda yttranden.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU2 Sjöfylleri
I betänkandet behandlade utskottet 17 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet innebär att regeringen bör utvärdera det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU3 Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:195 Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Förslaget innebär att det i plan- och bygglagen förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen. Om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas, ska regeringen enligt bemyndigandet få meddela föreskrifter om undantag från vissa krav och andra bestämmelser i plan- och bygglagen. Sådana föreskrifter om undantag ska få avse kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, kraven på bygglov, rivningslov och marklov samt vissa bestämmelser om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som dessa bestämmelser avser att skydda och främja. Föreskrifterna ska vidare endast få avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandet. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU4 Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagen
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag till lagändringar i proposition 2017/18:11 Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagen. Ändringarna innebär att det införs ett påminnelseförfarande och en påminnelseavgift vid utebliven betalning av den årliga avgift som fastighetsmäklare är skyldiga att betala enligt fastighetsmäklarlagen. Enligt tidigare ordning skulle en mäklares registrering återkallas utan påminnelse vid utebliven betalning av den årliga avgiften. Syftet med förslaget är att ge Fastighetsmäklarinspektionen möjlighet att hantera uteblivna betalningar på ett mer ändamålsenligt sätt än hittills och skapa kostnadstäckning för myndighetens hantering av dem. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandet. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU5 Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen av linbaneanläggningar
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:42 Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar. Förslaget innebär att svensk lagstiftning anpassas till Europaparlamentets och rådets förordning om linbaneanläggningar. EU-förordningen ersätter EU-direktivet om linbaneanläggningar för persontransport. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU6 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:80 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Den nya lagen innebär att den hittillsvarande lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. upphävs. Flertalet av bestämmelserna i den sistnämnda lagen förs i sak oförändrade över till den nya lagen. Vissa bestämmelser förtydligas och anpassas dock till rådande praxis. Därutöver införs det en bestämmelse om att det är personen med funktionsnedsättning som ska kunna ansöka om bostadsanpassningsbidrag, oavsett om denne äger bostaden eller är nyttjanderättshavare. Vidare införs det en bestämmelse som innebär att bostadsanpassningsbidrag bara kan lämnas om ägare och eventuella nyttjanderättshavare har medgett att anpassningsåtgärderna får vidtas och att ägaren har utfäst sig att inte kräva ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna. Det införs även en möjlighet för ägare av ett flerbostadshus att, efter medgivande från bidragstagaren, överta rätten till bostadsanpassningsbidrag. Kostnadsgränsen för återställningsbidrag tas bort. Härutöver införs det två nya frivilliga bidragsformer: bidrag i form av ett åtagande från kommunen att låta utföra åtgärderna och bidrag i form av ett överlämnande av en begagnad anordning. Bostadsanpassningsbidrag ska inte kunna lämnas för åtgärder i vissa särskilda boenden eller om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av landstinget eller kommunen. I den nya lagen införs det även bestämmelser om handläggningen av ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns tre reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU7 Associationsrätt
I betänkandet behandlade utskottet 13 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet innebär att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som minskar kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som bl.a. gällde revisionsplikt för små företag, lagstiftning för sociala företag, budplikt och sänkt aktiekapital. I betänkandet fanns tre reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU8 Familjerätt
I betänkandet behandlade utskottet ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2016/17 och ca 140 yrkanden från motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rörde barnäktenskap respektive polygama äktenskap. Det första tillkännagivandet innebär att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag aldrig ska erkännas i Sverige, om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Det andra tillkännagivandet innebär att regeringen snarast möjligt bör ge en utredning i uppdrag att se över lagstiftningen i syfte att säkerställa att utländska polygama äktenskap inte erkänns i Sverige. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som bl.a. gällde utredningar om faderskap för ogifta, vårdnad, överförmyndare, gode män och förvaltare, gode män för ensamkommande barn, registrering av testamenten och ändringar i lagen om personnamn. I betänkandet fanns 30 reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU9 Hyresrätt
I betänkandet behandlade utskottet cirka 130 yrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. I betänkandet fanns 28 reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU10 Konsumenträtt
I betänkandet behandlade utskottet ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade bl.a. om reklamationsrätten vid köp av varor, köp av levande djur, användarnas ställning i delningsekonomin, köp av varor i samband med hantverkstjänster samt betalningstider i näringslivet. I betänkandet fanns fem reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU11 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag till en ny lag i proposition 2017/18:51 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Den nya lagen innebär att svensk lagstiftning anpassas till Europaparlamentets och rådets förordning om personlig skyddsutrustning. EU-förordningen, som ersätter ett tidigare direktiv om personlig skyddsutrustning, innehåller bl.a. de krav på utformning och tillverkning som ska vara uppfyllda för att personlig skyddsutrustning ska få tillhandahållas på EU:s inre marknad. I den nya lagen finns kompletterande bestämmelser till förordningen om bl.a. utpekande av tillsynsmyndigheter och deras möjlighet att meddela ålägganden och förbud. Därutöver innehåller lagarna bestämmelser om hjälp av Polismyndigheten, ekonomisk ersättning, tystnadsplikt och överklagande. Det föreslogs även vissa ändringar i arbetsmiljölagen med anledning av EU-förordningen. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU12 Ny järnvägstrafiklag
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:62 Ny järnvägstrafiklag. Den nya lagen är gemensam för inrikes och internationell järnvägstrafik och innebär en anpassning till den avreglering som har skett på järnvägsområdet och till utvecklingen inom EU. Syftet med den nya lagen är att modernisera regelverket och stärka järnvägens konkurrenskraft. Den föreslagna lagen innebär att regleringen av inrikes järnvägstrafik i större utsträckning än hittills tar sin utgångspunkt i de regler som gäller internationellt. Bestämmelserna i fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF 1999) ska i stor utsträckning tillämpas på järnvägsföretagens avtal med bl.a. godskunder och infrastrukturförvaltare. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om skadeståndsansvar vid resor med tunnelbana eller spårväg och när utomstående skadas till följd av järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägstrafik. Järnvägsföretag, som enligt annan lagstiftning är skyldiga att ersätta resenärer vid förseningar, ges också möjlighet att få sådana förseningskostnader ersatta av infrastrukturförvaltaren, om förseningen beror på brister i infrastrukturen. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU13 Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:240 Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov och ett motionsyrkande som väckts med anledning av propositionen. Förslaget innebär att bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte fått laga kraft. Ändringen föreslås för att inte de generella reglerna om verkställbarhet i förvaltningslagen ska gälla för sådana beslut. Enligt den nya förvaltningslagen som träder i kraft den 1 juli 2018 är huvudregeln att beslut inte är verkställbara förrän de har fått laga kraft. Regeln om att ett beslut om bygglov, rivningslov och marklov får verkställas först efter fyra veckor efter det att beslutet kungjorts syftar till att ge möjlighet att överklaga och begära inhibition av beslutet innan det får verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att beslutet får verkställas tidigare, om ett väsentligt eller enskilt intresse kräver det. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandet. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU14 Modernare adoptionsregler
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:121 Modernare adoptionsregler. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i föräldrabalken och till en ny lag. Lagändringarna innebär en modernisering av regelverket för adoption och syftar till att stärka barnrättsperspektivet och skapa bättre förutsättningar för ett effektivt förfarande som uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Ändringarna innebär närmare bl.a. att barnets bästa ska vara viktigast vid adoption av ett barn och att barnets rätt till information och att komma till tals i adoptionsprocessen tydliggörs. Det införs även en rätt för barn som är adopterade att få veta det av sina föräldrar. Adoptionsreglerna ska vara flexibla och möjliggöra en prövning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vissa generella begränsningar av möjligheten att adoptera tas därför bort. Bland annat ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. För att förbättra underlaget i adoptionsärenden införs tydligare bestämmelser om domstolens handläggning och en effektivare ordning för att genomföra adoptionsutredningar. Det införs vidare utökade möjligheter till automatiskt erkännande av utländska adoptionsbeslut, och även i övrigt införs modernare regler om adoption i internationella situationer. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns elva reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU15 Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:244 Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i atomansvarighetslagen. Lagändringarna innebär att ansvarsbeloppet för reaktorinnehavare vid atomolyckor höjs. Innehavare av reaktorer i Sverige blir ansvariga upp till ett belopp om 1 000 miljoner s.k. särskilda dragningsrätter (vilket motsvarar ca 1 200 miljoner euro eller 11,8 miljarder svenska kronor) om det vid reaktorn inträffar en atomolycka, dvs. en händelse eller serie händelser som leder till atomskador. Vad som räknas som atomskada lämnas oförändrat, liksom regeln om att reaktorinnehavarnas skadeståndsansvar är strikt. Reaktorinnehavarna blir även skyldiga att ha en ansvarsförsäkring för samma belopp. Ändringarna innebär sammantaget att reaktorinnehavare i högre utsträckning än i dag får ta ansvar för kärnkraftens risker. Ett ökat ansvar för reaktorinnehavarna medför att det s.k. särskilda statsansvaret, som innebär att staten i sista hand ska ersätta skador upp till 6 miljarder kronor, förlorar sin betydelse för atomolyckor vid reaktorer. Det särskilda statsansvaret för sådana olyckor upphävs därför. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU16 Planering och byggande m.m.
I betänkandet behandlade utskottet ca 270 yrkanden från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade bl.a. om miljöbalkens hushållningsbestämmelser och behovet av bostäder, planering och byggande i vid bemärkelse och bostadspolitiken. Utskottet hänvisade främst till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. I betänkandet fanns 16 reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU17 Ersättningsrätt och insolvensrätt
I betänkandet behandlade utskottet ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade bl.a. om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, skärpt kontroll vid konkursansökan, beräkning av förbehållsbeloppet vid löneutmätning samt undantag från utmätning. I betänkandet fanns fyra reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU18 Fastighetsrätt
I betänkandet behandlade utskottet ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade bl.a. om störningsservitut, arrende, tomträtt, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning m.m., förköpsrätt och jordförvärvslagstiftningen. I betänkandet fanns 14 reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU19 Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:111 Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning. Förslaget innebär att lagstiftningen inom de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga områdena anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Förslaget innebär vidare vissa undantag från dataskyddsförordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU20 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:72 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen. Ändringarna innebär bl.a. att det införs räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter och att konsumenter ska uppmärksammas på riskerna när de överväger att ta sådana lån. Ändringarna ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter och till att färre människor riskerar att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån. Vidare införs en särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull. Genom bestämmelsen ska marknadsföringen ta större hänsyn till de generella riskerna med konsumentkrediter och utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till oöverlagda beslut. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns sex reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU21 En anpassning till dataskyddsförordningen av lagar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:133 En anpassning till dataskyddsförordningen av lagar inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Förslaget innebär ändringar i ett antal lagar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde och syftar till att anpassa lagstiftningen till EU:s nya dataskyddsförordning. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU22 Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:135 Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten. Förslaget innebär att Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till fastigheterna (enskilt vatten). Förslag innebär vidare att fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU23 Riksrevisionens rapport om inkomsteffekter av bruksvärdessystemet
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:134 Riksrevisionens rapport om inkomsteffekter av bruksvärdessystemet. Utskottet instämde i regeringens bedömning om att det behövs ett brett perspektiv på frågan om hyressättning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. I betänkandet fanns ett särskilt yttrande.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU24 En ny lag om företagshemligheter
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:200 En ny lag om företagshemligheter. Lagen, som ersätter den hittillsvarande lagen om skydd för företagshemligheter, genomför ett EU-direktiv. Den hittillsvarande lagens systematik och terminologi behålls i stor utsträckning, men vissa anpassningar till direktivet har gjorts. Den nya lagen innebär bl.a. att fler former av angrepp ska vara otillåtna och kunna förbjudas, att den som angriper en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall, att sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegång stärks och att straffskalan för företagsspioneri skärps. I lagen klargörs dessutom att erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare fått vid normal yrkesutövning och information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte utgör företagshemligheter. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU25 En ny lag om ekonomiska föreningar
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:185 En ny lag om ekonomiska föreningar. I sak motsvarar den nya lagen i stora delar den hittillsvarande lagen om ekonomiska föreningar, men den nya lagen har utformats på ett sätt som ska göra den mer överskådlig och lättare att tillämpa. Avsikten är att den nya föreningslagen ska kunna användas av både små och stora ekonomiska föreningar och av föreningar med olika slags verksamhet. Lagen innehåller dessutom bl.a. följande nyheter: antalet obligatoriska uppgifter som ska anges i stadgarna för en ekonomisk förening minskar; ett förbud införs mot att utse en styrelseledamot som inte avser att delta i verksamheten eller en verkställande direktör som inte avser att utföra de uppgifter som följer med uppdraget (en s.k. målvakt); nya likvidationsgrunder införs och det införs dessutom ett nytt förenklat avvecklingsförfarande som ett alternativ till likvidation. Flera av förslagen omfattar även bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och andra kooperativa företagsformer. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU26
Beteckningen har inte använts.
CU27 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan samt ett motionsyrkande som väckts med anledning av propositionen. Förslaget innebär att det i plan- och bygglagen införs ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Förslaget innebär att avgiften för lov, förhandsbesked och anmälan ska reduceras med en femtedel per påbörjad överskriden vecka. Det tydliggörs också när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandet. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU28 Digitalisering av grundkartor och detaljplaner
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:132 Digitalisering av grundkartor och detaljplaner. Förslaget innebär att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU29 Ny paketreselag och ny resegarantilag
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i propositionerna 2017/18:225 En ny paketreselag – ett starkare resenärsskydd och 2017/18:226 Ny resegarantilag. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ny paketreselag och ny resegarantilag. Genom de nya lagarna genomförs EU-direktivet om paketresor och sammanlänkade researrangemang i svensk rätt. Syftet med lagarna är att stärka skyddet för resenärer och att främja en välfungerande resemarknad. Vidare ställde sig utskottet bakom förslaget om bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillsyn över intygsgivare i bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresgästföreningar.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU30 Bättre möjligheter till finansiering av järnvägsfordon
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:117, Bättre möjligheter till finansiering av järnvägsfordon. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag att riksdagen ska godkänna dels protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel (järnvägsprotokollet), dels att Sverige vid anslutning till järnvägsprotokollet ska lämna den förklaring som föreslås i propositionen. Utskottet ställde sig också bakom de lagändringar som regeringen föreslog bl.a. i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Syftet med förslagen är att underlätta finansieringen av järnvägsfordon. Genom förslagen införs en möjlighet att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register. Det huvudsakliga syftet med registrering i registret är att ge upplysningar om att ett visst objekt är belastat med en internationell säkerhetsrätt och att avgöra prioriteten mellan konkurrerande intressen i viss egendom.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU31 Vattenmiljö och vattenkraft
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft och ett nittiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Förslagen i propositionen bygger på en energipolitisk överenskommelse som har träffats mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen innebär bl.a. att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft och att prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Genom lagändringarna införs en skyldighet för alla vattenverksamheter som har, eller har tillkommit för att ha, en funktion för att producera vattenkraftsel att ha moderna miljövillkor. Det är verksamhetsutövaren som ska ansvara för att ansöka om omprövning av tillståndet. I prövningen ska det finnas ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. För helhetssynen ska regeringen se till att det finns en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningarna och för vattenförvaltningen. Det införs även ett bemyndigande för regeringen att meddela generella föreskrifter om försiktighetsmått i fråga om alla vattenverksamheter. Den s.k. båtnadsregeln för prövning av vattenverksamheter tas bort. Lagändringarna innebär också att om verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan äldre s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Vidare införs det bestämmelser om att verksamheterna inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud. De möjligheter som följer av EU-rätten att ställa mindre långtgående krav till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. miljöbalken och föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns 17 reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU32 Fler bygglovsbefriade åtgärder
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:197 Fler bygglovsbefriade åtgärder. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Förslaget innebär att det inte längre kommer att krävas bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solcellspaneler eller solfångare som följer byggnadens form. En förutsättning är att åtgärderna följer den gällande detaljplanen. Kommunerna får en möjlighet att återinföra lovplikt i detaljplan. Krav på bygglov ska även fortsättningsvis gälla för solenergianläggningar på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Detsamma ska gälla för åtgärder som sker inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle avslå motionsyrkandet. I betänkandet fanns en reservation.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU34 Ett tydligare och enklare detaljplanekrav
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:167 Ett tydligare och enklare detaljplanekrav. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Förslagen innebär att vissa förtydliganden av kravet på detaljplan i plan- och bygglagen införs i lag. Det blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. I förslaget förtydligas att kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse bara gäller bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning. Det föreslås att de omständigheter som har betydelse för bedömningen av om detaljplan krävs ska framgå av lagtexten både i fråga om uppförande av en ny sammanhållen bebyggelse och i fråga om förändring eller bevarande av en befintlig bebyggelse. Utöver det förtydligas att den inverkan på omgivningen som ett byggnadsverk i sig har ska beaktas vid bedömningen av om detaljplan krävs för ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU35 Riksrevisionens rapport om tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:128 Riksrevisionens rapport om tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare. Utskottet framförde att de ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har beslutat om åtgärder för en bättre tillsyn på området för gode män och förvaltare genom regeländringar som ställer krav på berörda länsstyrelser att bedriva ett aktivt arbete med samordning och samverkan i frågor om tillsyn och tillsynsvägledning, genom ett uppdrag till länsstyrelserna att ta fram riktlinjer för hur ställföreträdare bör redovisa sin förvaltning, för hur överförmyndare bör granska ställföreträdares förvaltning och för hur överförmyndare bör kontrollera en persons lämplighet som ställföreträdare samt vidare genom ett uppdrag till Statskontoret att överväga hur länsstyrelsernas samordning av tillsynen och tillsynsvägledningen ytterligare kan förbättras. Regeringen har också aviserat att den kommer att tillsätta en utredning som ska föreslå mer moderna och rättssäkra regler om gode män, förvaltare och andra ställföreträdare. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. I betänkandet fanns ett särskilt yttrande.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU36 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:129 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i konsumentkreditlagen. Lagändringarna innebär att ett skriftlighetskrav införs vid telefonförsäljning i syfte att stärka konsumentskyddet. Det ska inte längre vara möjligt att ingå ett avtal muntligen om näringsidkaren på eget initiativ kontaktar konsumenten per telefon i syfte att ingå ett distansavtal. Om telefonkontakten leder till att parterna vill ingå ett avtal ska näringsidkaren bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form. För att ingå ett giltigt avtal ska det krävas att konsumenten efter telefonsamtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Om en näringsidkare levererar varor eller utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal ska konsumenten inte vara betalningsskyldig för dessa. Skriftlighetskravet ska gälla för produkter och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Vidare föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet innebär att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden. I betänkandet fanns två reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU37 Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18: 201 Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Utskottet instämde i regeringens bedömning att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl för att verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Utskottet delade också regeringens bedömning att riksdagens tillkännagivande om att fler företag bör undantas från revisionsplikten är slutbehandlat genom skrivelsen. I betänkandet fanns ett särskilt yttrande.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU38 Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:253 Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i den nya lagen om ekonomiska föreningar. Ändringarna innebär att arbetskooperativa föreningar ska kunna betala tillbaka en medlemsinsats med ett högre belopp än insatsens nominella värde. Därmed kan en medlem få del av den värdeökning som skett i föreningen när han eller hon lämnar föreningen. Regleringen omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan t.ex. handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer. Skattemässigt ska det utbetalda beloppet som huvudregel behandlas som lön, till den del som beloppet överstiger inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Det överskjutande beloppet ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst, och föreningen ska ha rätt till avdrag med motsvarande belopp. Beloppet ska vara socialavgiftspliktigt och skatteavdrag ska göras. Om utbetalningen görs till en investerande medlem, eller till en medlem som är en juridisk person eller en enskild näringsidkare som har sin andel i föreningen inom ramen för sin näringsverksamhet, ska det överskjutande beloppet behandlas som utdelning.
Kammaren biföll utskottets förslag.
CU39 Strategi för Levande städer – politik för en hållbar stadsutveckling
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:230 Strategi för Levande städer – Politik för en hållbar stadsutveckling. I skrivelsen presenterade regeringen sin nya politik för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller övergripande mål för hållbara städer och nya etappmål i miljömålssystemet tillsammans med prioriteringar och nya insatser med tyngdpunkt på miljömässigt hållbar stadsutveckling. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet innebär att regeringen omgående bör vidta åtgärder som får till effekt att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till vad som gällde före Boverkets beslut om ändringar i myndighetens byggregler om bl.a. utsläpp från byggnader med rumsvärmare. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns två reservationer.
Kammaren biföll utskottets förslag.
Yttranden till andra utskott
Utskottet lämnade följande yttranden:
2017/18:CU1y till finansutskottet över budgetpropositionens förslag om utgiftsramen för utgiftsområde 18 samt motstående motionsförslag.
2017/18:CU2y till miljö- och jordbruksutskottet över proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar.
2016/17:CU3y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.
2017/18:CU4y till konstitutionsutskottet över regeringens skrivelse 2017/18:75.
2017/18:CU5y till socialutskottet över proposition 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap.
2017/18:CU6y till näringsutskottet över proposition 2017/18:179 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder.
EU-frågor
Flera frågor inom utskottets beredningsområde berörs av EU-samarbetet. Det gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkrings- och avtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten och den internationella privaträttsliga lagstiftningen. Även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten berörs alltmer av samarbetet inom EU. Av de 37 betänkanden som utskottet lämnade under riksmötet var 6 omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU.
Under riksmötet subsidiaritetsprövade utskottet följande åtta lagstiftningsförslag från kommissionen.
Förslag till ändring av förordning om rättigheter och skyldigheter för tågpassagerare, COM(2017) 548.
Ändrat förslag till direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, COM(2017) 637.
Förslag till förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar, COM(2018) 96.
Förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen, COM(2018) 184.
Förslag till direktiv om revidering av fyra konsumenträttsdirektiv, COM(2018) 185.
Förslag till direktiv vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt, COM(2018) 239.
Förslag till direktiv om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar av företag, COM(2018) 241.
Förslag till ändring av direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet, COM(2018) 336.
Utskottet ansåg att två av förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen och lämnade därför ett prövningsutlåtande med förslag till ett motiverat yttrande avseende de två förslagen. Det gäller dels kommissionens förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenternas kollektiva intressen, dels kommissionens förslag till direktiv om revidering av fyra konsumenträttsdirektiv (CU33). Kammaren biföll utskottets förslag och beslutade att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, rådets och kommissionens ordförande.
Utskottet har haft fem överläggningar med regeringen.
Den 26 september 2017 överlade utskottet med statsrådet Heléne Fritzon om kommissionens förslag till ny Bryssel II-förordning, COM(2016) 411 (se prot. 2017/18:2).
Den 27 februari 2018 överlade utskottet med statssekreterare Lars Westbratt om kommissionens förslag till ny Bryssel II-förordning, COM(2016) 411 (se prot. 2017/18:20).
Den 26 april 2018 överlade utskottet med statssekreterare Lars Westbratt om kommissionens ändrade förslag till direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, COM(2017) 637 (se prot. 2017/18:28).
Den 29 maj 2018 överlade utskottet med statssekreterare Lars Westbratt om kommissionens förslag till ny Bryssel II-förordning, COM(2016) 411 (se prot. 2017/18:35).
Den 12 juni 2018 överlade utskottet med statssekreterare Lars Westbratt om kommissionens förslag till direktiv vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt COM(2018) 239 och kommissionens förslag till direktiv vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar av företag COM(2018) 241 (se prot. 2017/18:38).
Regeringen besökte vid sex tillfällen utskottet för att lämna information i EU-frågor. Statsrådet Heléne Fritzon (Justitiedepartementet) deltog vid ett av dessa tillfällen och statssekreterare Lars Westbratt (Justitiedepartementet) vid tre tillfällen. Statsrådet Per Bolund (Finansdepartementet) deltog vid ett tillfälle och statssekreterare Ulf Holm (Finansdepartementet) vid ett tillfälle. Utöver informationstillfällena i utskottet lämnade regeringen även skriftlig information om pågående lagstiftningsärenden i EU och faktapromemorior om EU-förslag.
Alla EU-dokument som lämnas till riksdagen hänvisas till det utskott vars beredningsområde berörs. EU-dokument som hänvisas till civilutskottet anmäls till ledamöterna i en särskild förteckning med korta kommentarer från kansliet om dokumentets art och innehåll. Förteckningen innehåller länkar till respektive dokuments dossier i riksdagens EU-diarium Lemur.
Kansliet sammanställer regelbundet en särskild EU-promemoria, Aktuellt i EU, om aktuella frågor som rör utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna.
Utvärderings- och forskningsfrågor
Utskottet har haft en arbetsgrupp bestående av tre utskottsledamöter – Lars Beckman (M), Mikael Eskilandersson (SD) och Johanna Haraldsson (S) som berett allmänna frågor om uppföljnings- och utvärderingsinsatser samt forsknings- och framtidsfrågor.
Utskottet har analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i budgetpropositionen för 2018. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen (bet. 2017/18:CU1).
I utskottets arbete med att följa upp riksdagsbeslut m.m. ingick även flera aktiviteter som redovisas nedan under rubriken Offentliga och interna utfrågningar.
Offentliga och interna utfrågningar
Den 12 oktober 2017 höll utskottet en offentlig utfrågning om barns skuldsättning. Programmet för utfrågningen och stenografiska uppteckningar m.m. har publicerats i serien Rapporter från riksdagen (2017/18:RFR4).
Den 24 oktober 2017 informerade statsrådet Heléne Fritzon och företrädare från Skatteverket och Migrationsverket om polygama äktenskap.
Den 9 november 2017 informerade Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren om aktuella frågor.
Den 7 december 2017 informerade hovrättsrådet Anne Kuttenkeuler från Allmänna reklamationsnämnden om e-handel.
Den 23 januari 2018 presenterade riksrevisor Helena Lindberg rapporten Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare.
Den 8 februari 2018 presenterade riksrevisor Stefan Lundgren rapporten Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet.
Den 27 mars 2018 presenterade riksrevisor Helena Lindberg rapporten Avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag.
Den 12 april 2018 informerade Boverkets rättschef Yvonne Svensson om nya regler för kaminer och pannor som eldas med ved eller pellets.
Den 3 maj 2018 höll utskottet en offentlig utfrågning om tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare. De stenografiska uppteckningarna m.m. ingår som en bilaga i betänkande 2017/18:CU35.
Resor och besök
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Utskottet företog inga resor eller besök under riksmötet.