Protokoll utskottssammanträde 2026/27:6

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2026/27:6

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:6
DATUM	2026-11-03
TID	11.00–12.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2026/27:5.
§ 2	Överläggning om EU-fråga Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om inrättande av ett centrum för kritiska råmaterial.
§ 3	Förslaget om industriell omställning (Made in Europe) Utskottet överlade med regeringen, företrädd av energi- och näringsminister Ebba Busch, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av överläggningspromemoria dnr 725-2026/27. Energi- och näringsminister Ebba Busch redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian. Kapitel II: tillståndsförfaranden och kapitel V: industriella accelerationsområden Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslag som förenklar tillståndsprocesserna genom att göra dem mer enhetliga och tillgängliga för företagen, inklusive genom digital infrastruktur. Regeringen vill framhålla att medlems-staterna har olika förvaltningsrättsliga traditioner och admini-strativa system. Regeringen anser att industriell accelera-tionsområden bör vara frivilliga för medlemsstater att införa. Kapitel III: Krav på unionsursprung och lågt koldioxid-avtryck för utpekade produkter i offentliga upphandlingar och offentliga stöd samt kapitel VI: revidering av EU-förordningen om nettonollindustri Regeringen anser generellt att åtgärder gällande unions-ursprung bör vidtas i undantagsfall och med försiktighet. Regeringen anser preliminärt att krav på unionsursprung kan anses vara motiverade för att motverka strategiska högriskberoenden, där diversifiering genom handel bedömts som otillräcklig. SE har lyft frågor till Kommissionen om grunden för unionsursprung gällande cement, betong, murbruk, alumi-nium och stål men har inte fått svar, och det är därför svårt att ta ställning kring om unionsursprung för dessa områden är motiverat. Regeringen kan acceptera krav på unionsursprung för elfor-don, under förutsättning att dessa krav även premierar sådana EU-värdeskapande aktiviteter som forskning och innovation, mjukvaruutveckling samt monteringskostnader. Dessa delar av fordonsproduktionen är särskilt värdeskapande. Regeringen välkomnar kraven på lågt koldioxidavtryck förutsatt att definitionen av lågt koldioxidavtryck inom ramen för delegerade akter inom EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) och Byggproduktsförordningen återspeglar en hög ambitionsnivå för att gynna föregångare i omställningen. För sektorer, såsom bostadsbyggandet, som redan omfattas av klimatkrav ur ett livscykelperspektiv enligt annan EU-lagstiftning bör kraven enligt denna förordning anses vara uppfyllda, i syfte att undvika dubbelreglering. Regeringen avser att verka för att produkters klimatpåverkan från energianvändning beräknas utifrån den nationella genomsnittliga elkonsumtionsmixen. Definitionen bör vara känd innanförordningen antas. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att länder som omfattas avWTO:s avtal om upphandling, frihandelsområden eller tullunioner initialt anses kvalificerade som partner-länder. Tillgång till globala värdekedjor är en förutsättning för EU:s konkurrenskraft och långsiktiga tillväxt, och en mer restriktiv hållning till partnerländer begränsar detta och riskerar att orsaka administrativ börda, ovisshet och en abrupt omställning för europeiska företag. Regeringen kan ställa sig bakom krav på reciprocitet, men anser att kommissionens möjlighet att använda detta instru-ment bör begränsas till de sektorer och produkter som om-fattas av ursprungskrav för att säkerställa förutsebarhet för företag och EU:s handelspartners. Regeringen anser därför att kommissionen först ska använda sig av befintlig diplomatiska och handelspolitiska mekanismer. Våra partners bör ge möjligheten att anpassa sina regelverk innan exkludering sker. Förenlighet med EU:s åtaganden inom WTO och andra relevanta avtal bör säkerställas. För vissa nettonolltekniker som omfattas av unionsursprungskrav kan särskilda lösningar behövas som beaktar komplexiteten i värdekedjan i förhåll-ande till EU:s handelsåtaganden. Regeringen anser att bestämmelserna avseende företag med ägande och kontroll från tredje land kopplat till upphand-lingar och särskilda villkor kopplat till investeringar behöver omarbetas. Det är i sammanhanget centralt att redan befintliga företag i EU som gjort omfattande investeringar i strategiska sektorer i unionen och som är viktiga för svensk ekonomi inte straffas, samtidigt som dagens geopolitiska verklighet beaktas. Regeringen är principiellt emot ökad harmonisering av skatter på EU-nivå, det gäller i synnerhet på området för direkt skatt. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste i varje enskilt fall vägas mot bl.a. den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att införa och utforma egna nationella skatteregler som en harmonisering medför. Förordningens bestämmelser om offentliga stöd bör inte omfatta skatteområdet. Kapitel IV: Krav på begräsningar och villkor för utländska direktinvesteringar EU bör uppmuntra utländska investeringar, men också beakta dagens geopolitiska verklighet. Regeringens utgångspunkt är att EU fortsatt ska vara en attraktiv marknad för investeringar och att en eventuell reglering endast ska ske i avgränsade situationer. Regeringen bedömer att en viss EU-harmoni-sering på detta område kan vara gynnsam, samtidigt som ett regelverk inte får leda till oproportionerliga hinder och ad-ministrativ börda. Regeringen anser att kommissionens möj-ligheter att ta över prövningen av en notifiering bör begrän-sas. Horisontellt Regeringen kan välkomna ordförandeskapets fokus på förenkling och framhålla att principen om inbyggd enkelhet bör vara vägledande i det fortsatta arbetet med förordningen om industriell acceleration och omställning. Regelverket bör vara tydligt, proportionerligt och förutsebart samt utformas så att företag och offentliga aktörer enkelt kan förstå vilka krav som gäller och hur dessa förhåller sig till befintlig unions-lagstiftning, i linje med regeringens prioritering om regulato-risk återhållsamhet och minskad regelbörda. Regeringen kommer fortsatt övergripande att se över förslagets balans i vilka befogenheter som ges till EU-kommissionen, för att säkerställa tillräckligt inflytande till medlemsstaterna. Vidare anser regering att det bör finnas realistiska genomförandetider för kraven. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringen ställer sig för kritisk till förslaget gällande unionsursprung. Det är viktigt att man stärker europeisk industri och därmed jämnar ut spelplanen för europeiska företag samtidigt som Sverige säkrar strategisk självständighet i viktiga sektorer. Vi anser att regeringen bör välkomna förslag som styr europeiska offentliga medel mot europeisk industri som gott före när det stärker industrins omställning för klimatet samt dess oberoende utifrån ett säkerhetsperspektiv. Vi välkomnar att regeringen i sin stånd-punkt uttrycker stöd för att klimatkrav ska gynna föregångare och spegla en hög klimatambitionsnivå. Samtidigt anser vi att regeringen inte lägger tillräckligt med fokus på att säkerställa förslagets ena syfte, nämligen att gynna produkter med lågt koldioxidavtryck. Det är av ytterst vikt att ursprungskrav inte tränger undan låg verifierad klimatpåverkan som styrande princip och kriterier. Vi anser, liksom regeringen, att omoti-verade dubbelreglering bör undvikas i sektorer kopplade till bostadsbyggande. Samtidigt anser vi att ståndpunkten bör tydligare reflektera att befintliga klimatkrav endast bör kunna ersätta kraven i förslaget när de säkerställer motsvarande eller högre klimatprestanda. Kraven på användning av produkter med lågt koldioxidavtryck får inte försvagas genom generella undantag. I stället bör klimatkrav inom byggande skärpas. Därtill anser vi att produkters klimatpåverkan från energi-användning bör premiera faktiska investeringar i förnybar elproduktion. Slutligen anser vi att regeringens ståndpunkt är för restriktiv i förhållande till förslaget om villkor för utländ-ska direktinvesteringar. Vi välkomnar skärpta EU-krav som säkerställer att utländska investeringar i strategiska sektorer bidrar till att bygga upp europeisk produktionskapacitet, stärka europeiska värdekedjor, skapa arbetstillfällen och främja innovationen inom EU. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt inte i tillräcklig utsträckning tar fasta på att den industriella accelerationen måste utgå från behovet av en snabb och rättvis klimat-omställning samt en tydlig utfasning av fossila bränslen. Regeringen intar enligt min mening en alltför försiktig håll-ning när det gäller att använda offentliga styrmedel för att driva på omställningen. Regeringen konstaterar att klimatkrav i offentlig upphandling och offentliga stöd kräver vidare analys, men jag anser att det redan nu bör understrykas att sådana krav är centrala för att skapa efterfrågan på klimat-smarta produkter och för att styra investeringar mot fossilfria lösningar. Offentlig upphandling och offentliga stöd behöver användas strategiskt för att påskynda omställningen av industrin och minska utsläppen i hela värdekedjan. Vidare anser jag att regeringen inte tillräckligt lyfter behovet av att styra finansiella flöden bort från fossilberoende verksamheter och mot hållbara investeringar. För att EU:s industripolitik ska bidra till unionens klimatmål krävs att offentliga och privata investeringar tydligare kopplas till klimatnytta, resurseffektivitet och cirkulära materialflöden. Det är enligt min mening också otillräckligt att regeringen främst fokuse-rar på kostnadseffektivitet och minimerad administrativ börda. Jag anser därför att regeringen bör vara mer framåt-lutad i arbetet för bindande klimatkrav och hållbarhets-kriterier inom offentlig upp handling, offentliga stöd och industripolitiken i stort. Under överläggninen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 4	Inrättandet av ett centrum för kritiska råmaterial Utskottet överlade med regeringen, företrädd av energi- och näringsminister Ebba Busch, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av överläggningspromemoria dnr 724-2026/27. Energi- och näringsminister Ebba Busch redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian. Givet det osäkra geopolitiska läget behöver såväl Sverige som EU, inte minst av säkerhetsskäl, stärka vår motstånds-kraft och säkra tillgången till kritiska råmaterial. Frågan om kritiska mineral är av stor vikt och EU måste hitta sätt att bryta kritiska beroenden, vilket kommer kräva en strategisk ansats. Regeringen anser att det är viktigt med en transparent och regelrätt etableringsprocess för EU-centrumet, med fullt deltagande och mandat från medlemsstaterna. EP:s förslag är svårt att ta ställning till i alla avseenden och en skriftlig konsekvensanalys saknas, vilket försvårar möjligheten till ställningstagande. Det är också problematiskt med godtyckliga skrivningar om att CRMcentrumet ska samla och hantera all relevant data om kritiska råmaterial som behövs för riskövervakning. Det är viktig att analysera proportionalitet, administrativ börda och hantering av företagsdata innan man bestämmer vilka sätt data bör erhållas på och graden av tvång eller frivillighet som ska gälla. Hantering av aggregerade data på EU-nivå kan innebära allvarliga säkerhetsrisker. Det är viktigt att företag inte förväntas tillhandahålla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, inom ramen för centrumet underrättelsesamman-ställningar om råvaror. Regeringen anser att utformningen av eventuella finan-sieringsinstrument, gemensamma inköp och lagerhållning bör utgå ifrån identifierade marknadsmisslyckanden och utformas på ett sätt som kompletterar marknaden, mobiliserar privata investeringar och begränsar risken för onödiga mark-nadsingrepp och snedvridningar. Initiativet bör utformas så att det stärker den inre marknaden, främjar konkurrens-kraftiga och diversifierade internationella värdekedjor samt är förenligt med EU:s handelspolitiska åtaganden. Det finns vidare en risk för att EP:s förslag om lagerhållning kan ta fokus från behovet av att bygga upp värdekedjorna för kritiska råmaterial inom EU, vilket innefattar prospektering, att det startas nya gruvor och att förädling, återvinning och substitution av kritiska råmaterial utvecklas och trappas upp. Regeringen anser att det inte är tydligt vilka effektiviserings-aspekter eller mervärden som finns av att etablera ett fristå-ende CRM-centrum jämfört med en enhet inom kommis-sionen (DG GROW). Det är därför att föredra att CRM-centrumet byggs vidare på den redan etablerade enheten inom kommissionen. CRM-centrumets verksamhet riskerar att ta tid och resurser, inte minst finansiella resurser att bygga upp, samtidigt som behovet av att agera snabbt för att trygga EU:s försörjning av kritiska råmaterial är stort givet omvärldsläget. Regeringen anser vidare att kostnaderna för CRM-centrumet bör täckas genom omprioriteringar inom EU:s befintliga budgetmedel och det är viktigt att inte föregå pågående förhandlingar inom Konkurrenskraftsfonden eller MFF. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringen tydligare bör framhålla vikten av att Sverige aktivt verkar för att svensk kompetens och konkur-renskraft tas till vara i arbetet med att inrätta ett europeiskt centrum för kritiska råmaterial. Sverige har en stark gruv- och mineralnäring, betydande råvarutillgångar och spets-kompetens inom prospektering, utvinning, förädling och återvinning. Detta ger Sverige goda förutsättningar att spela en ledande roll i centrumets arbete. Vi anser därför att regeringen bör verka för ett starkt svenskt inflytande över verksamhetens inriktning och för att ett eventuellt centrum lokaliseras till Sverige. Centrumet bör bidra till konkreta investeringar, effektivare samordning och stärkt försörjnings-trygghet genom att utveckla hela den europeiska värdekedjan, från prospektering och gruvdrift till förädling och åter-vinning. Vidare anser vi att regeringen bör verka för att frågan om centrumets långsiktiga organisationsform hålls öppen, inklusive möjligheten att på sikt utveckla verksam-heten till en fristående europeisk myndighet. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser, till skillnad från regeringens föreslagna ståndpunkt, att det finns mervärden med ett fristående centrum eftersom det ger möjligheter till större flexibilitet att rekrytera speci-fika kompetenser och möjliggör mindre politiskt styrd expertis i styrning och förvaltning. Vidare anser vi att regeringen bör stödja Europaparlamentets förslag angående standarder om miljömässiga och social hållbarhet, lokal-samhällens och ursprungsbefolkningars intressen och rättigheter, samt att cirkularitet, återvinning andrahands-råvaror och materialeffektivitet och utbytbarhet ska beaktas. Även kravet om att centret ska konsultera industri, sociala partners, miljö och civilsamhälls-organisationer, regionala myndigheter och ursprungs-befolkningar innan man antar beredskapsplaner för försörjningstrygghet bör stödjas. Slutligen anser vi att regeringens ståndpunkt gällande lagerhållning tydligare bör reflektera behovet av satsningar på cirkularitet, som återanvändning, reparation, resurs-effektivisering och återvinning, före prospektering och nya gruvor. Att främja längre livslängd för produkter och kom-ponenter är av yttersta vikt för strategis beredskap som även minskar behovet av förbrukning av nya kritiska råmaterial utan att motarbeta klimatmålen eller EU:s säkerhet. Centret bör nyttjas för att stärka EU:s återvinningsindustri. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att Sverige aktivt bör verka för att svensk kompetens och konkurrenskraft tas till vara i arbetet med att inrätta ett europeiskt centrum för kritiska råmaterial. Sverige har en stark gruv- och mineralnäring, betydande råvarutill-gångar och spetskompetens inom prospektering, utvinning, förädling och återvinning. Detta ger Sverige goda förutsätt-ningar att spela en ledande roll i centrumets arbete. Jag anser därför att regeringen bör verka för ett starkt svenskt inflyt-ande över verksamhetens inriktning och för att ett eventuellt centrum lokaliseras till Sverige. Centrumet bör framför allt bidra till konkreta investeringar, stärkt försörjningstrygghet och utvecklingen av hela den europeiska värdekedjan, från prospektering och gruvdrift till förädling och återvinning. Jag delar regeringens uppfattning att förslaget är svårt att ta ställning till då det saknas en skriftlig konsekvensanalys. Jag vill samtidigt understryka att ett sådant centrum, om det inrättas, måste utformas med respekt för urfolks rättigheter och med beaktande av lokalsamhällens intressen. Det är viktigt att centrumets organisation och verksamhet säker-ställer att berörda urfolk och lokalsamhällen ges reella möjligheter till insyn och inflytande i frågor som påverkar dem. En stärkt europeisk råvaruförsörjning måste förenas med högt ställda krav på miljömässig och social hållbarhet samt respekt för urfolks rättigheter. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 5	Halvledarakten 2.0 Utskottet överlade med regeringen, företrädd av energi- och näringsminister Ebba Busch, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM:98 Energi- och näringsminister Ebba Busch redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen konstaterar att det råder en ökad geopolitisk konkurrens om strategiska tekniker såsom halvledare, där kontroll över teknik och värdekedjor har blivit centralt för ekonomisk säkerhet. Regeringen delar kommissionens bedömning att Europas digitala konkurrenskraft och teknik-suveränitet behöver stärkas. Sverige och Europa ska kunna agera självständigt, samtidigt som fördelarna med globala samarbeten tillvaratas utan att fördjupa sårbara beroenden. I detta sammanhang är det även av vikt att beakta totalförsva-rets behov av säker och tillförlitlig tillgång till halvledar-teknik. Regeringen välkomnar därmed förslagets övergripande ambition om att stärka Europas konkurrenskraft inom halvledarvärdekedjan och minska sårbara beroenden. Det är angeläget att Europa bygger vidare på sina styrkor och minskar sårbara beroenden vad gäller både avancerade och mer mogna halvledartekniker. Regeringen anser att diversifiering genom handel och internationella samarbeten, särskilt med likasinnade partners, är ett centralt verktyg för att hantera beroenden och fortsatt en förutsättning för EU:s konkurrenskraft. Samtidigt behöver Europa värna sin position i de globala värdekedjorna. Goda ramvillkor och en väl fungerande inre marknad är avgörande, men kompletterande åtgärder kan behövas. Högriskberoenden, både existerande och fram-växande, behöver motverkas genom att främja förutsätt-ningarna för ett europeiskt teknikledarskap inom strategi-ska tekniker och sektorer såsom halvledare, med hänsyn tagen till en ojämn global spelplan präglad av betydande subventioner och handelshinder. Regeringen delar kommissionens bedömning att gapet mellan forskning och industrialisering behöver minska och välkomnar därför ett större fokus på öka kommersialis-ering och industrialisering i förordningen. Regeringen ser särskilt positivt på en starkare inkludering av användar-industrierna i forsknings- och innovationsinitiativet. Forskning och innovation i tidigare skeden är viktigt i initiativet ”Chip för Europa 2.0” för att säkra nästa generations teknikutveckling och långsiktig konkurrens-kraft. Regeringen anser att det kan vara motiverat med vissa åtgärder för att främja industriell kapacitet, i synnerhet för att mildra strategiska högriskberoenden. Regeringen välkomnar ambitionen att mobilisera privat kapital till europeiska initiativ för halvledarteknik och strategiska projekt. Regeringen kommer verka för proportionerliga åtgärder som undviker snedvridande effekter och så långt som möjligt är förenliga med internationella handelsregler. Regeringen kommer verka för öppna, transparenta och inkluderande förfaranden, samt urvalskriterier som i första hand baseras på excellens och innovationshöjd. Rege-ringen kommer även beakta mindre aktörers möjligheter att ta del av satsningar. Regeringen fortsätter analysera förslaget med avseende på de befogenheter som ges till EU-kommissionen och det inflytande som tillkommer medlemsstaterna, och kommer eftersträva en god balans i detta avseende. Regeringen anser att det överlag är viktigt att hålla nere regelbördan för företag, att undvika överlappande regle-ringar och tillvarata synergier mellan liknande initiativ. Regeringen välkomnar ansatsen att effektivisera tillstånds-processerna, vilket är i linje med regeringens offensiva förenklingsagenda. Bestämmelserna måste vara i överens-stämmelse med liknande regleringar i annan sektorslag-stiftning på EU-nivån för att undvika parallella strukturer och administrativ komplexitet. Regeringen vill framhålla att medlemsstaterna har olika förvaltningsrättsliga tradi-tioner och administrativa system och att vissa delar av förslaget därför kan behöva klargöras ytterligare i den fortsatta beredningen. Regeringen kan förstå behovet av en ökad medvetenhet kring leveranskedjornas sårbarheter vid offentlig upp-handling. Det kan på sikt stärka motståndskraften och bidra till en stärkt marknad för tillförlitliga leverantörer. Regeringen anser att det samtidigt är viktigt att beakta den administrativa bördan för företag. Regeringen analyserar vidare förslagen om nya instrument för att övervaka värdekedjan, såsom den industriledda plattformen, särskilt med avseende på administrativ börda. Regeringen anser att uppgiftslämnande bör primärt ske på frivillig grund. Det är vidare viktigt att hanteringen av sådan information utformas på ett sätt som beaktar risker, säkerhetsbehov och skyddet för företags affärs- eller driftsförhållanden. Regeringen analyserar konsekvenserna av implemen-teringen av definitionen av inhemska företag. Regeringen noterar det som positivt att definitionen är bred och tar hänsyn till EU:s frihandelsavtal och andra partnerskap för halvledarsamarbetet. Regeringen har en generellt restriktiv hållning till statsstöd. Regeringen anser att förslaget inte får föregå förhandling-arna om EU:s nästa fleråriga budgetram (MFF) 2028–2034 och att utgiftsdrivande åtgärder under innevarande MFF 2021–2027 ska finansieras genom omprioriteringar i befintlig flerårig budgetram. M-, SD-, KD- och L-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringen bör verka för att innovationsupp-handling ges en tydlig och strategisk roll i genomförandet av halvledarakten 2.0. Offentlig upphandling kan bidra till att stimulera efterfrågan på europeisk halvledarteknik, påskynda kommersialiseringen av innovationer och skapa bättre förut-sättningar för svenska och europeiska startups och scaleups att nå marknaden. Vidare bör definitionen av regionala kluster förtydligas för att ta hänsyn till glesbefolkade länders särskilda förutsättningar. Befintliga nationella samarbeten bör också kunna utgöra grund för en ansökan om att bilda ett regionalt kluster. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi delar regeringens ståndpunkt gällande ambitionen att stärka den europeiska halvledarindustrin och minska strate-giska beroende. Vi anser dock att regeringen i ståndpunkten bör betona att förordningen i högre utsträckning bör säker-ställa att industrisatsningarna bidrar till EU:s klimat- och miljömål. Klimatpåverkan, energieffektivitet, vatten-användning, resurseffektivitet, minskad användning av miljöfarliga ämnen och cirkularitet bör tydligare beaktas vid urval av strategiska projekt vid offentlig finansiering. Vidare anser vi att hänsyn bör tas till såväl tillverkningens klimat- och miljöprestanda som teknikens potential att bidra till klimatomställningen. Forskning och investeringar i mer hållbara tillverkningsprocesser bör främjas. Regeringen bör också betona att förenklade tillståndsprocesser är bra, så länge de inte sker på bekostnad av miljöskydd, transparens eller berörda aktörers möjligheter till deltagande och samråd. Slutligen anser vi att formuleringen om en generellt restriktiv hållning till statsstöd bör tas bort. EU:s statsstödsregler bör möjliggöra stöd till viktiga klimatinvesteringar och en framtidsinriktad grön industristrategi. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringen tydligare bör framhålla innovations-upphandlingens strategiska betydelse i genomförandet av halvledarakten 2.0. Offentlig upphandling kan bidra till att stimulera efterfrågan på europeisk halvledarteknik, främja innovation och stärka förutsättningarna för svenska och europeiska företag att nå marknaden. Jag anser vidare att definitionen av regionala kluster bör förtydligas för att beakta glesbefolkade länders särskilda förutsättningar och möjliggöra att befintliga nationella samarbeten kan ligga till grund för bildandet av regionala kluster. Därtill anser jag att regeringen bör inta en mer kritisk hållning till kommissionens förslag om en industriledd plattform för informationsdelning inom halv-ledarvärdekedjan, eftersom det finns en risk för betydande kostnader utan motsvarande nytta. C- ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens bör vara mer kritisk i sin ståndpunkt vad gäller kommissionens förslag om att inrätta en industri-ledd plattform för informationsdelning inom halvledarvärde-kedjan. Det finns en uppenbar risk för höga kostnader och litet värde för ett sådant förslag. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 6	Stärka EU:s innovationsekosystem Utskottet överlade med regeringen, företrädd av energi- och näringsminister Ebba Busch, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2026/27:FPM:2. Energi- och näringsminister Ebba Busch redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar kommissionens förslag för att stärka konkurrenskraften genom förbättrade förutsättningar för upphandling av forskning och innovation inom inre markna-den och främjande av nyttiggörande och kommersialisering. Regeringen anser att entreprenörskap, forskning och inno-vation är viktiga faktorer för ökad produktivitet och konkur-renskraft. Förutsättningarna för forskning, innovation och kommersialisering behöver stärkas genom bl.a. förbättrad användning av immateriella tillgångar, liksom förbättrade förutsättningar för uppstartsföretag och expanderande företag att etablera sig och växa i Europa samt ökat fokus på kom-mersialisering av forskning och innovation. Förslaget från kommissionen kan bidra till att främja nyttig-görande och kommersialisering av forskning och innovation samt möjligheterna till finansiering. Förslaget kan även bidra till ökad kunskap om värdet av en strategisk hantering av immateriella tillgångar. Det är samtidigt centralt att säker-ställa att medlemsstaternas kompetens och inflytande tillvaratas i förhållande till kommissionen och EUIPO. Förenkling inklusive regelförenkling är en central del i kon-kurrenskraftsarbetet som kan förbättra förutsättningarna för en starkare tillväxt och ökad innovationsförmåga, och är fortsatt högt prioriterat av regeringen. Regeringen välkomnar ambitionen att stärka den inre mark-naden genom ökad harmonisering och gemensamma regler inom EU. Regeringen betonar samtidigt att förslaget inte bör medföra ytterligare administrativa kostnader och fullgörande-kostnader eller ökad regelbörda för företag och upphandlande myndigheter. Regeringen anser generellt att krav om europeisk preferens bör vidtas i undantagsfall och med försiktighet. Regeringen anser preliminärt att krav på europeiskt innehåll kan anses vara motiverat för att motverka strategiska högriskberoenden, där andra åtgärder bedömts som otillräckliga. Regeringen är tveksam till att en generell bestämmelse om EU-preferens gällande forskning och innovation är ändamålsenlig. Vid utformning av denna typ av bestämmelser bör påverkan på kostnadseffektivitet, industrins samlade konkurrenskraft, konkurrensen på den inre marknaden, minimerad admini-strativ börda beaktas. Regeringen anser att användandet av delegerade akter i frågor om säkerhet och vilka länder som är behöriga att delta i upp-handlingsförfaranden behöver ske i dialog med medmedlems-länderna. Regeringen understryker att innovationsstödjande myndig-heter även fortsatt måste kunna främja banbrytande inno-vation genom förkommersiell upphandling på ett effektivt sätt och att regelverket fortsatt måste vara flexibelt nog för att medge detta. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. C- ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt inte i tillräcklig utsträckning betonar betydelsen av att stärka lokala och regionala innovationsekosystem. Även om förslagets in-riktning på att förbättra de institutionella förutsättningarna och överbrygga befintliga brister är viktig, behöver detta kompletteras med åtgärder som stärker samverkan mellan små och medelstora företag, lärosäten, forskningsinstitut, inkubatorer och andra innovationsmiljöer. Jag anser därför att regeringen tydligare bör framhålla vikten av att utveckla sådana samarbeten för att bygga upp en kritisk massa av innovationskompetens och resurser som kan stärka innova-tionsförmågan och konkurrenskraften på lokal och regional nivå. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 7	Anmälan av inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes (dnr 396-2026/27, 717-2026/27 och 718-2026/27).
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 5 november 2026 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 5 november 2026 Anders Ådahl

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING				Bilaga 1 till protokoll 2026/27:6
	§ 1–4			5–8
	N	V
LEDAMÖTER
Anders Ådahl (C), ordf.	X			X
Joar Forssell (L) (L), vice ordf.	X			X
Fredrik Olovsson (S)	X			X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X			X
Monica Haider (S)	X			X
Martin Kinnunen (SD)	X			X
Mattias Jonsson (S)	X			X
Anna af Sillén (M)	X			X
Birger Lahti (V)	X			X
Richard Jomshof (SD)	X			X
Crister Carlsson (M)	X			X
Åsa Lindhagen (MP)	X			X
Camilla Brodin (KD)	X
Isak From (S)	X			X
Johnny Svedin (SD)	X			X
Daniel Vencu Öhrlund Castro (S)	X			X
Rikard Salander (MP)	X			X
SUPPLEANTER
Cilla Dahl Andersson (S)	O			O
Elise Ryder Wikén (M)	O			O
Andreas Lennkvist Manriquez (V)	O			O
Yasmine Eriksson (SD)	O			O
Rickard Nordin (C)
Edmir Mehmeti (M)	O			O
Janine Alm Ericson (MP)
Andreas Ahlqvist (SD)
Aida Birinxhiku (S)
Katarina Stenström Ros (M)
Andrea Andersson Tay (V)
Camilla Rinaldo Miller (KD)	O			X
Julia Algotsson (C)	O			O
Mats Hellhoff (SD)
Marcus Friberg (MP)
Camilla Mårtensen (L)
Per-Arne Håkansson (S)
Tomas Brandberg (SD)
Umihana Rasovic (V)
Agnes Hultén (V)
Tobias Smedberg (V)
Larry Söder (KD)
Lili André (KD)
Martin Hallander (KD)
Emma Nohrén (MP)
Lars Leijonborg (L)
Patrik Karlson (L)
Erik Nygårds (L)
Peter Söderström (S)
Liselotte Forsberg (SD)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit