Protokoll utskottssammanträde 2026/27:5

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2026/27:5

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:5
DATUM	2026-10-22
TID	10.00–12.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2026/27:4.
§ 2	Överläggning om EU-fråga Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om kommissionens förslag till förordning (EU) 2024/1787 om minskade metanutsläpp inom energisektorn vad gäller uppskjutande av vissa skyldigheter (COM(2026) 569).
§ 3	Lägesbild över Sveriges energiförsörjning Energi- och näringsminister Ebba Busch, Klimat- och näringslivsdepartementet, generaldirektör Caroline Asserup, Energimyndigheten, generaldirektör Maja Lundbäck, Affärsverket svenska kraftnät och generaldirektör Ulrika Hesslow, Energimarknadsinspektionen, lämnade information och svarade på frågor om lägesbild över Sveriges energiförsörjning.
§ 4	Förordning om framtidssäkring av elräkningar i unionen Utskottet överlade med regeringen, företrädd av statssekreterare Ulrika Hoff, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM:113. Statssekreterare Ulrika Hoff redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar kommissionens ambition att sänka energipriserna och delar dess analys att det behövs ett mer effektivt nyttjande av befintliga elnät för att begränsa kostnaderna för kundkollektivet samtidigt som EU snabbar på elektrifieringen. Det kan uppnås genom ändamålsenliga elnätstariffer men även genom en effektiv utformning av elmarknader och utbyggnad av planerbar elproduktion. Regeringen är positiv till att EU-lagstiftningen fortsatt innehåller vissa övergripande principer för utformning av elnätstariffer. Kostnadsriktighet och icke-diskriminering mellan kunder är två centrala principer, men även teknik-neutralitet. Regeringen är dock negativ till förslaget att på EU-nivå harmonisera och detaljreglera krav på utformning av nättariffer, särskilt när konsekvenser inte har utretts. För ett effektivt nätutnyttjande behöver utformningen av tariffer och intäktsramar beakta nationella, regionala och lokala förut-sättningar. Regeringen motsätter sig särskilt krav på införande av effekttariffer, sådana tariffer bör vara frivilliga att införa utifrån nationella konsekvensanalyser där kostnadseffektivitet och säkerhetsskydd kan beaktas. Regeringen är positiv till förslag som ökar handlingsutrymmet för en effektiv nationell tillämpning. Regeringen är därför positiv till ett ramverk som möjliggör prioritering av anslutningar av olika anläggningar vid nätkapacitetsbrist utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala nyttor. Även nationella säkerhetsintressen bör dock kunna beaktas vid prioriteringar. Det är också positivt att det föreslås en icke bindande ordning för möjlig hantering av spekulativa anslutningsärenden samt att de medlemsstater som vill kan använda statliga medel för att sänka kundernas kostnader för elnät, om statsstödsregler uppfylls. Regeringen motsätter sig att bestämmelser om energibeskattning införs i denna rättsakt eftersom beslut som rör energibeskattning ska fattas med enhällighet och inte kvalificerad majoritet. Skattefrågor bör behandlas i rådskons-tellationen som har ansvar för skattefrågor och med det beslutsförfarande som gäller för skattefrågor. I fråga om skatteförslaget bedömer regeringen dessutom att de föreslagna reglerna inte är förenliga med rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskaps-ramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (energiskattedirektivet). Regler som ställer krav på hur medlemsstaterna utformar sin skattelagstiftning bör vara formulerade på ett sätt som begränsar eventuella tillämpnings-problem. Regeringen stödjer ambitionen att påskynda digitaliseringen av elnäten, inklusive genom smarta mätare, om datasäkerhet säkerställs när driftdata delas mellan fler parter än idag. Regeringen anser att utgiftsdrivande åtgärder behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budget-ramen (MFF) för EU-budgeten. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt inte är tillräckligt framåtlutande när det gäller att påskynda elektrifieringen och klimatomställningen. Regeringen lägger alltför stor vikt vid utbyggnaden av planerbar elproduktion, samtidigt som betydelsen av energieffektivisering, flexibilitet och energilagring ges en undanskymd roll. Vi anser att dessa åtgärder behöver vara centrala utgångspunkter för utvecklingen av ett effektivt och hållbart elsystem. Genom att bättre utnyttja befintlig nätkapacitet och skapa förutsättningar för ökad flexibilitet kan kostnaderna begränsas samtidigt som elektrifieringen och utbyggnaden av förnybar elproduktion påskyndas. Vi anser vidare att regeringen inte tillräckligt beaktar hushållens förutsättningar vid utformningen av elnätstariffer. Effekttariffer bör vara frivilliga för hushållen och regelverket bör i stället främja flexibilitet genom ekonomiska incitament och lösningar som gör det möjligt för fler konsumenter att anpassa sin elanvändning. Det är viktigt att omställningen inte leder till oskäliga kostnader för hushåll som saknar ekonomiska möjligheter att påverka sin elförbrukning. Vi motsätter oss även regeringens begränsade syn på möjligheten att prioritera anslutningar till elnäten utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala nyttor. Sådana prioriteringar bör inte enbart vara möjliga vid nätkapacitetsbrist, utan även kunna tillämpas i andra situationer för att säkerställa att elnäten utvecklas i linje med samhällets långsiktiga behov och klimatmålen. När det gäller energibeskattning har vi principiella invändningar mot att bestämmelser på området införs genom den föreslagna rättsakten. Om sådana bestämmelser ändå kvarstår anser vi dock, till skillnad från regeringen, att möjligheten till sänkt beskattning för fossilfria anläggningar bör välkomnas som ett sätt att främja elektrifieringen och påskynda utfasningen av fossila bränslen. Vi anser också att det vid prioriteringar, liksom vid sänkt elskatt, ska gå att ställa motkrav på aktörers bidrag till utfasning av fossila bränslen, ny förnybar elproduktion, energieffektivisering och flexibilitet. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag delar regeringens uppfattning att ett effektivare nyttjande av befintliga elnät är nödvändigt för att begränsa kostnaderna för elkunderna och möjliggöra en snabbare elektrifiering. Jag anser dock att regeringen inte i tillräcklig utsträckning framhåller betydelsen av energieffektivisering, flexibilitet och energilagring som centrala delar av ett hållbart och kostnadseffektivt elsystem. Dessa åtgärder bör prioriteras tydligare, tillsammans med en utbyggnad av fossilfri elproduktion och nödvändiga investeringar i elnäten, för att säkerställa att elektrifieringen kan genomföras i den takt som klimatomställningen kräver. Jag anser vidare att regeringen bör lägga större vikt vid hur elnätstarifferna påverkar hushållens ekonomiska förutsättningar. Även om ett effektivare nätutnyttjande är angeläget måste utformningen av tarifferna ta hänsyn till att hushåll har olika möjligheter att anpassa sin elanvändning. Det är därför viktigt att regelverket inte leder till oskäliga kostnader för hushåll med begränsade ekonomiska resurser eller små möjligheter att styra sin elförbrukning. Jag anser också att regeringen inte tillräckligt betonar behovet av en aktiv och långsiktig planering av elsystemet. Energieffektivisering, smart styrning och flexibilitet kan bidra till att frigöra kapacitet i befintliga nät och begränsa kostnaderna, men behöver kombineras med investeringar i elnätsinfrastruktur och en utbyggnad av elproduktionen. Det offentliga behöver ta ett större ansvar för att säkerställa att elnäten utvecklas utifrån samhällets långsiktiga behov och att elektrifieringen kommer hela landet till del. Jag anser slutligen att regeringen tydligare bör framhålla att samhällsnytta och klimatomställning ska vara vägledande vid utvecklingen av elnäten. Möjligheten att prioritera anslutningar utifrån miljömässiga och sociala nyttor bör ges större betydelse, så att investeringar som bidrar till minskade utsläpp, stärkt industriell utveckling och en rättvis omställning inte fördröjs i onödan. C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag delar regeringens uppfattning att det behövs ett mer effektivt nyttjande av befintliga elnät för att sänka energikostnaderna och påskynda elektrifieringen. Jag anser dock att regeringen inte i tillräcklig utsträckning lyfter fram betydelsen av energieffektivisering, flexibilitet och energilagring för att åstadkomma detta. Dessa åtgärder är, tillsammans med en effektiv utformning av elmarknaderna samt utbyggnad och uppgradering av flexibel elproduktion, centrala för att stärka elsystemets effektivitet och minska kostnaderna för konsumenterna. Jag delar regeringens uppfattning att utformningen av elnätstariffer bör beakta nationella, regionala och lokala förutsättningar och att detaljerade krav på EU-nivå bör undvikas. Jag anser emellertid att regeringen tydligare bör framhålla vikten av att regelverket fokuserar på vilka resultat som ska uppnås snarare än att bestämma specifika tariffmodeller. Konsumenterna bör ges ökad valfrihet och ekonomiska incitament att bidra med flexibilitet, samtidigt som tariffstrukturerna inte får skapa onödiga hinder för elektrifieringen, exempelvis av fordonsflottan. Jag anser vidare att regeringen bör inta en mer framåtsyftande hållning när det gäller digitaliseringens och flexibilitetens möjligheter att frigöra kapacitet i elnäten. Genom att bättre tillvarata potentialen i smart styrning, energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet kan befintlig nätkapacitet användas mer effektivt, samtidigt som behovet av kostsamma nätinvesteringar begränsas. Detta är avgörande för att möjliggöra en fortsatt elektrifiering och stärka konkurrenskraften i hela landet. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Senareläggning av tillämpning av förordning om reducerade metangasutsläpp i energisektorn Utskottet överlade med regeringen, företrädd av statssekreterare Ulrika Hoff, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av överläggningspromemoria dnr 567–2026/27. Statssekreterare Ulrika Hoff redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens utgångspunkt är att metanutsläppen behöver minska i energisektorn för att det ska vara möjligt att klara 1,5-graders målet i Parisavtalet. Regeringen anser dock att en begränsad justering av metanförordningen är motiverad för att säkerställa rättssäkerhet och på kort sikt undvika risk för energibrist eller oacceptabla höga energipriser i EU. Regeringen avser ställa sig bakom en tidsbegränsad senareläggning av tillämpning av de importrelaterade bestämmelserna, företrädelsevis med ett år. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V-, C- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att det inte är motiverat att senarelägga tillämpningen av metanförordningen. För att på kort sikt minska risken för energibrist och höga energipriser i EU bör fokus i stället ligga på ökad energieffektivisering och ett minskat beroende av fossila bränslen. En senareläggning riskerar att fördröja nödvändiga utsläppsminskningar och försvaga incitamenten för omställningen. Vi anser därför att regeringen bör motsätta sig en senareläggning av bestämmelserna. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Handlingsplan för elektrifiering Utskottet överlade med regeringen, företrädd av statssekreterare Ulrika Hoff, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM:114. Statssekreterare Ulrika Hoff redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen delar kommissionens syn att elektrifieringstakten i EU behöver öka för att fasa ut fossila bränslen, stärka försörjningstryggheten och unionens konkurrenskraft, samt uppnå EU:s klimatmål. Regeringen välkomnar därför kommissionens ambition att påskynda elektrifieringen. Vissa av de föreslagna åtgärderna kan dock ifrågasättas. Regeringen är positiv till ett indikativt mål för elektrifiering på EU-nivå som ger långsiktig tydlighet för investeringar och samtidigt ger medlemsstaterna utrymme att anpassa omställningen till nationella förutsättningar. Ett indikativt elektrifieringsmål bör utformas så att det inte missgynnar andra fossilfria alternativ till fossilfri el som också bidrar till klimatomställningen och samtidigt avlastar elsystemet, t.ex. fjärrvärme. Regeringen välkomnar att handlingsplanen belyser kärnkraftens och fjärrvärmens betydelse. Flera av de lösningar som behövs för ökad elektrifiering innebär högre total energianvändning. Regeringen anser därför att EU:s mål om energieffektivitet behöver revideras för att inte sätta ett begränsande tak för energianvändningen som motverkar elektrifieringen och utfasningen av fossila bränslen. Regeringen anser vidare att ett indikativt elektrifieringsmål bör inkludera användning av el för produktion av vätgas och andra energibärare. Elektrifieringen bör fokusera på utfasningen av fossila bränslen och behovet av elektrifiering är därför störst där användningen av fossila bränslen är högst och praktiskt möjlig. Ett nytt indikativt elektrifieringsmål bör inte leda till ökad detaljreglering. Regeringen anser att energilagstiftningen efter 2030 ska fokusera på färre mål och submål än i dagens energilagstiftning, samt minskad detaljreglering av hur målen ska nås, i linje med kommissionens ambition om regelförenkling och principen om bättre lagstiftning. En ökad produktion och användning av el ställer högre krav på ett stabilt och robust elsystem. Elsystemet ska kunna leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Regeringen anser att utfasningen av fossil energi och en ökad elanvändning måste åtföljas av ökad produktion av fossilfri energi för att möjliggöra effektiv användning av elnätet och undvika ökade elpriser. Det bör därför säkerställas att resurstillräckligheten inte försämras till följd av ökad elektrifiering. Regeringen välkomnar användningen av indikatorer för att följa elektrifieringen och utvecklingen av produktionen av fossilfri energi. Indikatorerna bör vara teknikneutrala och inte öka den administrativa bördan. Indikatorer bör belysa energisystemets effektivitet, robusthet, samt fossilberoende. M-, SD-, KD- och L-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi delar regeringens uppfattning att elektrifieringen behöver påskyndas för att möjliggöra utfasningen av fossila bränslen, stärka konkurrenskraften och säkerställa en trygg energiförsörjning. Vi anser dock att regeringen inte i tillräcklig utsträckning betonar vikten av att de föreslagna målen och åtgärderna föregås av grundliga konsekvensanalyser. Det är angeläget att såväl ett nytt elektrifieringsmål som eventuella förändringar av EU:s energieffektivitetsmål analyseras utifrån deras effekter på klimatomställningen, energisystemets funktion, industrins konkurrenskraft och kostnaderna för hushåll och företag. Vi anser därför att regeringen bör verka för att konsekvensanalyser genomförs för samtliga föreslagna mål innan ställning tas till deras närmare utformning. Vi anser vidare att regeringens ståndpunkt inte tillräckligt uppmärksammar behovet av en utbyggd laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifieringen av transportsektorn, särskilt de tunga vägtransporterna. En snabbare elektrifiering förutsätter att laddinfrastrukturen byggs ut i takt med transportsektorns behov och att tillgången till tillräcklig elnätskapacitet säkerställs. Vi anser därför att regeringen tydligare bör framhålla vikten av långsiktiga och samordnade insatser för att stärka laddinfrastrukturen för tunga fordon och därigenom skapa förutsättningar för minskade utsläpp och stärkt konkurrenskraft inom transportsektorn. V- och C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi delar uppfattningen att elektrifieringstakten i EU behöver öka för att möjliggöra utfasningen av fossila bränslen. Vi anser dock att regeringen inte i tillräcklig utsträckning framhåller betydelsen av energieffektivisering, flexibilitet och energilagring för att möjliggöra en snabb och kostnadseffektiv elektrifiering. Energieffektivisering bör ses som en central del av omställningen, eftersom den kan minska kostnaderna för hushåll och företag och samtidigt frigöra resurser för elektrifiering. Vidare anser vi att ett indikativt elektrifieringsmål bör utformas så att det inte missgynnar andra hållbara alternativ till direkt elektrifiering, däribland fjärrvärme, bioenergi och biodrivmedel, som också kan bidra till utfasningen av fossila bränslen. Vi delar inte regeringen uppfattning att EU:s energieffektivitetsmål bör revideras utan att det samtidigt tydliggörs hur ambitionerna för energieffektivisering ska upprätthållas. Vi anser därför att det nuvarande målet bör ersättas med ett energiintensitetsmål med samma rättsligt bindande verkan som det befintliga målet. Vi anser också att regeringen bör inta en mer framåtlutande hållning när det gäller att tillvarata potentialen i flexibilitet, energilagring och energieffektivisering för att stärka elsystemets robusthet och begränsa kostnaderna för konsumenterna. Dessa åtgärder behöver, tillsammans med en ökad produktion av förnybar energi, utgöra centrala delar av arbetet för en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning. Vi anser slutligen att regeringen tydligare bör framhålla betydelsen av att följa upp elektrifieringen genom teknikneutrala indikatorer som belyser energisystemets effektivitet, robusthet och beroende av fossila bränslen, utan att det medför en ökad administrativ börda. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt är alltför återhållsam och inte motsvarar behovet av att snabbt påskynda elektrifieringen och utfasningen av fossila bränslen. Elektrifieringen är en central förutsättning för att EU ska kunna nå sina klimatmål och minska beroendet av fossil energi. Vi delar därför inte regeringens uppfattning att ett indikativt elektrifieringsmål är tillräckligt, utan anser att EU bör införa ett bindande mål som säkerställer en långsiktig och ambitiös utveckling. Vi anser att elektrifieringsmålet enbart ska omfatta direkt elektrifiering Regeringen bör också tydligare verka för att ambitiösa och rättsligt bindande klimat- och energimål kvarstår även för perioden efter 2030. Vi motsätter oss regeringens förslag om att revidera EU:s energieffektivitetsmål. Energieffektivisering är en grundläggande förutsättning för en snabb och kostnadseffektiv klimatomställning och bör inte ges en underordnad roll i förhållande till ökad energiproduktion. Vi anser därför att EU:s befintliga energieffektivitetsmål bör värnas och att elektrifieringen i stället bör kombineras med kraftfulla åtgärder för effektivare energianvändning, ökad flexibilitet och energilagring. Vidare anser vi att regeringen lägger alltför stor vikt vid kärnkraftens betydelse för elektrifieringen, samtidigt som behovet av en snabb utbyggnad av förnybar energi inte framhålls tillräckligt. EU:s elektrifiering bör i första hand möjliggöras genom ökade investeringar i förnybar elproduktion, energieffektivisering och ett mer flexibelt energisystem. Vi motsätter oss därför att kärnkraften ges en särskilt framträdande roll i regeringens ståndpunkt. Vi delar inte heller regeringens uppfattning att EU:s energilagstiftning efter 2030 bör inriktas på färre mål och minskad reglering. En snabb utfasning av fossila bränslen förutsätter tydliga och långsiktiga styrmedel på EU-nivå. Vi anser därför att regeringen bör verka för en mer ambitiös och bindande styrning som säkerställer att elektrifieringen, utbyggnaden av förnybar energi och energieffektiviseringen bidrar till att unionens klimatmål uppnås. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE-Energi) Statssekreterare Ulrika Hoff, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade a) återrapport från rådsmötet den 26 juni 2026 b) information inför rådsmötet den 29 oktober 2026.
§ 8	Förslag till förordning om om inrättande av en åtgärdsram för att stärka unionens innovationsekosystem och om ändring av förordning (EU) 2017/1001 (förordningen om europeisk innovation) Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag COM(2026) 567. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 9	Anmälan av inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes (dnr 396-2026/27, dnr 481-2026/27). Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för Energimarknadsinspektionen för information om elnätsföretagens intäktsramar 2020–2028.
§ 10	Överläggning om EU-frågor Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om faktapromemoriorna 2026/27:FPM2 Förordning om inrättande av en åtgärdsram för att stärka unionens innovationsekosystem samt 2026/27:FPM3 Förordning om offentliga kontrakt och koncessioner (rättsakten om offentlig upphandling).
§ 11	Inbjudningar Kanslichefen informerade om inbjudan till lunch i samband med besök av Ungerns talman den 4 november 2026. Kanslichefen informerade om inbjudan till utrikesutskottets offentliga sammanträde om kommissionens arbetsprogram för 2027 med kommissionär Jessika Roswall den 10 november 2026.
§ 12	Utskottets arbete med EU-frågor Kanslichefen informerade om utskottets arbete med EU-frågor.
§ 13	Information om sammanträdesplan samt datum för kammardebatter Kanslichefen informerade om sammanträdesplan samt datum för kammardebatter.
§ 14	Information från myndigheter m.fl. Kanslichefen informerade om inbjudan till myndigheter m.fl. för information om sin verksamhet. Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för Affärverket svenska kraftnät för informaton om förändringar i affärsverkets uppdrag.
§ 15	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 3 november 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 3 november 2026 Anders Ådahl

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING				Bilaga 1 till protokoll 2026/27:5
	§ 1–6			§ 7–15
	N	V
LEDAMÖTER
Anders Ådahl (C), ordf.	X			X
Joar Forssell (L) (L), vice ordf.	X			X
Fredrik Olovsson (S)	X			X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X			X
Monica Haider (S)	X			X
Martin Kinnunen (SD)	X			X
Mattias Jonsson (S)	X			X
Anna af Sillén (M)	X			X
Birger Lahti (V)	X			X
Richard Jomshof (SD)
Crister Carlsson (M)	X			X
Åsa Lindhagen (MP)	X			X
Camilla Brodin (KD)	X			X
Isak From (S)	X			X
Johnny Svedin (SD)	X			X
Daniel Vencu Öhrlund Castro (S)	X
Rikard Salander (MP)	X			X
SUPPLEANTER
Cilla Dahl Andersson (S)	O			X
Elise Ryder Wikén (M)	O
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Yasmine Eriksson (SD)	X			X
Rickard Nordin (C)
Alexander Rosenberg (M)
Janine Alm Ericson (MP)
Andreas Ahlqvist (SD)
Aida Birinxhiku (S)
Katarina Stenström Ros (M)
Andrea Andersson Tay (V)
Camilla Rinaldo Miller (KD)	O
Julia Algotsson (C)
Mats Hellhoff (SD)
Marcus Friberg (MP)
Camilla Mårtensen (L)
Per-Arne Håkansson (S)
Tomas Brandberg (SD)
Umihana Rasovic (V)
Agnes Hultén (V)
Tobias Smedberg (V)
Larry Söder (KD)
Lili André (KD)
Martin Hallander (KD)
Emma Nohrén (MP)
Lars Leijonborg (L)
Patrik Karlson (L)
Erik Nygårds (L)
Peter Söderström (S)
Liselotte Forsberg (SD)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit