Protokoll utskottssammanträde 2026/27:4

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2026/27:4

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:4
DATUM	2026-10-22
TID	08.00–09.20 / 09.25–10.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2027 och om ändring av förordning (EU) 2026/249 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2026) 437 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 614-2026/27). Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. V-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4. C-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 5. MP-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 6. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd 26–27 oktober 2026 Landsbygdsminister Peter Kullgren och statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdda av medarbetare vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 26–27 oktober 2026.
§ 3	Avslutat cypriotiskt och nytt irländskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade cypriotiska och det nya irländska ordförandeskapet, i de delar som berörde landsbygdsminister Peter Kullgrens ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2026/27:2 och 3.
§ 5	Kompletterande bestämmelser till EU-förordningar om kemikalier och avfall (MJU3) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:270. Ärendet bordlades.
§ 6	En mer enhetlig reglering av tillsyn och kontroll på miljöbalkens område (MJU4) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:305. Ärendet bordlades.
§ 7	Förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/1139 vad gäller förenkling och införlivandet av WTO-avtalet om fiskesubventioner Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2026) 498. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller införande av vätgas som referensbränsle för provning av en motortyp eller motorfamilj Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2026) 523 Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Utskottet behandlade frågan om yttrande till konstitutionsutskottet över uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Frågan om yttrande bordlades.
§ 10	Inbjudan från utrikesutskottet att delta i ett offentligt sammanträde om kommissionens arbetsprogram med kommissionär Jessika Roswall tisdagen den 10 november 2026 kl. 09.00-10.30 Tolv ledamöter anmälde sig till den offentliga utfrågningen om kommissionens arbetsprogram för 2027 med kommissionär Jessika Roswall tisdagen den 10 november 2026 kl. 09.00–10.30 i Förstakammarsalen.
§ 11	Inbjudan till deltagande i det tredje globala parlamentariska mötet mot hunger och undernäring 16 - 17 november 2026 i Nairobi, Kenya Utskottet beslutade att tacka nej till deltagande i konferensen.
§ 12	Riksdagens nätverk för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD Val av ledamöter att ingå i riksdagens OECD-nätverk. Frågan bordlades.
§ 13	Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp Val av ledamöter att ingå i utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Frågan bordlades.
§ 14	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 425–2026/27).
§ 15	Beslut om överläggning Utskottet beslutade att genomföra en överläggning om post 2030-ramverket, nya klimat- och energipolitiska mål, med statssekreterare Helena Dyrssen, Klimat- och näringslivsdepartementet, torsdagen den 5 november 2026.
§ 16	Nästa sammanträde Sammanträdet den 3 november 2026 ställdes in. Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 5 november 2026 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 5 november 2026 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2026/27:4

§ 1

§ 2–4

§ 5–11

§ 12

§ 13–16

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

Oskar Svärd (M), vice ordförande

X

X

X

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

O

X

X

X

X

Victoria Tiblom (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

Lars Johnsson (M)

X

X

X

X

X

Andrea Andersson Tay (V)

O

O

O

O

O

Peter Eriksson (SD)

X

X

X

X

X

Stina Larsson (C)

X

X

X

-

-

Joanna Lewerentz (M)

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

O

O

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

Tomas Brandberg (SD)

X

X

X

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

X

X

X

X

Camilla Mårtensen (L)

X

X

X

X

X

Julia Algotsson (C)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Katarina Bosetti-Kristoffersson (S)

O

O

O

O

O

Alice Landerholm (M)

Agnes Hultén (V)

X

X

X

X

X

Terje Skaarnes (SD)

O

O

O

O

O

Rickard Nordin (C)

Katarina Stenström Ros (M)

Åsa Lindhagen (MP)

Yasmine Eriksson (SD)

Marcus Fridlund (S)

X

O

O

O

O

Magdalena Hermelin (M)

O

O

O

O

O

Birger Lahti (V)

Carl-Wiktor Svensson (KD)

O

O

X

X

X

Emma Brihall (C)

O

O

O

X

X

Robin Lennartsson (SD)

Annika Hirvonen (MP)

Elin Hjelmestam (L)

Cilla Dahl Andersson (S)

Martin Kinnunen (SD)

Jennifer Merelaid Hankins (V)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Umihana Rasovic (V)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Dan Hovskär (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Elin Andersson (L)

Louise Minnhagen (L)

O

O

O

O

O

Marcus Willershausen (L)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2026/27:4

Överläggning den 22 oktober 2026 om förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2027 och om ändring av förordning (EU) 2026/249 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Regeringen anser att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen ser således positivt på att kommissionen förslag präglas av försiktighet utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd. Regeringen anser med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, och utifrån målsättningen att återuppbygga bestånden, att Sverige bör verka för restriktivt
satta fiskemöjligheter i Östersjön samt ytterligare bevarandeåtgärder (inkl. lekfredningsåtgärder) för flera av bestånden.

Regeringen anser att åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och att åtgärder inte oproportionerligt ska drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samtidigt som fiskets konkurrenskraft värnas och förblir livskraftigt.

Regeringen anser således att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala beredningsföretag, så länge lösningarna inte är ett hinder för beståndens återhämtning. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till en levande landsbygd samt livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen är således även angelägen om att bibehålla nödvändig infrastruktur kopplat till dessa näringars verksamhet och utvecklingsmöjligheter. Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2026/27:4

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2027 och om ändring av förordning (EU) 2026/249 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.

Regeringen understryker att det är en mycket allvarlig situation i Östersjön med flera hårt pressade bestånd, inte minst sillen/strömmingen. Bestånden har minskat under lång tid och måste ges möjlighet att återhämta sig. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Regeringen anser att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen anser att Sverige ska verka för mycket stor försiktighet vad gäller fisket. Regeringen ser således positivt på välkomnar således att kommissionen förslag präglas av försiktighet och att kommissionen föreslagit en lägre nivå än ICES, men anser att lägre kvoter och ytterligare åtgärder krävs utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd. Detta i syfte att bidra till att bestånden återhämtar sig till långsiktigt hållbara nivåer i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål.

Regeringen anser med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, och utifrån målsättningen att återuppbygga bestånden, att Sverige bör verka driva på för ett stopp av det storskaliga industrifisket av hårt pressade bestånd restriktivt satta fiskemöjligheter i Östersjön till förmån för det småskaliga kustnära fisket som går till humankonsumtion. Regeringen avser även verka för samt ytterligare bevarandeåtgärder (inkl. lekfredningsåtgärder) för flera av bestånden.

Regeringen anser även att fiskemöjligheterna avseende skarpsill inte bör överstiga ICES lägsta råd. Detta i syfte att skydda sillen och strömmingen samt säkerställa tillgång på föda för torsk och lax.

Regeringen ska prioritera arbetet med att säkerställa en fortsatt utflyttad trålgräns längs hela den svenska Östersjökusten genom aktiv samverkan med andra berörda länder.

Regeringen anser att lekstängningsåtgärder för sill/strömming bör placeras under vintermånaderna. Detta med anledning av att nuvarande lekstängningsperioder inte ger ett ökat skydd av kustlekande sill, då det fiske som regleras knappt bedrivs inom dessa områden och under de tidsperioder som avses. Regeringen är angelägen om att återuppbygga bestånden och anser således att den vetenskapliga rådgivningen omgående bör kompletteras med råd för återuppbyggnad, vilket kommissionen och flera andra länder ställde sig bakom 2025.

Regeringen anser att åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och att åtgärder inte oproportionerligt ska drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samtidigt som fiskets konkurrenskraft värnas och förblir livskraftigt.

Regeringen anser således att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala beredningsföretag, så länge lösningarna inte är ett hinder för beståndens återhämtning. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till en levande landsbygd samt livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen är således även angelägen om att bibehålla nödvändig infrastruktur kopplat till dessa näringars verksamhet och utvecklingsmöjligheter.

Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt.

Regeringen anser att kvoterna för laxfiske bör sättas på en lägre nivå än kommissionens förslag. Regeringen motsätter sig även en utökning av laxfiske genom kvotöverföringar eller andra arrangemang som ökar uttaget utöver kvot. Regeringen motsätter sig även återinfört långlinefiske på blandbestånd, eftersom detta riskerar att försvåra återhämtningen av svaga vilda laxbestånd och påverka uppvandringen i svenska älvar negativt.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2026/27:4

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2027 och om ändring av förordning (EU) 2026/249 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

– V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Läget för bestånden i Östersjön är alarmerande. Därför bör Sverige verka för låga kvoter för att ge fiskbestånden möjlighet att återhämta sig. Höjd bör också tas för att den nuvarande utformningen av ICES råd inte inbegriper alla nödvändiga aspekter. Det är därför bra att kommissionens förslag är överlag restriktiva men när det gäller sill/strömming i Bottniska viken hade vi velat se en ytterligare sänkning. Kommissionens förslag bör ses som ett maxtak.

Vänsterpartiet anser att det industriella blandfisket på sill och skarpsill för fiskmjöl i Östersjön måste stoppas. Ett sådant regelverk bör dock utformas på ett sådant sätt att det småskaliga, kustnära fisket kan upprätthållas. Utgångspunkten för ett hållbart fiske bör vara försiktighetsprincipen och att en ekosystemansats tillämpas.

Det industriella fisket efter skarpsill innebär att betydande mängder sill/strömming fångas som bifångst eller felrapporteras. Utan minskat skarpsillsfiske kan sillen inte skyddas. Osäkerheterna i Ices råd för skarpsill och strömming är större än för andra arter och det är därför viktigt att kvoterna hålls på en låg nivå. De kvoter som föreslås av kommissionen för skarpsill är för höga och bör sänkas.

Med hänsyn till tillståndet för torskbestånden bör Sverige verka för nollkvoter för torskbestånden. När det gäller lax ligger kommissionens förslag på en för hög nivå och bör sänkas.

De vetenskapliga råden från ICES omgärdas av osäkerheter och inbegriper inte alla nödvändiga aspekter. Vänsterpartiet vill se en förflyttning av råden från ICES från fokus på uttag till fokus på återhämtning. Regeringen bör därför verka för att uppdraget till ICES förändras så att dessa brister åtgärdas. Det är även viktigt att tidigare beslut om att inkludera storleks- och åldersfördelning i rådgivningen implementeras snarast. Regeringen bör begära specifik rådgivning från ICES gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga. Lekfredningsperioder är en bra åtgärd om de utformas rätt. Dagens utformning ger dock inte önskad effekt. För att bidra till återhämtning av bestånden bör stängningarna förläggas till den tid då det storskaliga fisket sker och pågå under en längre period.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2026/27:4

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2027 och om ändring av förordning (EU) 2026/249 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen understryker att det är en mycket allvarlig situation i Östersjön med flera hårt pressade bestånd, inte minst sillen/strömmingen. Bestånden har minskat under lång tid och måste ges möjlighet att återhämta sig. Det är väldigt oroande att EU-kommissionen föreslår ökade kvoter för sill och strömming i flera områden i Östersjön. När bestånden är svaga ska försiktighetsprincipen gälla.Östersjön behöver en verklig återhämtningsplan, inte bara årliga förhandlingar om ton och procent. De vetenskapliga råden som avgör kvoterna måste förbättras och innan dess måste förslaget på kvoter ha tillräckliga säkerhetsmarginaler. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Regeringen anser att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen ser således positivt på att kommissionen förslag präglas av försiktighet utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd. Regeringen anser med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, och utifrån målsättningen att återuppbygga bestånden, att Sverige bör verka för

restriktivt satta fiskemöjligheter i Östersjön samt ytterligare bevarandeåtgärder (inkl. lekfredningsåtgärder som bör förlängas till att gälla också tidigare på våren) för flera av bestånden.

Regeringen anser att åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och att åtgärder inte oproportionerligt ska drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samtidigt som fiskets konkurrenskraft värnas och förblir livskraftigt.

Regeringen anser således att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala beredningsföretag, så länge lösningarna inte är ett hinder för beståndens

återhämtning. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till en levande landsbygd samt livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen är således även angelägen om att bibehålla nödvändig infrastruktur kopplat till dessa näringars verksamhet och utvecklingsmöjligheter. Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt.

EU-kommissionens förslag riskerar påskynda den otrolig sorgliga utvecklingen i Östersjön. Det här området är redan hårt pressat av övergödning, miljögifter och förlust av biologisk mångfald. Det behövs ett Östersjöpaket mot övergödning, miljögifter, nedskräpning, spökredskap och otillräcklig kontroll. Kvotbeslut räcker inte ensamma för att återställa ett hav där flera bestånd är pressade. Rådet borde kräva en uppdaterad ny flerårig förvaltningsplan i Östersjön (MAP) som vi hoppas att EU-kommissionen ska leverera innan årsskiftet måste ta tag i de strukturella problem vi ser, innan vi förlorar möjligheten att vända den negativa trenden i Östersjön.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2026/27:4

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2027 och om ändring av förordning (EU) 2026/249 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten.

Regeringen anser att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen ser således positivt på att kommissionens förslag präglas av är mer försiktighet utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd, än det kvotspann som anges på den första sidan i ICES råd (Flower – Fupper) vad råd, dock är det inte tillräckligt försiktigt givet den mycket allvarliga miljösituationen i Östersjön. Även kommissionens förslag skulle innebära en drastisk ökning av fisket i Östersjön, som mot bakgrund av den allvarliga situationen, liksom kraven i CFP, Förvaltningsplanen för Östersjön och Havsmiljödirektivet, samt de osäkerheter beståndsuppskattningarna präglas av, inte kan betecknas som lämplig. Regeringen anser med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, och utifrån målsättningen att återuppbygga bestånden, att Sverige börska verka för restriktivt satta fiskemöjligheter i Östersjön, vilket innebär att kvoterna inte ska ökas i detta läge. För att klara kraven i CFP liksom i förvaltningsplanen ska fiskbestånden vara över Btrigger, och med tanke på osäkerheter i beståndsuppskattningarna och med hänsyn till försiktighetsprincipen, även en bra bit över Btrigger. I praktiken innebär detta att inte höja kvoter överlag, och i synnerhet inte på strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken. Specifikt för lax anser regeringen att kommissionens förslag är för höga, med tanke på de mycket svaga siffrorna i många älvar i årets lekvandring. Det innebär att laxkvoten behöver sänkas, fisket bör specifikt riktas till platser som inte riskerat att försvaga de olika laxbestånden. Gällande torsk anser regeringen att bifångstkvot ska sättas på ett absolut minimum, och att den nationella tilldelningen ska gå till småskaligt och kustnära fiske.

Regeringen anser också att samt ytterligare verkningsfulla bevarandeåtgärder (inkl. lekfredningsåtgärder) behövs för flera av bestånden. Utgångspunkten för ytterligare bevarandeåtgärder ska vara att dessa följer fiskemönstret på lekansamlingar och lekvandringar, för att begränsningar eller stopp av fisket ska få maximal effekt avseende lokalisering och tidpunkt. Ytterligare kunskapsunderlag gällande sådana bevarandeåtgärder ska begäras från ICES.

Regeringen anser att det är av stor vikt att ICES skyndsamt ombeds att ta fram ny, mer komplett rådgivning som utgår från en ekosystemansats och därmed inkluderar flera parametrar som exempelvis beståndens storleksfördelning, ålder, och fiskets påverkan på tillståndet för havsmiljön i stort, för att en rådgivning med återhämningsfokus ska vara på plats redan till nästa års rådgivning.

Regeringen anser att åtgärder ska vara ändamålsenliga, rundas på vetenskapliga råd och att åtgärder och inte oproportionerligt ska drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd enligt gällande krav i regelverket samtidigt som fiskets konkurrenskraft värnas och förblir livskraftigt.

Regeringen anser således att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala beredningsföretag, så länge lösningarna inte är ett hinder för beståndens återhämtning. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till en levande landsbygd samt livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen är således även angelägen om att bibehålla nödvändig infrastruktur kopplat till dessa näringars verksamhet och utvecklingsmöjligheter. Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt.