Protokoll utskottssammanträde 2026/27:3 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2026/27:3)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:3
DATUM	2026-10-13
TID	11.00 – 11.30 / 11.40 – 12.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS) Utskottet överlade med statssekreterare Helena Dyrssen, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2026) 616, COM(2026) 619 och COM(2026) 620 samt regeringens överläggningspromemoria (dnr 2542-2025/26). Statssekreterare Helena Dyrssen redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. M-, SD-, KD- och L-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2026/27:1.
§ 3	Kompletterande bestämmelser till EU-förordningar om kemikalier och avfall (MJU3) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:270. Ärendet bordlades.
§ 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 vad gäller främjande av konkurrenskraft och kostnadseffektiv avkarbonisering Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2026) 616. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller reviderade värden för värme- och bränsleriktmärkena för perioden 2026–2030 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2026) 619. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2015/757 och (EU) 2023/1805 för att förenkla och rationalisera övervakning, rapportering och verifiering och för att anpassa dem till revideringar av EU:s utsläppshandelssystem Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2026) 620. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Inkomna EU-dokument En sammanställning över EU-dokument som inkommit under perioden 3 september – 8 oktober 2026 anmäldes.
§ 8	Inbjudan till deltagande i klimatkonventionens 31:e partsmöte (COP31) Utskottet beslutade att Emma Nohrén (MP) och Carl-Wiktor Svensson (KD) representerar utskottet i regeringens delegation vid klimatkonventionens 31:e partsmöte i Antalya, Turkiet, den 9 - 20 november 2026.
§ 9	Inbjudan till deltagande i Third Global Parliamentary Summit against Hunger and Malnutrition - 16–17 november 2026 En inbjudan till deltagande i Third Global Parliamentary Summit against Hunger and Malnutrition, 16–17 november 2026, i Nairobi, Kenya anmäldes. Frågan bordlades.
§ 10	Förfrågan om att få träffa utskottet från LRF Kött En förfrågan hade inkommit från LRF Kött om att få träffa utskottet. Utskottet beslutade att inte acceptera mötesförfrågan.
§ 11	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 2689–2025/26).
§ 12	Information På förslag från Emma Nohrén (MP) beslutade utskottet att bjuda in landsbygdsminister Peter Kullgren till utskottet för att informera om utflyttning av trålgräns.
§ 13	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 22 oktober 2026 kl. 08.00. Sammanträdet den 20 oktober 2026 ställdes in.
Vid protokollet Justeras den 22 oktober 2026 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2026/27:3

§ 1–13

LEDAMÖTER

Emma Nohrén (MP), ordförande

Oskar Svärd (M), vice ordförande

Åsa Westlund (S)

Sofia Skönnbrink (S)

Victoria Tiblom (SD)

Malin Larsson (S)

Lars Johnsson (M)

Andrea Andersson Tay (V)

Peter Eriksson (SD)

Stina Larsson (C)

Joanna Lewerentz (M)

Magnus Oscarsson (KD)

Jytte Guteland (S)

Tomas Brandberg (SD)

Aida Birinxhiku (S)

Camilla Mårtensen (L)

Julia Algotsson (C)

SUPPLEANTER

Katarina Bosetti-Kristoffersson (S)

Alice Landerholm (M)

Agnes Hultén (V)

Terje Skaarnes (SD)

Rickard Nordin (C)

Katarina Stenström Ros (M)

Åsa Lindhagen (MP)

Yasmine Eriksson (SD)

Marcus Fridlund (S)

Magdalena Hermelin (M)

Nadja Awad (V)

Carl-Wiktor Svensson (KD)

Emma Brihall (C)

Robin Lennartsson (SD)

Annika Hirvonen (MP)

Elin Hjelmestam (L)

Cilla Dahl Andersson (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2026/27:3

Överläggning den 13 oktober 2026 om översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter

Regeringens ståndpunkt efter samråd med EU-nämnden:

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en översyn av EU ETS. Med en ansats att EU:s klimatmål till 2040 egentligen borde vara högre, är det viktigt att de instrument som EU har till förfogande för att nå målet verkligen leder till att målet nås eller överträffas. Regeringen anser att översynen behöver säkerställa ett ambitiöst EU ETS som effektivt och förutsägbart bidrar till att EU som helhet når klimatmålet till 2040, utan att överföra ambitionen till andra sektorer. En verkningsfull prissättning av växthusgasutsläpp är en nödvändig hörnsten för att nå målen i Parisavtalet, nå EU:s klimatmål till 2040 och klimatneutralitet 2050. Ett förutsägbart ramverk som ger långsiktiga spelregler för industrins omställning förutsätter samtidigt att utsläppsminskningstakten är teknisk och ekonomisk genomförbar. Regeringen avser verka för att utsläppshandelssystemet leder till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som systemet värnar svensk konkurrenskraft och fortsatt ska premiera medlemsstater och verksamhetsutövare som går före i klimatomställningen.

Regeringen anser att det behövs en samlad analys av hur klimatmålet till 2040 bäst kan nås, och hur bidrag till målet bör fördelas mellan EU ETS, sektorer utanför EU ETS och ökade upptag. En lägre ambition inom EU ETS innebär att en större del av 2040-målet behöver uppnås i de övriga sektorerna. EU ETS bör upprätthålla nuvarande ambitionsnivå för att inte övriga sektorer ska bära omställningen på ett oproportionerligt sätt. Det behövs också en analys av vilka kvarvarande utsläpp som kan vara särskilt svåra att få bort från industrin och andra sektorer även närmare 2040. Mot bakgrund av detta behöver kommissionen presentera sina förslag för de övriga delarna av klimatramverket till 2040 innan regeringen slutligt kan ta ställning till förslaget som helhet.

Linjära reduktionsfaktorn
Regeringen är starkt kritisk till den föreslagna kraftiga sänkningen av den nuvarande linjära reduktionsfaktorn från år 2031 och anser att den i stället bör ligga kvar oförändrad. Regeringen anser att den linjära reduktionsfaktorn bör bidra till att bibehålla tillräckliga incitament för industrins omställning, inte missgynna företag som går före i omställningen, och på ett effektivt sätt göra att EU ETS bidrar till målet om en nettominskning på 90 procent år 2040. Detta är viktigt för att säkerställa att en rimlig fördelning av bidrag mellan EU ETS, den icke-handlande sektorn samt den osäkra markanvändningssektorn.

Internationella krediter

Regeringen anser inte att internationella krediter ska kunna användas för att räkna av klimatåtaganden till 2040 inom EU ETS då det kraftigt minskar omställningstrycket. Det innebär att regeringen motsätter sig kommissionens förslag om att använda internationella krediter för att sänka den linjära reduktionsfaktorn i EU ETS. Om krediterna ska kunna tillgodoräknas, behöver kriterierna förtydligas när det gäller permanens och hur risken för dubbelräkning ska undvikas. Regeringen anser att internationella krediter bör ha hög kvalitet och hög miljöintegritet, samt att de bör motsvara additionella utsläppsminskningar. Kvalitetskraven för internationella krediter bör utgå från kraven under Parisavtalets artikel 6.4. Krediterna bör i första hand köpas från länder med ambitiösa nationellt fastställda bidrag. Regeringen är kritisk till den föreslagna finansieringen av internationella krediter genom ETS-intäkterna. Förslaget avviker från principen att EU:s intäkter och utgifter ska prövas samlat inom ramen för EU:s budget. Vidare innebär förslaget att medlemsstaternas möjlighet att själva finansiera klimatåtgärder på nationell nivå minskar.

Permanenta upptag

är tillräcklig för uppköp av upptagsenheter som motsvarar 250 miljoner ton koldioxid. Hur upptagsenheter påverkar de samlade utsläppen inom EU ETS till 2040 behöver beaktas i utformningen av den linjära reduktionsfaktorn. Ytterligare analys behöver göras av hur upptagsenheterna ska tillgodoräknas mot 2040 målet och vilket verifieringsramverk som är lämpligt att tillämpa. Regeringen anser att medlemsstater som gått före i arbetet att åstadkomma permanenta upptag inte ska missgynnas, och att redan gjorda investeringar behöver beaktas i utformningen av det centrala förvärvsprogrammet. Regeringen är kritisk till att förvärvsprogrammet breddas till att omfatta icke-permanenta naturliga upptag med hänsyn till dess inneboende osäkerheter, men analyserar möjligheten att inkludera biokol i förvärvsprogrammet.

Marknadsstabilitetsreserven (MSR)

Regeringen välkomnar kommissionens ansats att anpassa MSR till en krympande marknad för utsläppsrätter. Reserven bör samtidigt hindra att det uppstår ett alltför stort överskott av utsläppsrätter på marknaden. Regeringen ser positivt på förslaget om en gradvis frisläppning av utsläppsrätter när antalet utsläppsrätter i cirkulation faller under det lägre tröskelvärdet på 400 miljoner ton, genom att införa ett intervall mellan 300 och 400 miljoner utsläppsrätter. Sverige ser positivt på förslaget att från och med 2029 sänka tröskelvärdena för in- och utmatning och den volym utsläppsrätter som kan släppas på marknaden med fyra procent per år. Regeringen är kritisk till förslaget att sänka inmatningstakten till reserven från 2024 från 24 procent till 12 procent och anser att inmatningstakten fortsatt behöver vara 24 procent, eftersom en inmatningstakt på 12 procent riskerar att få negativa effekter på koldioxidpriset. Regeringen ser fördelar med en mer reaktiv reserv som kan hantera eventuella överskott även framöver. Regeringen anser att det är viktigt att MSR fortsatt är volymbaserad. Principen om att överskott över ett visst tröskelvärde annulleras, ibland kallad ”the Swedish proposal”, bör finnas kvar.

Regeringen noterar att reservens samlade effekt på omställningstrycket i ETS beror på hur övriga delar av ETS utformas, såsom den linjära reduktionsfaktorn och fri tilldelning. Regeringen anser därför att förhandlingarna om MSR-beslutet bör genomföras tillsammans med förhandlingar av ETS-direktivet.

Fri tilldelning

Regeringen anser att den fria tilldelningen bör fasas ut i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Det är dock viktigt att detta kombineras med kompletterande styrmedel så som gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) för att undvika koldioxidläckage. Regeringen är därför kritisk till förslaget om förlängd fri tilldelning. Regeringen ser därför behov av att stärka CBAM och dess integritet ur klimatsynpunkt. Samtidigt anser regeringen att konkurrenskraften för svenska företag som säljer till marknader utanför EU bör värnas. Regeringen ser dock positivt på kommissionens ansats att säkerställa ett fortsatt omställningstryck genom att villkora en förlängd fri tilldelning med krav på en investerings- och utsläppsminskningsplan. Förslaget behöver analyseras närmare för att undvika ett allt för administrativt betungade system samtidigt som det ger incitament till ett trovärdigt omställningstryck.

Avfallsförbränning

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en inkludering av all förbränning av kommunalt icke-farligt avfall i utsläppshandelsystemet. Regeringen vill emellertid se en snabbare infasningstakt. Regeringen är kritisk till förslaget om nationella undantag under förutsättning att vissa cirkulära mål är uppfyllda, eftersom det skulle skapa en missvisande prissättning av utsläppen inom EU och riskerar leda till att avfall transporteras mellan EU länder för att undvika prissättning. Förslaget behöver även säkerställa att inga oönskade negativa konsekvenser så som ökad deponering sker till följd av regleringen. Eftersom utsläppen från deponering är svåra att mäta, bör EU i första hand införa ett förbud mot deponering av brännbart avfall, inklusive organiskt avfall, i stället för att inkludera deponering i EU ETS.

Sjöfarten

är positiv till kommissionens förslag som syftar till att undvika koldioxidläckage och kringgående samt att åtgärder för att undvika dubbla kostnader bör införas om den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) kommer överens om en global mekanism för prissättning av utsläpp av växthusgaser. Regeringen är positiv till att förslaget främjar användningen av hållbara och fossilfria sjöfartsbränslen och utsläppsfria framdrivningstekniker.

Luftfarten

Flyget är en global företeelse, varför internationella överenskommelser och regelverk såsom CORSIA är helt centrala för att utsläppen från den internationella luftfarten minskar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen är positiv till åtgärder som minskar risken för koldioxidläckage samtidigt som det är viktigt att värna om en god tillgänglighet inom och till och från Sverige, varför konsekvenserna av en geografisk utvidgning bör analyseras vidare. Ifall flyg utanför EES inkluderas är det viktigt att verksamhetsutövare kan dra ifrån värdet av CORSIA för att undvika dubbel prissättning, och att en översyn genomförs i ljuset av utvecklingen av ambitionsnivån inom ICAO. Regeringen är även positiv till att fler utsläpp från flygresor inom EES föreslås inkluderas i EU ETS men den administrativa bördan för mindre operatörer bör minimeras. Regeringen stödjer att FEETS- mekanismen föreslås fortsätta till 2040 och breddas till att omfatta el- och hybridflyg samt att mekanismen justeras i syfte att minska höghöjdseffekter.

Exkluderingen av anläggningar som förbränner 95 procent biomassa

Regeringen är kritisk till att kommissionens förslag inte omfattar ett avskaffande av regeln om att anläggningar som använder sig av mer 95 procent biomassa ska exkluderas från utsläppshandelssystemet. Nuvarande regelverk ger anläggningar incitament att öka användningen av fossila bränslen för att undvika att uteslutas ur utsläppshandelsystemet. Regeringen anser att regeln i första hand bör strykas, eller i andra hand att anläggningar på frivillig basis ska kunna välja att delta i systemet.

Användning av auktionsintäkter samt fonder

Regeringen konstaterar att förslaget om att rikta medlemsstaternas användning av auktionsintäkter mot investeringar i omställningen av ETS sektorerna visserligen kan främja acceptansen för EU ETS. Regeringen är emellertid kritisk till förslaget eftersom det minskar medlemsstaternas möjlighet att själva disponera intäkterna. Det kan finnas andra klimatåtgärder som är mer kostnadseffektiva för medlemsstater att genomföra än investeringar i ETS-sektorn. Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter. Samtidigt anser regeringen att medlemsstater som har haft eller har en högre omställningstakt än genomsnittet i EU inte ska missgynnas. Regeringen välkomnar en förlängning av Innovationsfonden och kan acceptera en förlängning av Moderniseringsfonden. Regeringen anser att Innovationsfonden bör fördela medel baserat på excellenskriterier. Regeringen analyserar förslaget om etableringen av en ny Industriell avkarboniseringsbank i syfte att främja uppskalning av mogna tekniker för minskade utsläpp inom industrin, bland annat genom att använda klimatkontrakt. Det fortsatta arbetet bör dock säkerställa att utformningen av stödet skapar goda incitament för investeringar i omställning och inte missgynnar företag som redan har vidtagit åtgärder. Regeringen är dock kritisk till den föreslagna finansieringen via ETS-intäkter.

Riktmärken

Regeringen är kritisk till de föreslagna förändringarna av reglerna om fri tilldelning av utsläppsrätter för de värme- och bränsleriktmärken som används för att beräkna fri tilldelningen för perioden 2026–2030. Utsläppshandelssystemet bör präglas av långsiktighet, stabilitet och trovärda investeringssignaler. Regeringen anser dock att det kan finnas skäl att se över värme- och bränsleriktmärkena för perioden efter 2030 för att säkerställa att riktmärkena ger korrekta incitament för berörda aktörer att minska sina utsläpp.

Kompensation för indirekta kostnader
Regeringen är tveksam till en förlängning av nuvarande system för kompensation av indirekta kostnader eftersom systemet bidrar till att verksamhetsutövare inom EU ETS möter olika villkor i olika medlemsstater. Regeringen anser att kommissionen bör analysera och om lämpligt föreslå en lösning som möjliggör att verksamhetsutövare i EU möter samma villkor.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2026/27:3

Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Linjära reduktionsfaktorn

Regeringen är starkt kritisk till den föreslagna kraftiga sänkningen av den nuvarande linjära reduktionsfaktorn från år 2031 och anser att den i stället bör ligga kvar oförändrad. Regeringen anser att den linjära reduktionsfaktorn bör bidra till att bibehålla tillräckliga incitament för industrins omställning, inte missgynna företag som går före i omställningen, och på ett effektivt sätt göra att EU ETS bidrar till målet om en nettominskning på 90 procent år 2040. Detta är viktigt för att säkerställa att en rimlig fördelning av bidrag mellan EU ETS, den icke-handlande sektorn samt den osäkra markanvändningssektorn.

Internationella krediter

Regeringen är kritisk till den föreslagna finansieringen av internationella krediter genom ETS-

intäkterna. Förslaget avviker från principen att EU:s intäkter och utgifter ska prövas samlat inom ramen för EU:s budget. Vidare innebär förslaget att medlemsstaternas möjlighet att själva finansiera klimatåtgärder på nationell nivå minskar.

Permanenta upptag

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår ett centralt förvärvsprogram för upptagsenheter finansierat med intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Det är positivt att systemet är avgränsat till upptagsenheter med permanenta upptag från bio-CCS eller infångning direkt från atmosfären (s.k. DACCS). Regeringen bedömer att det råder stor osäkerhet om huruvida den föreslagna finansieringen är tillräcklig för uppköp av upptagsenheter som motsvarar 250 miljoner ton koldioxid. Eventuellt oanvända utsläppsrätter ska inte gå tillbaka till den generella ”utsläppsbudgeten”, utan annulleras. Hur upptagsenheter påverkar de samlade utsläppen inom EU ETS till 2040 behöver beaktas i utformningen av den linjära reduktionsfaktorn. Det är avgörande att permanenta upptag hålls utanför utsläppstaket och därmed inte påverkar den linjära reduktionsfaktorn. Ytterligare analys behöver göras av hur upptagsenheterna ska tillgodoräknas mot 2040 målet och vilket verifieringsramverk som är lämpligt att tillämpa. Regeringen anser att medlemsstater som gått före i arbetet att åstadkomma permanenta upptag inte ska missgynnas, och att redan gjorda investeringar behöver beaktas i utformningen av det centrala förvärvsprogrammet. Regeringen är kritisk till att förvärvsprogrammet i den framtida översynen kan breddas till att omfatta icke-permanenta naturliga upptag med hänsyn till dess inneboende osäkerheter, men analyserar möjligheten att inkludera biokol i förvärvsprogrammet.

Marknadsstabilitetsreserven (MSR)

Fri tilldelning

Regeringen anser att den fria tilldelningen bör fasas ut i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Det är dock viktigt att detta kombineras med kompletterande styrmedel så som gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) för att undvika koldioxidläckage. Regeringen är därför kritisk till förslaget om att förlänga den fri tilldelningen till 2038 och anser att utfasningen bör ske senast enligt nuvarande tidplan. Regeringen ser därför behov av att stärka CBAM och dess integritet ur klimatsynpunkt. Samtidigt anser regeringen att konkurrenskraften för svenska företag som säljer till marknader utanför EU bör värnas. Regeringen ser dock positivt på kommissionens ansats att säkerställa ett fortsatt omställningstryck genom att villkora en förlängd fri tilldelning med krav på en

investerings- och utsläppsminskningsplan. Förslaget behöver analyseras närmare för att undvika ett allt för administrativt betungade system samtidigt som det ger incitament till ett trovärdigt omställningstryck.

Avfallsförbränning

Sjöfarten

Regeringen välkomnar kommissionens förslag att utvidga utsläppshandelssystemet till att inkludera fartyg med en bruttodräktighet mellan 400 och 5000, men anser att även ro-ro och ro-pax skepp ska inkluderas, vilket bidrar till en minskad snedvridning av konkurrensvillkoren för sjöfarten och avser närmare analysera de undantag som föreslås. Regeringen är positiv till kommissionens förslag som syftar till att undvika koldioxidläckage och kringgående samt att åtgärder för att undvika dubbla kostnader bör införas om den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) kommer överens om en global mekanism för prissättning av utsläpp av växthusgaser. Regeringen är positiv till att förslaget främjar användningen av hållbara och fossilfria sjöfartsbränslen och utsläppsfria framdrivningstekniker.

Luftfarten

Flyget är en global företeelse, varför internationella överenskommelser och regelverk såsom CORSIA är helt centrala för att utsläppen från den internationella luftfarten minskar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. CORSIA har dock inte lyckats visa upp någon reell utsläppsminskning, och därför behöver EU gå före i sitt arbete samtidigt som förhandlingar för mer ambitiös internationell klimatpolitik inom luftfarten fortsätter. Regeringen är därför positiva till att utsläppshandelssystemet föreslås utvidgas till flyg utanför EES. Regeringen är positiv till åtgärder som minskar risken för koldioxidläckage samtidigt som det är viktigt att värna om en god tillgänglighet inom och till och från Sverige, varför konsekvenserna av en geografisk utvidgning bör analyseras vidare. Ifall flyg utanför EES inkluderas är det viktigt att verksamhetsutövare kan dra ifrån värdet av CORSIA för att undvika dubbel prissättning, och att en översyn genomförs i ljuset av utvecklingen av ambitionsnivån inom ICAO. Regeringen är även positiv till att fler utsläpp från flygresor inom EES föreslås inkluderas i EU ETS men den administrativa bördan för mindre operatörer bör minimeras. Regeringen stödjer att FEETS- mekanismen föreslås fortsätta till 2040 och breddas till att omfatta el- och hybridflyg samt att mekanismen justeras i syfte att minska höghöjdseffekter.

Exkluderingen av anläggningar som förbränner 95 procent biomassa

Regeringen är mycket kritisk till att kommissionens förslag inte omfattar ett avskaffande av regeln om att anläggningar som använder sig av mer 95 procent biomassa ska exkluderas från utsläppshandelssystemet. Nuvarande regelverk ger anläggningar incitament att öka användningen av fossila bränslen för att undvika att uteslutas ur utsläppshandelsystemet. Regeringen anser att regeln i första hand bör strykas, eller i andra hand att anläggningar på frivillig basis ska kunna välja att delta i systemet.

Användning av auktionsintäkter samt fonder

Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter. Samtidigt anser regeringen att medlemsstater som har haft eller har en högre omställningstakt än genomsnittet i EU inte ska missgynnas.

Regeringen välkomnar en förlängning av Innovationsfonden och kan acceptera en förlängning av Moderniseringsfonden. Regeringen anser att Innovationsfonden bör fördela medel baserat på excellenskriterier. Regeringen analyserar förslaget om etableringen av en ny Industriell avkarboniseringsbank i syfte att främja uppskalning av mogna tekniker för minskade utsläpp inom industrin, bland annat genom att använda klimatkontrakt. Det fortsatta arbetet bör dock säkerställa att utformningen av stödet skapar goda incitament för investeringar i omställning och inte missgynnar företag som redan har vidtagit åtgärder. Regeringen är dock kritisk till den föreslagna finansieringen via ETS-intäkter.

Riktmärken

Kompensation för indirekta kostnader

Regeringen är tveksam till en förlängning av nuvarande system för kompensation av indirekta kostnader eftersom systemet bidrar till att verksamhetsutövare inom EU ETS möter olika villkor i olika medlemsstater. Regeringen anser att kommissionen bör analysera och om lämpligt föreslå en lösning som möjliggör att verksamhetsutövare i EU möter samma villkor.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2026/27:4

M-, SD-, KD- och L-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en översyn av EU ETS. Regeringen anser att översynen behöver säkerställa ett ambitiöst EU ETS som effektivt och förutsägbart bidrar till att EU som helhet når klimatmålet till 2040. En verkningsfull prissättning av växthusgasutsläpp är en nödvändig hörnsten för att nå målen i Parisavtalet, nå EU:s klimatmål till 2040 och klimatneutralitet 2050. Ett förutsägbart ramverk som ger långsiktiga spelregler för industrins omställning förutsätter samtidigt att utsläppsminskningstakten är teknisk och ekonomisk genomförbar. Regeringen avser verka för att utsläppshandelssystemet leder till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som systemet värnar svensk konkurrenskraft och fortsatt ska premiera medlemsstater och verksamhetsutövare som går före i klimatomställningen.

Regeringen anser att det behövs en samlad analys av hur klimatmålet till 2040 bäst kan nås, och hur bidrag till målet bör fördelas mellan EU ETS, sektorer utanför EU ETS, ökade upptag och användning av internationella krediter. En lägre ambition inom EU ETS innebär att en större del av 2040-målet behöver uppnås i de övriga sektorerna. Det behövs även en analys av vilka kvarvarande utsläpp som kan vara särskilt svåra att få bort från industrin och andra sektorer även närmare 2040. Mot bakgrund av detta behöver kommissionen presentera sina förslag för de övriga delarna av klimatramverket till 2040 innan regeringen slutligt kan ta ställning till förslaget som helhet.

Linjära reduktionsfaktorn

Regeringen är kritisk till den föreslagna kraftiga sänkningen av den nuvarande linjära reduktionsfaktorn från år 2031 och anser att den i stället bör ligga kvar ungefär oförändrad åtminstone några år in på 2030-talet. Detta kan bidra till ett tillräckligt omställningstryck för industrin. Vidare anser regeringen att det är svårt att fastställa den exakta nivån på den linjära reduktionsfaktorn under den senare delen av 2030-talet utan att ha kännedom om ramverkets övriga delar som ännu inte presenterats. Regeringen anser att den linjära reduktionsfaktorn bör bidra till att bibehålla tillräckliga incitament för industrins omställning, inte missgynna företag som går före i omställningen, och på ett effektivt sätt göra att EU ETS bidrar till målet om en nettominskning på 90 procent år 2040. Detta är viktigt för att säkerställa att en rimlig fördelning av bidrag mellan EU ETS, den icke-handlande sektorn, internationella krediter, samt den osäkra markanvändningssektorn.

Internationella krediter

Regeringen anser att internationella krediter kan vara ett nödvändigt komplement för att nå 2040-målet på ett kostnadseffektivt sätt. Användningen av internationella krediter bör särskilt bidra till en rimlig börda för markanvändningssektorn och jordbruket. Regeringen anser samtidigt att användningen av internationella krediter inte bör försena omställningen av ETS-sektorerna på ett sätt som försvårar möjligheterna att nå 2040-målet och det långsiktiga målet om klimatneutralitet på ett kostnadseffektivt sätt.

Regeringen anser att internationella krediter bör ha hög kvalitet och hög miljöintegritet, samt att de bör motsvara additionella utsläppsminskningar. Kvalitetskraven för internationella krediter bör utgå från kraven under Parisavtalets artikel 6.4. Krediterna bör i första hand köpas från länder med ambitiösa nationellt fastställda bidrag.

Regeringen är kritisk till den föreslagna finansieringen av internationella krediter genom ETS-intäkterna. Förslaget strider mot principen att EU:s intäkter och utgifter ska prövas samlat inom ramen för EU budgeten. Vidare innebär förslaget att medlemsstaternas möjlighet att själva finansiera klimatåtgärder på nationell nivå minskar.

Permanenta upptag

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår ett centralt förvärvsprogram för upptagsenheter finansierat med intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Det är positivt att systemet är avgränsat till upptagsenheter med permanenta upptag från bio CCS eller infångning direkt från atmosfären (s.k. DACCS). Regeringen bedömer att det råder stor osäkerhet om huruvida den föreslagna finansieringen är tillräcklig för uppköp av upptagsenheter som motsvarar 250 miljoner ton koldioxid. Hur upptags-enheter påverkar de samlade utsläppen inom EU ETS till 2040 behöver beaktas i utformningen av den linjära reduktionsfaktorn. Ytterligare analys behöver göras av hur upptagsenheterna ska tillgodoräknas mot 2040-målet och vilket verifieringsramverk som är lämpligt att tillämpa. Regeringen anser att medlemsstater som gått före i arbetet att åstadkomma permanenta upptag inte ska missgynnas, och att redan gjorda investeringar behöver beaktas i utformningen av det centrala förvärvsprogrammet. Regeringen är kritisk till att förvärvsprogrammet breddas till att omfatta icke-permanenta naturliga upptag med hänsyn till dess inneboende osäkerheter, men analyserar möjligheten att inkludera biokol i förvärvsprogrammet.

Marknadsstabilitetsreserven (MSR) Regeringen välkomnar kommissionens ansats att anpassa MSR till en krympande marknad för utsläppsrätter. Regeringen ser positivt på förslaget om en gradvis frisläppning av utsläppsrätter när antalet utsläppsrätter i cirkulation faller under det lägre tröskelvärdet. Regeringen anser att ytterligare analys krävs för att bedöma effekterna på marknaden av förslaget att från och med 2029 sänka tröskelvärdena och den volym utsläppsrätter som kan släppas på marknaden med fyra procent per år, samt förslaget att sänka intaget till reserven från 24 till 12 procent. Regeringen noterar att reservens samlade effekt på omställningstrycket i ETS beror på hur övriga delar av ETS utformas, såsom den linjära reduktionsfaktorn och fri tilldelning. Regeringen anser därför att förhandlingarna om MSR-beslutet bör genomföras tillsammans med förhandlingar av ETS-direktivet.

Fri tilldelning

Regeringen anser att den fria tilldelningen bör fasas ut i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Det är dock viktigt att detta kombineras med kompletterande styrmedel så som gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) för att undvika koldioxidläckage. Regeringen är därför kritisk till förslaget om förlängd fri tilldelning. Samtidigt anser regeringen att konkurrenskraften för svenska företag som säljer till marknader utanför EU bör värnas. Regeringen ser dock positivt på kommissionens ansats att säkerställa ett fortsatt omställningstryck genom att villkora en förlängd fri tilldelning med krav på en investerings- och utsläppsminskningsplan. Förslaget behöver analyseras närmare för att undvika ett allt för administrativt betungade system samtidigt som det ger incitament till ett trovärdigt omställningstryck.

Avfallsförbränning

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en inkludering av all förbränning av kommunalt icke-farligt avfall i utsläppshandelsystemet. Regeringen vill emellertid se en snabbare infasningstakt. Regeringen är kritisk till förslaget om nationella undantag under förutsättning att vissa cirkulära mål är uppfyllda, eftersom det skulle skapa en missvisande prissättning av utsläppen inom EU och riskerar leda till att avfall transporteras mellan EU-länder för att undvika prissättning. Förslaget behöver även säkerställa att inga oönskade negativa konsekvenser så som ökad deponering sker till följd av regleringen. Eftersom utsläppen från deponering är svåra att mäta, bör EU i första hand införa ett förbud mot deponering av brännbart avfall, inklusive organiskt avfall, i stället för att inkludera deponering i EU ETS.

Sjöfarten

Regeringen välkomnar kommissionens förslag att utvidga utsläppshandelssystemet till att inkludera fartyg med en bruttodräktighet mellan 400 och 5 000 vilket bidrar till en minskad snedvridning av konkurrensvillkoren för sjöfarten och avser närmare analysera de undantag som föreslås. Regeringen är positiv till kommissionens förslag som syftar till att undvika koldioxidläckage och kringgående samt att åtgärder för att undvika dubbla kostnader bör införas om den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) kommer överens om en global mekanism för prissättning av utsläpp av växthusgaser. Regeringen är positiv till att förslaget främjar användningen av hållbara och fossilfria sjöfartsbränslen och utsläppsfria framdrivningstekniker.

Luftfarten

Exkluderingen av anläggningar som förbränner 95 procent biomassa

Regeringen är kritisk till att kommissionens förslag inte omfattar ett avskaffande av regeln om att anläggningar som använder sig av mer 95 procent biomassa ska exkluderas från utsläppshandelssystemet. Nuvarande regelverk ger anläggningar incitament att öka användningen av fossila bränslen för att undvika att uteslutas ur utsläppshandelsystemet och förslaget bör kompletteras med regler för att undvika detta.

Användning av auktionsintäkter samt fonder

Regeringen konstaterar att förslaget om att rikta medlemsstaternas användning av auktionsintäkter mot investeringar i omställningen av ETS-sektorerna visserligen kan främja acceptansen för EU ETS. Regeringen är emellertid kritisk till förslaget eftersom det minskar medlemsstaternas möjlighet att själva disponera intäkterna. Det kan finnas andra klimatåtgärder som är mer kostnadseffektiva för medlemsstater att genomföra än investeringar i ETS-sektorn.

Riktmärken

Kompensation för indirekta kostnader

Protokoll utskottssammanträde 2026/27:3

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Utskottens och EU-nämndens protokoll