Protokoll utskottssammanträde 2026/27:2

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2026/27:2

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:2
DATUM	2026-10-08
TID	10:00–11:10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

	Introduktion till utskottsarbetet Utskottskansliet informerade om utskottsarbetet.
	Medgivande att närvara Utskottet medgav att en tjänsteman från EU-nämndens kansli närvarade under sammanträdet.
	Förslag till EU-förordning om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 Utskottet överlade med regeringen, företrädd av statssekreterare Oscar Wåglund Söderström. Underlaget utgjordes av förslag till EU-förordning om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 (rådsdok. 8265/26) och Utbildningsdepartementets överläggningspromemoria (dnr 170-2026/27). Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det område förslaget täcker är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli, vilket även gäller beslut om finansiering. Regeringen anser att Erasmus+-programmet är en hörnsten i EU-samarbetet och att det spelar en viktig roll i att förse elever, ungdomar, studenter, idrottsaktörer och andra intressenter med relevanta kompetenser och värdefulla interkulturella erfarenheter. Regeringen välkomnar en fortsättning av Erasmusackreditering då det möjliggör långsiktighet och strategiskt arbete med internationalisering för såväl lärosäten som skolor och kommuner. Regeringen stödjer programmets övergripande ambition att främja mobilitet och samarbeten i utbildningssyfte, i utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdena samt för volontärarbete. Regeringen välkomnar att programmet även fortsättningsvis prioriterar inkludering och mångfald med särskilt fokus på deltagare med begränsade möjligheter inom samtliga områden. När det gäller förslaget om så kallade Erasmus+-stipendier stödjer regeringen att stipendierna ska prövas under innevarande programperiod för att därefter utvärderas innan de introduceras som en ny aktivitet för programkommittén att ta ställning till inför nästa programperiod 2028–2034. När det gäller programstyrningen stödjer Sverige den modell som finns i PGA som stärker medlemsstaternas inflytande genom att programkommittén ges möjlighet att fatta separata beslut om nya initiativ. Sådana åtgärder bör behandlas i särskilda arbetsprogram och inte automatiskt inkluderas i det övergripande årliga arbetsprogrammet. En sådan modell innebär att programkommittén kan ta ställning till nya satsningar var för sig. Därmed minskar risken för att genomförandet av övriga delar av programmet fördröjs eller blockeras om programkommittén väljer att motsätta sig ett enskilt nytt initiativ, vilket har varit en utmaning under innevarande programperiod. När det gäller nya tredje länder som önskar ansluta sig till programmet stödjer regeringen att dessa i första hand ska utgöras av kandidatländer till EU samt att anslutningen ytterst ska syfta till fullt deltagande i programmet. Regeringen anser att Erasmus+ i huvudsak är ett program för utbildning och att budgeten ska reflektera detta, därför ska budgetandelen som går till utbildningsområdet inte minska av andra skäl än som följd av att europeiska solidaritetskåren integreras i programmet. Därmed motsätter sig regeringen inte en viss minskning av utbildningsområdets andel till följd av ESK-integreringen. Regeringen anser att fördelningen mellan indirekta och direkta åtgärder bör ändras så att en större andel av medlen går till indirekta åtgärder än i det innevarande programmet. Detta är under förutsättning att det inte medför att medel till centrala initiativ, till exempel Europauniversiteten och Yrkeskunskapscentrum, minskar jämfört med innevarande program. Regeringen anser att Erasmus+ framtida budget ska bestå av såväl öronmärkta medel som en flexibel del. En öronmärkning för de olika områdena (utbildning, ungdom och idrott) säkerställer kontinuitet, medan en viss flexibilitet möjliggör anpassning till nya behov. Regeringen anser att finansiering inom Globala Europa (EU:s finansieringsinstrument för internationellt samarbete och utvecklingsbistånd utanför unionen) även fortsättningsvis bör kunna komplettera Erasmus+-budgeten för att stödja den internationella dimensionen i programmet. Regeringen anser att det är viktigt att stärka synergier mellan Erasmus+ och andra relevanta EU-program, särskilt europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa, Europeiska socialfonden samt nationella och regionala partnerskapsplaner. Regeringen anser att denna ambition måste åtföljas av konkreta och samstämmiga signaler till de nationella programkontoren i medlemsstaterna vad gäller genomförandet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	Utkast till rådsslutsatser om färdigheter och kompetenser för att arbeta med artificiell intelligens Utskottet överlade med regeringen, företrädd av statssekreterare Oscar Wåglund Söderström. Underlaget utgjordes av utkast till rådsslutsatser om färdigheter och kompetenser för att arbeta med artificiell intelligens (rådsdok. WK 15095/2026) och Utbildningsdepartementets överläggningspromemoria (dnr 171-2026/27). Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det europeiska utbildningsområdet är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli. Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser. SE:s inställning är att AI-utvecklingen är central för att öka den svenska och europeiska konkurrenskraften. SE anser att det är upp till varje enskild medlemsstat att på ett välavvägt sätt och med stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet integrera AI i utbildning. SE anser vidare att alla ska kunna vara digitalt inkluderade, vilket innebär att alla ska ha möjlighet att skaffa sig de grundläggande digitala färdigheter som krävs för att kunna använda digitala tjänster och verktyg, inklusive AI, i vardagen. SE anser också att digitala lärverktyg och AI ska användas på vetenskaplig grund, utifrån barns och elevers kognitiva utveckling och lärande. Eleverna ska också ges kunskaper och förståelse för både risker och möjligheter med AI och även kunna kritiskt granska det AI genererar och göra etiska överväganden vid användningen av AI. SE:s inställning är vidare att skolväsendet och högre utbildning ska rusta individer för ett arbets- och samhällsliv där digitalisering och AI ingår. Skolan ska också bidra till elevernas förmåga att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och med stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. SE anser också att det inom högre utbildning och forskning krävs fördjupad kunskap om AI, inklusive hur tekniken påverkar förutsättningarna för respektive område och kompetens för att säkerställa att AI används effektivt och etiskt. SE ser möjligheter att, utöver de kurser som erbjuds inom yrkeshögskolan, inom högre utbildning utveckla och erbjuda kortare kurser kopplade till AI för att möta det behov av fortbildning som finns inom flera branscher. SE anser vidare att utvecklandet av kompetens, inklusive kunskap och förmåga att använda AI genom livslångt lärande och kompetensutveckling, är en strategiskt viktig fråga för framtiden. SE välkomnar att lärarnas betydelse för arbetet med AI i undervisningen lyfts fram, liksom att vikten av stöd och kompetensutveckling till lärare gällande användning av AI i undervisningen betonas. Lärare behöver få kompetensutveckling och stöd inom digitalisering, bland annat om möjligheter och utmaningar med AI. SE stödjer initiativ från kommissionen som innebär stöd och verktyg och annat frivilligt samarbete med medlemsstaterna. SE stödjer utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom EU gällande AI inom utbildning. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	Utkast till rådsslutsatser om utbildning inom STEM-ämnen Utskottet överlade med regeringen, företrädd av statssekreterare Oscar Wåglund Söderström. Underlaget utgjordes av utkast till rådsslutsatser om utbildning inom STEM-ämnen (rådsdok. WK14321/2026) och Utbildningsdepartementets överläggningspromemoria (dnr 172-2026/27). Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det europeiska utbildningsområdet är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli. Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser. SE delar bedömningen att det behövs fler personer med kunskaper inom STEM för att stärka Europas konkurrenskraft och säkra innovationskapaciteten. För att säkra detta anser SE att det är viktigt att redan i tidig ålder både stimulera barns intresse för matematik, naturvetenskap och teknik och stärka deras kunskaper inom dessa områden. SE instämmer i slutsatsernas bedömning att kvinnor är underrepresenterade inom tekniska yrken. För att fler flickor och kvinnor ska utbildas inom STEM-områden och senare bli verksamma inom dessa områden på arbetsmarknaden anser SE att det är nödvändigt att i ökad utsträckning attrahera flickor och kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. SE stödjer att slutsatserna innehåller skrivningar om att även ge professionellt stöd till lärare. Alla barn och elever ska få möta utbildade och kompetenta lärare och förskollärare som har goda förutsättningar, djupa ämneskunskaper och kunskaper om inlärning, praktisk metodik och undervisning i praktiken. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-information från regeringen Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström informerade om aktuella EU-frågor: Irländska ordförandeskapets prioriteringar på utbildningsområdet hösten 2026 Förslag till paket för rättvis arbetskraftsrörlighet Underlaget utgjordes av Utbildningsdepartementets informationspromemorior (dnr 173-2026/27).
	EU-information från regeringen Statssekreterare Maria Nilsson informerade om aktuella EU-frågor: Irländska ordförandeskapets prioriteringar inom forskning och rymd hösten 2026 Rymdfrågorna i förslaget till en europeisk konkurrenskraftsfond Underlaget utgjordes av Utbildningsdepartementets informationspromemorior (dnr 174-2026/27) och rådsdokument 10625/26.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2026/27:1.
	Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes enligt bilaga 2.
	Inkomna EU-dokument En sammanställning över EU-dokument som inkommit under perioden 19 augusti – 1 oktober 2026 anmäldes.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 13 oktober 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Therése Olofsson Justeras torsdagen den 15 oktober 2026 Hawar Asaiesh

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2026/27:2

§ 1-11

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Hawar Asaiesh (V), ordförande

X

Liza-Maria Norlin (KD), vice ordförande

X

Anders Ygeman (S)

X

Josefin Malmqvist (M)

Robert Olesen (S)

X

Patrick Reslow (SD)

X

Zinaida Kajevic (S)

X

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

X

Tobias Andersson (SD)

X

Muharrem Demirok (C)

X

Anna Vedin (M)

X

Camilla Hansén (MP)

X

Samuel Pettersson (S)

X

Anders Alftberg (SD)

X

Emil Högberg (S)

X

Elin Hjelmestam (L)

X

Mohamed Abdukani (MP)

X

SUPPLEANTER

Michael Melby (S)

O

Lotta Högström (M)

X

Umihana Rasovic (V)

O

Robin Lennartsson (SD)

O

Anders Ådahl (C)

Alexander Svensson (M)

Hanna Lindqvist (MP)

Emma Altenhammar (SD)

Azadeh Rojhan (S)

Niclas Nilsson (M)

David Höglund Velasquez (V)

Mathias Bengtsson (KD)

O

Niels Paarup-Petersen (C)

Mikael Strömberg (SD)

Marcus Friberg (MP)

Lars Leijonborg (L)

Kalle Olsson (S)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit