Protokoll utskottssammanträde 2026/27:2

Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2026/27:2

RIKSDAGEN

TRAFIKUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:2
DATUM	2026-10-20
TID	11.00 – 11.30 11.35 – 12.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1 § 2 § 3 § 4 § 5 § 6 § 7 § 8 § 9 § 10 § 11 § 12 § 13 § 14 § 15 § 16 § 17

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2026/27:1. Överläggning om EU-frågor Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om COM(2026) 311 kommissionens förslag till EU-förordning om mobila satellittjänster och COM(2026) 502 kommissionens förslag till EU-förordning om moln- och AI-utveckling. Medgivande att närvara Utskottet beslutade att tjänstemän från EU-nämndens kansli får närvara vid sammanträdespunkter som gäller överläggningar och information om EU-frågor. Förslag till EU-förordning om mobila satellittjänster Utskottet överlade med regeringen, företrädd av civilminister Erik Slottner. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2026) 311 och Finansdepartementets överläggningspromemoria (dnr 428-2026/27). Civilminister Erik Slottner redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Frågan om vem som ska bestämma över användningen av frekvensbandet är principiellt viktig. Det är en begränsad resurs som används för samhällsviktig kommunikation, totalförsvar och digital infrastruktur. I dag hanteras frekvensbandet av medlemsländerna och så tycker jag att det ska fortsätta vara – det handlar om nationell rådighet. Även om satellittjänster är gränsöverskridande så är konsekvenserna av spektrumbeslut ofta nationella. Medlemsländerna är därför bättre lämpade än kommissionen att avgöra hur spektrum ska användas inom det egna territoriet. Jag tycker därför inte att tillståndsgivningen ska flyttas till EU-nivå. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Förslag till EU-förordning om moln- och AI-utveckling Utskottet överlade med regeringen, företrädd av civilminister Erik Slottner. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2026) 502 och Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM99. Civilminister Erik Slottner redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 3). S-, M-, SD-, V-, C-, KD-, MP- och L-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt bör kompletteras enligt följande: Sverige bör verka för att offentlig upphandling av moln- och AI-tjänster används som ett strategiskt verktyg för att stärka Europas digitala självständighet, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det är därför angeläget att upphandlingar också kan väga in europeiskt mervärde, försörjningstrygghet och minskade strategiska beroenden. Regelverket bör samtidigt utformas så att det främjar konkurrens och underlättar för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Förslag till EU-förordning om moln- och AI utveckling Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2026) 502. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Utskottet behandlade frågan om yttrande till konstitutionsutskottet över riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Ärendet bordlades. EU-information Kansliet informerade om aktuella EU-frågor. En sammanställning över EU-dokument som inkommit under augusti-oktober 2026 anmäldes. Uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor Utskottet beslutade att tillsätta en arbetsgrupp för utskottets arbete med uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor under innevarande valperiod. Val till OECD-nätverket i riksdagen Utskottet valde Maria Stockhaus (M) och Aylin Nouri (S) till riksdagens OECD-nätverk. Interparlamentarisk konferens om hållbar mobilitet den 2-3 november 2026 Utskottet beslutade att Maria Stockhaus (M), Patrik Jönsson (SD), Malin Östh (V) och Elin Andersson (L) deltar i den interparlamentariska konferensen om hållbar mobilitet i Aten den 2-3 november 2026. Suppleanters inträde Utskottet enades om en ordning för suppleanters inträde som innebär att en frånvarandes ledamots plats kan intas av en suppleant från ett samarbetande parti om inte någon suppleant tillhörande samma parti finns på plats. Beslut om närvaro Utskottet enades om att tjänstemän från partikanslier får närvara vid sammanträdespunkter som rör information från externa besökare, undantaget besök från regeringsföreträdare. Beslut om medgivande för namngivande tjänstemän från partikanslier att närvara ska fattas i särskild ordning vid berörda sammanträden. Bemyndigande att efterhöra regeringens bedömning i subsidiaritetsärenden Utskottet beslutade att presidiet, i förekommande fall, får efterhöra regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen enligt 10 kap. 10 § riksdagsordningen. Bemyndigande att justera protokoll inför längre uppehåll Utskottet beslutade att ordföranden, eller vice ordförande om ordföranden har förhinder, får justera utskottets protokoll vid längre upphåll i utskottets arbete. Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes (dnr 2398-2025/26, 2462-2025/26, 2472-2025/26, 2485-2025/26, 2494-2025/26, 2665-2025/26 och 118-2026/27). Nästa sammanträde

Vid protokollet Justeras den 10 november 2026 Maria Stockhaus

TRAFIKUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2026/27:2

§ 1-17

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Maria Stockhaus (M) ordförande

X

Ulrika Heie (C) vice ordf.

X

Aylin Nouri (S)

X

Kadir Kasirga (S)

X

Ann-Christine Frohm (SD)

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

Sten Bergheden (M)

X

Malin Östh (V)

Eric Palmqvist (SD)

X

Johanna Rantsi (M)

X

Annika Hirvonen (MP)

Magnus Jacobsson (KD)

X

Elias Aguirre (S)

X

Patrik Jönsson (SD)

X

Arwin Sohrabi (S)

X

Elin Andersson (L)

X

Emma Brihall (C)

X

SUPPLEANTER

Åsa Andersson (S)

O

Jennie Bergius Eriksson (M)

O

Umihana Rasovic (V)

X

Liselotte Forsberg (SD)

O

Anne-Li Sjölund (C)

Charlotte Broberg (M)

Gurgin Bakircioglu (MP)

X

Emma Altenhammar (SD)

Denis Begic (S)

Amanda Thonander (M)

Ciczie Weidby (V)

Dan Hovskär (KD)

Emmy Ahlstedt (C)

Kevin Sahlin (SD)

Ajda Asgari (MP)

Marianne Littke (L)

Anna-Belle Strömberg (S)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Carina Örgård (V)

Agnes Hultén (V)

Carl Wiktor Svensson (KD)

Mathias Bengtsson (KD)

Lili André (KD)

Åsa Lindhagen (MP)

Hanna Schölander (L)

Camilla Mårtensen (L)

Willhelm Sundman (L)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

TRAFIKUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2026/27:2

Regeringens ståndpunkt om förslag till EU-förordning om mobila satellittjänster, utdrag från Finansdepartementets överläggningspromemoria (dnr 428–2026/27):

Regeringen välkomnar ytterligare harmonisering enligt förslaget. Regeringen anser att den nuvarande europeiska spektrumförvaltningsmodellen i grunden fungerar bra.

Regeringen stödjer en stärkt strategisk planering av radiospektrumpolitiken på unionsnivå. Det är dock viktigt att den föreslagna regleringen utformas på ett sätt som gör det möjligt att beakta nationella, regionala och lokala marknadsförhållanden, t.ex. täckningsgrad i glesbefolkade områden.

Regeringen är positiv till förslaget som kan leda till goda effekter för säker statlig kommunikation liksom goda effekter för Europas konkurrenskraft och konsumenter, bland annat genom utveckling och utbredning av satellituppkoppling för vanliga mobiltelefoner.

Det är viktigt med ett transparent och tydligt tillämpningsområde för förordningen och att skillnaden mellan reglering av frekvensbandet 2 GHz MSS och andra frekvensband som är lämpliga för satellitkommunikation upprätthålls. Regeringen kommer att bevaka att förhandlingarna om det harmoniserade 2 GHz-bandet och de frekvensband som är harmoniserade under direktiv 2018/1972 hålls åtskilda.

Regeringen avser verka för en ändamålsenlig balans mellan tilldelning av frekvenser avsatta för statlig säker kommunikation och för kommersiell användning och anser att förslaget inte får äventyra den kapacitet som avsätts till statlig säker kommunikation.

Regeringen ska verka för att tredjelandsaktörer som kan bidra med spetsteknik och tjänster som annars inte tillhandahålls på den inre marknaden kan fortsätta bedriva verksamhet inom unionen.

Regeringen anser att intäkterna från avgifterna bör gå till unionens budget, i motsats till rådande förslag om att intäkterna ska gå till finansieringen av europeiska konkurrenskraftsfonden. Detta är viktigt för att inte underminera ordinarie budgetprocess samt för att värna om transparensen och flexibiliteten i unionens budget.

Regeringen kommer att verka för att medlemsstaterna ges nödvändigt inflytande i förslagets olika processer, inklusive det jämförande urvalet, unionsauktorisationen och rätten att nyttja frekvenser i 2 GHz.

Regeringen välkomnar förslagets ambition till regelförenkling, men menar att det till följd av omfattande delegering av befogenhet att utfärda regler och bestämmelser som ska preciseras i genomförandeakter finns risk för en betydande rättslig osäkerhet i och med att flera centrala delar av regelverket inte fastställs i själva förordningen utan överlåts till senare beslut. Förutsebarhet och praktisk tillämpning kan därvid komma att påverkas negativt.

Det är generellt viktigt att medlemsstaternas nationella förhållanden och nationella kompetens beaktas. Det är också av vikt att förordningen är förenlig med de brottsbekämpande myndigheternas behov, inte minst vad gäller frågor om tillgång till data. Regeringen avser verka för att medlemsstaterna kan säkerställa att nationell säkerhet, försvar och villkor för datalagring, laglig avlyssning och e-bevisning inte ska regleras genom förordningen. Regeringen avser därför att aktivt verka för att det framtida regelverket tillgodoser behovet av harmonisering, och samtidigt möjliggör ett

ändamålsenligt och proportionerligt genomförande i Sverige.

TRAFIKUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2026/27:2

Regeringens ståndpunkt om förslag till EU-förordning om moln- och AI-utveckling, utdrag från Regeringskansliets faktapromemoria (2025/26:FPM99):

Regeringen är positiv till ambitionen att stärka EU:s kapacitet, konkurrenskraft och digitala suveränitet inom moln- och AI området. Moln- och AI-teknik är av avgörande betydelse för digitaliseringen av den offentliga sektorn, för innovation i den privata sektorn samt för konkurrenskraft och välstånd i Sverige och EU. Regeringen är positiv till föresatsen att öka spridningen och användningen av AI i europeisk industri och näringsliv. Förslaget och dess konsekvenser behöver dock analyseras vidare.

Regeringen avser verka för att regler och processer utformas så att konsekvenserna är proportionerliga och inte medför större begränsningar eller kostnader än vad som är nödvändigt. Inriktningen bör vara att så långt som det är möjligt och lämpligt använda sig av befintliga regleringar, processer och strukturer. Regeringen anser att det är av central betydelse att nya regelverk utformas på ett sätt som inte missgynnar Sverige, utan som tar hänsyn till medlemsstaternas strukturella förutsättningar, exempelvis geografiska lägen, energisystem, befintlig digital infrastruktur och klimatnytta. Det är även viktigt att förslaget inte överlappar eller är i konflikt med annan EU-lagstiftning, underminerar den inre marknadens funktion, ökar regelbördan eller hämmar innovation för medlemsstater eller företag. Regelverket bör även vara teknikneutralt.

Regeringen delar bedömningen att Europas digitala konkurrenskraft och suveränitet behöver stärkas. Sverige ska ha rådighet över data och system och kunna agera självständigt och i linje med europeiska värderingar och intressen, samtidigt som fördelarna med globalt samarbete med internationella partners tillvaratas utan att öka beroenden som begränsar handlingsutrymmet i framtiden.

Regeringen delar kommissionens bedömning att en ökad förmåga inom moln- och AI-området förutsätter stärkt forskning, innovation samt fokus på uppbyggnad av ett europeiskt moln- och AI ekosystem. Detta bör ske genom förbättrade förutsättningar för forskare och näringslivsaktörer, exempelvis genom fördjupade forsknings- och innovationssamarbeten och förbättrad kapitalförsörjning, snarare än genom detaljerade operativa förslag, exempelvis om utformandet av AI-center.

Regeringen är positiv till ambitionen att öka tillgången till beräkningskapacitet inom EU. Initiativ inom detta område bör utformas så att de bidrar till utvecklingen av innovation bland europeiska forskare och företag.

Nya datacenter för moln- och AI-tjänster kräver stora mängder energi, vilket förutsätter investeringar i elnät och elproduktion. En snabb och kraftig utveckling kan leda till högre energipriser om inte elproduktionen ökar i motsvarande takt. En reglering som prioriterar och förenklar för datacenter kan leda till försämrade förutsättningar för andra etableringar, ha en negativ påverkan på elektrifieringen av industrin samt miljö och klimat. Beslut om strategiska datacenterprojekt och inrättande av accelerationszoner för datacenter måste därför föregås av analyser ur flera perspektiv.

Regeringen är preliminärt positiv till ett EU-ramverk för molntjänstleverantörer med gemensamma kriterier för olika tillitsnivåer avseende säkerhet och suveränitet. Regeringen noterar att förslaget, i likhet med regeringens molnpolicy, betonar vikten av en riskbaserad och proportionerlig ansats som tar tillvara möjligheterna med moln- och AI-tjänster och samtidigt beaktar behovet av ökat digitalt självbestämmande och cybersäkerhet.

Sverige avser att närmare analysera och bevaka hur systemet för unionsomfattande erkännanden kan påverka medlemsstaternas möjligheter att hantera säkerhets- och suveränitetsrelaterade risker kopplade till enskilda molntjänstleverantörer.

Regeringen anser att medlemsstaternas ansvar för bedömningar av säkerhetskrav för verksamheter inom exempelvis försvarsområdet och annan säkerhetskänslig verksamhet, måste värnas. Det är viktigt att kommissionens eventuella befogenheter på området är tydligt avgränsade och proportionerliga och att medlemsstaternas handlingsutrymme säkerställs.

Användning av molntjänster ställer krav på ett systematiskt och riskbaserat cybersäkerhetsarbete för att identifiera och hantera de risker som kan uppstå, exempelvis genom att säkra skyddsvärd information mot obehörig åtkomst. Det är viktigt att cybersäkerhetsperspektivet beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget.

Många digitala tjänster är samhällsviktiga och av stor betydelse för totalförsvaret. Ett starkt civilt försvar förutsätter en säker och tillförlitlig digital infrastruktur. Regeringen avser därför beakta totalförsvarets behov i det fortsatta arbetet med att analysera förslaget.

Regeringen ser en ökad användning av offentlig upphandling som en möjlighet att bidra till att innovativa lösningar utvecklas och kommersialiseras. Offentlig upphandling omgärdas dock redan av hög komplexitet genom omfattande EU-rättslig reglering, vilket får konsekvenser för effektiviteten och konkurrensen i upphandlings förfaranden. Regeringen avser arbeta för tydliga bestämmelser som är enkla att tillämpa även för små upphandlande myndigheter, och som minimerar den administrativa bördan samt förenklar för såväl svenska och europeiska företag som för upphandlande myndigheter. Det är vidare viktigt att värna de upphandlande myndigheternas handlingsutrymme när det gäller valet av tilldelningskriterier. Förslaget om tilldelningskriterier för europeiskt mervärde kräver därför fortsatt analys. Regeringen är positiv till att förslaget tar hänsyn till startupbolag och små- och medelstora företags särskilda förutsättningar.