Protokoll utskottssammanträde 2026/27:2 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2026/27:2)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:2
DATUM	2026-10-08
TID	10.00 – 11.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att närvara Utskottet beslutade att tjänstemän från EU-nämndens kansli får närvara fortsättningsvis under mandatperioden vid sammanträdespunkter som rör överläggningar och information om EU-frågor.
§ 2	Rådslutsatser inför COP17 under konventionen om biologisk mångfald (CBD) Utskottet överlade statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria (dnr 163-2026/27). Statssekreterare Daniel Westlén redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). V-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. MP-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Rådslutsatser inför COP31 under FN:s klimatkonvention (UNFCCC) Utskottet överlade med statssekreterare Helena Dyrssen, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria (dnr 163-2026/27). Statssekreterare Helena Dyrssen redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 5). M-, SD-, KD- och L-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 6. V-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 7. C-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 8. MP-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 9. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Information inför Miljöråd 12 oktober 2026 Statssekreterare Helena Dyrssen, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information inför Miljörådet den 12 oktober 2026.
§ 5	Avslutat cypriotiskt och nytt irländskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade cypriotiska och det nya irländska ordförandeskapet, i de delar som berörde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 6	Inbjudan till deltagande i konventionen om biologisk mångfalds 17:e partsmöte (COP17 CBD) Utskottet beslutade att Tomas Brandberg (SD) representerar utskottet i regeringens delegation i konventionen om biologisk mångfalds 17:e partsmöte (COP17 CBD) i Jerevan, Armenien, den 19–30 oktober 2026. Ordföranden bemyndigades att besluta om ytterligare representation av utskottet i regeringens delegation.
§ 7	Inbjudan till deltagande i klimatkonventionens 31:e partsmöte (COP31) Frågan bordlades.
§ 8	Beslut om överläggning Utskottet beslutade att begära en ny överläggning med Klimat- och näringslivsdepartementet den 13 oktober 2026 om översynen av EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 13 oktober 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 22 oktober 2026 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2026/27:2

§ 1–9

LEDAMÖTER

Emma Nohrén (MP), ordförande

Oskar Svärd (M), vice ordförande

Åsa Westlund (S)

Sofia Skönnbrink (S)

Victoria Tiblom (SD)

Malin Larsson (S)

Lars Johnsson (M)

Andrea Andersson Tay (V)

Peter Eriksson (SD)

Stina Larsson (C)

Joanna Lewerentz (M)

Magnus Oscarsson (KD)

Jytte Guteland (S)

Tomas Brandberg (SD)

Aida Birinxhiku (S)

Camilla Mårtensen (L)

Julia Algotsson (C)

SUPPLEANTER

Katarina Bosetti-Kristoffersson (S)

Alice Landerholm (M)

Agnes Hultén (V)

Terje Skaarnes (SD)

Rickard Nordin (C)

Katarina Stenström Ros (M)

Åsa Lindhagen (MP)

Yasmine Eriksson (SD)

Marcus Fridlund (S)

Magdalena Hermelin (M)

Nadja Awad (V)

Carl-Wiktor Svensson (KD)

Emma Brihall (C)

Robin Lennartsson (SD)

Annika Hirvonen (MP)

Elin Hjelmestam (L)

Cilla Dahl Andersson (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2026/27:2

Överläggning den 8 oktober 2026 om rådslutsatser inför COP17 under konventionen om biologisk mångfald (CBD)

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar ordförandeskapets förslag till rådslutsatser och kan ställa sig bakom dessa som ett övergripande förhandlingsmandat.

Regeringens bedömning är att rådslutsatserna ger tillräckliga politiska styrsignaler för att vägleda EU:s förhandlare vid CBD:s partsmöte i de centrala förhandlingsfrågorna utan att vara för styrande i detaljfrågor.

Regeringen anser att den biologiska mångfalden är grundläggande för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomin och människors välbefinnande. Regeringen verkar för att nå de målsättningar som antagits inom EU:s strategi för biologisk mångfald och Kunming–Montreal ramverket inom konventionen om biologisk mångfald. Sveriges arbete för att bidra till ramverkets mål redovisas i den nationella strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som regeringen antog i februari 2026.

Regeringen arbetar för att partsmötena med FN:s konvention om biologisk mångfald och dess protokoll ska bidra till att upprätthålla momentum för att nå målen i Kunming-Montreal-ramverket vilket innebär att partsmötet ska göra en ambitiös, transparent och vetenskapsbaserad uppföljning av Kunming-Montrealramverket som samtidigt beaktar nationella omständigheter i genomförandet. Regeringen arbetar vidare för att besluten vid partsmötena tar hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat för ett effektivt åtgärdsarbete.

Vad gäller resurser för genomförande behövs en bred resursmobilisering från alla källor där även näringslivet kan bidra med lösningar för att minska påverkan och risker genom hela värdekedjan och där svenskt bistånd bygger kapacitet, engagemang och mobiliserar kapital. Urfolk och lokala samhällen har en central roll i arbetet med att bevara och hållbart använda biologisk mångfald och regeringen verkar för att partsmötet ska kunna fatta beslut om arbetsformer för den nyligen inrättade särskilda underorganet för traditionell kunskap. Regeringen verkar för att den etablerade mekanismen för nyttodelning från användning av digital sekvensinformation om genetiska resurser (DSI) fortsatt säkerställer fri och öppen tillgång till information i offentliga sekvensdatabaser och att bidrag till den särskilda Califonden baseras på frivillighet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2025/26:2

Rådslutsatser inför COP17 under konventionen om biologisk mångfald (CBD)

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Genom Kunming-Montrealramverket finns nu mål och processer på plats som, om de uppfylls och genomförs, kan göra att vi lyckas stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Nu måste fokus läggas på genomförandet. Här krävs ökat tryck på länderna att omsätta sina åtaganden i nationell politik. Den så kallade strategi och handlingsplan som regeringen har tagit fram är tyvärr helt otillräcklig för att nå både de svenska miljömålen och de globala målen för biologisk mångfald. Således krävs en ambitionshöjning såväl från Sverige som från andra länder.

EU bör driva en stark internationell finansiering av arbetet med det globala ramverket. Finansieringen måste vara långsiktig och rättvis och miljöskadliga subventioner måste avvecklas snarast. Skarpare regler krävs för att hålla företag ansvariga för sin påverkan på naturen.

Urfolks inflytande och skydd för miljöförsvarare är av särskild vikt för genomförandet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2026/76:2

Rådslutsatser inför COP17 under konventionen om biologisk mångfald (CBD)

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att FN:s konferens om biologisk mångfald vid mötet i Jerevan, Armenien, resulterar i att det kollektiva arbetet med genomförande av Kunming-Montreal-ramverket ges de konkreta förutsättningar som krävs för att accelerera genomförandet och leverera på de gemensamma målen enligt utsatt tidsplan. Arbetet med den globala översynen visar att både genomförandetakt och ambitionsnivå är långt ifrån tillräckliga för att säkerställa att målen nås i utsatt tid. välkomnar ordförandeskapets förslag till rådslutsatser och kan ställa sig bakom dessa som ett övergripande förhandlingsmandat.

Regeringen anser att den biologiska mångfalden är grundläggande för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomin och människors välbefinnande. Regeringen verkar för att nå de målsättningar som antagits inom EU:s strategi för biologisk mångfald och Kunming–Montreal-ramverket inom konventionen om biologisk mångfald. Sveriges arbete för att bidra till ramverkets mål redovisas i den nationella strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som regeringen antog i februari 2026, och regeringen anser att de gemensamma instrument på EU-nivå för genomförande av ramverket, som restaureringslagen, ska genomföras med en hög ambitionsnivå utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.

Regeringen arbetar för att partsmötena med FN:s konvention om biologisk mångfald och dess protokoll ska bidra till att upprätthålla momentum för att nå målen i Kunming-Montreal-ramverket vilket innebär att partsmötet ska göra en ambitiös, transparent och vetenskapsbaserad uppföljning av Kunming-Montrealramverket som beaktar nationella omständigheter i genomförandet, och därmed samtidigt verkar för att säkerställa att parterna ges de finansiella möjligheter som krävs för att genomföra åtagandena, genom de beslutade finansieringsmekanismerna. Regeringen arbetar vidare för att besluten vid partsmötena tar hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat för ett effektivt åtgärdsarbete.

Det är viktigt att EU inom ramen för konventionens partsmöten agerar för en större tydlighet kring vilka konsekvenser uppföljningen av det globala ramverket behöver få för det fortsatta arbetet med att genomföra ramverket. Översynen visar tydligt att det behövs reviderade och stärkta nationella mål, kompletterande handlingsplaner, förändrade sektorsstyrmedel och nya finansieringsåtaganden, som direkt svar på den globala uppföljningen. Yerevan-processen behöver leda till en strukturerad, tidsatt uppföljning av den globala översynen. Det behövs en tydlig tidsplan för utfasningen av skadliga subventioner och de finansiella åtagandena behöver tidsättas.

Vad gäller resurser för genomförande behövs vidare en bred resursmobilisering från alla källor där även näringslivet kan bidrar med lösningar för att minska påverkan och risker genom hela värdekedjan och där svenskt bistånd bygger kapacitet, engagemang och mobiliserar kapital. Urfolk och lokala samhällen har en central roll i arbetet med att bevara och hållbart använda biologisk mångfald och regeringen verkar för att partsmötet ska kunna fatta beslut om arbetsformer för den nyligen inrättade särskilda underorganet för traditionell kunskap, och att FPIC tydligt integreras i arbetet. Regeringen verkar för att den etablerade mekanismen för nyttodelning från användning av digital sekvensinformation om genetiska resurser (DSI) fortsatt säkerställer fri och öppen tillgång till information i offentliga sekvensdatabaser, och att bidragen till den särskilda Califonden kommer in, och baseras på frivillighet. Regeringen verkar vidare för att en process konkretiseras för hur nya risker kopplade till syntetisk biologi ska upptäckas och bedömas, innan nya tillämpningar är etablerade.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2026/27:2

Överläggning den 8 oktober 2026 om rådslutsatser inför COP31 under FN:s klimatkonvention (UNFCCC)

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar den svenska inriktningen, men bör verka för att rådslutsatserna förblir koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll utsläpp av växthusgaser, speciellt de stora utsläpparna i G20.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6

till protokoll

2026/27:2

Rådslutsatser inför COP31 under FN:s klimatkonvention (UNFCCC)

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att det behövs ett ökat fokus på social rättvisa både inom och mellan länder. En rättvis klimatomställning.

Regeringen vill också se ökade ansträngningar för att fasa ut fossila bränslen och tillhörande subventioner. Världen måste påskynda omställningen bort från kol, olja och gas. Det behövs tidsbundna planer för att helt fasa ut fossila subventioner samt stoppa finansiella institutioner från att finansiera nya fossilprojekt.

Regeringen understryker vikten av att stänga gapet mellan de globala klimatbehoven och den finansiering som faktiskt ges.

Strategisk autonomi behövs. Regeringen avser därför att större fokus bör läggas på fungerande och snabbt skalbara tekniker inom exempelvis elektrifiering, biodrivmedel, energieffektivisering och andra utsläppsfria tekniker för att öka hastigheten snarare än sätta förhoppning till utveckling som ska ske i framtiden.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7

till protokoll

2026/27:2

Rådslutsatser inför COP31 under FN:s klimatkonvention (UNFCCC)

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Världen ligger fortfarande väldigt långt ifrån att begränsa den globala upphettningen enligt Parisavtalets mål. Ska vi kunna säkra en hållbar framtid för kommande generationer så måste utfasningen av fossil energi ske i betydligt snabbare takt. Det gäller i Sverige, EU och globalt. Det krävs också betydligt mer kraftfulla åtgärder för att minska metanutsläppen. Vänsterpartiet anser inte att regeringen understryker detta tillräckligt tydligt i ståndpunkten. Urholkningen av den svenska klimatpolitiken den senaste mandatperioden har skadat Sveriges internationella anseende och förtroende i frågorna.

EU bör ta på sig ledartröjan för att öka ambitionen, arbeta för lokala och vetenskapsbaserade lösningar som både minskar utsläppen och samtidigt stärker motståndskraften. Det gör man genom att driva på för åtgärder som ger kraftiga utsläppsminskningar, ökar kolsänkan och stärker motståndskraften genom att skydda och återställa ekosystemen.

Nivån på klimatfinansieringen behöver öka då den idag ligger långt under den nivå som krävs för att låginkomstländer ska kunna genomföra en hållbar och rättvis klimatomställning. Här behöver rika länder ta ett betydligt större ansvar. Det är viktigt att främja en rättvis och inkluderande omställning och anpassning så att inte fokuset på utsläppsminskningar sker på bekostnad av sämre levnadsvillkor för dem som drabbas hårdast. EU måste driva på omställningen till en hållbar och rättvis global ekonomi som verkar inom de planetära gränserna och samtidigt främjar mänskligt välbefinnande.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 8

till protokoll

2026/27:2

Rådslutsatser inför COP31 under FN:s klimatkonvention (UNFCCC)

C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom rådslutsatserna som

generellt reflekterar den svenska inriktningen, men bör verka för att

rådslutsatserna förblir koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med

tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög

ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter,

brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna

omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala

klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll utsläpp av

växthusgaser, speciellt de stora utsläpparna i G20.

Regeringen anser att COP31 bör leverera ett utfall som bidrar till stärkt och

påskyndat genomförande av de nationella klimatplanerna. Så långt som

möjligt bör framsteg och brister i genomförande återspeglas i utfallet från

COP31 liksom inom ramen för internationella klimatinitiativ. Brett undertecknade initiativ som initiativ såsom ”Global Renewables and Energy Efficiency Pledge” bör följas upp tydligare och fler länder bör uppmuntras att ansluta sig.

Regeringen vill också se ökade ansträngningar för att fasa ut fossila bränslen och tillhörande fossila subventioner. Vidare behöver stödet till de länder som drabbas värst öka, exempelvis genom ökat klimatbistånd som också mobiliserar privat kapital.

Regeringen anser också att det behövs ett ökat fokus på social rättvisa både inom och mellan länder i klimatomställningen för att tillgången på ren energi och klimatsmart teknik inte ska bli en fråga om inkomst och geografi. Regeringen anser slutligen att större fokus bör läggas på fungerande och snabbt skalbara tekniker inom exempelvis elektrifiering, biodrivmedel, energieffektivisering och andra utsläppsfria tekniker för att öka hastigheten, snarare än att sätta förhoppningar till utveckling som skall ske i framtiden.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 9

till protokoll

2026/27:2

Rådslutsatser inför COP31 under FN:s klimatkonvention (UNFCCC)

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom rådslutsatserna om generellt reflekterar den svenska inriktningen men verka för att rådslutsatserna blir mer koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en höjd ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt). Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll utsläpp av växthusgaser, speciellt de stora utsläpparna i G20.

Regeringen anser att COP31 bör leverera ett utfall som bidrar till stärkt och påskyndat genomförande av de nationella klimatplanerna. Så långt som möjligt bör framsteg och brister i genomförande återspeglas i utfallet från COP31 liksom inom ramen för internationella klimatinitiativ. EU bör verka för att den andra globala översynen får ett tydligt genomförandefokus, där identifiering av genomförandegap leder till konkret uppföljning.

EU bör vara mycket tydligare i frågan om att öka klimatfinansiering. Slutsatserna om internationell klimatfinansiering som antogs 9 oktober är otillräckliga. För att bygga förtroende i klimatförhandlingarna och upprätthålla EU:s ledarroll bör rådet och medlemsstaterna anta tydliga åtaganden om ökad klimatfinansiering, stärkt stöd till förluster och skador, och en större betoning på bidragsfinansiering, särskilt till de länder som drabbas värst av klimatförändringarnas konsekvenser. Det bör tydligare framgå hur EU och medlemsstaterna kommer att bidra med sin rättvisa andel av det nya globala finansieringsmålet, inklusive hur åtagandet om tredubblad anpassningsfinansiering ska uppnås. Även offentlig klimatfinansiering behöver öka.

Därutöver anser regeringen att slutsatserna bör innehålla tydliga skrivningar om behovet av en snabb utfasning av fossila subventioner samt åtgärder som styr offentlig och privat finansiering bort från fossil expansion, i linje med Parisavtalets artikel 2.1.c, samt ökade ansträngningar för utfasningen av fossila bränslen. Rådslutsatserna bör tydligt stödja att COP31 omsätter beslutet om en rättvis, ordnad och skyndsam övergång bort från fossila bränslen i konkreta och tidsatta nationella färdplaner för utfasning av kol, olja och gas. Även EU bör ta fram en färdplan för utfasning av fossila bränslen i linje med 1,5-gradersmålet.

Regeringen anser även att rådslutsatserna bör spegla en högre ambitionsnivå när det gäller energieffektivisering och minskade utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, i synnerhet metanutsläpp, till 2030, i linje med Parisavtalet.

Gällande eventuella beslut om mål för elektrifiering betonar regeringen att EU bör driva på för att ett sådant beslut följer en inriktning baserad på utbyggnad av mer förnybar energi, förstärkning av elnät, ökad lagringskapacitet och energieffektivisering, på ett sätt som påskyndar utfasningen av fossila bränslen.

Vidare bör rådslutsatserna tydligt erkänna behovet av minskad resursanvändning, återvändning, reparation och förebyggande av avfall som viktiga klimatåtgärder.

Slutligen anser regeringen att rådslutsatserna bör tydligare försvara civilsamhällets utrymme och deltagande och ett rättighetsbaserat klimatarbete. EU bör även verka för ökad transparens och motverka otillbörligt inflytande från högutsläppande aktörer i klimatförhandlingarna.

Protokoll utskottssammanträde 2026/27:2

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Utskottens och EU-nämndens protokoll