Protokoll utskottssammanträde 2025/26:7

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:7

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:7
DATUM	2025-10-23
TID	10.00–10.22
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:6.
§ 2	Grundläggande bestämmelser för en övergripande EU-fond under delad förvaltning Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdd av medarbetare Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM10. Statssekreterare Daniel Liljeberg, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: […] När det gäller kommissionens förslag om ett grundläggande regelverk för EU-fonderna med nationella kuvert ser regeringen att en enklare struktur och färre program kan ge medlemsstaterna bättre förutsättningar att hantera olika nationella och regionala utmaningar, samtidigt som möjligheten att flytta medel mellan åtgärder vid behov underlättas. Förslaget till regelverk är över lag mindre detaljstyrt vilket har potential att leda till förenkling för stödmottagare och genomförandemyndigheter förutsatt att ansatsen bibehålls i kommande sekundärlagstiftning och riktlinjer från kommissionen etcetera Kravet på reformer i medlemsstaterna har potential att bidra till att EU-medlen kan ge positiva strukturella effekter. Det är viktigt att regelverket främjar innovativa insatser till exempel vid utformningen av mål och indikatorer. De olika krisinstrumenten och kravet på medlemsstaterna att hålla inne medel (25 procent) tills halvtidsöversynen liksom EU-faciliteten behöver analyseras vidare. Regeringen är i princip för en ny genomförandemodell som bygger på prestationsbaserad budgetering. Den kan ha flera fördelar vad avser fokus på resultat och måluppfyllnad. Det kräver dock att modellen utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder, liksom att modellen dels respekterar finanspolitisk autonomi, dels blir proportionerlig i den grad den binder medlemsstater i förhållande till beroendet av EU-medel. Regeringen värnar viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och strikta återtaganderegler då de bidrar till nationellt och regionalt ägarskap av insatserna liksom till ett effektivt genomförande. Regeringen är emot ny gemensam upplåning inklusive förslaget om policylån inom nationella och regionala partnerskapsplaner (Catalyst Europe). Regeringen anser inte att sådana lån vore förenliga med hållbara statsfinanser eller upprätthållandet av ändamålsenliga incitament för detta ändamål. Gemensam upplåning ökar riskexponeringen, skjuter betalningsansvar på framtida generationer och begränsar det finanspolitiska manöverutrymmet. Regeringen välkomnar att insatserna enligt ramförordningen i högre utsträckning ska riktas mot utbyggnaden av gränsöverskridande militär mobilitet, kritisk infrastruktur och beredskap samt stödja kommissionens förslag om ett utgiftsmål för klimat- och miljöåtgärder. Regeringen välkomnar vidare satsningar på migration, säkerhet och i synnerhet Europol. Regeringen vill samtidigt se ett tydligt fokus på konkurrenskraft i EU och att synergier med insatser inom pelare 2, såsom Konkurrenskraftsfonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) samt Horisont Europa säkerställs. Regeringen välkomnar kommissionens förslag om att EU-medel är villkorade av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Enskildheter i det föreslagna systemet behöver analyseras på djupet och dess effektivitet bör säkerställas. Sammantaget är regeringens preliminära bedömning att det föreslagna regelverket innebär nya möjligheter att genomföra reformer och investeringar för att hantera nationella, regionala och territoriella utmaningar liksom förenkling för stödmottagare och genomförandemyndigheter. Det behövs dock ytterligare information och analys för att avgöra om kommissionens förslag uppnår dessa mål. De föreslagna förändringarna är omfattande vilket innebär att ståndpunkterna kommer att utvecklas och uppdateras allteftersom analysen förfinas. Ståndpunkterna kommer också behöva uppdateras i förhållande till utvecklingen av förhandlingarna. […] Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att klimatomställningen behöver ligga till grund för Europas konkurrenskraft, som ett sätt att stärka näringslivets konkurrenskraft och främja nya innovationssystem. Vidare bör Europas behov av klimatomställning och utfasning av det fossila tydliggöras bättre i regeringens ståndpunkt. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 3	Förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdd av medarbetare Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM11. Statssekreterare Daniel Liljeberg, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3. Regeringens ståndpunkter avseende kommissionens förslag till förordning med grundläggande bestämmelser för en övergripande EU-fond under delad förvaltning behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM10. Regeringen anser att det är positivt att ERUF och sammanhållningsfonden föreslås stödja insatser för att minska regionala obalanser i unionen och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och främja europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Regeringen anser att den största delen av resurserna bör gå till de minst utvecklade regionerna. Statusen för de glesbefolkade regionerna i anslutningsprotokollet är en viktig prioritet för Sverige. Regeringen välkomnar att dessa områden specifikt omnämns i förslaget men är kritisk till att den särskilda budgetposten för de glesbefolkade regionerna inte återfinns i kommissionens förslag. Regeringens utgångspunkt är vidare att insatserna bör inriktas mot konkurrenskraft, innovation samt grön och digital omställning för att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning och minskade regionala skillnader i EU. Regeringen välkomnar att insatserna enligt ramförordningen i högre utsträckning ska riktas mot utbyggnaden av gränsöverskridande militär mobilitet, kritisk infrastruktur och beredskap. Det är viktigt att regelverket för ERUF och SF främjar innovativa insatser och konkurrenskraft. Exempelvis bör mål och indikatorer vara teknikneutrala. Det gränsöverskridande samarbetet (Interreg) har enligt regeringen ett genuint europeiskt mervärde genom att möjliggöra gemensamma utvecklingsprojekt över nationsgränserna. Regeringen välkomnar att kommissionens förslaget omfattar samtliga typer av samarbeten (gränsregionalt samarbete inklusive maritima gränsregioner, transnationellt samarbete, interregionalt samarbete och samarbete i de yttersta randområdena). Samarbete i maritima gränsregioner är en viktig prioritet för Sverige som regeringen kommer bevaka. Regeringen önskar se förtydliganden från EU-kommissionen om den roll som de makroregionala strategierna väntas spela inom ramen för Interreg-samarbetet framöver. Regeringen är i princip positiv till en ny genomförandemodell som bygger på prestationsbaserad budgetering. Prestationsbaserad budgetering och genomförande kan ha flera fördelar vad avser fokus på resultat och måluppfyllnad. Det kräver dock att modellen utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder samtidigt som EU:s finansiella intressen skyddas. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 4	Regelverket för framtidens el- och gasnät (NU10) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:26 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Kommissionens arbetsprogram 2026 Utskottet behandlade fråga om yttrande till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram 2026. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 6	Anmälan av inkommen skrivelse Inkommen skrivelse anmäldes (dnr 91–2025/26).
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 6 november 2025 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 6 november 2025 Tobias Andersson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING						Bilaga 1 till protokoll 2025/26:7
	§ 1–3			§ 4		§ 5–7
	N	V		N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X			X		X
Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.	X			O		X
Fredrik Olovsson (S)	X			X		X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X			X		X
Monica Haider (S)	X			X		X
Josef Fransson (SD)
Mattias Jonsson (S)	X			X		X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X			X		X
Marianne Fundahn (S)
Eric Palmqvist (SD)	X			X		X
Isak From (S)	X			X		X
Kjell Jansson (M)	X			X		X
Birger Lahti (V)	X			X		X
Camilla Brodin (KD)
Johnny Svedin (SD)	X			X		X
Katarina Luhr (MP)	X			X		X
Louise Eklund (L)	X			X		X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)	O			O		O
Aida Birinxhiku (S)
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)	X			X		X
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)
Lili André (KD)	X			X		X
Rickard Nordin (C)	O			X		O
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Anders Ådahl (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
Anette Rangdag (SD)	X			X		X
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit