Protokoll utskottssammanträde 2025/26:7

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2025/26:7

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:7
DATUM	2025-10-16
TID	08.00–09.20 09.25–09.35 10.15–10.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Rådslutsatser inför COP 30 Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria (dnr 121-2025/26) och kommenterad dagordning – REV daterad 2025-10-13. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Rådslutsatser om EU:s strategi för vattenresiliens Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria (dnr 121-2025/26) och kommenterad dagordning – REV daterad 2025-10-13. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4). V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Miljöråd 21 oktober 2025 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information inför Miljörådet den 21 oktober 2025.
§ 4	Avslutat polskt och nytt danskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade polska och det nya danska ordförandeskapet, i de delar som det berörde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 5	Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om batterier (MJU4) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:194. Ärendet bordlades.
§ 6	Straff för överträdelser av EU:s nya förordningar om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen (MJU5) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:13 Ärendet bordlades.
§ 7	Budgetpropositionen för 2026 Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2025/26:1 och motioner, när det gäller utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23. Frågan bordlades.
§ 8	Höständringsbudget för 2025 Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2025/26:2 när det gäller utgiftsområdena 20 och 23. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 9	Eventuellt extrainsatt Miljöråd 4 november 2025 Utskottet beslutade att inhämta skriftlig information inför ett eventuellt extrainsatt Miljöråd den 4 november 2025.
§ 10	Nästa sammanträde Sammanträdet den 21 oktober 2025 ställdes in. Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 23 oktober 2025 kl. 08.00.
§ 11	Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av förordning (EU) 2025/202 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 458 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 125-2025/26). Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 6). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 7. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Vid protokollet Justeras den 23 oktober 2025 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2025/26:7

§ 1

§ 2-3

§ 4

§ 5-10

§ 11

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

Vakant (S)

-

-

-

-

-

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

O

-

-

O

Kajsa Fredholm (V)

X

O

-

-

-

Stina Larsson (C)

X

X

X

X

O

Victoria Tiblom (SD)

X

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

X

X

Joanna Lewerentz (M)

X

X

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

O

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

Helena Lindahl (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Roland Utbult (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

O

O

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:7

Överläggning den 16 oktober 2025 om rådslutsatser inför COP 30

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter. Slutsatserna bör fortsatt vara koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:7

Rådslutsatser inför COP 30

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen verkar för att EU ska åta sig ett bindande utsläppsmål i EU om minst 95 procents minskning av klimatutsläppen till 2040.

Regeringen avser trots detta ställa sig bakom rådsslutsatserna eftersom det ökar chanserna till fortsatt svensk påverkan på EU:s agerande i klimatfrågan inför COP.  kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter. Slutsatserna bör fortsatt vara koncisa och kärnfulla,

där budskap framgår med tydlighet. 

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20 och andra länder som både nu och historiskt bidragit med stora utsläpp. 

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att det är beklagligt att hela processen med att besluta om EU:s 2040-mål har blivit försenad samt att det försenar arbetet med att besluta om EU:s samlade ståndpunkt inför COP30.

Världen ligger fortfarande väldigt långt ifrån att begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalets mål.

Ska vi kunna säkra en hållbar framtid för kommande generationer så måste utfasningen av fossil energi ske i betydligt snabbare takt. Det gäller i Sverige, EU och globalt.

Vänsterpartiet anser att regeringen kunde vara skarpare i sina formuleringar i den svenska ståndpunkten.

EU bör ta på sig ledartröjan under COP30 för att öka ambitionen, arbeta för lokala och vetenskapsbaserade lösningar som både minskar utsläppen och samtidigt stärker motståndskraften.

Det gör man genom att driva på för åtgärder som ger kraftiga utsläppsminskningar, ökar kolsänkan och stärker motståndskraften genom att skydda och återställa ekosystemen.
Nivån på klimatfinansieringen behöver öka då den idag ligger långt under den nivå som krävs för att låginkomstländer ska kunna genomföra en hållbar och rättvis klimatomställning.

Det är viktigt att främja en rättvis och inkluderande omställning och anpassning så att inte fokuset på utsläppsminskningar sker på bekostnad av sämre levnadsvillkor för dem som drabbas hårdast.

Och sist men inte minst bör EU driva på för att ställa om till en hållbar och rättvis global ekonomi som verkar inom de planetära gränserna och samtidigt främjar mänskligt välbefinnande.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter. Slutsatserna bör fortsatt vara koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxtskapar för möjligheter för konkurrenskraften och tillväxten, kopplat till teknologiutveckling och nya arbetstillfällen, speciellt för svenska och europeiska företag. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter. Sverige ska arbeta för ett mål om minst 95 procents utsläppsminskningar inom EU till 2040 där det årliga upptaget av koldioxid i kolsänkor är större än de kvarvarande utsläppen, en rättvis och inkluderande omställning och konkreta åtgärder som tar oss hela vägen till netto-noll. Slutsatserna bör fortsatt vara koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för välfärd, hälsa och konkurrenskraft. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, de stora utsläpparna i G20 de stora utsläpparna i G20 och länder med historiskt och nuvarande höga utsläpp har ett särskilt ansvar att höja takten. Regeringen välkomnar särskilt skrivningar om klimatkrisens kopplingar till förlust av biologisk mångfald, föroreningar samt land-, vatten- och havförstörelse. Regeringen anser att EU bör verka för skarpare skrivningar om att fasa ut fossila subventioner och ett slutdatum för användningen av fossila bränslen.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2025/26:7

Överläggning den 16 oktober 2025 om EU:s strategi för vattenresiliens

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer rådslutsatserna.

Regeringen konstaterar att Sverige fått med alla åtgärdsområden som lyfts i förhandlingarna om rådslutsatserna och är därmed nöjd med resultatet.

I rådslutsatserna betonas vikten av ett källa-till-hav-perspektiv och av samarbete kring gemensamma vattenresurser, för att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder för att motverka effekter av klimatförändringar och för ökad krisberedskap, samtidigt som nationella skillnader och förutsättningar ska beaktas. Kommissionens rekommendation om vatteneffektivitet först välkomnas. Behovet av att åtgärda och förebygga utsläpp av vattenföroreningar, som näringsämnen och PFAS, understryks särskilt.

I rådslutsatserna lyfts konkurrenskraft, genomförandet av befintlig EU-vattenlagstiftning, regelförenkling och minskning av administrativa bördor fram som viktiga förutsättningarna för en starkare tillväxt, ökad innovationsförmåga och livsmedelssäkerhet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2025/26:7

Rådslutsatser om EU:s strategi för vattenresiliens

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att strategin för vattenresiliens innehåller många viktiga frågor och pekar ut en positiv riktning. Tyvärr saknas bindande åtaganden och tydlig styrning mot målen i strategin. Utan bindande regler riskerar strategin att bara bli tomma ord och därför anser vi att regeringen bör arbeta för att skärpa strategin i detta avseende. Vänsterpartiet anser också att revidering av lagstiftning för minskad regelbörda inte får leda till lägre miljökrav.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen stödjer rådslutsatserna.

Regeringen konstaterar att Sverige fått med alla åtgärdsområden som lyfts i förhandlingarna om rådslutsatserna och är därmed nöjd med resultatet.

I rådslutsatserna betonas vikten av ett källa-till-hav-perspektiv och av samarbete kring gemensamma vattenresurser, för att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder för att motverka effekter av klimatförändringar och för ökad krisberedskap, samtidigt som nationella skillnader och förutsättningar ska beaktas. Kommissionens rekommendation om vatteneffektivitet först välkomnas. Behovet av att åtgärda, och förebygga och fasa ut utsläpp av vattenföroreningar, som näringsämnen och PFAS, understryks särskilt.

I rådslutsatserna lyfts konkurrenskraft, genomförandet av befintlig EU vattenlagstiftning, regelförenkling och minskning av administrativa bördor fram som viktiga förutsättningarna för en starkare tillväxt, ökad innovationsförmåga och livsmedelssäkerhet.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen konstaterar att Sverige fått med alla åtgärdsområden som lyfts i förhandlingarna om rådslutsatserna och är därmed nöjd med resultatet. Men saknar en tydlig definition av vattenresiliens som kopplar till vattendirektivets krav på god ekologisk och kemisk status, och därmed även hanterar knapphet (scarcity), föroreningar, översvämningar i mätbara termer. Det är en svaghet att nuvarande rådslutsatser saknar mätbara mål.

I rådslutsatserna betonas vikten av ett källa-till-hav-perspektiv och av samarbete kring gemensamma vattenresurser, för att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder för att motverka effekter av klimatförändringar och för ökad krisberedskap, samtidigt som nationella skillnader och förutsättningar ska beaktas. Kommissionens rekommendation om vatteneffektivitet först välkomnas. Behovet av att åtgärda och förebygga utsläpp av vattenföroreningar, som näringsämnen och PFAS, understryks särskilt men Sverige bör driva på för att PFAS helt ska fasas ut.

Vidare vill Sverige verka för starkare rådslutsatser om naturbaserade lösningar och starkare rådslutsatser vad gäller säkrad finansiering via den fleråriga budgetramen samt utfasning av miljöskadliga subventioner med ett källa till havperspektiv.

I rådslutsatserna lyfts konkurrenskraft, genomförandet av befintlig EU- vattenlagstiftning, regelförenkling och minskning av administrativa bördor fram som viktiga förutsättningarna för en starkare tillväxt, ökad innovationsförmåga och livsmedelssäkerhet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2025/26:7

Överläggning den 16 oktober 2025 om förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av förordning (EU) 2025/202 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen stödjer kompletterande åtgärder (inkl. lekfredningsperioder) som är i linje med den fleråriga planen för Östersjön. Regeringen anser att sådana åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samtidigt som detta fiskets konkurrenskraft värnas och förblir livskraftigt. Det kustnära fisket har oftast begränsad möjlighet att anpassa sitt fiske eller förflytta sig varför särskild hänsyn i förvaltningen är nödvändig. Ett förlorat kustfiske, och infrastrukturen som är knuten till detta, är svårt att återetablera. Det kustnära yrkesfisket och fiske för humankonsumtion är viktigt för en levande landsbygd och för en lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap.

Mot denna bakgrund, och med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, anser regeringen, ut ifrån målsättningen om att återuppbygga bestånden, att Sverige bör verka för restriktivt satta fiskemöjligheter i Östersjön samt att ytterligare bevarandeåtgärder bör övervägas för flera av bestånden. Regeringen anser därmed att Sverige kan acceptera mycket omfattande begränsningar av fisket, samt att förslagen från kommissionen hade kunnat gå längre. Regeringen anser samtidigt att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala beredningsföretag. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt.

Återhämtningen har gått långsamt. ICES pekar på att Östersjöns miljötillstånd påverkar beståndens återhämtningsförmåga negativt och att åtgärder som är begränsade till fiskets påverkan inte kommer att vara tillräckliga för att återhämta alla bestånden i Östersjön. Samtidigt anser regeringen när det gäller fiskemöjligheter i Östersjön att det är angeläget att i framtida förhandlingar nå målen om beståndsstorlekar som överstiger den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY).

Regeringen ser således positivt på att kommissionen förslag präglas av försiktighet utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd. Regeringen avser dock verka för att anpassa förslaget i vissa delar i syfte att mildra de socioekonomiska negativa effekterna på det svenska kustnära fisket och fiske för humankonsumtion samt lokala beredningsföretag. Regeringen avser även verka för att justera förslaget något når det gäller reglering av fritidsfiske.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7 till protokoll 2025/26:7

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av förordning (EU) 2025/202 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar

avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen. Regeringen avser att skärpa kontrollen av fångster på båtarna bland annat genom kameraövervakning.

Regeringen stödjer kompletterande åtgärder (inkl. lekfredningsperioder) som är i linje med den fleråriga planen för Östersjön. Regeringen anser att sådana åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för

humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samtidigt som detta fiskets konkurrenskraft värnas och förblir livskraftigt. Det kustnära fisket har oftast begränsad möjlighet att anpassa sitt fiske eller förflytta sig varför särskild hänsyn i förvaltningen är

nödvändig. Ett förlorat kustfiske, och infrastrukturen som är knuten till detta, är svårt att återetablera. Det kustnära yrkesfisket och fiske för humankonsumtion är viktigt för en levande landsbygd och för en lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap.

Mot denna bakgrund, och med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, anser regeringen, utifrån målsättningen om att återuppbygga bestånden, att Sverige ska bör verka för restriktivt satta fiskemöjligheter ett stopp av det storskaliga industrifisket av sill och skarpsill i

Östersjön, där i princip all fångst går till djurfoder, till dess att vi ser en tydlig återhämtning. Regeringen anser även samt att ytterligare bevarandeåtgärder bör övervägas för flera av bestånden. Regeringen anser därmed att Sverige ska kan acceptera mycket omfattande begränsningar av fisket, samt att förslagen från kommissionen ska hade kunnat gå längre. Regeringen anser samtidigt att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala berednings-företag. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till

livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt. Regeringen anser vidare att tillräcklig hänsyn till ekosystemansatsen och målet om återuppbyggnad av fiskbestånden saknas i rådande fiskeriförvaltning, inklusive den vetenskapliga rådgivningen. Östersjön är ett särskilt känsligt hav där interaktioner mellan olika arter måste beaktas vid fastställandet av fiskemöjligheter i syfte att återuppbygga bestånden. Regeringen ämnar därför verka för en uppdatering av den vetenskapliga rådgivningen för att bättre tillgodose Östersjöns speciella förutsättningar och aktuella målsättningar om ökad inhemsk livsmedelsberedskap och återuppbyggnad av fiskbestånden.

Återhämtningen har gått långsamt. ICES pekar på att Östersjöns miljötillstånd påverkar beståndens återhämtningsförmåga negativt och att åtgärder som är begränsade till fiskets påverkan inte kommer att vara tillräckliga för att återhämta alla bestånden i Östersjön. Samtidigt konstaterar regeringen att fisket kan utgöra den största belastningen för kommersiellt nyttjade fiskbestånd, bortsett från bestånd som i dagsläget nyttjas indirekt genom bifångstfiske. Enligt Internationella havsforskningsrådet ICES är fiske den aktivitet som påverkar Östersjöns ekosystem mest. Samtidigt anser regeringen När det gäller fiskemöjligheter i Östersjön anser regeringen därför att det är angeläget att i framtida förhandlingar nå målen om beståndsstorlekar som överstiger den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). 

Regeringen ser således positivt på att kommissionen förslag präglas av försiktighet utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd. Regeringen avser dock verka för att anpassa förslaget i vissa delar i syfte att mildra de socioekonomiska negativa effekterna på det svenska kustnära fisket och fiske för humankonsumtion samt lokala beredningsföretag. Regeringen avser även verka för att justera förslaget något når det gäller reglering av fritidsfiske och den tidsmässiga placeringen av lekfredningsperioder.

Vi Socialdemokrater stödjer även Miljöpartiets avvikande ståndpunkt i de delar där Miljöpartiet anser att regeringen ska rösta nej eller lägga ner sin röst om förslagen till kvoter blir högre än kommissionens förslag.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige bör generellt verka för låga kvoter för att ge fiskbestånden möjlighet att återhämta sig. Det gäller särskilt strömmingen i centrala Östersjön och Bottniska viken. Det är bra att kommissionens förslag är restriktiva och de bör ses som ett tak. Vänsterpartiet anser att det industriella blandfisket på sill och skarpsill för fiskmjöl i Östersjön måste stoppas. Regelverket bör dock utformas på ett sådant sätt att det småskaliga, kustnära fisket kan fortsätta. Det är nödvändigt att ekosystemansatsen tillämpas och försiktighetsprincipen är utgångspunkten för ett hållbart fiske.

Sverige bör verka för nollkvoter för torskbestånden. Kommissionen har i dessa delar föreslagit en bifångstkvot. När det gäller skarpsill bör Sverige verka för att stänga det industriella fisket då detta innebär att betydande mängder sill/strömming fångas som bifångst eller felrapporteras. Utan minskat skarpsillsfiske kan sillen inte skyddas. Osäkerheterna i Ices råd för skarpsill är också ovanligt stora och det är därför viktigt att kvoten hålls på en låg nivå. När det gäller lax ligger kommissionens förslag på en för hög nivå och bör sänkas.

De vetenskapliga råden från Ices omgärdas av stora osäkerheter, vilket idag inte beaktas i förvaltningen. Råden är också utformade på ett sätt som inte bidrar till hållbara kvoter. I år strider exempelvis det huvudsakliga rådet för sillen mot 5%-regeln i den fleråriga förvaltningsplanen. Ices rådgivning tar inte heller hänsyn till risker eller till hur fisketrycket på en art påverkar ekosystemet som helhet. Regeringen bör därför verka för att uppdraget till Ices förändras så att dessa brister åtgärdas. Regeringen också begära specifik rådgivning från Ices gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga. Det är även viktigt att tidigare beslut om att inkludera storleks- och åldersfördelning i rådgivningen implementeras snarast.

Lekfredningsperioder kan vara en bra åtgärd, men så som de är utformade idag får de inte önskad effekt. För att bidra till återhämtning av bestånden bör stängningarna förläggas till den tid då det storskaliga fisket sker och pågå under en längre period.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen anser att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Således ska fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt, förenligt med målen om att värna biologisk mångfald, uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Åtgärderna ska också vara i förenliga med miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet genomförs, att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten vilket bland annat innebär lägre kvoter än vad som framgår av MSY-ansatsen för målbestånd där betydande bifångst sker av utarmade bestånd.

Fångstkvoter, krav på användning och förbud mot vissa redskap och tidslig och rumslig förvaltning bör utgå från det svagaste beståndets behov för att vara livskraftigt. I den gemensamma fiskeripolitiken, GFP, framkommer tydligt att syftet ska vara att bygga upp bestånden till FMSY.

Stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster.

övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till kvoter och anser att de ska vara ett absolut tak i de kommande förhandlingarna. För den bottniska strömmingen är läget så allvarligt att kvoter som överstiger KOM förslag strider mot art. 4.6 i MAP. Det innebär ett högre risktagande än vad lagen tillåter. Regeringen kommer därför rösta nej eller avstå ifrån att rösta ja till sådana förslag, och avge en röstförklaring; om rådet kan helt sonika strunta i förordningar utan att det leder till en anmärkning så går en stor del av poängen med gemensam lagstiftning och förordningar förlorat.

Regeringen stödjer kompletterande åtgärder (inkl. lekfredningsperioder) som är i linje med den fleråriga planen för Östersjön. Regeringen anser att sådana åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd. Och inte oproportionerligt drabba det svenska kustnära fisket eller fiske för humankonsumtion negativt. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samtidigt som detta fiskets konkurrenskraft värnas för framtidenoch förblir livskraftigt. Det kustnära fisket har oftast begränsad möjlighet att anpassa sitt fiske eller förflytta sig varför särskild hänsyn i förvaltningen är nödvändig. Ett förlorat kustfiske, och infrastrukturen som är knuten till detta, är svårt att återetablera. Det kustnära yrkesfisket och fiske för humankonsumtion är viktigt för en levande landsbygd och för en lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap.

Mot denna bakgrund, och med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön, anser regeringen, ut ifrån målsättningen om att återuppbygga bestånden, att Sverige bör verka för restriktivt satta fiskemöjligheter i Östersjön samt att ytterligare bevarandeåtgärder bör övervägas för flera av

bestånden. Östersjön behöver en återhämtningsplan. Regeringen anser därmed att Sverige kan acceptera mycket omfattande begränsningar av fisket, samt att förslagen från kommissionen hade kunnat gå längre. Regeringen anser att EU bör förbjuda det storskaliga industrifisket, där fångsten inte går till humankonsumtion, i Östersjön såsom det vara innan 1994. Regeringen anser samtidigt att det är angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för kustnära fiske och det fiske som sker för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till lokala beredningsföretag. Detta i syfte att bidra till livskraftigt kustfiske och beredningsföretag som bidrar till livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap i Sverige. Regeringen anser även att det är angeläget att en överenskommelse inte oproportionerligt drabbar det svenska fritidsfisket och därtill knutna turistföretag/näringar negativt. Regeringen anser att fiskerikontrollen är viktig och måste öka och vill att kontroll med kameror ombord införs snarast.

Återhämtningen har gått långsamt. ICES pekar på att Östersjöns miljötillstånd påverkar beståndens återhämtningsförmåga negativt och att åtgärder som är begränsade till fiskets påverkan inte kommer att vara tillräckliga för att återhämta alla bestånden i Östersjön. Samtidigt anser regeringen när det gäller fiskemöjligheter i Östersjön att det är angeläget att i framtida förhandlingar nå målen om beståndsstorlekar som överstiger den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY).

Regeringen ser således positivt på att kommissionen förslag präglas av försiktighet utifrån behovet av återhämtning för flera bestånd och avser att rösta nej eller lägga ner sin röst om förslagen till kvoter blir högre än kommissionens förslag. Regeringen avser dock verka för att anpassa förslaget i vissa delar i syfte att mildra de socioekonomiska negativa effekterna på det svenska kustnära fisket och fiske för humankonsumtion samt lokala beredningsföretag. Regeringen avser även verka för att justera förslaget något når det gäller reglering av fritidsfiske.