Protokoll utskottssammanträde 2025/26:6

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:6

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:6
DATUM	2025-10-21
TID	11.00–11.48 11.55–12.20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:5.
§ 2	Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder som faller under EU:s statsstödsregler (NU6) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:198. Utskottet justerade betänkande 2025/26:NU6.
§ 3	Förbudet mot utvinning av uran tas bort (NU7) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:203 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2025/26:NU7. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 4	Förenklingspaketet Omnibus IV Small mid-caps Utskottet överlade med energi- och näringsminister Ebba Busch, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM49. Energi- och näringsminister Ebba Busch, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Förenkling för företag är en central del i konkurrenskraftsarbetet. Regeringen välkomnar därför kommissionens fortsatta fokus på bättre lagstiftning, förenkling och genomförande samt att kommissionen gått från ord till handling och lagt fram konkreta förenklingsförslag inom ramen för s.k. omnibuspaket. Ett centralt ingångsvärde för det svenska förhandlingsarbetet om dessa är att regeringen vill se verkliga förenklingar, samtidigt som centrala policymål värnas. Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. I det aktuella omnibuspaketet föreslås förenklingsåtgärder till förmån för SMC:s i åtta lagstiftningsakter: (1) EU:s dataskyddsförordning, (2) Antidumpningsförordningen, (3) Antisubventionsförordningen, (4) Direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II), (5) Prospektförordningen, (6) Batteriförordningen, (7) CER-direktivet och (8) F-gasförordningen. Regeringen välkomnar det aktuella omnibusförslaget på ett övergripande plan, men för att kunna ta ställning till förslaget i sak behöver regeringen närmare analysera förslagens effekter på respektive rättsakt. Förslag i varje enskild rättsakt måste bedömas och beredas på sina egna meriter. Regeringen kan därför ha anledning att återkomma till riksdagen med information om konsekvenser gällande respektive rättsakt. Bättre lagstiftning, mindre regelbörda samt mer harmoniserade och ändamålsenliga regler, som även motverkar fragmentering på den inre marknaden, förbättrar förutsättningarna för en starkare tillväxt och är fortsatt högt prioriterat av regeringen. Fokus för förenklingsarbetet bör vara de sammantagna regelbördorna och de mest verkningsfulla åtgärderna. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att varje förslag inom ramen för förenklingspaketet måste analyseras och bedömas var för sig. På en övergripande nivå vill vi dock understryka vikten av träffsäkra och effektiva regelförbättringar som gör det lätt att göra rätt. Detta arbete får inte leda till minskade klimatambitioner eller ske på bekostnad av arbetstagares rättigheter, miljö- och konsumentskydd eller hälsa. Vidare vill vi understryka vikten av att konsekvensanalyser genomförs. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 5	EU:s startup- och scale-up strategi Utskottet överlade med energi- och näringsminister Ebba Busch, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM48. Energi- och näringsminister Ebba Busch, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen har välkomnat kommissionens ansats att uppmärksamma förutsättningarna för startups och scaleups i Europa. Det är angeläget att skapa goda ramar för innovation, entreprenörskap och företagsklimat i EU. Bland annat handlar det om att röja de omotiverade hinder för anskaffning av privat kapital som startups och scaleups möter. Ett annat centralt spår är att utveckla och fördjupa EU:s inre marknad. EU ska bli en attraktiv plats med förutsättningar för företagsetableringar och en plats för startups och scaleups att skala upp och bli globalt konkurrenskraftiga. Regeringen noterar att startup och scaleup strategin innehåller ett stort antal initiativ inom vitt skilda politikområden, varav flera berör frågor som ligger nära medlemsstaternas kärnkompetens. De enskilda förslagen i strategin kommer att behöva analyseras och bedömas var för sig, när mer konkret underlag finns tillgängligt. Regeringen vill i detta sammanhang understryka vikten av att inte gå utöver EU:s befogenheter på centrala områden såsom utbildnings- och forskningspolitik, skattefrågor och arbetsmarknadsreglering. Samtidigt kan startups och scaleups möta utmaningar även i Sverige. Det är därför av intresse att följa kommissionens vidare arbete på området, med beaktande av subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Regeringen fäster även vikt vid vikten av att undvika överlappande initiativ på EU-nivå samt att administrativa bördor för företag och myndigheter hålls så låga som möjligt. Eventuella nya åtgärder bör vara tydligt avgränsade och behovsprövade. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar kommissionens ambition att stärka förutsättningarna för startups och scaleups i Europa. Samtidigt anser vi att regeringens ståndpunkt saknar en tydlig linje i flera viktiga avseenden. Det är särskilt angeläget att det regionala perspektivet beaktas när kommissionen tar fram vägledning för hur reglerna om statligt stöd ska tillämpas. Starka forsknings- och innovationsmiljöer finns inte enbart i huvudstäder och storstadsregioner utan de finns även i mindre städer och regionala kluster spelar en avgörande roll för utveckling, kompetensförsörjning och sysselsättning. En alltför snäv tolkning riskerar att koncentrera resurser och innovationskraft till redan etablerade forskningsmiljöer. Vidare saknar vi en tydlig hållning i regeringens ståndpunkt vad gäller upphandlingsreglerna. Offentlig upphandling kan utgöra ett viktigt verktyg för att främja innovation och skapa marknadstillträde för nystartade företag. Vi menar att regeringen mer tydligt bör stödja initiativ som stärker startups och scaleups möjligheter att delta i upphandlingar på lika villkor. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att flera av de initiativ som redovisas i kommissionens startup- och scaleupstrategi är alltför långtgående och i huvudsak bör hanteras på nationell nivå. Det gäller bl.a. initiativen som rör regulatoriska sandlådor och en europeisk affärsplånbok. Vi menar att medlemsstaterna bäst känner sina egna marknader och institutionella förutsättningar, och att utformningen och tillämpningen av dessa verktyg därför bäst hanteras på nationell nivå. Därtill bör ett europeiskt elektroniskt ID-system hanteras med försiktighet, då det finns risk för överlappning med befintliga nationella system. Vi har även invändningar mot de delar av strategin som berör arbetskraftsinvandring, eftersom dessa inverkar på medlemsstaternas självbestämmande över arbetsmarknadsreglering. Slutligen ser vi med oro på att flera av de föreslagna finansieringsinstrumenten och fonderna saknar en tydlig inriktning mot faktisk konkurrenskraft och riskerar att användas för politiskt styrda prioriteringar snarare än för marknadsnära innovationsstöd. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 6	Kommissionens rättsliga åtgärder mot Sverige vid EU-domstolen om tillståndsförfaranden för förnybar energi Energi- och näringsminister Ebba Busch, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om kommissionens rättsliga åtgärder mot Sverige vid EU-domstolen om tillståndsförfaranden för förnybar energi. Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 7	Kreditgarantier för gröna industriinvesteringar Finansmarknadsminister Niklas Wykman, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om kreditgarantier för gröna industriinvesteringar.
§ 8	Utgiftsramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2025/26:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller budgetens utgiftsramar och motioner. Ärendet bordlades.
§ 9	Förordning om inrättandet av en europeisk konkurrenskraftsfond Utskottet överlade med statssekreterare Christian Danielsson, biträdd av medarbetare från Statsrådsberedningen. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM14. Statssekreterare Christian Danielsson, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3. Regeringen välkomnar inrättandet av en ny konkurrenskraftsfond och dess generella inriktning och politikområden, med fokus på den gröna och digitala omställningen samt civilt och militärt försvar, säkerhet och motståndskraft. Det är viktigt att konkurrenskraftfondens medel ger ett tydligt mervärde samt att stöd riktas dit det har störst potential att öka EU:s konkurrenskraft. Fokus bör ligga på att främja innovation, produktivitet och ekonomisk tillväxt, vilket också är en förutsättning för Europas säkerhet. Regeringens grundinställning är att det är en väl fungerande marknad som gör företag konkurrenskraftiga och att stöd till företag inte är en generell eller långsiktigt hållbar lösning. Sådana stöd kan vara motiverade om de hanterar ett tydligt marknadsmisslyckande som inte kan åtgärdas på ett mer effektivt sätt, och så länge de inte riskerar att motverka nödvändig strukturomvandling i ekonomin. Det är viktigt att stöd och tilldelningskriterier från konkurrenskraftsfonden inte snedvrider konkurrensen mellan EU:s medlemsstater, branscher eller företag, inte tränger undan privat finansiering och är förenligt med en återgång till ett strikt statsstödsregelverk. Det är också viktigt att konkurrenskraftsfonden värnar öppenhet gentemot omvärlden och att bestämmelser som ger en EU-preferens beaktar dessa grundläggande principer. En marknadsbaserad politik och öppen, regelbaserad handel gynnar EU:s medlemsstater. Det är angeläget att det finns en god balans mellan stöd i form av bidrag och annan finansiering, där finansiella instrument som lån och garantier behöver spela en viktig roll. Regeringen välkomnar därför InvestEU-instrumentet som möjliggör mobilisering av privat kapital och investeringar i projekt med en högre riskprofil. Regeringen betonar vikten av en garantiavsättningsnivå som speglar portföljrisken. Regeringen anser att det är positivt att konkurrenskraftsfonden samlar flera EU-program i ett gemensamt ramverk. Det är samtidigt bra att en separat forskningsbudget bibehålls för Horisont Europa i ett självständigt ramprogram, och att även Innovationsfonden bevaras som ett separat program. Denna nya struktur kan sammantaget möjliggöra en mer ändamålsenlig styrning, minskad risk för överlapp mellan olika EU-program och större flexibilitet att omfördela medel mellan olika politikområden. Det är viktigt att tillgodose en effektiv samordning mellan konkurrenskraftsfonden och andra EU-program. För att värna en effektiv stödprocess och sunda budgetprinciper, anser regeringen att det är viktigt med balans mellan EU-institutionernas inflytande och flexibilitet i genomförandet av konkurrenskraftsfonden, där EU:s medlemsstater bör ges vederbörligt inflytande. Därtill bör eventuella negativa miljöeffekter av stöd minimeras. Regeringen anser att det finns frågor som behöver klargöras, bl.a. avseende hur konkurrenskraftsfonden ska förhålla sig till andra EU-program och kriterier för stödberättigande samt tilldelning, inklusive excellensbaserade kriterier. Regeringen bedömer att det krävs ytterligare analys av de föreslagna politikområdena, fördelningen av medel kopplad till dessa, samt styrningsstrukturen. Det behövs även förtydliganden kring kraven på nationell medfinansiering av EU-medel, vilket är en viktig princip för att värna nationellt och regionalt ägarskap. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 23 oktober 2025 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 23 oktober 2025 Tobias Andersson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING					Bilaga 1 till protokoll 2025/26:6
	§ 1–8			§ 9–10
	N	V		N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X			X
Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.	X			X
Fredrik Olovsson (S)	X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X			X
Monica Haider (S)	X			X
Josef Fransson (SD)
Mattias Jonsson (S)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X			X
Marianne Fundahn (S)	O			X
Eric Palmqvist (SD)	X			X
Isak From (S)	X			X
Kjell Jansson (M)	X			X
Birger Lahti (V)	X			X
Camilla Brodin (KD)	X			X
Johnny Svedin (SD)	X			X
Katarina Luhr (MP)	X			X
Louise Eklund (L)	X			X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)	O			O
Aida Birinxhiku (S)	X			X
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	X			X
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)
Lili André (KD)	O			O
Rickard Nordin (C)
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)	O			O
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Anders Ådahl (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
Anette Rangdag (SD)	X			X
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit