Protokoll utskottssammanträde 2025/26:5

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2025/26:5

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:5
DATUM	2025-10-02
TID	10.00 – 11.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2028–2034 Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 560 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 29-2025/26). Statssekreterare Daniel Liljeberg redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 2	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik som en del av Nationella och regionala partnerskapsfonden som fastställs i förordning (EU) .... [NRP-fonden] Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 559 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 29-2025/26). Statssekreterare Daniel Liljeberg redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 3	Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om batterier (MJU4) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:194. Ärendet bordlades.
§ 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska kemikaliemyndigheten och om ändring av förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EU) nr 528/2012, (EU) nr 649/2012 och (EU) 2019/1021 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 386. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan (EU:s skolprogram), sektorsspecifika interventioner, inrättandet av en proteinsektor, krav på hampa, möjligheten till handelsnormer för ost, proteingrödor och kött, tillämpning av tilläggsimporttullar, regler om försörjning i nödsituationer och vid allvarliga kriser samt säkerheter Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 553. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2028–2034 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 560. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 219–2024/25).
§ 8	Inbjudan till möte med European Forum for Renewable Energy Sources (EUFORES) En inbjudan till möte med EUFORES den 17–18 oktober 2025 i Köpenhamn anmäldes. Utskottet beslutade att Martin Kinnunen (SD) deltar i mötet.
§ 9	Utskottsinitiativ C-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om en skoglig haverikommission, se bilaga 6. Ärendet bordlades.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 14 oktober 2025 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 14 oktober 2025 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2025/26:5

§ 1

§ 2–7

§ 8–10

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

O

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

Vakant (S)

-

-

-

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

-

-

-

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

X

O

O

Stina Larsson (C)

O

O

O

Victoria Tiblom (SD)

-

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

Joanna Lewerentz (M)

-

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

O

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

O

-

Helena Lindahl (C)

X

X

X

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Roland Utbult (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:5

Överläggning den 2 oktober 2025 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2028–2034

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i Fakta-PM 2025/26:FPM3. Regeringens ståndpunkter avseende den föreslagna ramförordningen behandlas i Fakta-PM 2025/26:FPM10.

Övergripande

Regeringens grundläggande utgångspunkt i arbetet med GJP efter 2027 är att den kommande reformen ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som politiken bidrar till uppfyllandet av gemensamt beslutade miljö- och klimatåtaganden. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion i hela landet som kan bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och därigenom en ökad beredskap.

Regeringen har som målsättning att den nya politiken ska vara enklare att genomföra för myndigheter och enklare att följa för stödmottagare. De åtgärder som politiken omfattar bör vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än i dag. Förvaltningsmodellen bör leda till en enklare och mer effektiv politik.

GJP-förslaget

Regeringen ser möjligheter för en ökad flexibilitet och förenkling genom förslaget till ny jordbrukspolitik. Regeringen kommer att verka för att de delar av förslagen som ger medlemsstaterna utrymme för flexibilitet att anpassa till nationella och regionala variationer bibehålls och att möjligheter till ytterligare detaljregleringar i sekundärlagstiftning och vägledningar begränsas till det som är nödvändigt för ett effektivt genomförande. Samtidigt vill regeringen värna delar i förslaget som säkerställer en gemensam jordbrukspolitik och likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden för jordbruket inom EU. Regeringen välkomnar kommissionens ambition att röra sig mot ett mer incitamentsbaserat och förenklat system för miljö- och klimatåtgärder inom GJP, samtidigt som konkurrensneutraliteten beaktas. Regeringen välkomnar möjligheten att ersätta jordbrukare för insatser som går längre än gemensamma EU-krav men som är en del av nationell lagstiftning.

GJP är ett verktyg för att nå målet för den europeiska landsbygdsvisionen bland annat genom att en ökad livsmedelsproduktion bidrar till landsbygdernas utveckling.

Mot bakgrund av svårigheterna att genomföra effektiva grundvillkor är regeringen kritisk till förslaget om obligatoriska villkor för god gårdsförvaltning även om det är positivt att förslaget öppnar för en ökad flexibilitet jämfört med dagens grundvillkor. Regeringen bedömer att det i vissa fall kan finns risker att generella villkor påverkar enskilda brukare utan att ge någon säkerställd miljö- eller klimatnytta. Regeringen anser att riktade ersättningar kan innebära bättre förutsättningar för att uppnå miljö- och klimatmålen. Även de föreskrivna verksamhetskraven, som utgörs av lagstiftningskrav (SMR), bör ses över med syfte att undvika dubbla sanktioner för jordbrukare. Detsamma gäller även för sociala grundvillkor. Vidare anser regeringen att stödet ska bidra till fortsatt höga miljöambitioner inom jordbruket.

Regeringen är positiv till förslaget att i högre grad rikta inkomststödet till aktiv jordbruksproduktion. Regeringen ser möjligheter med att i högre grad kunna rikta stödet utifrån behov men menar att det behöver finnas stor nationell flexibilitet för att kunna anpassa stödet efter bland annat naturgivna och strukturella förutsättningar i syfte att säkerställa en långsiktigt robust livsmedelsförsörjning och attraktivitet i näringen samt för att undvika komplex administration. Regeringen delar bland annat kommissionens bedömning av särskilda behov hos unga och företag i områden med sämre förutsättningar.

Det är angeläget att beakta andra redan befintliga stöd och det behöver finnas en öppenhet för att ett ökat fokus på andra stöd kan vara ett mer effektivt sätt att bidra till målen. Förslaget om att inte betala ut stöd till de som uppbär pension behöver analyseras ytterligare med avseende på dess ändamålsenlighet, och effekterna på EU-nivå och i Sverige, innan en slutlig position kan utformas. 

Regeringen anser att möjligheten att koppla stöd till produktion kan vara viktiga för att stärka livsmedelsproduktionen i vissa sektorer och regioner. Det finns samtidigt en risk för en utveckling av GJP mot en mindre marknadsorienterad politik och regeringen anser därför preliminärt att andelen inkomststöd som får kopplas till produktion bör begränsas i förhållande till kommissionens förslag.

Regeringen är positiv till kommissionens ansats om att kunskap och innovation i högre grad ska genomsyra politiken. Att denna ansats realiseras är en prioritering för regeringen. En effektiv kunskapskedja för jordbruket är centralt för att stärka jordbrukets och landsbygdernas konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet. Regeringen är även positiv till kommissionens ambition att ta ett samlat grepp om utmaningarna med att säkerställa generationsskifte i sektorn.

Förslag till ändrad marknadsordning

Regeringen anser att det är positivt att grunden i marknadsordningen bibehålls då det borgar för fortsatt marknadsorientering. Regeringen anser att fortsatt marknadsorientering ska gälla även i de justeringar som görs. En analys av skälen till att kommissionen vill ta bort regleringen av referenströsklar är viktig.

Regeringen är positiv till kommissionens ansats att skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig planering i händelse av kris i livsmedelskedjan. Att upprätthålla en öppen handel så långt som möjligt under sådana situationer är grundläggande för en fungerande livsmedelsförsörjning. Ett förstärkt arbete med beredskap och krishantering inom EU stärker motståndskraften i medlemsstaterna och bidrar till utvecklingen av det civila försvaret i Sverige. Det är dock viktigt att arbetet inte medför en ökad administrativ börda och detaljstyrning för medlemsstaterna att förhålla sig till. Det är även centralt att ta hänsyn till säkerhetsriskerna med att kommissionen samlar in data från medlemsstaterna. Regeringen är positiv till att kommissionen tar initiativ på lagerhållningsområdet bland annat genom EU:s strategi för beredskapslagring och välkomnar ansatsen att titta på var det finns anledning att komplettera nationella insatser med EU-gemensamma sådana. Regeringen vill dock betona att beredskapslagring på livsmedelsområdet fortsatt är en fråga för varje medlemsstat att hantera.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:5

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2028–2034

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi socialdemokrater anser att det finns många bra delar i förslaget till ny gemensam jordbrukspolitik (GJP) och i regeringens ståndpunkt. Som exempelvis fokus på unga, generationsväxling samt möjligheten att ersätta jordbrukare för insatser som går längre än gemensamma EU-krav.

Men vi ser också delar i den svenska ståndpunkten som kan förbättras och vill därför lämna en mer generell hållen avvikande ståndpunkt. Då förslaget är omfattande analyserar vi fortfarande förslaget liksom både regering och organisationer också gör. Därav är detta en preliminär avvikande ståndpunkt som kan komma att ändras.

Vi anser att miljö- och klimatformuleringen är alldeles för svag i första stycket där regeringen beskriver deras grundläggande utgångspunkt i arbetet. Vi vill att formuleringen förtydligas genom tillägget "samt att påskynda den gröna omställningen inom jordbrukssektorn", eller motsvarande som ger uttryck för högre miljö- och klimatambitioner.

Det är bra att regeringen lyfter vikten av en robust och lönsam primärproduktion i hela landet. Men vill att man i tillägg särskilt lyfter lantbruket i norra Sverige som har tuffare förutsättningar med korta odlingssäsonger och långa avstånd.

Vi är kritiska till att öronmärkningen för miljöåtgärder och djurvälfärd tas bort i EU-kommissionens förslag till ny GJP. Vi ser risker med att dessa delar nedprioriteras när alla stöd samlas i en gemensam pott. Sverige bör därför verka för att säkerställa att miljö- och djurvälfärdsarbetet förblir en tydlig och garanterad del av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Vi känner också en oro för att mindre lokala och regionala projekt missgynnas samt att stöd till landsbygdsutvecklingen konkurreras bort när alla stöd samlas i en gemensam pott.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Det finns flera bra ställningstaganden i regeringens preliminära ståndpunkt som exempelvis möjligheten att ersätta jordbrukare för insatser som går längre än gemensamma EU-krav men som är en del av nationell lagstiftning.

Vänsterpartiet vill dock lyfta några saker inför de nu kommande förhandlingarna. Vi anser att regeringen noggrant ska säkra att det regelförenklingsarbete som pågår inte sker på bekostnad av vare sig klimat eller miljö. Vi ser det som viktigt att regeringen trycker på i förhandlingarna för en bättre djurvälfärd. Regeringen borde även i sin ståndpunkt välkomna möjligheten att införa stöd för åtaganden för och omställning till ekologisk produktion.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Centerpartiet tycker överlag att den svenska ståndpunkten är bra, men att den inte tillräckligt mycket beaktar de stora neddragningar av CAP-budgeten som blir konsekvensen av kommissionens budgetförslag. Ståndpunkten beaktar inte heller i tillräckligt hög grad lantbrukarnas önskemål om ett förenklat genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken eller det svenska behovet av stärkt beredskap i hela landet. Framför allt ifrågasätter Centerpartiet hur regeringen uttrycker sig om det framtida inkomststödet. Där öppnar regeringen för att i ökad omfattning styra stödet efter behov, d.v.s. att inkomststödet ska kunna variera efter gårdars storlek, ålder på brukare och geografi m.m. Sammantaget ser Centerpartiet en risk med denna position då det riskerar att leda till att inkomststödet kraftigt urholkas för vissa lantbruksföretag samt att det överlag blir mer krångligt. Det senare riskerar i sin tur att leda till en ökad stödoptimering, som ingen efterfrågar, förutom möjligtvis de som säljer den typen av konsulttjänster. Centerpartiet skulle vilja se en modell där det grundläggande stödet är lika för alla, med undantag för att unga lantbrukare ska få högre stöd. Övriga utjämnande eller riktade ersättningar, så som för geografi eller storlek, ska ligga utanför det allmänna inkomststödet.

Vidare vill Centerpartiet framföra att det är viktigt att resten av Europas länder höjer sin miljö- och djurskyddsstandard till en svensk nivå, vilket skulle stärka svenska lantbruksföretags konkurrenskraft. Kommande CAP-period har goda förutsättningar att bidra till en sådan utveckling, men då krävs det effektiva åtgärder som skapar incitament till förändring. Centerpartiet efterlyser fler sådana exempel från kommissionen och anser att Sverige bör driva det i förhandlingarna. Av nuvarande ståndpunkt framgår endast att riktade ersättningar kan innebära bättre förutsättningar för att uppnå miljö- och klimatmålen än de obligatoriska villkoren för god gårdsförvaltning som kommissionen vill införa. Sammantaget bör regeringen tydliggöra sina ambitioner när det gäller CAP:s roll att bidra till miljö- och klimatomställningen och att stärka djurväldfärden inom unionen, samt hur man ställer sig till risken att andra länder genomför åtgärder som skulle missgynna svenska producenter på den inre marknaden.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Kommissionens förslag till ny GJP för 2028-2034 är ett omfattande material och processen är fortfarande i ett tidigt skede. Miljöpartiet delar i stort regeringens förslag till svensk ståndpunkt men vill uppmärksamma några områden ytterligare.

Miljöpartiet anser att det finns positiva delar i kommissionens förslag, vi välkomnar särskilt satsningen på unga lantbrukare, generationsväxling och fokuset på små- och medelstora gårdar. Vi anser att förslag som avlösartjänst och startpaket kan göra stor skillnad. Vi välkomna att kommission föreslår tak och nedtrappning av det arealbaserade stödet men de exakta nivåerna behöver analyseras. Vidare välkomnar vi fokus på resiliens och beredskap, ökat fokus på hållbara jordbruksproduktion som övergång till ekologisk odling och innovationer.

Det finns dock orosmoln som vi särskilt vill belysa. Klimat- och miljöåtgärder föreslås få från villkor till incitamentbaserade. Det kan vara bra men det får inte göra att vi minska klimat- och miljöambitionerna. Jordbruket måste ställa om och CAP:ens utformning är ett av de viktigaste verktygen för detta. Därför är det viktigt att incitamenten är attraktiva så att det blir lönsamt att öka takten i klimat- och miljöarbetet. Vi är också oroade för att det inte finns en dedikerad budgetpost för klimat- och miljöåtgärder.

Djurvälfärd och djurhälsa är otroligt viktigt och vi välkomnar förslagen att man kan ge ersättning även där nationell lagstiftning är högre än EU:s. Dock får det inte bli en ursäkt för att inte fortsätta driva på hårt för högre djurvälfärd, minskade djurtransporter och bättre djurhälsa på EU-nivå.

Det är bra att länderna föreslås kunna anpassa medlen mer utifrån det egna landets förutsättningar, inte minst för oss i Sverige där vi behöver satsa på de gröna näringarna i hela Sverige, men det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken värnas och regelverket utformas rätt så vi inte får en ökad nationalisering av jordbrukspolitiken. Förutsättningarna för jordbruket måste vara långsiktiga och förutsägbara, inte minst när det gäller klimat- och miljöområdet och inte påverkas av utgången i nationella val.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2025/26:5

Överläggning den 2 oktober 2025 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik som en del av Nationella och regionala partnerskapsfonden som fastställs i förordning (EU) .... [NRP-fonden]

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3.

Regeringen anser att fonden bör stödja ett effektivt genomförande av GFP och EU:s integrerade havspolitik. Det är en förutsättning för livskraftiga fiskbestånd och en konkurrenskraftig blå värdekedja. Regeringen anser att datainsamling och EU:s fiskerikontroll är nödvändiga funktioner för att uppnå ett effektivt genomförande av GFP, och därmed en hållbar fiskeriförvaltning och återhämtning av svaga fiskbestånd i EU:s havsområden inklusive Östersjön och Västerhavet. Ett effektivt genomförande av dessa funktioner behöver därför säkerställas. I detta sammanhang är bland annat ett förbättrat kunskapsunderlag kring klimatförändringarnas påverkan på havsmiljön centralt.

Vidare anser regeringen att fonden bör möjliggöra stödåtgärder som på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till svenska politiska målsättningar om en robust, resurseffektiv och hållbar blå värdekedja som bidrar till sysselsättning, hållbar livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och innovation. Det småskaliga fiskets konkurrenskraft, som bidrar till dessa politiska målsättningar, ska särskilt värnas långsiktigt. Regeringen anser även att åtgärder som främjar att en större andel av den fisk som landas används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara bör möjliggöras av fonden. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för gällande eller minskade fångstkvoter, utan att uttaget av fisk ur havet ökar.

Regeringen anser att miljöskadliga effekter av stöd som ingår i fonden bör minimeras, och att stöden bör utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en hållbar förvaltning av fiskbestånd i syfte att stärka och återställa akvatiska ekosystem och fiskbestånden. Stöd från fonden ska bidra till ett levande hav. Återställda och välfungerande marina ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter och är därmed viktigt för klimatanpassning, och bidrar till ökad livsmedelsberedskap. Regeringen anser att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att en hållbar fiskförvaltning bör integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet.

Resultaten från pågående och tidigare utvärderingar om effekter av fonden utgör viktiga underlag som ska beaktas i den kommande reformen. Regeringen anser även att de nya regelverken bör medföra betydande förenklingar för såväl stödmyndigheter som stödmottagare.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2025/26:5

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik som en del av Nationella och regionala partnerskapsfonden som fastställs i förordning (EU) .... [NRP-fonden]

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26: FPM3.

Regeringen anser att fonden bör stödja ett effektivt genomförande av GFP och EU:s integrerade havspolitik. Det är en förutsättning för livskraftiga fiskbestånd och en konkurrenskraftig blå värdekedja. Regeringen anser att datainsamling och EU:s fiskerikontroll är nödvändiga funktioner för att uppnå ett effektivt genomförande av GFP, och därmed en hållbar fiskeriförvaltning och återhämtning av svaga fiskbestånd i EU:s havsområden inklusive Östersjön och Västerhavet. Ett effektivt genomförande av dessa funktioner behöver därför säkerställas. I detta sammanhang är bland annat ett förbättrat kunskapsunderlag kring klimatförändringarnas påverkan på havsmiljön centralt. Regeringen anser att finansiering till ICES bör säkras för att bedriva forskning samt utveckla och ta fram råd när det gäller fiskemöjligheter och bevarandeåtgärder.

Vidare anser regeringen att fonden bör möjliggöra stödåtgärder som på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till svenska politiska målsättningar om en robust, resurseffektiv och hållbar blå värdekedja som bidrar till sysselsättning, hållbar livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och innovation. Det småskaliga fiskets konkurrenskraft, som bidrar till dessa politiska målsättningar, ska särskilt värnas långsiktigt. Regeringen anser även att åtgärder som främjar att en större andel av den fisk som landas används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara bör möjliggöras av fonden. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för gällande eller minskade fångstkvoter, utan att uttaget av fisk ur havet ökar. Regeringen anser att en långsiktigt hållbar förvaltning av havet och dess fiskbestånd ska prioriteras för att långsiktigt stärka både havets förmåga att förse oss med livsmedel och beredningsindustrins behov att landa fisk för humankonsumtion, samt att stödet till det storskaliga fisket som bedrivs för industriändamål måste minska för att bidra till en återuppbyggnad av fiskbestånden.

Regeringen anser att miljöskadliga effekter av stöd som ingår i fonden bör minimeras, och att stöden bör utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en hållbar förvaltning av fiskbestånd i syfte att stärka och återställa akvatiska ekosystem och fiskbestånden. Regeringen anser att miljöskadliga effekter av stöd bör elimineras, inte bara minimeras. Det bör framgå att stöden utformas så effektivt och hållbart som möjligt vilket innebär att det storskaliga fisket i Östersjön som bedrivs för industriändamål inte prioriteras. Östersjön är ett känsligt innanhav där storskalig trålning inte bör bedrivas – det bidrar varken till en sund havsmiljö eller ökad livsmedelsberedskap och bidrar därför inte heller till Livsmedelsstrategins målsättning om ökad sjömatskonsumtion. Stöd från fonden ska bidra till ett levande hav. Återställda och välfungerande marina ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter och är därmed viktigt för klimatanpassning, och bidrar till ökad livsmedelsberedskap. Regeringen anser att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att en hållbar fiskförvaltning bör integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet. Ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas så till vida att den implementeras i fiskeriförvaltningen (ICES rådgivning) och integreras i havsmiljöarbetet – nuvarande fiskeriförvaltning fungerar inte för Östersjön och ekosystemansatsen är en viktig pusselbit för att återuppbygga bestånden.

Resultaten från pågående och tidigare utvärderingar om effekter av fonden utgör viktiga underlag som ska beaktas i den kommande reformen. Regeringen anser även att de nya regelverken bör medföra betydande förenklingar för såväl stödmyndigheter som stödmottagare. Men förenklingar bör inte ske på bekostnad av en försvagad fiskerikontroll och minskade möjligheter att bedriva småskaligt fiske för humankonsumtion. Det bör heller inte ske på bekostnad av att det storskaliga industrifisket får ökat handlingsutrymme.

MP-ledamoten, med stöd av V-ledamoten, anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3.

Regeringen anser att fonden bör stödja ett effektivt genomförande av GFP och EU:s integrerade havspolitik. De medel som betalas ut från fonden måste gå till åtgärder och/eller insatser som är förenliga med en ekosystembaserad havsförvaltning och utgå från försiktighet och svaga bestånds snabba återhämtning, och på helheten bidrar till havsområdenas återhämtning.

Det är en förutsättning för livskraftiga fiskbestånd och en konkurrenskraftig blå värdekedja. Regeringen anser att datainsamling och EU:s fiskerikontroll är nödvändiga funktioner vars omfattning behöver öka, för att uppnå ett effektivt genomförande av GFP, och därmed en hållbar fiskeriförvaltning och snabb återhämtning av svaga fiskbestånd i EU:s havsområden inklusive Östersjön och Västerhavet. Ett effektivt genomförande av dessa funktioner behöver därför säkerställas. I detta sammanhang är bland annat ett förbättrat kunskapsunderlag kring klimatförändringarnas påverkan på havsmiljön centralt.

Vidare anser regeringen att fonden bör möjliggöra stödåtgärder som på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till svenska politiska målsättningar om en robust, resurseffektiv och hållbar blå värdekedja som bidrar till sysselsättning, hållbar livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och innovation. Det småskaliga fiskets konkurrenskraft, som bidrar till dessa politiska målsättningar, ska särskilt värnas långsiktigt. Regeringen anser även att åtgärder som främjar att en större andel av den fisk som landas

används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara bör möjliggöras av fonden. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för gällande eller minskade fångstkvoter, utan att uttaget av fisk ur havet ökar. Regeringen anser att det ska öronmärkas pengar i långtidsbudgeten för att genomföra havspakten samt att det ska finnas tydlig skrivning i budgeten med dedikerat stöd för marin forskning och datainsamling.

Regeringen anser att miljöskadliga subventioner ska förbjudas från fonden, utan stöden bör utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en hållbar förvaltning av fiskbestånd i syfte att skyndsamt stärka och återställa akvatiska ekosystem och fiskbestånden. Stöd från fonden ska bidra till ett

levande hav. Återställda och välfungerande marina ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter och är därmed viktigt för klimatanpassning, och bidrar till ökad livsmedelsberedskap. Regeringen anser att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att en hållbar fiskförvaltning bör integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet.

Resultaten från pågående och tidigare utvärderingar om effekter av fonden utgör viktiga underlag som ska beaktas i den kommande reformen. Regeringen anser även att de nya regelverken bör medföra betydande förenklingar för såväl stödmyndigheter som stödmottagare.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2025/26:5

Utskottsinitiativ - skoglig haverikommission

I över 15 år har svenska domstolar, myndigheter och offentliga aktörer arbetat med en felaktigt översatt version av EU:s fågeldirektiv. Den svenska texten är hårdare än originalet, vilket gör att man på goda grunder kan misstänka att detta kan ha påverkat hur lagstiftning, riktlinjer och arbetssätt utformats – till nackdel för svenska markägare.

I praktiken innebär det att obetydliga störningar kan ha stoppat åtgärder i skogen. Det i sin tur betyder i så fall att markägare kan har drabbats ekonomiskt och fått sina rättigheter inskränkta.

Det finns människor som skadats svårt av långa, krävande och dyra rättsprocesser. Därför behöver det bringas klarhet i om detta gått rätt till och hur eventuella fel och skador för enskilda ska justeras.

Det är nu upp till politiken att reda ut härvan som EU lagt i vårt knä. Därför föreslår vi miljö- och jordbruksutskottet att ställa sig bakom följande förslag på åtgärder för att komma till rätta med alla oklarheter och frågetecken som kan ha drabbat svenska skogsägare. Vi föreslår:

Att regeringen rättar till felet samt tillsätter en skoglig haverikommission för att kartlägga konsekvenserna av detta fel, ser över hur man säkerställer upprättelse för dem som eventuellt drabbats och ser till att det finns en kontrollfunktion för att framtida direktiv översätts och implementeras på rätt sätt. Utöver detta kan det även finnas skäl att titta på fler EU-direktiv och säkerställa att dessa är korrekt översatta.

Helena Lindahl, C

Stina Larsson, C

Anders Karlsson, C