Protokoll utskottssammanträde 2025/26:4

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2025/26:4

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:4
DATUM	2025-09-23
TID	11:00–11:25
NÄRVARANDE	Se bilaga

	EU-överläggning om förslag till förordning om etablering av EU:s program Erasmus+ för 2028–2034 Utskottet överlade med statssekreterare Oskar Wåglund Söderström, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet, om kommissionens förslag till förordning om etablering av EU:s program Erasmus+ för 2028–2034. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Regeringskansliet (2025/26:FPM18) COM(2025) 549 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3. Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det område förslaget täcker är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli, vilket även gäller beslut om finansiering. Regeringen välkomnar kommissionens förslag till förordning. Regeringen anser att programmet är en hörnsten i EU-samarbetet och att det spelar en viktig roll i att förse elever, ungdomar, studenter, idrottsaktörer och andra intressenter med relevanta kompetenser och värdefulla interkulturella erfarenheter. Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en fortsättning av det framgångsrika initiativet med Erasmusackreditering då det möjliggör långsiktighet och strategiskt arbete med internationalisering. Regeringen anser att det är angeläget att samtliga områden som programmet inbegriper ska inkluderas på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt som skapar mervärde, bl.a. mot bakgrund av programmets förändrade struktur samt att ESK integreras i Erasmus+. Regeringen har inga principiella invändningar mot att ESK integreras i Erasmus+, förutsatt att kärnan och sakinnehållet i båda program värnas och att sammanslagningen kan leda till stordriftsfördelar och förenklade processer. Regeringen stödjer programmets övergripande ambition att främja mobilitet och samarbeten i utbildningssyfte, i utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdena samt för volontärarbete. Mobilitet i utbildningssyfte och samarbeten över gränserna är inte bara viktiga drivkrafter för kvalitet inom utbildnings, ungdoms- och idrottsområdet, utan kan även bidra till erfarenheter som är av stor nytta på både individ- och samhällsnivå. Regeringen välkomnar att programmet även fortsättningsvis föreslås prioritera inkludering och mångfald med särskilt fokus på deltagare med begränsade möjligheter inom samtliga områden. Regeringen välkomnar kommissionens ambition att förenkla programmet och ser det som prioriterat att administrationen av programmet förenklas och görs mer användarvänligt över samtliga områden som programmet täcker. Regeringen anser det vara en förutsättning för ett inkluderande program som möjliggör deltagande av såväl personer med begränsade möjligheter som nya organisationer och organisationer med begränsad administrativ kapacitet. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
	EU-överläggning om utkast till rådsresolution om den andra cykeln av det strategiska ramverket för europeiskt samarbete inom utbildning mot det europeiska utbildningsområdet (2026–2030) Utskottet överlade med statssekreterare Oskar Wåglund Söderström, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet, om ett utkast till rådsresolution om den andra cykeln av det strategiska ramverket för europeiskt samarbete inom utbildning mot det europeiska utbildningsområdet (2026–2030). Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 101-2025/26) Rådsdokument 11966/25 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det europeiska utbildningsområdet är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli. Regeringens inställning är att ramverket för EEA fungerar väl, att EEA även fortsatt bör vara det övergripande ramverket för utbildningsfrågor och att grundstrukturen för EEA ska finnas kvar. Regeringen stödjer att de nuvarande arbetsgrupperna inom det strategiska ramverket för EEA ska fortsätta sitt arbete, men är också öppen för att förändringar kan behöva göras baserat på nya eller förändrade strategiska prioriteringar. Regeringen anser dock att det är viktigt att eventuella justeringar av beslutsfattande och arbetssätt inom ramen för EEA har ett tydligt mervärde och beaktar utbildningens dubbla målsättningar; dvs. dels att förse arbetsmarknaden med rätt utbildad arbetskraft, dels som ett verktyg för individens utveckling och möjlighet att delta i samhället som upplysta, demokratiska medborgare. Kompetensfrågorna är av stor vikt för EU:s konkurrenskraft och kompetensfrågorna i kompetensunionen (Union of Skills, UoS), kan utgöra ett viktigt komplement i arbetet med utbildningsfrågorna i EEA. Regeringen stödjer skrivningar som betonar vikten av att alla ska ha samma tillgång till likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det är av största vikt att arbeta för ett likvärdigt och jämställt utbildningssystem som utjämnar livschanser och bidrar till sammanhållning, demokratiska värderingar, inkludering och gemenskap. Detta främjar livslångt lärande för alla, oavsett bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning och bostadsort. När det gäller inkludering i utbildning vill regeringen understryka att det inte alltid är så att elever får det bästa eller mest ändamålsenliga stödet inom ramarna för den ordinarie undervisningen och att andra stödformer ibland bör användas. Regeringen vill också understryka att arbeta för att alla ska nå framgång med sin utbildning inte kan användas för att kompromissa med kvalitet och kraven på en utbildning. Regeringen stödjer de mål på EU-nivå som medlemsstaterna tidigare har kommit överens om inkluderas i resolutionen och det strategiska ramverket för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen stödjer att kvalitet, likvärdighet och inkludering, liksom livslångt lärande, läraryrket och högre utbildning fortsatt ingår i de strategiska prioriteringarna för arbetet inom EEA. Regeringen stödjer också att det nu har lagts till en strategisk prioritering om yrkesutbildning, så att det tydliggörs att alla delar av utbildningsområdet ingår i EEA. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och anser att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas. Initiativ inom det europeiska utbildningsområdet ska komplettera, inte ersätta, de befintliga Bolognaverktygen. Regeringen anser att en utveckling av en gemensam europeisk examen kan bli aktuell först efter att frågan om en europeisk examensmärkning utforskats. Regeringen anser det även viktigt att en eventuell europeisk examensmärkning eller en europeisk examen utformas som en frivillig möjlighet för medlemsstaterna, likväl som för universitet och högskolor. Regeringen är positivt inställd till Europauniversitet. Regeringen anser att samarbete inom yrkesutbildning fortsatt bör fokusera på transparensverktyg och förtroende för varandras system och anser inte att ett europeiskt yrkesutbildningsdiplom, som innebär obligatoriskt utbildningsinnehåll, är önskvärt. Regeringen välkomnar frivilligt samarbete mellan länder men ser inte något behov av en utveckling mot ökad harmonisering av utbildningsinnehåll. Det finns skillnader mellan medlemsstaternas nationella sammanhang och medlemsstaternas yrkesutbildningssystem. Även om medlemsstaterna står inför liknande utmaningar är det viktigt att initiativ inte går utöver EU:s befogenheter på utbildningsområdet. Regeringen anser att det är viktigt att uppmärksamma utbildningens roll när det gäller att öka medborgarnas kunskaper om demokratiska normer och värderingar samt för att stärka deltagandet i det civila samhället och att öka EU:s motståndskraft. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
	EU-information om det danska ordförandeskapets prioriteringar i EU-arbetet på utbildningsområdet hösten 2025 Statssekreterare Oskar Wåglund Söderström, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet, informerade om det danska ordförandeskapets prioriteringar i EU-arbetet på utbildningsområdet hösten 2025.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:3.
	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034 samt om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 543. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av särskilda programmet för implementering av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation för perioden 2028–2034, om fastställande av regler för deltagande och spridning under detta program samt om upphävande av beslut (EU) 2021/764 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 544. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om etablering av EU:s program Erasmus+ för perioden 2028–2034 och upphävande av förordning (EU) 2021/817 och förordning (EU) 2021/888 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 549. Under förutsättning att förslaget hänvisas till utskottet för subsidiaritetsprövning ansåg utskottet att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
	Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till konstitutionsutskottet över proposition 2024/25:180 och motioner. Ärendet bordlades.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 30 september 2025 kl. 11.00.
Vid protokollet Therése Olofsson Justeras tisdagen den 30 september 2025 Fredrik Malm

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga till protokoll 2025/26:4

§ 1

§ 2-9

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Fredrik Malm (L), ordförande

X

X

Åsa Westlund (S), vice ordförande

Patrick Reslow (SD)

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

Linus Sköld (S)

X

X

Robert Stenkvist (SD)

X

X

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

X

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

X

X

Mats Wiking (S)

X

X

Jörgen Grubb (SD)

X

X

Rose-Marie Carlsson (S)

Oliver Rosengren (M)

X

X

Vakant (V)

Mathias Bengtsson (KD)

X

X

Niels Paarup-Petersen (C)

X

O

Anders Alftberg (SD)

X

X

Camilla Hansén (MP)

X

X

SUPPLEANTER

Sara Gille (SD)

Robert Olesen (S)

X

X

Lars-Ingvar Ljungman (M)

O

O

Niklas Sigvardsson (S)

X

X

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Azadeh Rojhan (S)

Johanna Rantsi (M)

Kalle Olsson (S)

Vakant (SD)

Anna Wallentheim (S)

Katarina Tolgfors (M)

Nadja Awad (V)

X

X

Dan Hovskär (KD)

Anders Ådahl (C)

X

Helene Odenjung (L)

Jan Riise (MP)

Peter Ollén (M)

Mats Arkhem (SD)

Kent Kumpula (SD)

O

O

Isabelle Mixter (V)

O

O

Anna Lasses (C)

Lili André (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Leila Ali Elmi (MP)

Mats Berglund (MP)

Louise Eklund (L)

Lina Nordquist (L)

Lorena Delgado Varas (V)

Anne-Lie Sjölund (C)

Lena Bäckelin (S)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit