Protokoll utskottssammanträde 2025/26:4

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:4

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:4

DATUM

2025-09-30

TID

11.00–12.05

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2025/26:3.

§ 2

Nya regler om geografiska beteckningar och internationella

varumärken (NU5)


Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:177.

Utskottet justerade betänkande 2025/26:NU5.

§ 3

Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation,

produktion och samarbete (NU1y)

Utskottet fortsatte beredningen av yttrande till försvarsutskottet över skrivelse 2024/25:193 och motioner.

Utskottet justerade yttrande 2025/26:NU1y.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande meningar.

§ 4

Stadsomvandlingen i Kiruna

Direktör Public affairs och externa relationer Niklas Johansson och

direktör Samhällsutveckling Stefan Hämäläinen, LKAB, lämnade

information fysiskt och på distans om stadsomvandlingen i Kiruna.

§ 5

Förordningen om utfasning av import av rysk naturgas

Utskottet överlade med statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av

medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM55.

Statssekreterare Maja Lundbäck, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian:

Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till förordning och målsättningen att fasa ut EU:s import av rysk naturgas. Regeringen stödjer ett förbud mot import av rörbunden naturgas, LNG och terminaltjänster från Ryssland och avser verka för en hög

ambitionsnivå i förslaget. Regeringen anser att EU:s beroende av rysk energi, inte minst fossila bränslen, ska upphöra så snart som möjligt. Det är därför nödvändigt att EU vidtar ytterligare gemensamma åtgärder för att bryta beroendet av rysk energi och därmed också komma åt en viktig inkomstkälla för Rysslands

krigsekonomi.

Regeringen välkomnar krav på nationella diversifieringsplaner för naturgas och olja samt rapporteringskrav vid import av naturgas. Detta innebär en ökad spårbarhet av naturgasens ursprung, vilket är särskilt viktigt för att öka transparensen. Medlemsstater som inte importerar naturgas eller LNG från Ryssland bör dock undantas från alltför omfattande rapporteringskrav. Det är viktigt att hålla den administrativa bördan så låg som möjligt med bibehållen effekt av förslaget. Regeringen stödjer att utvecklingen av unionens försörjningstrygghet och energimarknader till följd av förslaget övervakas.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi menar att regeringens ståndpunkt inte tillräckligt framhåller

behovet av ursprungsmärkning för att säkerställa att den ryska

gasen och oljan inte når EU:s marknad via indirekta handelsvägar. Att stärka spårbarheten är avgörande för att förbudet ska få faktisk effekt och inte urholkas av kryphål. Regeringen bör därför verka för att ett effektivt system för ursprungsmärkning införs som en central del av förordningen.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt är alltför återhållsam i förhållande till den allvarliga situation som Europa står inför. För att bryta beroendet av rysk fossil energi och samtidigt möta klimatutmaningen krävs betydligt skarpare åtgärder. Regeringen borde verka för ett tidigare stoppdatum än 2028 och arbeta för att undantagen avskaffas. Därtill anser jag att all import av olja och gas från tredjeländer bör upphöra helt och hållet. Sedan menar jag att regeringens linje saknar ett tillräckligt fokus på spårbarhet och

ursprungsmärkning. Utan ett robust system för ursprungsmärkning riskerar rysk energi att fortsätta nå EU-marknaden via omvägar, vilket undergräver såväl sanktionernas effektivitet som unionens trovärdighet.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen tar varken Sveriges säkerhet eller klimatet på allvar med denna alltför lama inställning till utfasningen av rysk fossil energi. Europa skickar i dag mer pengar till Ryssland via köp av fossila bränslen än vad som ges i stöd till Ukraina. Jag anser att det mest verkningsfulla man kan göra för att stärka Ukrainas möjligheter och Europas säkerhet är att omedelbart minska efterfrågan på rysk energi och därigenom sätta hårdare ekonomisk press på

Ryssland. Av både klimatmässiga och strategiska skäl måste Europas beroende av fossil energi fasas ut snabbare. Jag anser därför att utfasningen av rysk energi måste ske enligt en mer ambitiös tidsplan än den aviserade, och att undantagen från stoppdatum 2028 snarast avskaffas. För att säkerställa att rysk olja och gas inte når Europa via omvägar krävs ett effektivt system för ursprungsmärkning. Detta är en nödvändig åtgärd för att sanktionerna ska få verklig effekt och för att EU ska framstå som trovärdigt i sin politik för energiomställning och säkerhet.

Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 6

Fonden för ett sammanlänkat Europa såvitt gäller energi

Utskottet överlade med statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av

medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM17.

Statssekreterare Maja Lundbäck, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian såvitt gäller energi:

Energi

Regeringen stöder inte den föreslagna ökade ambitionsnivån för gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt och projekt inom förnybar energi. Regeringen anser att marknadens aktörer i första hand ska bära ansvaret för planering och finansiering av energiinfrastruktur. Regeringen anser att fokus inte enbart bör ligga på gränsöverskridande projekt då dessa enskilt inte leder till en

genuin energiunion som säkerställer försörjningstrygghet, överkomliga energipriser och konkurrenskraft. En trygg energiförsörjning bör prioriteras och ett energisystemperspektiv inklusive

sektorskopplingar mellan olika energibärare och förhållanden

mellan produktion och konsumtion behöver beaktas. Här är både nationella och europeiska perspektiv viktiga för ett effektivt

utnyttjande av befintliga och planering av nya energiresurser.

En trygg elförsörjning kräver relevant geografisk placering av

elproduktionsanläggningar med egenskaper som bidrar till systemstabilitet och planerbarhet. Vid tilldelning av medel till gränsöverskridande projekt inom området förnybar energi anser regeringen att det är viktigt att beakta projektens bidrag till leveranssäkerhet.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi delar regeringens bedömning att den föreslagna ambitions-

nivån för gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt är alltför långtgående. Det är rimligt att marknadens aktörer i första hand tar ansvar för planering och finansiering av dessa projekt.

Samtidigt menar vi att regeringens hållning underskattar statens roll i att säkerställa en långsiktigt hållbar och robust

energiinfrastruktur för att uppnå leveranssäkerhet, minska sårbarheter och stödja den gröna omställningen. Vi menar att staten bör ta ett större strategiskt ansvar, särskilt när marknaden inte levererar de investeringar som krävs. En välavvägd kombination av marknadsdrivna initiativ och offentligt ansvar är nödvändig för att bygga ett konkurrenskraftigt och motståndskraftigt energisystem i hela unionen.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag delar regeringens bedömning att den föreslagna ambitions-

nivån för gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt är för långtgående. Samtidigt anser jag att regeringen intar en alltför negativ hållning till satsningar på förnybar energi. För att säkerställa en trygg energiförsörjning och påskynda den gröna

omställningen krävs en mer offensiv politik som tydligt stödjer utbyggnaden av förnybar energi och investeringar i hållbar infrastruktur. Den förnybara energin behöver ges långsiktigt stabila villkor och byggas ut i snabbare takt för att minska beroendet av fossila bränslen och stärka Europas motståndskraft.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt intar en alltför negativ

hållning till förnybar energi och gränsöverskridande energiinfrastruktur. För att trygga Europas energiförsörjning och samtidigt bygga ett mer kostnadseffektivt och hållbart energisystem krävs att dessa investeringar betraktas som strategiska och inte som

enbart en kostnad. Marknadens aktörer bör i första hand bära

ansvaret för planering och finansiering, men när dessa inte räcker till och behovet av leveranssäkerhet är stort måste stöd kunna ges. Jag menar att fokus för stödet bör ligga på de länder där kopplingen till andra länder är svag, snarare än att ytterligare

förstärka sammanlänkningen i områden där integrationen redan är omfattande. Samtidigt bör det ställas krav på att länder med

interna flaskhalsar först bygger bort dessa eller inför elprisområden för att säkerställa en rättvis och effektiv fördelning av

resurser.

En trygg energiförsörjning måste fortsatt vara en prioritet, där både nationella och europeiska perspektiv vägs in för att nyttja befintliga och planera nya resurser. Det kräver relevanta investeringar i överföringskapacitet och produktionsanläggningar med egenskaper som bidrar till systemstabilitet och planerbarhet.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Till skillnad från regeringen delar jag EU:s ambitioner om att bygga en stark energiunion baserad på hållbara och förnybara energikällor. Detta innebär att förnybar energi måste ges bästa möjliga förutsättningar och byggas ut i en betydligt snabbare takt än i dag. Jag anser att en ökad sammanlänkning av Europas energisystem i grunden är positivt för såväl klimat och konkurrenskraft som för robustheten i energiförsörjningen. Grundintentionen med kommissionens förslag är att fasa ut fossil energi ur elsystemet, och jag menar att regeringen tydligare bör stödja denna inriktning. Regeringens hållning borde därför präglas av en mer positiv inställning till förnybar energi. Samtidigt vill jag framhålla att Sverige har rådighet över i vilken ordning nya

anslutningar mot kontinenten byggs i förhållande till utbyggnaden av det egna kraftsystemet. Miljöpartiets plan innebär en kraftfull utbyggnad av fossilfri kraftproduktion, inte minst i södra Sverige, vilket både bidrar till att hålla nere energipriserna nationellt och till att fasa ut fossil energi på kontinenten.

Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 7

Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder som faller under EU:s statsstödsregler (NU6)

Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:198.

Ärendet bordlades.

§ 8

Förbudet mot utvinning av uran tas bort (NU7)

Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:203 och motioner.

Ärendet bordlades.

§ 9

Förordning med grundläggande bestämmelser för en övergripande EU-fond under delad förvaltning

Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 565.

Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

§ 10

2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Utskottet beslutade att ge trafikutskottet tillfälle att senast den 18

november kl. 14.00 yttra sig över följdmotionsyrkanden gällande

skrivelse 2024/25:140 i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 11

Inbjudan till interparlamentarisk konferens

Kanslichefen informerade om inbjudan till konferens om ett säkrare och mer innovativt Europa i Billund, Danmark den 3–4 november 2025.

§ 12

Anmälan av inkommen skrivelse

Inkommen skrivelse anmäldes (dnr 152–2025/26).

§ 13

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 16 oktober 2025
kl. 10.00.

Vid protokollet

Bibi Junttila

Justeras den 16 oktober 2025

Tobias Andersson




NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2025/26:4

§ 1–8

§ 9–13

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C),

vice ordf.

X

X

Fredrik Olovsson (S)

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Josef Fransson (SD)

X

X

Mattias Jonsson (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

Marianne Fundahn (S)

X

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

Isak From (S)

X

X

Kjell Jansson (M)

X

X

Birger Lahti (V)

X

X

Camilla Brodin (KD)

X

X

Johnny Svedin (SD)

X

X

Katarina Luhr (MP)

X

X

Louise Eklund (L)

X

X

SUPPLEANTER

Angelica Lundberg (SD)

Aida Birinxhiku (S)

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

Lili André (KD)

O

O

Rickard Nordin (C)

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Anna af Sillén (M)

O

O

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Amanda Palmstierna (MP)

Cecilia Rönn (L)

Mats Persson (L)

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.