Protokoll utskottssammanträde 2025/26:4

Utskottens protokollJustitieutskottets protokoll 2025/26:4

RIKSDAGEN

JUSTITIEUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:4
DATUM	2025-09-30
TID	11.00–12.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:3.
§ 2	Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:189 och motion. Ärendet bordlades.
§ 3	Ökade möjligheter att dela uppgifter inom Polismyndigheten (JuU4) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:190. Ärendet bordlades.
§ 4	Eurojusts framtid Utskottet överlade med statssekreterare Charlotte Kugelberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 212-2025/26). Statssekreterare Charlotte Kugelberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen välkomnar en utvärdering av och diskussion om Eurojust. Brottsligheten blir allt mer allvarlig, gränsöverskridande och komplex. Eurojust har en viktig roll i att bemöta det hotet tillsammans med nationella myndigheter och andra EU-byråer och -organ. Eurojusts huvudsakliga uppgift om att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella myndigheter i utredningen och lagföringen av allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag ska värnas. Det bör säkerställas att Eurojust kan uppfylla sin roll på bästa och mest effektiva sätt. Möjligheter att ytterligare förstärka och utveckla kärnverksamheten bör undersökas. Styrningen av Eurojust bör ordnas på ett sådant sätt att den operativa verksamheten får det utrymme som krävs och att de operativa behoven i medlemsstaterna styr inriktningen på verksamheten. Bestämmelser om dataskydd som påverkar Eurojusts verksamhet bör vara anpassade efter den operativa verksamheten. Arbetet med att förstärka samarbetet med tredjeländer bör uppmuntras. Det är viktigt att säkerställa att Eurojust tilldelas nödvändiga resurser för att kunna fortsätta att utöva sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och för att kunna fortsätta att utveckla och förstärka sitt arbete. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 5	Förslag till förordning om stöd för inre säkerhet 2028–2034 Utskottet överlade med statssekreterare Charlotte Kugelberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2025) 542 och Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM7. Statssekreterare Charlotte Kugelberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3. Regeringen prioriterar inre säkerhet och välkomnar därför att stöd lämnas för detta även i EU:s budgetram för 2028–2034. Regeringen välkomnar särskilt angreppssättet att integrera säkerhetsaspekter i all EU-politik för att stärka medlemsstaternas och EU:s förmåga att garantera säkerheten för sina medborgare. Kraftfulla och hållbara åtgärder behövs för att stärka den inre säkerheten och möta hoten från ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och ett föränderligt geopolitiskt landskap. Regeringen välkomnar i synnerhet föreslagna satsningar på att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet. Den offensiv mot den organiserade brottsligheten som genomförs i Sverige behöver även motsvaras av en ambitionsökning inom EU. Medlemsländerna måste gemensamt se till att det finns förutsättningar för att tillsammans bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och radikalisering. Regeringen välkomnar också kommissionens ambition att förenkla förvaltningen av medlen och öka flexibiliteten. Det behövs dock ytterligare information och analys för att avgöra om kommissionens förslag faktiskt uppnår det målet. Det behövs vidare klargöranden kring utformningen av kraven för medfinansiering. Strikta krav på nationell medfinansiering av EU-medel är en viktig princip för att värna nationellt och regionalt ägarskap och bidrar till ett effektivt genomförande. Regeringen bedömer att det kan bli svårt att avgöra vilken region och därav nivå av medfinansiering som ska gälla för nationella projekt. Regeringen verkar för att projekt som har ett nationellt fokus särskilt beaktas i frågan om medfinansiering. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 6	Förslag till förordning om stöd till gränsförvaltning och viseringspolitik 2028–2034 Utskottet överlade med statssekreterare Charlotte Kugelberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2025) 541 och Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM8. Statssekreterare Charlotte Kugelberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3. Regeringen prioriterar hantering av migration och inre säkerhet och välkomnar därför att stöd lämnas för detta även i EU:s budgetram för 2028–2034. Stödet för Schengenområdet, europeisk integrerad gränsförvaltning och gemensam viseringspolitik för perioden 2028 till 2034 ska bidra till att säkerställa att migrations- och asylpakten implementeras fullt ut. Regeringen välkomnar också kommissionens ambition att förenkla förvaltningen av medlen och öka flexibiliteten, exempelvis i fråga om vilka åtgärder som medlemsstaterna har möjlighet att vidta. Det behövs dock ytterligare information och analys för att avgöra om kommissionens förslag faktiskt uppnår det målet. Det behövs vidare klargöranden kring utformningen av kraven för medfinansiering. Strikta krav på nationell medfinansiering av EU-medel är en viktig princip för att värna nationellt och regionalt ägarskap och bidrar till ett effektivt genomförande. Regeringen bedömer att det kan bli svårt att avgöra vilken region och därav nivå av medfinansiering som ska gälla för nationella projekt. Regeringen verkar för att projekt som har ett nationellt fokus särskilt beaktas i frågan om medfinansiering. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 7	Kommande revidering av förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen (Frontex) Utskottet överlade med statssekreterare Charlotte Kugelberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 212-2025/26). Statssekreterare Charlotte Kugelberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Enligt vår mening bör regeringens ståndpunkt även inkludera att Frontex mandat ska tillåta användandet av arbetsmetoder som s.k. push backs och att de ska kunna stödja medlemsstater med samma typ av arbetsmetoder, samt att Frontex därutöver i vissa fall själva ska kunna ta andra liknande initiativ för att förhindra irreguljär migration till medlemsländer. V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt är alltför långtgående, i synnerhet vad gäller frågan om återvändande från ett tredjeland till ett annat, och kan därmed inte ställa oss bakom ståndpunkten.
§ 8	Aktuella EU-frågor Statssekreterare Charlotte Kugelberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet, informerade om aktuella förhandlingar: Trepartssamtal om direktivet om stärkt skydd för brottsoffer Förordningen om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (CSAM) Efter att statssekreteraren med medarbetare avlägsnat sig begärde V-ledamoten att utskottet skulle begära överläggning med regeringen om förordningen om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (CSAM). Utskottet beslutade att inte begära överläggning med regeringen. V-ledamoten reserverade sig mot beslutet.
§ 9	Fråga om utskottsinitiativ om lagändring som medger flaggning av adresser för att öka skyddet för ambulanspersonal Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett initiativ om lagändring som medger flaggning av adresser för att öka skyddet för ambulanspersonal, se bilaga 3. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. S-, V-, C- och MP-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha inlett ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett initiativ i frågan.
§ 10	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 155-2025/26).
§ 11	Övriga frågor Kanslichefen anmälde plan för utskottsarbetet och ärendeplan för hösten 2025.
§ 12	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 2 oktober 2025 kl. 10.00.

Vid protokollet

Justeras den 2 oktober 2025

Henrik Vinge

JUSTITIEUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2025/26:4

§ 1–3

§ 4

§ 5–8

§ 9–11

§ 12

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Henrik Vinge (SD) ordf.

X

X

X

X

X

Teresa Carvalho (S) vice ordf.

X

X

X

X

X

Mikael Damsgaard (M)

X

X

X

X

X

Heléne Björklund (S)

X

X

X

Pontus Andersson Garpvall (SD)

X

X

X

X

X

Petter Löberg (S)

X

X

X

X

X

Charlotte Nordström (M)

X

X

X

X

X

Anna Wallentheim (S)

X

X

X

X

X

Adam Marttinen (SD)

X

X

X

X

X

Mattias Vepsä (S)

X

X

X

Fredrik Kärrholm (M)

X

X

X

X

Gudrun Nordborg (V)

O

X

X

X

Torsten Elofsson (KD)

X

X

X

X

X

Ulrika Liljeberg (C)

X

X

X

X

X

Katja Nyberg (SD)

X

X

X

X

X

Ulrika Westerlund (MP)

X

X

X

X

X

Martin Melin (L)

X

X

X

SUPPLEANTER

Mats Hellhoff (SD)

Sanna Backeskog (S)

O

O

O

X

X

Ludvig Ceimertz (M)

O

O

O

O

X

Lars Isacsson (S)

O

O

O

X

X

Mats Arkhem (SD)

Carina Ödebrink (S)

Noria Manouchi (M)

Gustaf Lantz (S)

Lars Andersson (SD)

Serkan Köse (S)

Ellen Juntti (M)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

X

X

O

O

O

Ingemar Kihlström (KD)

Malin Björk (C)

Mauricio Rojas (L)

Nils Seye Larsen (MP)

Sten Bergheden (M)

Victoria Tiblom (SD)

Lorena Delgado Varas (V)

Helena Vilhelmsson (C)

Gudrun Brunegård (KD)

Mathias Bengtsson (KD)

Annika Hirvonen (MP)

Rebecka Le Moine (MP)

Patrik Karlson (L)

Anders Ekegren (L)

Kajsa Fredholm (V)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

o = ledamöter som har varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2

till protokoll

2025/26:4

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige bör delta aktivt i diskussionerna om utformningen av kommande förslag och föreslår därför den preliminära och övergripande ståndpunkt som presenteras nedan.

Europas gräns- och kustbevakning spelar en viktig roll för EU:s inre säkerhet och fria rörlighet. Regeringen välkomnar preliminärt den övergripande ambitionen att stärka den integrerade gränsförvaltningen och Frontex tekniska och operativa förmågor, inklusive övervakning av gränsområden, situationsbilder och analys. Sveriges budgetrestriktiva position står dock fast. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden.

Utvärderingen av genomförandet av förordningen och översynen av den stående styrkan från februari 2024 pekade inte på något behov av att ändra i förordningen, en bedömning som regeringen då delade. I stället konstaterades att genomförandet av 2019 års förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning fortfarande pågick och att förordningen planerades vara fullt genomförd år 2027. Mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget och framväxten av nya hot efter det att utvärderingen presenterats instämmer regeringen i att en förnyad analys av Frontex roll och mandat nu är motiverad.

EU:s medlemsstater har det främsta ansvaret för förvaltningen av sina yttre gränser, och det är en ordning som bör värnas. De EU-gemensamma resurserna (tekniska och personella) ska komplettera och stärka, men inte ersätta medlemsstaternas egen förmåga. Medlemsstaterna ska bidra till EU:s kapacitet på området på det sätt som är överenskommet med Frontex, bidraget bör kunna anpassas efter medlemsstaternas förutsättningar och tillgängliga resurser.

Frontexinsatser ska komplettera eller förstärka medlemsstaternas arbete och genomföras på medlemsstaternas begäran. Den stående styrkan bör stå under värdlandets befäl och inom ramen för det ha tydligt definierade befogenheter som möjliggör operativt arbete, samtidigt som ett antal uppgifter till följd av sin natur bör reserveras för värdlandets personal. På samma sätt bör balansen mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner i styrningen av Frontex bevaras.

Diskussioner om fördelning av EU:s resurser inklusive till Frontex, hör hemma i MFF-förhandlingarna och ska inte föregripas i andra forum. Det kan i sammanhanget noteras att Europaparlamentets budgetutskott har riktat kritik mot Frontex och att myndigheten behöver lägga kraft på att hantera sina medel effektivt.

Storleken på Frontex stående styrka ska grundas i faktiska operativa behov. En föreslagen utökning av Frontex stående styrka, oavsett storlek, måste därför föregås av en grundlig analys av bland annat kostnaderna, de operativa behoven vid EU:s yttre gränser och vilken effekt en utökad stående styrka skulle få på den europeiska gränskontrollens kapacitet och kvalitet. Analysen måste utöver kvantitativa behov också omfatta kvalitativa behov. Det kan innefatta vilka specifika arbetsuppgifter som medlemsstaterna i framtiden kan förväntas behöva stöd av den stående styrkan för att utföra, inklusive nya områden som exempelvis viseringsfrågor och vilken kompetens som krävs för att utföra dessa uppgifter. Personal som ingår i den stående styrkan bör inte utplaceras om de inte under sin utplacering nyttjas på heltid och utför adekvata arbetsuppgifter. Mervärdet av en utökning av den stående styrkan bör vägas mot den kostnad som den skulle medföra och jämföras med mervärdet av andra åtgärder. Principen om så kallad stable staffing ska upprätthållas och förutsätter andra neddragningar.

En utökning av den stående styrkan ska inte konkurrera med mottagande medlemsstaters egen förmåga eller riskera att försvaga utsändande medlemsstaternas möjligheter att kontrollera den egna gränsen. Därför behövs en analys av hur en utökning av den stående styrkan skulle påverka nationell gränskontrollverksamhet. Av samma skäl bör en eventuell utökning i huvudsak bestå av personal anställd av Frontex och inte en utökning av medlemsstaternas sekonderade personal.

Inom återvändandeområdet bör Frontex stöd till medlemsstaterna stärkas och utvecklas. Regeringen anser att Frontex bör kunna stödja återvändande från ett tredjeland till ett annat, förutsatt att det sker i enlighet med internationella normer och att principer för mänskliga rättigheter respekteras i enlighet med internationell rätt, däribland principen om non-refoulement.

Frontex huvudsakliga ansvar är, parallellt med återvändandet, förvaltning av EU:s yttre gräns. Då den inre säkerheten är sammankopplad med den yttre anser regeringen att möjligheten för Frontex att bistå medlemsstaterna i hanteringen av sekundär migration och gränsöverskridande brottslighet är en fråga som kan undersökas vidare inom ramen för diskussionen om Frontex reviderade mandat. Detta skulle kunna inbegripa en möjlighet för en medlemsstat att begära stöd av den stående styrkan i kontrollen vid inre gräns för att bemöta hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Frontex bör även arbeta på strategisk och operativ nivå för att stärka relationerna och samarbetet med tredjeländer för stärkt gränssäkerhet.

Mot bakgrund av det föränderliga omvärldsläget är Frontex roll och mandat för att möta hybrida hot en fråga som väntas hanteras i en kommande revidering av förordningen och som behöver analyseras vidare. Flera av EU:s medlemsstater har mött instrumentalisering av migranter och hot mot kritisk infrastruktur och det finns ett behov av att förtydliga samarbetet mellan relevanta aktörer med avseende på roller och ansvarsfördelning, liksom att undvika att befintliga strukturer och initiativ dubbleras. Möjligheten till civil/militär samverkan kan också utforskas när det gäller till exempel inköp och utveckling av utrustning och övervakningssystem samt ett utökat informationsutbyte mellan relevanta aktörer.

Regeringen stödjer ansträngningar om ett fördjupat samarbete mellan EU-byråerna för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och hantera irreguljär migration, men betonar samtidigt att det måste ske inom ramen för respektive byrås mandat och ekonomiska ramar. Dubbelarbete ska undvikas. Europol bör förbli EU:s huvudsakliga brottsbekämpande myndighet, vars verksamhet Frontex ska stödja till exempel med information från gränskontrollverksamheten.

Regeringen kan stödja förslag som syftar till att förbättra tillgången till utrustning och teknik för Frontex och för medlemsstaterna. I det sammanhanget kan exempelvis möjligheten till gemensam upphandling övervägas.

Frontex verksamhet ska, i likhet med all unionens verksamhet, bedrivas med full respekt för de grundläggande rättigheterna. Ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna bör ha ett tillräckligt mandat och tillräckliga förutsättningar för att på ett adekvat sätt bidra till detta och för att medlemsstaterna samarbetar med ombudsmannen, inte minst genom att ge denne tillgång till relevant information i samband med utredningar av rapporterade incidenter.

Bilaga 3

till protokoll

2025/26:4

Utskottsinitiativ

När en ambulanssjukvårdare mördas under ett uppdrag blottas ett systemfel som flera varnat för sedan länge. Jag önskar därför att Justitieutskottet tar initiativ till lagändring som aktualiseras av våldet i Harmånger som ledde till en ambulanssjuksköterskas tragiska död

Föreslår att Justitieutskottet tar ett initiativ och kräver en snabb hantering för en lagändring som medger flaggning för att öka skyddet för ambulanspersonal som rycker ut till hjälp och skydd om det enligt polisens information finns risk för våld på adressen eller pga person som troligen finns på platsen.

Bland andra Vårdförbundet har varnat för situationer och krävt så kallad flaggning av osäkra adresser, så att ambulanssjukvården varnas för platser där det tidigare förekommit hot eller våld för att öka säkerheten vid utryckningar och att polisen ska kunna larmas samtidigt som ambulansen.

Hoppas att detta kan tas upp under övriga frågor redan på morgondagens möte, alltså 23 sept.

Gudrun Nordborg,

Vänsterpartiet