Protokoll utskottssammanträde 2025/26:3

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:3

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:3
DATUM	2025-09-25
TID	10.00–10.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:2.
§ 2	Konkurrenskraftsrådet (KKR) Statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet samt Finansdepartementet, lämnade a) återrapport dels från rådets informella möte om konkurrenskraft (inre marknad och industri) den 17–18 juli 2025, dels från informella KKR (turism) 23–24 juni 2025, dels från rådet för konkurrenskraft (inre marknad och industri) den 22 maj 2025 b) information inför Konkurrenskraftsrådet den 29 september 2025 Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 3	Förordning om inrättandet av en europeisk konkurrenskraftsfond Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 555. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 4	Inre marknadsstrategin Utskottet överlade med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, biträdd av medarbetare från Utrikesdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM46 Inre marknadsstrategin. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar den nya inre marknadsstrategin som fokuserar på den inre marknadens kärna, det vill säga varu- och tjänsterörlighet samt efterlevnaden av inre marknadsregelverket. EU:s inre marknad har stor betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning då handeln på denna marknad utgör nära 70 procent av svensk export och 80 procent av svensk import. Utöver att utgöra Sveriges viktigaste handelsarena är EU:s inre marknad också världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde. Att riva hinder på den inre marknaden samt förenkla och harmonisera EU:s regelverk är således avgörande för att främja företagens konkurrenskraft och stärka Sveriges och EU:s motståndskraft. En stärkt konkurrenskraft är en av de viktigaste prioriteringarna för regeringen. EU behöver ökad produktivitet, innovationsförmåga och en politik som skapar goda ramvillkor för företag att verka och växa. Regeringen har aktivt drivit att EU behöver en ny inre marknadsstrategi som river byråkrati, regelbörda och hinder samt gör det enklare att bedriva företag på den inre marknaden. Det är därför mycket positivt att en strategi nu har presenterats och angeläget att dess åtgärder omsätts i praktiken. Regeringen välkomnar att förenkling och digitalisering löper som en röd tråd i strategin i syfte att göra det lättare att starta och driva företag i EU. Det är också positivt att strategin fokuserar på att ta bort konkreta hinder för att öka rörligheten för varor och tjänster samt att förbättra efterlevnad av inre marknadsregelverket. Både personer och varor ska kunna röra sig fritt i EU, utan att det är administrativt krångligt. På varuområdet välkomnar regeringen strategins förslag kopplade till anpassning av produktlagstiftningen för att främja förenkling, digitalisering och hållbarhet. Regeringen instämmer i att fragmentering, exempelvis kopplat till märkning, försvårar varuhandeln. Regeringen driver även på för att standardiseringen inom EU ska vara marknadsdriven och i linje med internationella standarder. Beträffande tjänstehandeln välkomnar regeringen kommissionens arbete för att fördjupa den inre marknaden för tjänster. I strategin föreslår kommissionen en ny ansats där flera förslag som aviseras rör specifika sektorer. Även om det kan vara motiverat i vissa fall, är det viktigt att dessa åtgärder inte får en fragmenterande effekt på den inre marknaden, utan snarare främst kompletterar satsningar för att ta tag i horisontella, strukturella problem och hinder på tjänsteområdet och för att rörligheten av yrkesverksamma ska öka, med full respekt för att värna skyddet för arbetstagares rättigheter och nationella arbetsmarknadsmodeller. En välfungerande inre marknad förutsätter att gemensamma regler tillämpas och efterlevs på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. Regeringen välkomnar att kommissionen ser över genomförandet och efterlevnaden, inte minst genom effektiviseringar av verktyg som arbetar med att lösa hinder som Solvit och SMET, men anser att ytterligare insatser också krävs. Den kommande årliga agendan om efterlevnad kan bli ett viktigt bidrag i det fortsatta arbetet. Det är vidare viktigt att framtida regler – både på EU-nivå och nationellt – utformas på ett sådant sätt att inre marknaden främjas. Givet att flera av föreslagen i strategin inte har lagts, utan bara beskrivs kort av kommissionen, behöver regeringen analysera dem närmare när de väl har presenterats. I det fortsatta arbetet är det generellt angeläget att de förslag som läggs fram blir ambitiösa och konkreta för att minska byråkrati och hinder för företag i EU och på så sätt öka EU:s konkurrenskraft och produktivitet. Varje enskilt initiativ som presenteras måste bedömas och beredas på sina egna meriter när förslagen väl har lagts. Fördelningen av befogenheter mellan nationell och EU-nivå som framgår av fördragen ska värnas i genomförandet av strategin. Regeringen kan därför få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar att kommissionen har tagit fram en strategi för att stärka den inre marknaden. Samtidigt menar vi att regeringens ståndpunkt i flera delar brister i att lyfta viktiga perspektiv som är centrala för att långsiktigt stärka både konkurrenskraften och den inre marknaden. Vi saknar en tydligare inriktning från regeringen på hur strategin kan bidra till att förbättra förutsättningarna för uppstartsföretag och scaleups att etablera sig och växa inom EU. I detta sammanhang anser vi att regeringen i högre grad bör lyfta behovet av regulatoriska sandlådor som ett sätt att möjliggöra innovation, förnya regelverk och främja harmonisering. Vidare menar vi att inre marknadsstrategin bör kopplas till Sveriges nationella arbete med ny teknik och särskilt till AI-strategin. Skyddet av immateriella rättigheter och strategisk hantering av kunskapstillgångar är avgörande för att EU ska kunna ta ledartröjan i den digitala utvecklingen. Regeringens ståndpunkt bör därför tydligare lyfta behovet av en sådan koppling. Vi anser även att regeringens hållning bör framhålla att utvecklingen av den inre marknaden ska genomföras med full respekt för arbetstagares rättigheter och nationella arbetsmarknadsmodeller. Arbetsmarknadens parter spelar en avgörande roll i att säkra långsiktig konkurrenskraft och därför anser vi att den sociala dialogen behöver lyftas tydligare i ståndpunkten. Därtill anser vi att det är anmärkningsvärt att strategin saknar åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminalitet, exempelvis genom att begränsa antalet underleverantörsled. Detta är avgörande för att säkerställa sund konkurrens och en trygg arbetsmarknad. Vidare vill vi framhålla betydelsen av att arbetet med regelförenklingar bör syfta till strömlinjeformning och verkliga regelförbättringar. Regelförenklingarna bör inte leda till att sänka ambitionsnivån i industrins gröna omställning, som är avgörande för både svenska och europeiska företags konkurrenskraft. Hållbar tillväxt förutsätter att klimatmål, miljöskydd och arbetstagares rättigheter integreras i hela den ekonomiska politiken, och förenklingsåtgärder som hotar dessa principer riskerar att minska medborgarnas förtroende för den gemensamma lagstiftningen. Slutligen vill vi framhålla vikten av att den inre marknadens utveckling bidrar till en social och klimatmässigt hållbar tillväxt. Svenska företag ligger i framkant när det gäller hållbarhetsarbete och detta är en konkurrensfördel som bör värnas. Därtill anser vi att eventuella ändringar i bolagsrätten och andra centrala regelverk inte får ske på bekostnad av fackliga rättigheter, miljöambitioner eller konsumentskydd. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt i alltför låg grad beaktar att den gröna omställningen inte enbart är en konkurrensfråga, utan en nödvändighet för att möta klimatkrisen och säkerställa social rättvisa. Därför saknas en tydlig linje om regelförenklingar i regeringens ståndpunkt. Jag anser att dessa måste inriktas på verkliga regelförbättringar som gör det lättare att göra rätt och inte att sänka hållbarhetsstandarder eller att skjuta upp krav på klimat, miljö, konsumenter, arbetstagares rättigheter och djurskydd. Regeringens hållning riskerar i stället att bana väg för en utveckling där omställningstakten försvagas och ambitiösa svenska företag hamnar i ett sämre läge än konkurrenter som inte investerat i hållbara lösningar. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 5	Nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken (NU5) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:177. Ärendet bordlades.
§ 6	Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (NU1y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om yttrande till försvarsutskottet över skrivelse 2024/25:193 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	Anmälan av inkomna EU-dokument Anmäldes inkommet EU-dokument.
§ 8	Återrapport från interparlamentariskt möte i Köpenhamn Johnny Svedin (SD) och Anna af Sillén (M) lämnade muntlig återrapport från interparlamentariskt möte om konkurrenskraften i Köpenhamn den 18–19 september 2025.
§ 9	Övriga frågor Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för regeringen för information om regeringens beslut att inte begära något bemyndigande att ställa ut nya kreditgarantier för gröna investeringar 2026. Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för regeringen för information om Exportkreditnämndens möjlighet att bevilja garantier för nya gaskraftverk.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 30 september 2025 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 30 september 2025

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING					Bilaga 1 till protokoll 2025/26:3
	§ 1–10
	N	V		N	V	N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X
Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.
Fredrik Olovsson (S)	X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X
Monica Haider (S)
Josef Fransson (SD)	X
Mattias Jonsson (S)	X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X
Marianne Fundahn (S)	X
Eric Palmqvist (SD)	X
Isak From (S)	X
Kjell Jansson (M)	X
Birger Lahti (V)
Camilla Brodin (KD)
Johnny Svedin (SD)	X
Katarina Luhr (MP)	X
Louise Eklund (L)	X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)
Aida Birinxhiku (S)	X
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Lorena Delgado Varas (V)
Lili André (KD)	X
Rickard Nordin (C)	X
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)	O
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Anders Ådahl (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)	X
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit