Protokoll utskottssammanträde 2025/26:31

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:31

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:31
DATUM	2026-05-07
TID	10.00–11.45
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:30.
§ 2	Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder (NU21) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:158 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2025/26:NU21. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. V- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 3	Konkurrenskraftsfonden Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om konkurrenskraftsfonden.
§ 4	Förordningen om industriell acceleration och omställning Utskottet överlade med energi- och näringsminister Ebba Busch, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM88. Energi- och näringsminister Ebba Busch, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Kapitel I Allmänna regler Regeringen välkomnar EU-kommissionens ambition att stärka förutsättningarna för fossilfri industriproduktion och investeringar i EU. EU befinner sig i en global teknikkapplöpning och har idag flera strategiska högriskberoenden inom de tekniker och produkter som behövs för energiomställningen, klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft och motståndskraft. EU behöver stärka sin konkurrenskraft och öka sin produktivitetstillväxt för att hantera dagens ekonomiska och geopolitiska utmaningar. Regeringen är tveksam till att den övergripande målsättningen att EU ska öka tillverkningsindustrins andel av BNP till 20 procent till år 2035 leder till detta. Ett sådant mål riskerar att motverka en nödvändig strukturomvandling och leda till en ineffektiv resursallokering. Regeringen anser i stället att en gränsöverskridande handel och fördjupad inre marknad är en viktig grund för detta. Andra viktiga förutsättningar är en innovationsfrämjande miljö, välfungerande konkurrens, minskad administrativ börda, el till konkurrenskraftiga priser, stärkt europeisk kapitalmarknad, satsningar på forskning och utveckling och nyttjande av den gröna omställningens potential. Kapitel II: tillståndsförfaranden och kapitel V: industriella accelerationsområden Regeringen välkomnar på ett övergripande planförslag som förenklar tillståndsprocesserna genom att göra dem mer enhetliga och tillgängliga för företagen, inklusive genom digital infrastruktur. Detta är i linje med regeringens politik att påskynda och förenkla tillståndsprocesser och övergripande förenklingsagenda. Förslaget behöver utformas så att det leder till faktiska förenklingar och snabbare processer. Regeringen är däremot tveksam till om tillstånd och finansiering för industriell utveckling bör främjas särskilt för vissa geografiska områden, utan ser hellre att fokus bör ligga på övergripande förbättringar. Regeringen vill framhålla att medlemsstaterna har olika förvaltningsrättsliga traditioner och administrativa system och att vissa delar av förslaget därför kan behöva klargöras ytterligare i den fortsatta beredningen. Regeringen anser att befogenheterna mellan EU och medlemsstaterna bör respekteras och vara väl avvägda och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftena med förslaget, till exempel när det gäller fysisk planering. Kapitel III: Krav på unionsursprung och lågt koldioxidavtryck för utpekade produkter i offentliga upphandlingar och offentliga stöd samt kapitel VI: revidering av EU-förordningen om nettonollindustri. EU:s industris globala konkurrenssituation karaktäriseras alltmer av snedvridande åtgärder så som handelshinder, betydande subventioner i tredje land och omotiverade tullar samt nationella ursprungskrav. Detta underminerar i vissa delar det regelbaserade frihandelssystemets funktion och legitimitet, och såväl Sveriges som Europas industriella bas. Regeringen anser generellt att åtgärder gällande unionsursprung bör vidtas i undantagsfall och med försiktighet. Regeringen anser preliminärt att krav på unionsursprung kan anses vara motiverade för att motverka strategiska högriskberoenden, där diversifiering genom handel bedömts som otillräckligt. Vid utformning av denna typ av bestämmelser bör påverkan på kostnadseffektivitet, industrins samlade konkurrenskraft, konkurrensen på den inre marknaden, minimerad administrativ börda och energisystemets omställning beaktas. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att frihandelsavtalsländer inkluderas i definitionen av unionsursprung för att värna EU:s handelsrelationer. Regeringen anser att kommissionens förslag om att den offentliga sektorn bör efterfråga klimatsmarta produkter samt att det bör finnas klimatkrav i offentliga nationella stödordningar kräver vidare analys. Det är viktigt att utformningen av eventuella krav gällande lågt koldioxidavtryck, utformas på ett sätt som tar hänsyn till kostnadseffektivitet, främjar industrins konkurrenskraft, och minimerar den administrativa bördan. Det inkluderar att befintliga och planerade system och strukturer används, i enlighet med kommissionens förslag. Regeringen avser att efterlysa klargöranden kring hur förordningens bestämmelser om krav på unionsursprung och lågt koldioxidavtryck för utpekade produkter i offentliga stöd och bestämmelserna om revidering av EU-förordningen om nettonollindustri förhåller sig till skatteområdet, bland annat vad gäller rättslig grund. Regeringen är principiellt emot ökad harmonisering av skatter på EU-nivå, det gäller i synnerhet på området för direkt skatt. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste i varje enskilt fall vägas mot bl.a. den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att införa och utforma egna nationella skatteregler som en harmonisering medför. Kapitel IV: Krav på begräsningar och villkor för utländska direktinvesteringar EU bör uppmuntra utländska investeringar, men också beakta dagens geopolitiska verklighet. Regeringens utgångspunkt är att EU fortsatt ska vara en attraktiv marknad för investeringar och att en eventuell reglering endast ska ske i avgränsade situationer. Regeringen bedömer att en viss EU-harmonisering på detta område kan vara gynnsam, samtidigt som ett regelverk inte får leda till oproportionerliga hinder och administrativ börda. Det bör också utformas så att det är koordinerat med relevanta regelverk, särskilt befintligt regelverk om granskning av utländska investeringar. Sammantaget anser regeringen att bestämmelserna avseende företag med ägande och kontroll från tredje land kopplat till upphandlingar och särskilda villkor kopplat till investeringar behöver omarbetas. Det är i sammanhanget centralt att redan befintliga företag i EU som gjort omfattande investeringar i strategiska sektorer i unionen och som är viktiga för svensk ekonomi inte straffas, samtidigt som dagens geopolitiska verklighet beaktas. Regeringen kommer övergripande se över förslagets balans i vilka befogenheter som ges till EU-kommissionen, för att säkerställa tillräckligt inflytande till medlemsstaterna. Regeringen anser att kommissionens möjligheter att ta över prövningen av en notifiering bör begränsas. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringen inte i tillräcklig utsträckning kopplar samman industripolitiken med behovet av en aktiv och långsiktig klimatomställning. Förordningen bör användas för att stärka Europas industriella konkurrenskraft samtidigt som utsläppen minskar och nya gröna jobb skapas i hela unionen. Regeringen intar enligt vår mening en alltför försiktig hållning till klimatkrav i offentlig upphandling och offentliga stöd. Vi anser att offentlig sektor ska användas mer strategiskt för att skapa marknader för klimatsmarta produkter och för att driva investeringar mot fossilfri produktion. Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att stimulera innovation, industrialisering och teknikutveckling i Europa.  Vi anser därför att regeringen tydligare borde lyfta betydelsen av innovationsupphandling och avancerad offentlig upphandling som verktyg för att stödja utvecklingen av ny grön teknik, fossilfria material och hållbara industriprocesser. Genom långsiktiga och tydliga krav kan offentlig sektor bidra till att minska riskerna för företag som investerar i ny teknik och samtidigt stärka Europas industriella bas. Vidare anser vi att regeringen inte tillräckligt betonar vikten av investeringar i forskning, kompetensförsörjning och regionala kunskaper för att möjliggöra omställningen. Industripolitiken behöver kombineras med aktiva insatser för innovation och utbildning så att den gröna omställningen leder till ökad sysselsättning, stärkt konkurrenskraft och social sammanhållning. Vi anser också att regeringen bör inta en mer offensiv hållning när det gäller att styra finansiella flöden mot hållbara investeringar och fossilfri industri. V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt inte i tillräcklig utsträckning tar fasta på att den industriella accelerationen måste utgå från behovet av en snabb och rättvis klimatomställning samt en tydlig utfasning av fossila bränslen. Regeringen intar enligt vår mening en alltför försiktig hållning när det gäller att använda offentliga styrmedel för att driva på omställningen. Regeringen konstaterar att klimatkrav i offentlig upphandling och offentliga stöd kräver vidare analys, men vi anser att det redan nu bör understrykas att sådana krav är centrala för att skapa efterfrågan på klimatsmarta produkter och för att styra investeringar mot fossilfria lösningar. Offentlig upphandling och offentliga stöd behöver användas strategiskt för att påskynda omställningen av industrin och minska utsläppen i hela värdekedjan.  Vidare anser vi att regeringen inte tillräckligt lyfter behovet av att styra finansiella flöden bort från fossilberoende verksamheter och mot hållbara investeringar. För att EU:s industripolitik ska bidra till unionens klimatmål krävs att offentliga och privata investeringar tydligare kopplas till klimatnytta, resurseffektivitet och cirkulära materialflöden. Det är enligt vår mening också otillräckligt att regeringen främst fokuserar på kostnadseffektivitet och minimerad administrativ börda. Vi anser därför att regeringen bör vara mer framåtlutad i arbetet för bindande klimatkrav och hållbarhetskriterier inom offentlig upphandling, offentliga stöd och industripolitiken i stort. C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringen inte tillräckligt tydligt använder förslaget som ett verktyg för att stärka Europas och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft genom den gröna omställningen. Förslaget bör i högre grad användas för att skapa marknadsdrivna incitament för fossilfri teknik, innovation och investeringar i hela EU. Jag delar regeringens syn om att frihandel, innovation och konkurrenskraftiga energipriser är centrala för Europas utveckling. Samtidigt anser jag att regeringen är alltför återhållsam när det gäller att använda offentlig upphandling för att skapa efterfrågan på klimatsmarta produkter. Klimatkrav i offentlig upphandling bör ses som ett strategiskt verktyg för att stärka europeisk konkurrenskraft och minska beroendet av fossila bränslen.  Vidare anser jag att regeringen inte tillräckligt betonar vikten av teknikneutralitet och innovationskraft i omställningen. Regelverken bör utformas så att nya fossilfria tekniker, cirkulära affärsmodeller och resurseffektiva lösningar kan växa fram utan onödiga hinder. Slutligen anser jag att krav på unionsursprung måste användas restriktivt och utformas så att de inte riskerar att leda till ökad protektionism, högre kostnader eller minskad innovationskraft. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 5	Effekter av Hormuzsundets stängning för dels el- och gaspriser, dels insatsvaror för industrin Energi- och näringsminister Ebba Busch, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om effekter av Hormuzsundets stängning för dels el- och gaspriser, dels insatsvaror för industrin.
§ 6	Aktuellt om flaskhalsintäkterna Energi- och näringsminister Ebba Busch, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om flaskhalsintäkterna.
§ 7	Privatkopieringsersättning (NU23) Utskottet fortsatte beredning av proposition 2025/26:184 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 8	Vindkraft i kommuner (NU20) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:239 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 9	Nya lagar om elsystemet (NU25) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:240 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 10	Vårändringsbudget för 2026 Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2025/26:99. Frågan bordlades.
§ 11	Årsredovisning för staten Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över skrivelse 2025/26:101. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 12	Anmälan av inkommen skrivelse Inkommen skrivelse anmäldes (dnr 1844–2025/26).
§ 13	Offentligt sammanträde Utskottet beslutade att genomföra ett offentligt sammanträde om uppföljningen av Team Sweden den 4 juni 2026.
§ 14	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 19 maj 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 19 maj 2026 Tobias Andersson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING							Bilaga 1 till protokoll 2025/26:31
	§ 1–3			§ 4	§ 5	§ 6	§ 7–14
	N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X			X	X	X	X
Anders Ådahl (C), vice ordf.	X			X	X	O
Fredrik Olovsson (S)	X			X	X	X	X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X			X	X	X	X
Monica Haider (S)	O			O	O	O	O
Josef Fransson (SD)	X			X	X	X	X
Mattias Jonsson (S)	X			X	X	X	X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X			X	X	X	X
Marianne Fundahn (S)
Eric Palmqvist (SD)	X			X	X	X	X
Isak From (S)	X			X	X	X	X
Kjell Jansson (M)	X			X	X	X	X
Birger Lahti (V)	X			X	X	X	X
Camilla Brodin (KD)
Johnny Svedin (SD)	X			X	X	X	X
Katarina Luhr (MP)	X			X	X	X	X
Louise Eklund (L)	X			X	X	X	X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)	O			O	O	O	O
Aida Birinxhiku (S)
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	X			X	X	X	X
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Kristoffer Lindberg (S)	X			X	X	X	X
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)
Lili André (KD)	X			X	X	X	X
Rickard Nordin (C)	O			O	O	X	X
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)				O
Anna af Sillén (M)	O			O	O	O	O
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Catarina Deremar (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit