Protokoll utskottssammanträde 2025/26:30

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2025/26:30

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:30
DATUM	2026-02-24
TID	11.00 – 12.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller beräkning av utsläppskrediter för tunga fordon för rapporteringsperioderna för åren 2025–2029 Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 784 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 1013-2025/26). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller normer för koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon och märkning av fordon samt om upphävande av direktiv 1999/94/EG Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 995 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 1013-2025/26). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Förslag till miljöomnibus Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 980, 981, 982, 983, 984, 986 och regeringens överläggningspromemoria (dnr 1347-2025/26). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 6). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 7. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:28.
§ 5	Cirkulär och giftfri ekonomi (MJU12) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Ärendet bordlades.
§ 6	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller normer för koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon och märkning av fordon samt om upphävande av direktiv 1999/94/EG Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 995. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 26 februari 2026 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 3 mars 2026 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2025/26:30

§ 1-2

§ 3

§ 4-7

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

-

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

-

-

-

Malin Larsson (S)

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

-

-

-

Tomas Kronståhl (S)

O

O

O

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

Lars Johnsson (M)

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

X

O

O

Stina Larsson (C)

O

O

X

Victoria Tiblom (SD)

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

SUPPLEANTER

Chris Dahlqvist (SD)

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

O

O

-

Joanna Lewerentz (M)

X

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

X

X

Runar Filper (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Patrik Jönsson (SD)

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

O

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

X

Helena Lindahl (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Rashid Farivad (SD)

Josef Fransson (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

X

X

O

Roland Utbult (KD)

Cecilia Engström (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

O

Karin Sundin (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:30

Överläggning den 24 februari 2026 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller beräkning av utsläppskrediter för tunga fordon för rapporteringsperioderna för åren 2025–2029

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen stödjer KOM:s förslag till ändring och vill se ett skyndsamt förfarande för ändringen.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:30

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller beräkning av utsläppskrediter för tunga fordon för rapporterings-perioderna för åren 2025–2029

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att det är viktigt att hålla fast vid långsiktiga spelregler för att gynna europeisk konkurrenskraft, öka tempot i klimatomställningen och inte missgynna de företag som varit tidiga i arbetet med att ställa om. Tyvärr har elektrifieringstakten för tung trafik varit för långsam, trots att t ex svensk fordonsindustri kan erbjuda den teknik som krävs. Mer måste därför göras på nationell och europeisk nivå för att snabba på elektrifieringstakten i tung trafik. Eftersom detta inte gjorts i tillräcklig utsträckning hittills är de föreslagna förändringarna tyvärr nödvändiga.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet vänder sig mot principen att ändra beräkningen av tunga utsläppskrediter för tunga fordon. Dels haltar det i beskrivningen att det enbart beror på bristande laddinfrastruktur. Här borde man i stället formulera initiativ för snabbare utbyggnad snarare än att backa i utformningen.

Det försenar omställningstakten på tunga fordon och gör det svårare att nå uppsatta mål. Det är inte heller bra att ändra på långsiktiga spelregler. Det försvårar arbetet för den industri som ska ställa om.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Det är olyckligt att justera i redan beslutade styrmedel. Att länder inte tagit sitt ansvar att exempelvis bygga ut laddinfrastruktur trots att regelverken varit tydliga är problematiskt och sätter en oroväckande standard för framtiden. Det är avgörande att ytterligare justering efter denna inte sker och att det säkerställs att ytterligare justeringar inte görs. De stödjande mekanismer som finns, exempelvis AFIR, behöver tryckas ytterligare på för att nya åtgärder inte ska behövas. Om detta finns på plats kan regeringen också godkänna kommissionens förslag.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen stödjer KOM:s förslag till ändring och vill se ett skyndsamt förfarande för ändringen. Regeringen avvisar kommissionens förslag. Vi anser att förslaget försenar omställningstakten för tunga fordon samt har en negativ påverkan på utsläppsmålen.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2025/26:30

Överläggning den 24 februari 2026 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller normer för koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon och märkning av fordon samt om upphävande av direktiv 1999/94/EG

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att de nuvarande kraven på koldioxidutsläpp för nya lätta fordon från 2030 och 2035 är väl avvägda för att nå EU:s klimatmål. Dessa krav bör därför även framöver utgöra den grundläggande principen för EU:s framtida koldioxidstandarder för lätta fordon. Regeringen ser att en översyn av regelverket skulle kunna gynna den europeiska bilindustrins konkurrenskraft och därmed europeisk sysselsättning.

Eventuella undantag från huvudprincipen om nollutsläpp måste vara strikta och tydligt reglerade. Åtgärder som följer av det nya regelverket måste säkerställa verkliga och additionella utsläppsminskningar samt utformas på ett sätt som är öppet för olika tekniker och som på bästa möjliga sätt stärker europeisk konkurrenskraft. Krav som riktas mot fordonstillverkare och krav som gäller bränslen bör hållas åtskilda för att säkerställa regelverkets legitimitet. Regeringen har frågor om de föreslagna stålkrediternas effekter och förslagets inverkan på industrin behöver analyseras.

Regeringen välkomnar förslaget om en ny fordonsmärkning av lätta fordon, som kan inkludera information om utsläppen under hela livscykeln och inte bara från avgasröret. Märkningen kan främja konsumenters val av klimatsmarta fordon och gynna fordonstillverkare som ställt om till miljövänliga alternativ.

Vidare ifrågasätter regeringen särskilda incitament, som superkrediter, för små elbilar tillverkade inom EU då det snedvrider konkurrensen genom att gynna tillverkare av små bilar framför tillverkare av större familjebilar. För att stärka den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft anser regeringen att det är viktigare att skapa förutsättningar, exempelvis genom satsningar på laddinfrastruktur, forskning och innovation, än att ge särskilda incitament för endast en viss typ av EU-tillverkade fordon.

Vad gäller införande av incitament med krav på EU-tillverkning är regeringens övergripande inställning att detta bör tillämpas som en åtgärd först efter att andra visat sig otillräckliga och då vara tidsbegränsade. De bör gälla inom noggrant definierade områden där EU har ett strategiskt högriskberoende och utformas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, försämrar handelsrelationer med likasinnade partners eller leder till en administrativ börda. Vidare är det viktigt att incitament som införs utformas så att det gynnar föregångare i omställningen och gynnar svensk industris konkurrenskraft. Med dessa utgångspunkter som grund kommer regeringen att analysera kommissionens förslag om att knyta superkrediter och stålkrediter till tillverkning inom EU.

Regeringen anser att det är centralt att tillverkare som redan uppfyller gällande krav bör uppmuntras för sina tidiga satsningar. Regeringen bedömer att förslagen att beräkna 2030-målet som ett genomsnitt för perioden 2030–2032 och att öppna pooler inte likställs med slutna pooler i huvudsak missgynnar de tillverkare som redan har gjort de nödvändiga investeringarna.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2025/26:30

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller normer för koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon och märkning av fordon samt om upphävande av direktiv 1999/94/EG

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att de nuvarande kraven på koldioxidutsläpp för nya lätta fordon från 2030 och 2035 är väl avvägda för att nå EU:s klimatmål. Dessa krav bör därför ligga fast. även framöver utgöra den

grundläggande principen för EU:s framtida koldioxidstandarder för lätta fordon. Regeringen anser att det är viktigt att hålla fast vid långsiktiga spelregler för att gynna europeisk konkurrenskraft, öka tempot i klimatomställningen och inte missgynna de företag som varit tidiga i arbetet med att ställa om. en översyn av regelverket skulle kunna gynna den europeiska bilindustrins konkurrenskraft och därmed europeisk sysselsättning.

Det är tydligt att mer måste göras på nationell och europeisk nivå för att öka takten i omställningen för europeiska biltillverkare, t ex genom att i större utsträckning underlätta för hushållen att gå över till elbil. Att förändra denna lagstiftning på det sätt kommissionen föreslår kommer däremot att minska omställningstakten och på sikt försvaga europeisk konkurrens-kraft. Förändringarna riskerar också drabba svensk fordonsindustri negativt på grund av att de ligger i framkant i omställningen. Det är oacceptabelt.

Eventuella undantag från huvudprincipen om nollutsläpp måste vara strikta och tydligt reglerade. Åtgärder som följer av det nya regelverket måste säkerställa verkliga och additionella utsläpps-minskningar samt utformas på ett sätt som är öppet för olika tekniker och som på bästa möjliga sätt stärker europeisk konkurrenskraft. Krav som riktas mot fordonstillverkare och krav som gäller bränslen bör hållas åtskilda för att säkerställa regelverkets legitimitet. Regeringen har frågor om de föreslagna stålkrediternas effekter och förslagets inverkan på industrin behöver analyseras.

Regeringen välkomnar förslaget om en ny fordonsmärkning av lätta fordon, som kan inkludera information om utsläppen under hela livscykeln och inte bara från avgasröret. Märkningen kan främja

konsumenters val a v klimatsmarta fordon och gynna fordonstillverkare som ställt om till miljövänliga alternativ. Vidare vänder sig ifrågasätter regeringen starkt emot särskilda incitament, som superkrediter, för små elbilar tillverkade inom EU då det snedvrider konkurrensen genom att gynna tillverkare av små bilar framför tillverkare av större familjebilar, samtidigt som det urholkar klimatnyttan i regelverket. För att stärka den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft anser regeringen att det är viktigare att skapa förutsättningar, exempelvis genom satsningar på laddinfrastruktur, forskning och innovation, än att ge särskilda incitament för endast en viss typ av EU-tillverkade fordon.

Vad gäller införande av incitament med krav på EU-tillverkning är regeringens övergripande inställning att detta bör tillämpas som en åtgärd först efter att andra visat sig otillräckliga och då vara

tidsbegränsade. De bör gälla inom noggrant definierade områden där EU har ett strategiskt högriskberoende eller där andra länder tydligt subventionerar industrin på ett sätt som undergräver konkurrens på lika villkor och utformas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden försämrar handelsrelationer med likasinnade partners eller leder till en administrativ börda. Vidare är det viktigt att incitament som införs utformas så att det gynnar föregångare i omställningen och gynnar svensk industris konkurrenskraft. Med dessa utgångspunkter som grund kommer regeringen att analysera kommissionens förslag om att knyta superkrediter och stålkrediter till tillverkning inom EU.

Regeringen anser att det är centralt att tillverkare som redan uppfyller gällande krav bör uppmuntras för sina tidiga satsningar. Regeringen bedömer att förslagen att beräkna 2030-målet som ett

genomsnitt för perioden 2030–2032 och att öppna pooler inte likställs med slutna pooler i huvudsak missgynnar de tillverkare som redan har gjort de nödvändiga investeringarna och motsätter sig därför denna förändring.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet säger nej till förlaget därför att det riskerar att både försena och inte ge industrin de långsiktiga förutsättningar som behövs för att ställa om. För att skapa en efterfrågan för eldrivna fordon så ska vi inte sänka kraven i omställningstakten. Vi anser att regeringen borde ta på sig ledartröjan i förhandlingar och inte vara försiktigt bromsande. Vi anser inte heller att regeringen ska ställa sig frågande till riktade förmåner för små EU-tillverkade elbilar.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Det är mycket olyckligt att riva upp de krav som varit tydliga mot tillverkare av lätta fordon. Sådana regelförenklingar gynnar de som varit långsammast på att ställa om och sänker vår konkurrenskraft gentemot tillverkare av elbilar från andra länder, eftersom omställningstrycket minskar. 

Det finns ett flertal oklarheter i kommissionens förslag. Hur kommer föregångare att gynnas? Hur ska additionalitet säkerställas i förhållande till biodrivmedel? Hur säkerställs det att bilarna faktiskt tankar förnybart, inte bara att det är möjligt? Hur kommer kraven på biodrivmedel att förhålla sig till RED-lagstiftningen? Hur kommer detta påverka utsläppen på kort och lång sikt? Innan dessa frågor är utredda kommer inte Sverige att ställa sig bakom kommissionens förslag.

Att sänka kraven gynnar bara Kina. De kommer äta än fler marknadsandelar. Föregångare missgynnas. Oklar additionalitet och ökad administration. Gynnar de långsammaste. Behövs andra åtgärder för att driva branschen än att försämra regelverken.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att de nuvarande kraven på koldioxidutsläpp för lätta fordon från 2030 och 2035 är väl avvägda för att uppnå EU: klimatmål. Dessa krav bör ska därför även framöver utgöra den grundläggande principen för EU:s framtida koldioxidstandarder för lätta fordon. Regeringen ser att en översyn av regelverket skulle gynna den europeiska bilindustrins konkurrenskraft och därmed europeisk sysselsättning översynen av lagstiftningen långsiktigt missgynnar bilindustrins konkurrenskraft och därmed hotar jobb och sysselsättning.

Eventuella Det bör inte införas några undantag från huvudprincipen om nollutsläpp måste vara strikta och tydligt reglerade. Åtgärder som följer av det nya regelverket måste säkerställa verkliga och additionella utsläppsminskningar samt utformas på ett sätt som är öppet för olika tekniker och som på bästa möjliga sätt stärker europeisk konkurrenskraft. Krav som riktas mot fordonstillverkare och krav som gäller bränslen bör hållas åtskilda för att säkerställa regelverkets legitimitet. Regeringen har frågor om de föreslagna stålkrediternas effektivt och förslagets inverkan på industrin behöver analyseras.

Regeringen välkomnar förslaget om ny fordonsmärkning av lätta fordon, som kan inkludera information om utsläppen under hela livscykeln och inte bara från avgasröret. Märkningen kan främja konsumenternas val av klimatsmarta fordon och gynna fordonstillverkare som ställt om till miljövänliga alternativ.

Vidare ifrågasätter regeringen särskilt incitament, som superkrediter, för små elbilar tillverkade inom EU då det riskerar snedvridaer konkurrensen samt ha en negativ påverkan på utsläppsmålen genom att gynna tillverkare av små bilar framför tillverkare av större familjebilar. För att stärka den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft anser regeringen att det är viktigare att skapa förutsättningar, exempelvis genom satsningar på laddinfrastruktur, forskning och innovation, än att ge särskilda incitament för endast en viss typ av EU-tillverkade fordon.

Vad gäller införande av incitament med krav på EU-tillverkning är regeringens övergripande inställning att detta bör tillämpas som en åtgärds först efter att andra visat sig otillräckliga och då vara tidsbegränsade. De bör gälla inom noggrant definierade områden där EU har ett strategiskt högriskberoende och utformas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, försämrar handelsrelationer med likasinnade partners eller leder till en administrativ börda. Vidare är det viktigt att incitament som införs utformas så att de gynnar föregångare i omställningen och gynnar svensk industris konkurrenskraft. Med dessa utgångspunkter som grund kommer regeringen att analysera kommissionens förslag om att knyta superkrediter och stålkrediter till tillverkning inom EU. Samtidigt är det av största vikt att stärka den inre marknaden, i relation till andra aktörer utanför EU.

Regeringen anser att det är centralt att tillverkare som redan uppfyller gällande krav bör uppmuntras för sina tidiga satsningar. Regeringen bedömer att förslagen att beräkna 2030-målet som ett genomsnitt för perioden 2030–2032 och att öppna pooler inte likställs med slutna pooler som i huvudsak missgynnar de tillverkare som redan har gjort de nödvändiga investeringarna.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2025/26:30

Överläggning den 24 februari 2026 om förslag till miljöomnibus

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens miljöomnibuspaket på ett övergripande plan. Vidare instämmer regeringen i att skyddet av miljön måste ske på ett sätt som möter geoekonomiska, geopolitiska och säkerhetspolitiska utmaningar. Likt kommissionen anser regeringen att miljönytta och ökad konkurrenskraft går att förena.

Det är en prioriterad fråga för regeringen att företagens regelbörda ska minska. Svenska och europeiska företag behöver ett mer ändamålsenligt och enklare regelverk för att stärka den inre marknaden och inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. Det är viktigt att, i enlighet med kommissionens avsikt, förenkla i de aktuella rättsakterna och ta bort onödiga regulatoriska bördor samtidigt som en hög skyddsnivå för miljö och hälsa bibehålls och att EU:s miljöpolitiska mål nås på ett kostnadseffektivt sätt. Det kan dock i särskilda fall behövas en flexibilitet att kunna genomföra förenklingar för att minska regelbördan. Dessa bör i begränsad utsträckning påverka skyddet för människors hälsa och miljö.

En djupare analys av förslaget behöver göras för att kunna ta ställning i alla delar.

Vad gäller förslaget om miljöbedömningar är regeringen som utgångspunkt positiv till åtgärder som kan bidra till snabbare processer och avser att verka för sådana. Nya administrativa krav kan dock få motsatt effekt om de inte är väl avvägda och faktiskt bidrar till att uppnå syftena med förslaget. Det är också viktig att sådana krav ger tillräcklig flexibilitet i förhållande till medlemsländernas befintliga processer.

Regeringen ser positivt på förslaget om skyddade arter i förslaget till ny förordning om snabbare miljöbedömningar. För att skyddet för arter ska vara proportionerligt, bör därutöver förbuden mot att döda fåglar och mot att förstöra eller skada deras bon ändras så att förbuden inte gäller när syftet med en åtgärd uppenbart inte är att döda fåglar eller att förstöra eller skada deras bon eller ägg, förutsatt att dödandet, förstörandet eller skadandet inte har en väsentlig betydelse för målet att bevara bibehålla fågelarternas populationer på en tillfredsställande nivå eller återupprätta dem till den nivån.

Det är välkommet att kommissionen föreslår att förenkla reglerna inom cirkulär ekonomi, avfall, producentansvar, industriutsläpp samt vissa krav på rapportering och redovisning av kemikalier. Regeringen är positiv till att minska den administrativa bördan för företag, att man eftersträvar mer harmoniserade regler på EU:s inre marknad och att undvika dubbelreglering. Minskad regelbörda och mer harmonisering på dessa områden är centralt för ökad handel och stärkt konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt att främja effektiva informationsflöden och transparens gällande farliga ämnen i värdekedjan och stödjer därför, i linje med kommissionens motivering av miljöomnibusförslaget, ambitionen att utveckla mer ändamålsenliga verktyg, exempelvis genom EU:s kemikalieregelverk. Det är dock viktigt att det görs med företagens bördor i åtanke.

Regeringen är positiv till kommissionens ändringsförslag gällande Inspire-direktivet då de leder till mindre detaljstyrning genom att gällande tekniska krav i direktivet ersätts av övergripande EU-datalagstiftning. Det i sin tur kommer minska den administrativa bördan genom färre parallella system och portaler för geodata.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7 till protokoll 2025/26:30

Förslag till miljöomnibus

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens miljöomnibuspaket på ett övergripande plan. Vidare instämmer regeringen i att skyddet av miljön måste ske på ett sätt som möter geoekonomiska, geopolitiska och säkerhetspolitiska utmaningar. Likt kommissionen anser regeringen att miljönytta och ökad konkurrenskraft går att förena. Regeringen anser att förutsägbarhet, tydliga spelregler och en samlad inriktning där miljönytta och konkurrenskraft går hand i hand bör vara vägledande för det fortsatta arbetet.

Det är en prioriterad fråga för regeringen att företagens regelbörda ska minska. Svenska och europeiska företag behöver ett mer ändamålsenligt och enklare regelverk för att stärka den inre marknaden och inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. Det är viktigt att, i enlighet med kommissionens avsikt, förenkla i de aktuella rättsakterna och ta bort onödiga regulatoriska bördor samtidigt som en hög skyddsnivå för miljö och hälsa bibehålls och att EU:s miljöpolitiska mål nås på ett kostnadseffektivt sätt. Det kan dock i särskilda fall behövas en flexibilitet att kunna genomföra förenklingar för att minska regelbördan. Dessa bör i begränsad utsträckning påverka skyddet för människors hälsa och miljö. Detta arbete får inte leda till att EU:s ambitiösa mål om att skydda miljön och människors hälsa urholkas.

En djupare analys av förslaget behöver göras för att kunna ta ställning i alla delar. Kommissionen har inte presenterat en adekvat konsekvensanalys trots att flera av de föreslagna ändringarna, bland annat inom ramen för industriutsläppsdirektivet, riskerar att innebära ett försämrat skydd. Därutöver krävs en analys av hur förslagen påverkar svensk konkurrenskraft och svenska jobb. Många svenska företag ligger i framkant i hållbarhetsarbetet och riskerar att försättas i ett sämre konkurrensläge. Det är dessutom viktigt att beakta risken för ryckighet samt behovet av stabila och långsiktiga spelregler.

Vad gäller förslaget om miljöbedömningar är regeringen som utgångspunkt positiv till åtgärder som kan bidra till snabbare processer och avser att verka för sådana. Nya administrativa krav kan dock få motsatt effekt om de inte är väl avvägda och faktiskt bidrar till att uppnå syftena med förslaget. Det är också viktigt att sådana krav ger tillräcklig flexibilitet i förhållande till medlemsländernas befintliga processer.

Regeringen ser positivt på förslaget om skyddade arter i förslaget till ny förordning om snabbare miljöbedömningar. För att skyddet för arter ska vara proportionerligt, bör därutöver förbuden mot att döda fåglar och mot att förstöra eller skada deras bon ändras så att förbuden inte gäller när syftet med en åtgärd uppenbart inte är att döda fåglar eller att förstöra eller skada deras bon eller ägg, förutsatt att dödandet, förstörandet eller skadandet inte har en väsentlig betydelse för målet att bevara bibehålla fågelarternas populationer på en tillfredsställande nivå eller återupprätta dem till den nivån.

Det är välkommet att kommissionen föreslår att förenkla reglerna inom cirkulär ekonomi, avfall, producentansvar, industriutsläpp samt vissa krav på rapportering och redovisning av kemikalier. Regeringen är positiv till att minska den administrativa bördan för företag, att man eftersträvar mer harmoniserade regler på EU:s inre marknad och att undvika dubbelreglering. Minskad regelbörda och mer harmonisering på dessa områden är centralt för ökad handel och stärkt konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt att främja effektiva informationsflöden och transparens gällande farliga ämnen i värdekedjan och stödjer därför, i linje med kommissionens motivering av miljöomni-busförslaget, ambitionen att utveckla mer ändamålsenliga verktyg, exempelvis genom EU:s kemikalieregelverk. Det är dock viktigt att det görs med företagens bördor i åtanke.

Regeringen är positiv till kommissionens ändringsförslag gällande Inspire-direktivet då de leder till mindre detaljstyrning genom att gällande tekniska krav i direktivet ersätts av övergripande EU-datalagstiftning. Det i sin tur kommer minska den administrativa bördan genom färre parallella system och portaler för geodata.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regelförenklingar får aldrig ske på bekostnad av människors hälsa eller miljön. Det är anmärkningsvärt att kommissionen väljer att lägga fram långtgående förslag om att riva upp regler utan att tillräckligt analysera konsekvenserna för miljö och hälsa. Det övergripande syftet med de regler som nu föreslås rivas upp är att minska föroreningar, skydda ekosystem och ge företag tydliga och långsiktiga förutsättningar. Att riva upp reglerna skulle motverka dessa mål och Sverige bör därför kraftfullt motsätta sig förslagen.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Det saknas konsekvensanalyser kring förslagets effekter och det finns inte heller mekanismer på plats för att staterna ska leva upp till de delar som åligger dem i detta. Att minska byråkratin och kostnaderna för svenska och europeiska är avgörande för en stärkt konkurrenskraft. De djupare analyser som aviseras behöver också komma till stånd innan det går att ta ställning i alla delar. Det är dock avgörande att förslagen inte ökar utsläppen och risken för liv och hälsa.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen ser med stor oro på flera av förslagen i kommissionens miljöomnibuspaket. Det är fortfarande tidigt i processen men vi ser en stor fara i att takten för omställning minskar och att utsläppen riskerar att öka med liggande förslag. Det är positivt att man vill förenkla och minska administrativa bördor men många av förslagen handlar snarare om att backa tillbaka miljö- och klimatlagstiftning än att förenkla och förslaget riskerar att enbart blir en avregleringsagenda. På sikt hotar det både konkurrenskraft och jobb Dessutom saknas kvalitativa konsekvensanalyser som belyser hur förslagen slår mot företag men framförallt om hur förslagen kommer påverka våra klimat- och miljömål. För att minska klimatutsläpp, minska föroreningar och skydda våra ekosystem behöver företag verktyg för att ställa om, inte minskade krav på måluppfyllelse.