Protokoll utskottssammanträde 2025/26:2

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2025/26:2

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:2
DATUM	2025-09-16
TID	11:00–12:10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

	EU-överläggning om förslag om Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioden 2028–2034 Utskottet överlade med gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioden 2028–2034. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet (2024/25:FPM19) COM(2025) 543 COM(2025) 544 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i Fakta-PM 2025/26:FPM3. Europa måste bli bättre på att nyttiggöra forskningsresultaten, därför ser regeringen positivt på fortsatta förenklingar, och åtgärder som gör programmet mer tillgängligt och skapar bättre förutsättningar för forskare, företag och samhällets olika aktörer. Det är i detta sammanhang viktigt att prioritera åtgärder som snabbt och effektivt leder till EU:s klimatmål om nettonollutsläpp 2050 och därefter negativa utsläpp. Regeringen välkomnar förslaget om ett fortsatt ambitiöst Horisont Europa med fokus på excellens och innovation genom öppen konkurrens. Dessa faktorer är viktiga för den svenska forskningens internationalisering, individuella forskares karriärmöjligheter samt näringslivets innovationsförmåga och konkurrenskraft. I denna riktning välkomnar regeringen kommissionens ambition om samordning mellan Horisont Europa och konkurrenskraftsfonden. Regeringen anser att programmet fortsatt bör främja högsta vetenskapliga kvalitet genom att excellens utgör det centrala urvalskriteriet. Resurser måste fördelas så att grundforskning, tillämpad forskning och innovation främjas. Satsningar på forskningsinfrastrukturer av högsta kvalitet, effektiv administration och inkluderande processer är avgörande för brett deltagande. Regeringen understryker vikten av att främja vetenskapsdiplomati genom internationella samarbeten som bygger tillit och stärker Europas roll globalt. Horisont Europa ska bidra med lösningar för hela samhället och verka för långsiktig hållbarhet, resiliens och innovation. Regeringen ser generellt positivt på att samla flera EU-program i ett ramverk, samtidigt som en separat forskningsbudget bibehålls för Horisont Europa i ett separat program. Regeringen anser att överlapp mellan olika EU-program ska undvikas genom ändamålsenlig styrning och att Horisont Europa fortsatt präglas av excellens. Det är angeläget att EU:s medlemsländer ges vederbörligt inflytande över arbetsprogrammen inom Horisont Europa, vilket underlättar effektiv samverkan mellan europeiska och nationella och regionala forskningssatsningar och att fler svenska aktörer ges goda förutsättningar att delta. Regeringen stödjer den av kommissionen föreslagna principen om att samhällsvetenskaper och humaniora ska integreras i programmet. Regeringen anser att Horisont Europa är viktigt för att medlemsländerna fortsatt ska kunna finansiera större forsknings- och teknikinfrastrukturer samt forskningsdatabaser gemensamt. Regeringen ser det som viktigt att få till utvärderingar av effekterna av dessa program. Regeringen framhåller betydelsen av näringslivets investeringar i forskning och innovation och kommer att verka för att deltagande i Horisont Europa är attraktivt för företag, i synnerhet små företag. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att det andra stycket som handlar om klimatmålet i förslaget till svensk ståndpunkt bör formuleras enligt följande: Det är i detta sammanhang viktigt att prioritera åtgärder som snabbt och effektivt leder till såväl EU:s etappmål vad gäller klimatet som klimatmålet om nettonollutsläpp 2050 och därefter negativa utsläpp. Regeringen anser att forskning för att nå EU:s klimatmål på både kort och lång sikt måste prioriteras mycket högt inom programmet.
	EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser om EU:s strategi för livsvetenskaper Utskottet överlade med gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsslutsatser om EU:s strategi för livsvetenskaper. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 30-2025/26) Rådsdokument 12265/25 COM(2025) 525 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar rådsslutsatser om EU:s strategi för livsvetenskaper och anser att ett väl utvecklat forsknings- och innovationssystem för livsvetenskaper med god samverkan såväl inom som mellan sektorer och discipliner kommer att vara avgörande för att möta utmaningar utifrån ett folkhälso- och One health-perspektiv. Regeringen anser, i enlighet med förslagen till rådsslutssatser, att EU behöver stärka sin konkurrenskraft och att det ska vara gynnsamt att forska, utveckla och producera läkemedel och medicin-tekniska produkter i Sverige och i EU. Regeringen välkomnar det breda anslaget där tillämpningar också finns inom såväl industri, livsmedelsindustri, jordbruk, fiske och vattenbruk, skogsnäringen och miljö. Regeringen anser att klinisk forskning av hög kvalitet, framväxten av individbaserad medicin och satsningar på generativ AI inom livsvetenskaper måste vara jämlik, jämställd och kostnadseffektiv. För att möjliggöra en konkurrenskraftig utveckling anser regeringen att det behövs en förenkling av regelverket och såväl privat som offentlig finansiering för livsvetenskaperna. Regeringen betonar att väsentligt fler patienter, oavsett kön, behöver erbjudas möjlighet att delta i kliniska prövningar. Regeringen instämmer vidare med behovet av att både privata och offentliga aktörer aktivt deltar i europeiska samarbeten av betydelse för utvecklingen inom europeiska livsvetenskaper, hälsa och sjukvård samt teknikutveckling. Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna av nästa MFF i rådsslutsatserna och nästa ramprogram för forskning och innovation och understryker en budgetrestriktiv linje för EU:s och nationell budget. Regeringen konstaterar att det kommer krävas stora investeringar för att möjliggöra den gröna och digitala omställningen. Regeringen anser att det fortsatt i huvudsak är privat kapital som behövs vid sidan av offentliga investeringar. I det fall offentliga kostnader skulle uppstå anser regeringen att utgiftsdrivande åtgärder ska finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF) och att ökade kostnader för den nationella budgeten ska finansieras genom omprioriteringar inom beslutade ekonomiska ramar på berört utgiftsområde. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
	EU-information om ändringen av EuroHPC Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om ändringen av EuroHPC.
	EU-information om kommissionens förslag att utesluta Israel från delar av Horisont Europa Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om kommissionens förslag att utesluta Israel från delar av Horisont Europa.
	Beslut om överläggning med regeringen Utskottet beslutade att på ett kommande sammanträde överlägga med regeringen om kommissionens förslag att utesluta Israel från delar av Horisont Europa (COM(2025) 620). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om förslag till förordning om säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet i Europeiska unionen Utskottet överlade med gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet i Europeiska unionen. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet (2024/25:FPM62) COM(2025) 335 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen är positiv till förslagets målsättning att öka konkurrenskraften, säkerheten, resiliensen och hållbarheten för rymdverksamhet i EU. Regeringen är dock inte övertygad om att förslaget i den föreslagna utformningen kommer att leda till det. Regeringen är inte heller övertygad om att det finns hinder för den inre marknaden som motiverar förslaget. Initiativ på EU-nivå behöver bevara utrymmet för nationellt självbestämmande över hur och när tillstånd för rymdverksamhet beviljas eftersom det är en förutsättning för medlemsstaternas ansvar enligt folkrättsliga åtaganden (som FN:s rymdfördrag). En reglering på EU-nivå av rymdverksamheten som värnar medlemsstaternas självbestämmande, bör bestå av ett enkelt och effektivt regelverk som inte medför ökad administrativ börda för offentliga och privata aktörer, samtidigt som konkurrenskraft, teknisk kapacitetsuppbyggnad, innovation, säkerhet, resiliens och hållbarhet inom rymdsektorn främjas. Strukturer för tillsyn och förvaltningsmodell ska vara enkla. Regeringen betonar att frivilliga samarbeten bör prioriteras som metod (t.ex. genom rymdmärkning) för att främja en europeisk inre marknad och Europa i ett globalt perspektiv, vilket också kan skapa möjligheter för Esranges utveckling. Genom att fokusera på stöd- och stimulansåtgärder i stället för bindande regler kan offentliga och privata investeringar stimuleras. Förslaget till förordning riskerar att motverka förenkling och hindra samarbete inom EU och med internationella partners. EU:s oberoende tillträde till rymden är av strategisk vikt. Rymdbasen Esrange är en unik resurs som bidrar till EU:s oberoende tillträde till rymden och dess position ska värnas och dess utveckling ska främjas. Rymdförordningen får inte begränsa Svenska rymdaktiebolagets (SSC) verksamhets- och utvecklingsmöjligheter som till exempel samarbete med tredjeländer eller SSC:s förutsättningar att bedriva verksamhet som omfattar militära ändamål. Regeringen framhåller också vikten av att existerande expertis och strukturer inom ESA utnyttjas, för att minimera risken för dubblerade strukturer, ökad administration, försvårande av samarbete eller uppbyggnad av sådant som redan idag existerar och fungerar väl via ESA. Kommissionen motiverar förslagets sektorspecifika cybersäkerhetslagstiftning för rymdområdet med att nuvarande cybersäkerhetslagstiftning såsom NIS2-direktivet inte är applicerbar på alla delar och aktörer inom rymdsektorn. NIS2 gäller i dagsläget för markbaserad rymdinfrastruktur. På en generell nivå, anser regeringen att horisontell cybersäkerhetslagstiftning som NIS2 är att föredra framför en utveckling av sektorspecifika regleringar. Detta för att undvika risken för överlappning, onödiga kostnader och administrativa bördor. Regeringen anser att det är problematiskt att hantera cybersäkerhetsfrågan i flera olika EU-rättsakter. För detta talar också med styrka det uppenbara behovet av att all ny EU-reglering utformas i enlighet med unionens brett upplagda generella förenklingsarbete för att främja EU:s konkurrenskraft och specifikt vad gäller det digitala området. Regeringen välkomnar att förslaget beaktar medlemsstaternas ansvar gällande nationell säkerhet. Som andra åtgärder som är nödvändiga för den nationella säkerheten kan medlemsstaternas möjlighet till användning av rymdtillgångar för nationell säkerhet och försvar inte begränsas, oavsett ägarskap av rymdinfrastrukturen. Regeringen anser vidare att nya regler inte får begränsa Sveriges handlingsfrihet i rymdfrågor och inte förhindra eller försvåra för våra åtaganden som Natoallierad annat än vad som är nödvändigt. Regeringen motsätter sig förslag som är budgetexpansiva. Förslag om mer medel till området bör finansieras genom omprioriteringar inom EU:s budget. Sverige anser att det är viktigt att inte föregripa kommande förhandlingar om EU:s långsiktiga finansiella ramverk. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
	EU-överläggning om förslag till en strategi om europeisk rymdekonomi Utskottet överlade med gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om förslag till en strategi om europeisk rymdekonomi. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet (2024/25:FPM61) COM(2025) 336 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar kommissionens förslag till en strategi för europeisk rymdekonomi, som visar på den potential som rymdverksamhet har att bidra till europeisk konkurrenskraft, tillväxt och säkerhet. Regeringen stöder ansatsen att genomföra åtgärder för att bättre utnyttja rymdbaserade tjänster och data i offentlig och privat sektor, inte minst med data från EU:s redan operationella program Copernicus för jordobservation och Galileo för positioneringstjänster. Regeringen anser att utveckling av robust digital infrastruktur, vilket inbegriper satellitkommunikation, behöver prioriteras. Den digitala infrastrukturen ska vara motståndskraftig och säker, och genom användning av AI och framväxande tekniker driva samhällsnytta, hållbar utveckling, konkurrenskraft och innovation. Regeringen välkomnar också ansatsen om rymden som marknadssektor där EU har möjlighet att ge goda förutsättningar för företagsetableringar och start-ups och scale-ups att vidareutvecklas och bli globalt konkurrenskraftiga. Regeringen understryker att åtgärder som tas fram måste vara effektiva och innebära regelförenkling och minskad regelbörda för att stärka den europeiska rymdsektorns konkurrenskraft. Regeringen betonar vikten av ett väl fungerande samarbete mellan EU och ESA så att europeiska skattemedel till rymdsektorn används effektivt. Regeringen håller med om att ett oberoende tillträde till rymden är strategiskt viktigt för EU, och framhåller att den svenska rymdbasen Esrange utgör ett viktigt bidrag för detta. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
	EU-information om höstens EU-arbete i rådsarbetsgrupperna för forskning och rymd Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om höstens EU-arbete i rådsarbetsgrupperna för forskning och rymd.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:1.
	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet i unionen Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 335. Ärendet bordlades.
	Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse Utskottet behandlade frågan om yttrande till konstitutionsutskottet över proposition 2024/25:180 och motioner. Frågan bordlades.
	Arbetande suppleant Utskottet beslutade att utse Lars-Ingvar Ljungman (M) som arbetande suppleant i utbildningsutskottet.
	Fråga om utskottsinitiativ om förbud mot vinstjakt i förskolan Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett initiativ om förbud mot vinstjakt i förskolan. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. S-, V-, C-, och MP-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha inlett ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett initiativ i frågan.
	Fråga om utskottsinitiativ om tvångsförvaltning av fristående förskolor med allvarliga brister Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett initiativ om tvångsförvaltning av fristående förskolor med allvarliga brister. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. S-, V-, C-, och MP-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha inlett ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett initiativ i frågan.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 18 september 2025 kl. 10.00.
Vid protokollet Therése Olofsson Justeras torsdagen den 18 september 2025 Fredrik Malm