Protokoll utskottssammanträde 2025/26:2

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2025/26:2

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2025/26:2
Datum	2025-09-18
Tid	Kl. 10.30-11.58
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Granskningsrapporter Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg med medarbetare från Riksrevisionen informerade om tre granskningsrapporter: Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9) Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av kontorslokaler (RiR 2025:17) Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (RiR 2025:19)
§ 2	MFF-förordningen Utskottet överlade med statssekreteraren Christian Danielsson, biträdd av medarbetare från Statsrådsberedningen och Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM3 (dnr 15–2025/26). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian, se bilaga 2. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att följande mening i regeringens ståndpunkt bör strykas, då jag inte stödjer EU:s migrations- och asylpakt. Människosmuggling och människohandel ska bekämpas men kan inneslutas i meningen innan om bekämpande av gränsöverskridande kriminalitet: Den ska understödja att migrations- och asylpakten genomförs fullt ut och utvecklingen av partnerskap mellan EU och tredjeland för att förebygga irreguljär migration, öka återvändandet och bekämpa människosmuggling och människohandel.
§ 3	Egna medel Utskottet överlade med statssekreteraren Christian Danielsson, biträdd av medarbetare från Statsrådsberedningen och Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM4 (dnr 15–2025/26). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemoria 2025/26:FPM3. Regeringen ser inget principiellt behov av, och är kritisk till, nya komponenter i systemet för EU:s egna medel. Det är enligt regeringen inte ett självändamål att minska BNI-andelen i intäktsmixen. Regeringen är vidare principiellt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån och detsamma gäller förfoganderätten över skatteintäkterna. Regeringen motsätter sig att det införs nya egna medel baserade på skattebaser. Regeringen värnar om konkurrenskraften gentemot aktörer i tredje land. Företag i EU som redan har det svårt i en osäker konjunktur ska inte vara föremål för en ökad ekonomisk belastning. Regeringen är positiv till att systemet för EU:s intäkter fortsatt föreslås baseras på allmänna intäkter under på förhand fastslagna intäktstak. Regeringen anser att den svenska EU-avgiften ska hållas nere på lång sikt. Regelverket för systemet för egna medel bör därför inte förändras på ett sådant sätt att Sveriges betalningsandel ökar. Systemet för EU:s egna medel och EU:s fleråriga budgetram ska vara utformade så att de främjar förutsebarhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet. Regeringen anser att ett rabattsystem som minskar vissa medlemsstaters BNI-baserade avgifter är motiverat och ska värnas. Eventuella rabatter på medlemsstaternas åtaganden inom systemet för egna medel bör regleras genom en reduktion av de BNI-baserade åtagandena för att värna systemets förutsebarhet och transparens. Regeringen delar inte kommissionens bedömning att nya egna medel minskar medlemsstaternas börda och tillåter återbetalning av NGEU parallellt med en hållbar finansiering av EU-program. Återbetalningen av NGEU bör enligt regeringen i stället finansieras genom omprioriteringar. Regeringen är emot ny gemensam upplåning och att ett krisinstrument med separat egna medelstak införs. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 4	Genomföranderamverket Utskottet överlade med statssekreteraren Christian Danielsson, biträdd av medarbetare från Statsrådsberedningen och Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM5 (dnr 15–2025/26). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemorian EU:s fleråriga budgetram för perioden 2028-2034 (2025/2026:FPM3). Regeringen är i princip positiv till ett nytt genomföranderamverk som bygger på prestationsbaserad budgetering. Sådan budgetering och ett prestationsbaserat genomförande kan på vissa områden innebära flera fördelar. Det kräver dock att politiken utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder samt att ramverket dels respekterar medlemsstaternas finanspolitiska autonomi, dels blir proportionerligt i den grad det binder medlemsstaterna i förhållande till beroendet av EU-medel. Relevanta lärdomar behöver dras från utformningen och genomförandet av RRF. Regeringen uppskattar ambitionen bakom den föreslagna tillämpningen och konkretiseringen av budgetförordningen, liksom att det gemensamma regelverket för unionens samtliga program och verksamheter samlas i en förordning, samt att bestämmelser och indikatorer harmoniseras. Regeringen välkomnar vidare mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden. Förslaget innebär samtidigt ett omfattande och detaljerat ramverk för uppföljning, övervakning, rapportering och utvärdering. Regeringen vill därför betona vikten av att tillämpningen av budgetförordningen inte sträcker sig längre än vad som är nödvändigt för att uppnå dess syfte. Regeringen vill även betona vikten av att det föreslagna ramverket utformas på ett sådant sätt att de inte innebär en oproportionerlig administrativ börda för medlemsstaterna eller stödmottagare. Balansen mellan ändamålsenlighet, effektivitet och kontroll behöver säkerställas, så att resurser i första hand kan användas för att genomföra verksamheten och uppnå avsedda resultat, samtidigt som EU:s finansiella intressen skyddas. Det är samtidigt viktigt att säkerställa att den förenkling som uppnås genom harmonisering är väl avvägd, så att förutsättningarna för en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av enskilda program inte försämras. Regeringen anser vidare att ett nytt ramverk behöver beakta skillnader i medlemsstaternas administrativa strukturer och förvaltningstraditioner. Ett nytt ramverk behöver också beakta den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas autonomi. Det är viktigt att ett tydligt ramverk fastställs från början och att det medger att medlemsstaterna vidtar nödvändiga och proportionerliga förvaltningsåtgärder för ramverkets tillämpning. Därmed skapas förutsägbarhet, möjligheter till en enhetlig tolkning av EU:s institutioner och ett minskat behov av vägledningar och delegerade akter från kommissionen i ett senare skede. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 5	Anmälningar Utskottet beslutade att Jan Ericson (M) och Adam Reuterskiöld (M) deltar från utskottet på SESS-konferensen den 29–30 september 2025 i Billund, Danmark.
§ 6	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2025/26:1.
§ 7	Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris (FiU7) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:172. Ärendet bordlades.
§ 8	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 826. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 9	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för värdepapperiseringsexponeringar Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 825. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 10	Nästa sammanträde Tisdag 23 september kl. 10.00: Offentligt sammanträde i Förstakammarsalen
Justerat den 25 september 2025 Edward Riedl

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2025/26:2

§1

§2-3

§4

§5-10

Ledamöter

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Edward Riedl (M) ordförande

X

X

X

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

X

X

X

X

Oscar Sjöstedt (SD)

X

X

X

X

Gunilla Carlsson (S)

Dennis Dioukarev (SD)

X

X

X

X

Björn Wiechel (S)

X

X

X

X

Jan Ericson (M)

X

X

X

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

X

X

X

Charlotte Quensel (SD)

X

X

X

X

Eva Lindh (S)

X

X

Ida Drougge (M)

X

X

X

X

Ida Gabrielsson (V)

Hans Eklind (KD)

X

X

X

X

Martin Ådahl (C)

X

X

X

X

David Perez (SD)

X

X

X

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

X

X

X

Cecilia Rönn (L)

X

X

X

X

Suppleanter

Christian Lindefjärd (SD)

Peder Björk (S)

X

X

X

X

Adam Reuterskiöld (M)

O

O

O

O

Joakim Sandell (S)

O

O

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Pia Trollehjelm (SD)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

O

X

X

X

Yusuf Aydin (KD)

O

O

O

O

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Joar Forssell (L)

Annika Hirvonen (MP)

Oliver Rosengren (M)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Linus Lakso (MP)

Mauricio Rojas (L)

Anders Ekegren (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

X

O

O

O

Katja Nyberg (SD)

Anders Karlsson (C)

O

O

O

Merit Frost Lindberg (M)

N= närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

R= omröstning med rösträkning O= ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:2

Regeringens preliminära övergripande ståndpunkt är:

Regeringen vill se en politik och en MFF som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraft, klimatet och kriminaliteten.

De ståndpunkter som regeringen fastställde i Fakta-PM 2024/25: FPM19 kvarstår. Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast. Svensk avgift bör hållas nere. Som andel av BNI ska EU:s budget för reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar. Den svenska avgiften hålls nere genom nivån på den fleråriga budgetramen, inklusive special- och flexibilitetsinstrumenten, och förnyade rabattarrangemang.

Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen anser att EU:s budget ska inriktas på insatser som stärker Europas konkurrenskraft, säkerhet, motståndskraft och beredskap. En viktig målsättning är att skapa förutsättningar för ökade försvarsinvesteringar i hela Europa, bland annat genom att främja gemensam utveckling och upphandling av försvarsmateriel. Regeringen vill se en budgetram som stödjer åtgärder för att stärka den inre säkerheten och bekämpa gränsöverskridande kriminalitet. Den ska understödja att migrations- och asylpakten genomförs fullt ut och utvecklingen av partnerskap mellan EU och tredjeland för att förebygga irreguljär migration, öka återvändandet och bekämpa människosmuggling och människohandel. För att EU ska kunna möta utmaningarna inte minst inom säkerhetsområdet är det av grundläggande betydelse att budgeten i alla relevanta delar fokuserar på och prioriterar insatser som stärker europeisk konkurrenskraft. I fokus kommer då att vara främjandet av utveckling och investeringar i forskning, innovation, teknikutveckling, digitalisering och artificiell intelligens (AI). Inte minst viktigt är att EU:s insatser i största möjliga utsträckning utformas för att mobilisera privata investeringar.

När regeringens utgångspunkter ska relateras till kommissionens konkreta utkast till nästa fleråriga budgetram måste först understrykas att förslaget är omfattande och har många dimensioner. Ståndpunkterna kommer att utvecklas och uppdateras allteftersom förståelsen och analysen fördjupas och i förhållande till utvecklingen av den långa och intensiva förhandling som förestår. Regeringen kan dock redan nu konstatera att kommissionens förslag är alltför expansivt, i förhållande till Sveriges budgetrestriktiva linje. Neddragningar och omprioriteringar är därför nödvändiga. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer/rabatter förnyas.

EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde, särskilt när åtgärderna har en tydlig gränsöverskridande EU-nytta och där stordriftsfördelar kan uppnås genom gemensam finansiering på EU-nivå. Regeringen välkomnar förslagets inriktning på en budget med större fokus på säkerhet och försvar samt konkurrenskraft där en ny konkurrenskraftsfond föreslås.

Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. EU måste vara redo att ge stöd för makrofinansiell likviditet, militärt stöd, reformer samt återhämtning och uppbyggnad motsvarande behoven. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.

Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker och program. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk

för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.

Det är positivt med förenklade och harmoniserade regelverk och styrning för att minska den administrativa bördan för kommissionen, medlemsstaterna och stödmottagare. Det är vidare positivt med ökad möjlighet till strategisk styrning som kan öka budgetens genomslagskraft.

Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre specialinstrument men anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av icke-allokerade medel under bindande budgetram. Regeringen anser att det ska finnas tydliga och förutsägbara incitament för omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov. Det är vidare viktigt att flexibiliteten inte underminerar förutsägbarheten eller urholkar utgiftstakens bindande karaktär och dess restriktiva funktion.

Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtagande.

En viktig prioritering för regeringen är att EU-stöd enbart ska utbetalas till medlemsstater som respekterar rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag om att EU-medel som tillhandahålls genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska vara underkastade förhandskrav för uppfyllande av EU:s värden i form av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna och att tillämpningen föreslås omfatta också den gemensamma jordbrukspolitiken och unionsstöden till inre säkerhet, gränsförvaltning och migration. Enskildheter i det föreslagna systemet behöver analyseras på djupet. Det behöver också säkerställas att den generella villkorlighetsförordningen (förordning 2020/2092) utgör tillräckligt skydd för övriga delar av EU-budgeten, särskilt sedan denna inte omfattar respekt för stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen bedömer vidare att en omförhandling av villkorlighetsförordningen inte skulle leda till ett starkare skydd för rättsstatens principer.

Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett öppet och konkurrensutsatt sätt.

Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter (se vidare Fakta-PM 2025/26:FPM4).

Regeringen är emot ny gemensam upplåning eftersom de inte är förenliga med hållbara statsfinanser, ökar riskexponeringen och skjuter betalningsansvar på framtida generationer.

Beträffande utkastet till Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning anser regeringen att avtalet ska respektera institutionernas fördragsfästa roller, bidra till väl fungerande processer för att genomföra MFF och säkerställa att det i tillämpningsfasen är möjligt att verka för Sveriges allmänna och budgetära prioriteringar.