Protokoll utskottssammanträde 2025/26:28

Utskottens protokollJustitieutskottets protokoll 2025/26:28

RIKSDAGEN

JUSTITIEUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:28
DATUM	2026-02-26
TID	10.00–10.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att närvara Utskottet medgav att en praoelev närvarade under sammanträdet.

§ 2

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:27.

§ 3

Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten samt införande av en ny tredskodomssanktion (JuU23) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:64. Utskottet justerade betänkande 2025/26:JuU23.

§ 4

Kommande revidering av Europolförordningen Utskottet överlade med statssekreterare Mikael Kullberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1367-2025/26). Statssekreterare Mikael Kullberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 5

Information inför RIF-råd Statssekreterare Mikael Kullberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet, informerade inför RIF-rådet den 5–6 mars 2026.

§ 6

2025 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU24) Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2025/26:74. Ärendet bordlades.

§ 7

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024 (JuU25) Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2025/26:82 och motion. Ärendet bordlades.

§ 8

Terrorism (JuU14) Utskottet inledde beredningen av motioner. Ärendet bordlades.

§ 9

Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 3 mars 2026 kl. 11.00.

Vid protokollet Justeras den 3 mars 2026 Henrik Vinge

JUSTITIEUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2025/26:28

§ 1–9

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Henrik Vinge (SD) ordf.

X

Teresa Carvalho (S) vice ordf.

Mikael Damsgaard (M)

X

Heléne Björklund (S)

X

Pontus Andersson Garpvall (SD)

X

Petter Löberg (S)

X

Charlotte Nordström (M)

X

Anna Wallentheim (S)

X

Adam Marttinen (SD)

X

Mattias Vepsä (S)

X

Fredrik Kärrholm (M)

Gudrun Nordborg (V)

X

Torsten Elofsson (KD)

X

Ulrika Liljeberg (C)

X

Katja Nyberg (SD)

Ulrika Westerlund (MP)

X

Martin Melin (L)

X

SUPPLEANTER

Mats Hellhoff (SD)

X

Sanna Backeskog (S)

O

Ludvig Ceimertz (M)

X

Lars Isacsson (S)

X

Lars Andersson (SD)

Carina Ödebrink (S)

Noria Manouchi (M)

Gustaf Lantz (S)

Mats Arkhem (SD)

Serkan Köse (S)

Ellen Juntti (M)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Ingemar Kihlström (KD)

Malin Björk (C)

Mauricio Rojas (L)

Nils Seye Larsen (MP)

Sten Bergheden (M)

Victoria Tiblom (SD)

Pia Trollehjelm (SD)

Samuel Gonzalez Westling (V)

O

Helena Vilhelmsson (C)

Gudrun Brunegård (KD)

Mathias Bengtsson (KD)

Annika Hirvonen (MP)

Rebecka Le Moine (MP)

Patrik Karlson (L)

Anders Ekegren (L)

Kajsa Fredholm (V)

EXTRASUPPLEANTER

Lars Jilmstad (M)

O

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

o = ledamöter som har varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2

till protokoll

2025/26:28

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige bör delta aktivt i diskussionerna om utformningen av det kommande förslaget till reviderad förordning och föreslår därför den preliminära och övergripande ståndpunkt som presenteras nedan. Europols budget bestäms inom ramen för pågående förhandlingar om EU:s fleråriga finansiella ramverk (MFF). Ståndpunkten föregriper inte svenska ställningstaganden inom förhandlingarna om det finansiella ramverket eller Europols budget och är förenlig med Sveriges budgetrestriktiva hållning.

En allt större del av den grova och organiserade brottsligheten har internationella kopplingar, vilket innebär att Europol får en allt viktigare roll när det gäller att stödja gränsöverskridande brottsbekämpning. Brottsbekämpningen i EU har haft stor nytta av informationsutbytet och de nya arbetsmetoder som Europol har utvecklat. Viktiga åtgärder har vidtagits under de senaste åren för att stärka Europols roll, men regeringen är av uppfattningen att mer behöver göras för att hålla jämna steg med utvecklingen av den gränsöverskridande brottsligheten, utan att det sker på bekostnad av medlemsstaternas befogenheter på området. Regeringen välkomnar därför en översyn av förordningen som styr Europols verksamhet och har för avsikt att verka för att följande fyra områden inkluderas och beaktas i den nya förordningen.

1. Stärka Europols roll som ett nav för utbyte av bearbetning av information

Tillgång till information och att rätt information når rätt aktör i tid är avgörande för det brottsbekämpande arbetet. Det finns ett antal åtgärder som bör vidtas för att öka och effektivisera Europols möjligheter att lagra, bearbeta och dela de stora mängder information som digitaliseringen av samhället fört med sig. Exempelvis bör möjligheten till fjärråtkomst till Europols uppgiftssamlingar för gemensam analys och behandling förbättras. Regeringen avser därtill verka för en mer ändamålsenlig tillsyn av Europols verksamhet som inte bygger upp obefogad byråkrati och praktiska hinder för en effektiv brottsbekämpning. Vidare behöver formerna för den Europeiska datatillsynsmannens (EDPS) tillsyn ses över och moderniseras för att vara ändamålsenliga för verksamheten.

Regeringen ser även att det finns ett mervärde med att ge Europol vissa utökade befogenheter för Europol att inhämta information online där den geografiska jurisdiktionen över brottsligheten kan vara svår att fastställa.

Samtliga åtgärder för att effektivisera Europols möjligheter att utföra sitt uppdrag innebär att avvägningar behöver göras mellan förordningens nuvarande, relativt detaljerade, dataskyddsbestämmelser och brottsbekämpningens behov av mer effektiva processer för att behandla en exponentiellt ökande datamängd. Regeringen avser verka för att hitta lösningar som ökar effektiviteten men utan att göra avkall på behovet av ett fullgott skydd för personuppgifter.

2. Utvidga Europols brottskatalog

Regeringen ser att det finns ett operativt mervärde med att utvidga Europols brottskatalog till att också omfatta vissa brott mot samhällsviktig verksamhet. Regeringen avser därför verka för att Europol ges befogenhet att inhämta information och stödja medlemsstaterna i att skapa en lägesbild rörande vissa brott som idag inte omfattas, i huvudsak sabotage och brott mot luftfartslagen. Eftersom denna typ av brottslighet kan utgöra en del av främmande makts hybridoperationer och därmed röra nationell säkerhet, är det dock viktigt att tydligt avgränsa såväl definitionen av brottet som Europols roll för att säkerställa respekten för nationell kompetens enligt EU-fördragen.

3. Bättre förutsättningar att samla expertis och utveckla gemensamma verktyg

Regeringen anser att Europol behöver ges bättre förutsättningar att samla expertis och utveckla gemensamma verktyg inom områden som är kostsamma för medlemsstaterna att utveckla var för sig. Det kan handla om att utveckla den tekniska infrastruktur som behövs för det gränsöverskridande brottsbekämpande samarbetet, exempelvis för att gemensamt lagra stora mängder data för gemensam åtkomst och bearbetning och spåra kryptovalutor, vilket behövs för att bekämpa bland annat människohandel, cyberbrott och avancerad ekonomisk brottslighet.

För att kunna fokusera på sitt ovan exemplifierade specialiststöd åt medlemsstaterna är det regeringens uppfattning att Europols resurser inte bör användas till att sända ut operativ personal till medlemsstaterna för att generellt stödja brottsbekämpningen. Sådan verksamhet är mycket kostnadsdrivande, riskerar att utarma medlemsstaternas personalresurser och tar fokus och resurser från det som regeringen anser bör vara Europols kärnverksamhet, dvs. informationsutbyte och utveckling av spetskompetens.

4. Undvika överreglering

En för regeringen viktig fråga i förhandlingarna kommer att vara att inte överkodifiera Europols verksamhet. Om för mycket av Europols operativa arbete regleras i detalj på förordningsnivå försämras möjligheterna att på ett flexibelt sätt anpassa metoder och organisation över tid, vilket är nödvändigt att göra i takt med att brottsligheten förändras. Detsamma gäller för tekniska lösningar; förordningen bör förbli teknikneutral för att undvika att lagstiftningen blir föråldrad när tekniken utvecklas.