Protokoll utskottssammanträde 2025/26:26

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:26

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:26
DATUM	2026-04-14
TID	11.00–11.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:25.
§ 2	Batteristrategin Utskottet överlade med statssekreterare David Sikström, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM68. Statssekreterare David Sikström, redogjorde för regeringens stånd-punkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar att kommissionen presenterat en batteristrategi, givet att en europeisk batterivärdekedja är av central betydelse för EU:s långsiktiga konkurrenskraft, energisäkerhet samt utifrån behovet av stärkt resiliens i ett osäkert geopolitiskt läge samt är en fråga av säkerhetspolitisk vikt. Hållbara batterier är en nyckelteknik för elektrifiering och omställningen till ett fossilfritt samhälle samt avgörande för EU:s möjlighet att nå uppsatta klimatmål. Vidare är batteriförsörjningen till den för Sverige och EU viktiga fordonsindustrin avgörande för att genomföra dess omfattande och snabba omställning. Branschens långsiktiga konkurrenskraft i en allt hårdare global konkurrens behöver stärkas, vilket även kommissionen tydligt signalerar i sin handlingsplan för Europas fordonsindustri. Batterivärdekedjan behöver fortsatt etableras och stärkas i både Sverige och Europa för långsiktig konkurrenskraft, för att lyckas med elektrifieringen och för att minska högriskberoenden av tredje länder. Regeringen instämmer att villkoren för EU:s industris utveckling har försämrats. Förutsättningarna i Sverige och EU påverkas av en tilltagande global konkurrens och kapplöpning om batteriinvesteringar. Därtill har snedvridande statliga subventioner i tredje land, handelshinder, exportrestriktioner och global överkapacitet snedvridit konkurrensen på den internationella marknaden för flera industriprodukter, vilket utmanar EU:s industriella bas. Batterier är ett tydligt exempel. Sverige har en stark position inom batteriområdet med tillgång till bl.a. råvaror, fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, kompetens och styrmedel som främjar elektrifiering. Dessutom har Sverige starka aktörer längs värdekedjan. Regeringen ser värdet av att komparativa fördelar bör utvecklas och att denna utveckling bör ske i samverkan inom EU. Regeringen bedömer att strategin pekar ut områden av betydelse för utvecklingen av europeisk batteriindustri. Vidare välkomnar regeringen att kommissionen i meddelandet presenterar insatser längs hela värdekedjan och att dessa formuleras och samordnas inom ramen för en gemensam europeisk strategi för batteriindustrin. En koordinering av kommissionen och medlemsstaterna utifrån en långsiktigt uthållig plan, med en bredd av ändamålsenliga åtgärder, är viktig för att skala upp kapacitet inom EU och för att överbrygga gap i den allt hårdare globala konkurrensen. Givet att det tar tid att bygga upp en ny industri och produktion i EU är det av stor vikt att även skapa goda förutsättningar för företagens redan aviserade batterisatsningar. Kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder för EU-budgeten ska finansieras genom omprioriteringar inom den befintliga fleråriga budgetramen (MFF). Det är viktigt för regeringen att förhandlingen av nästa fleråriga budgetram inte föregrips. Vad gäller införande av incitament med krav på EU-tillverkning är regeringens övergripande inställning att detta bör tillämpas som en åtgärd först efter att andra visat sig otillräckliga och då vara tidsbegränsade. De bör gälla inom noggrant definierade områden där EU har ett strategiskt högriskberoende och utformas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, försämrar handelsrelationer med likasinnade partners eller leder till en administrativ börda. Vidare är det viktigt att incitament som införs utformas så att det gynnar föregångare i omställningen och gynnar svensk industris konkurrenskraft. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt i högre grad bör betona behovet av att stärka Europas oberoende av fossila bränslen genom en kraftfull utbyggnad av fossilfria energisystem och en robust batterivärdekedja. Batteristrategin utgör i detta sammanhang en viktig komponent för att möjliggöra elektrifiering och därmed minska beroendet av fossila energikällor och göra Europa mindre sårbart. Vidare anser vi att regeringen tydligare bör lyfta behovet av långsiktiga satsningar på forsknings- och innovationssystem som stärker Europas teknologiska ledarskap och förmåga att skala upp produktion inom batteriområdet. Vi saknar därför ett tydligt fokus på att utveckla och fördjupa strategiska innovationspartnerskap som ett verktyg för att diversifiera handelsrelationer, stärka samarbete med likasinnade länder och säkerställa tillgång till teknik, kompetens och investeringar. Detta är avgörande för att minska sårbarheter i globala värdekedjor och därigenom stärka Europas ekonomiska och industriella motståndskraft. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 3	Rådslutsatser gällande turism Utskottet överlade med statssekreterare David Sikström, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria dnr. 1712–2025/26. Statssekreterare David Sikström, redogjorde för regeringens stånd-punkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen vill bidra till att utveckla en stark, konkurrenskraftig och resilient Europeisk turistindustri av hög kvalitet. EU:s turistindustri sysselsätter mer än 11 miljoner människor och spelar därför en viktig roll för Europas sammanhållning och tillväxt. I förhandlingarna kring rådsslutsatserna har Sverige välkomnat en bred ansats som fångar komplexiteten i turistindustrins förutsättningar. Samtidigt har Sverige lyft fram att många frågor som rör turism tas om hand inom andra politikområden såsom infrastruktur, forskning och innovation, grön omställning, klimatanpassning, digitalisering, och utbildning. En viktig del i EU-arbetet är därför att få in turismindustrins perspektiv inom ramen för andra politikområden. Ett område som regeringen har valt att lyfta fram är behovet av regelförenkling på EU-nivå. Ett metodiskt arbete med förenklade EU- regelverk får stor betydelse för alla små företag inom turism och besöksnäring. Det underlättar vårt nationella regelförenklingsarbete att frågor om förenklade regelverk för besöksnäringen hanteras metodiskt och strategisk redan på EU-nivå. Vidare stödjer regeringen EU:s insatser för att främja kunskapsdelning mellan medlemsstaterna. Det finns ett mervärde i att medlemsländerna tillsammans utvecklar jämförbara och aggregerade turismdata. EU Tourism Dashboard är ett digitalt verktyg som ger både företag, destinationer och myndigheter möjligheter att utforska data och jämföra indikatorer vilket underlättar för medlemsländerna att fatta välgrundade beslut. Regeringen har i dialogen med det cypriotiska ordförandeskapet varit tydlig med att betona vikten av subsidiaritet och proportionalitet för att utveckla turismpolitik på EU-nivå. Många frågor som rör turism hanteras bäst på lokal, regional och nationell nivå. Regeringen har också fört fram att frågor som är budgetpåverkande måste hanteras i rätt sammanhang och att kostnadsdrivande förslag inte ska föregå diskussionerna om EU:s långtidsbudget (Multiannual Financial Framework, MFF). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 4	Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder (NU21) Utskottet inledde beredning av proposition 2025/26:158 och motioner. Utskottet beslutade att ge konstitutionsutskottet, trafikutskottet, finansutskottet, socialutskottet, justitieutskottet, arbetsmarknadsutskottet, kulturutskottet och miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att senast den 28 april 2026 kl. 14.00 yttra sig över proposition 2025/26:158 och följdmotioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Ärendet bordlades. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Nya verktyg för att stärka konkurrens i privat och offentlig sektor (NU22) Utskottet inledde beredning av proposition 2025/26:203 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Privatkopieringsersättning (NU23) Utskottet inledde beredning av proposition 2025/26:184 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (NU3y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till civilutskottet över proposition 2025/26:159 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 8	Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2025 Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2025/26:75. Frågan bordlades.
§ 9	Verksamheten i Europeiska unionen under 2025 Utskottet behandlade fråga om yttrande till utrikesutskottet över skrivelse 2025/26:115 och motion. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 10	Mötesförfrågan Kanslichefen informerade om mötesförfrågan från Rethinking Cities in Ukraine.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 16 april 2026 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 16 april 2026 Tobias Andersson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING			Bilaga 1 till protokoll 2025/26:26
	§ 1–11
	N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X
Anders Ådahl (C), vice ordf.	X
Fredrik Olovsson (S)	X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X
Monica Haider (S)	X
Josef Fransson (SD)	X
Mattias Jonsson (S)	X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X
Marianne Fundahn (S)
Eric Palmqvist (SD)	X
Isak From (S)	X
Kjell Jansson (M)	X
Birger Lahti (V)	X
Camilla Brodin (KD)	X
Johnny Svedin (SD)	X
Katarina Luhr (MP)	X
Louise Eklund (L)	X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)
Aida Birinxhiku (S)
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	X
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)
Lili André (KD)	O
Rickard Nordin (C)
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)	O
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Catarina Deremar (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit