Protokoll utskottssammanträde 2025/26:26

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2025/26:26

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2025/26:26
Datum	2026-02-05
Tid	Kl. 10.30-11.23
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	EU:s pensionspaket Utskottet överlade med finansmarknadsminister Niklas Wykman, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM50 (dnr 15-2025/26). Finansmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian. Regeringen välkomnar pensionspaketets syfte att stärka medlemsstaternas pensionssystem genom att öka valfriheten och förbättra tillgången till sparande på kapitalmarknaderna. Förslagen präglas av marknadsorienterade lösningar som bidrar till att minska belastningen på statsbudgetarna, bland annat genom att främja fondering inom pensionssystemen. Det är dock viktigt att komma ihåg att medlemsstaterna inom EU befinner sig på olika nivåer när det gäller tjänstepension och andra privata pensionslösningar. Sverige utmärker sig i dessa avseende, dels genom att nästan alla anställda omfattas av någon form av tjänstepension, dels genom att en stor del av det svenska sparandet sker på kapitalmarknaderna, t.ex. i enskilda aktier eller i fonder. Regeringen ser särskilt positivt på initiativ som stärker pensionssystemens hållbarhet, såsom rekommendationen om att införa resultattavlor för att följa pensionsutvecklingen på nationell nivå. Sverige har redan gjort betydande framsteg på dessa områden och anser att förslagen är viktiga för att stärka EU:s konkurrenskraft och långsiktiga välstånd. EU:s reglering av tjänstepensionsinstitut måste ta hänsyn till de nationella pensionssystemen och andra nationella särdrag. Pensionssystemen är nära kopplade till andra nationella system och regelverk, t.ex. för socialförsäkring, skatt och arbetsmarknad. Regelverket bör därför fortsatt ge utrymme för nationell anpassning. För Sveriges del är det särskilt viktigt att kollektivavtalade tjänstepensioner skyddas. Även avtalsfriheten för informationslämnande bör bevaras. Regeringen förespråkar ett proportionerligt och ändamålsenligt regelverk som beaktar såväl administrativ börda för såväl myndigheter som företag som att det rör sig om långsiktiga åtaganden i syfte att skapa stabila och trygga pensioner. Regelverket bör vidare beakta olika former för tryggande av tjänstepension. Sverige bör verka för att tillsynen av regelverken är effektiv, relevant och har en välavvägd och tydlig ansvarsfördelning mellan nationella och europeiska tillsynsmyndigheter. Det är också viktigt att förslaget inte leder till konkurrensbegränsande effekter som försvårar verksamheten för mindre aktörer. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska regeringen verka för att de ekonomiska konsekvenserna begränsas, både för statens budget och EU:s budget. Regeringen anser att skattefrågor ska behandlas i den rådskonstellation som har ansvar för skattefrågor och med det beslutsförfarande som gäller för skattefrågor. Sverige välkomnar att delar av pensionspaketet utgörs av rekommendationer snarare än lagstiftningsförslag. Rekommendationerna är konstruktiva och kan bidra till att öka anslutningen till kompletterande pensioner i EU. I Sverige är detta frågor som till stor del hanteras av arbetsmarknadens parter inom ramen för den svenska modellen, framför allt när det gäller automatisk anslutning till tjänstepension och att blivande pensionärer ges möjlighet till en tydlig översikt över sin pension. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Översyn av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) Utskottet överlade med finansmarknadsminister Niklas Wykman, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM49 (dnr 15-2025/26). Finansmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian. Regeringen välkomnar förslaget om ändring av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Regeringen stödjer ambitionen att underlätta hållbara investeringar genom förenkling, ökad användarvänlighet och ökad jämförbarhet, eftersom detta kan bidra till en mer effektiv marknad för hållbara investeringar och ökat konsumentskydd. Trots den långsiktiga ambitionen om förenkling så kommer revideringen av förordningen sannolikt att medföra ett anpassningsbehov för marknadsaktörerna och regeringen anser därför att det är viktigt att ändringarna leder till en mer effektiv och ändamålsenlig reglering. Regeringen ser positivt på förslaget att införa ett frivilligt system för kategorisering av hållbarhetsrelaterade finansiella produkter. Regeringen anser att tydliga och objektiva kriterier för dessa kategorier bidrar till att förbättra möjligheten för investerare att jämföra hållbara investeringar och att särskilja de olika kategorierna, vilket också bör minska risken för grönmålning. Vidare anser Regeringen att kriterierna bättre behöver anpassas till olika tillgångsslag så att fler typer av finansiella produkter kan ingå i kategoriseringen. Regeringen avser att verka för att kriterierna blir tydliga och objektiva samt regleras i förordningen i större utsträckning än vad som är fallet i förslaget. Regeringen ser positivt på att tillämpningsområdet för förordningen begränsas så att förordningen tydligt fokuserar på produktrelaterade krav. Regeringen avser att verka för att det arbete som utförs med hållbara investeringar som riskerar att hamna utanför produktkategoriseringen kommer fram i upplysningarna på ett rättvisande sätt. Regeringen ser vidare positivt på reviderade och avsevärt förkortade upplysningskrav. Regeringen avser att verka för att förslaget också ska innehålla krav på att det ska vara tydligt för investeraren när en produkt inte är kategoriserad enligt förordningen. Regeringen anser att det är viktigt ur ett regelförenklingsperspektiv att ändringarna i förordningen börjar tillämpas samtidigt som krav som ska specificeras i delegerade akter. Även ändringar i andra regelverk med kopplingar till förordningen bör av samma skäl samordnas med ändringarna i förordningen för att undvika att det uppstår ytterligare administrativa kostnader för de finansiella företagen som berörs. Regeringen skulle även välkomna ytterligare förenklingar inom EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering på finansmarknadsområdet, givet att de bidrar till minskade administrativa kostnader och utan att dessa inverkar negativt på effektiviteten i EU:s utsläppsreducerande arbete. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Paketet om marknadsintegration och effektiv tillsyn (MISP) Utskottet överlade med finansmarknadsminister Niklas Wykman, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM54 och överläggningspromemoria (dnr 15-2025/26). Finansmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian, se bilaga 2. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Anmälningar Kansliet informerade om: ett besök av det portugisiska utskottet för ekonomi, näringslivsfrågor och sammanhållning, onsdagen den 4 mars kl. 13–14 (mottagandet sker gemensamt med näringsutskottet). Anmäl intresse av deltagande till kansliet senast den 28 februari. ett besök av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor (ECON), tisdagen den 26 maj kl. 13–14. Anmäl intresse av deltagande till kansliet senast den 22 maj.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2025/26:25.
§ 6	Det finanspolitiska ramverket (FiU14) Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2025/26:76. Utskottet justerade betänkande 2025/26:FiU14.
§ 7	Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:86 och motion. Utskottet justerade betänkande 2025/26:FiU29. S-, V- och MP-ledamöterna anmälde en reservation.
§ 8	Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster (FiU15) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2025/26:29. Ärendet bordlades.
§ 9	Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler (FiU18) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2025/26:65 och motion. Ärendet bordlades.
§ 10	Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (FiU19) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2025/26:83 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 11	Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (FiU28) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2025/26:89 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 12	Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg (FiU32) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:94. Ärendet bordlades.
§ 13	Nästa sammanträde Tisdag 17 februari kl. 9.00: Offentligt sammanträde i Andrakammarsalen.
Justerat den 19 februari 2026 Edward Riedl

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2025/26:26

§1-2

§3-13

Ledamöter

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Edward Riedl (M) ordförande

X

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

Oscar Sjöstedt (SD)

X

X

Gunilla Carlsson (S)

X

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

X

Joakim Sandell (S)

X

X

Jan Ericson (M)

X

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

X

Charlotte Quensel (SD)

X

X

Eva Lindh (S)

Ida Drougge (M)

X

X

Ida Gabrielsson (V)

X

X

Hans Eklind (KD)

Martin Ådahl (C)

X

X

David Perez (SD)

X

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

X

Cecilia Rönn (L)

X

X

Suppleanter

Christian Lindefjärd (SD)

Peder Björk (S)

X

X

Adam Reuterskiöld (M)

Patrik Lundqvist (S)

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Pia Trollehjelm (SD)

Niklas Sigvardsson (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

O

O

Yusuf Aydin (KD)

Vakant

Joar Forssell (L)

Annika Hirvonen (MP)

Oliver Rosengren (M)

O

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

X

X

Katarina Luhr (MP)

Linus Lakso (MP)

Mauricio Rojas (L)

Anders Ekegren (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Katja Nyberg (SD)

Anders Karlsson (C)

O

O

Merit Frost Lindberg (M)

N= närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

R= omröstning med rösträkning O= ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

– Bilaga 2 till protokoll 2025/26:26

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar fortsatt arbete för att stärka EU:s kapitalmarknader. Kapitalmarknaderna spelar en avgörande roll för såväl finansiering av företag som för nödvändiga investeringar i EU och bidrar på så sätt till EU:s långsiktiga konkurrenskraft. För att bygga en konkurrenskraftig kapitalmarknad inom EU behöver sparandet som helhet i högre grad än i dag ske i aktier och fonder. Sådana reformer ligger utanför detta förslag. Det aktuella förslaget är omfattande och i vissa delar långtgående. Regeringen ser ett generellt behov av vidare analys, inte minst när det gäller förslagen om centraliserad tillsyn.

Regeringen välkomnar ambitionen att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och investeringar genom ytterligare harmonisering av aktuella regelverk och begränsning av nationella särkrav. Åtgärder för att uppnå mer integrerade marknader behöver dock beakta risken att redan välfungerande lokala kapitalmarknader påverkas negativt, på såväl kort som lång sikt. Regeringen ser positivt på åtgärder som underlättar för finansiella företag att verka i flera medlemsstater, både genom att direkt tillhandahålla tjänster i andra länder på basis av sitt tillstånd och genom att etablera filial i annat land. Åtgärder för att underlätta för stora gränsöverskridande aktörer bör dock inte vidtas på bekostnad av mindre företag och en sund konkurrens.

Regeringen anser att ökad transparens och sammanlänkningar i den finansiella infrastrukturen kan öka möjligheterna för investerare och emittenter att dra nytta av hela den inre marknaden. Enklare tillgång för investerare till andra delar av den europeiska kapitalmarknaden kan bredda utbudet av finansiella produkter och tjänster, och på samma sätt kan företag enklare nå ut till fler potentiella investerare. Samtidigt får inte kostnaden för krav på transparens och sammanlänkningar vara omotiverat hög för enskilda aktörer.

Regeringen ser positivt på att främja innovation och utveckla en teknikneutral finansmarknadslagstiftning. Det är viktigt att aktörer inom EU kan hålla jämna steg med den snabba utvecklingen internationellt och dra nytta av ny teknik. Samtidigt bör sådan teknik inte få otillbörliga fördelar till följd av regleringen och nya risker behöver tas i beaktning.

Regeringen anser att förslagen om centraliserad tillsyn för vissa finansiella företag ger upphov till både möjligheter och risker. Regeringen delar bilden att det idag finns utmaningar i nationell tillsyn av risker kopplade till gränsöverskridande verksamhet och att koncerner med verksamhet i flera länder drabbas av onödiga kostnader och administrativ börda. Regeringen anser emellertid att det krävs mer analys för att avgöra huruvida det aktuella förslaget på ett tillfredsställande sätt bidrar till att hantera dessa utmaningar, särskilt givet förslagets kostnader och möjliga risker.

För att skapa en effektiv tillsyn inom EU behövs en tydlig ansvarsfördelning mellan nationell nivå och EU-nivå, inte minst när aktörer är föremål för både EU-reglering och nationella krav. Regeringen ser ett behov av att klargöra samarbetsformer mellan berörda myndigheter, särskilt när det gäller krishantering av centrala motparter. Därtill krävs förståelse för lokala marknader och praxis, både vad gäller risker och särdrag som exempelvis den svenska aktiemarknadens självreglering. Det är avgörande att tillsynen bedrivs med en riskbaserad ansats som säkerställer att både gränsöverskridande risker och lokala förhållanden beaktas.

Regeringen ser preliminärt positivt på stärkta befogenheter för Esma att verka för en mer likvärdig tillsyn på de områden som kvarstår under nationellt ansvar. Det är viktigt att stark och effektiv tillsyn bedrivs i hela unionen. Det behöver dock utredas vidare huruvida de mer långtgående befogenheterna är proportionerliga, hur de förhåller sig till svensk rätt och huruvida åtgärder som den årliga översynen av tillsyn över stora kapitalförvaltare är motiverade. Regeringen är mån om att en sådan översyn inte får leda till standardsättande i arbetet med tillsynskonvergens som på sikt missgynnar mindre aktörer. För en effektiv tillsyn inom EU krävs en rapportering som begränsar administrativ börda för företag och myndigheter, möjliggör delning av tillsynsdata mellan berörda myndigheter och främjar datadriven analys i tillsynen. Här ser regeringen att förslaget skulle kunna utvecklas.

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:26

Regeringen delar bilden av att Esmas styrning behöver reformeras, särskilt mot bakgrund av den utvidgade roll som föreslås för myndigheten. Samtidigt är det centralt att det finns tillfredsställande
säkerställas. –

Regeringen välkomnar regelförenkling och förespråkar ett proportionerligt och ändamålsenligt regelverk som beaktar administrativ börda för såväl myndigheter som företag, inte minst små aktörer. Regeringen ställer sig tveksam till kommissionens bedömning av förslagets budgetära konsekvenser för både företag och myndigheter. Här ser regeringen att mer behöver göras för att säkerställa att kostnader både för företag och myndigheter begränsas. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning kommer regeringen verka för att förslagets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och för EU-budgeten.