Protokoll utskottssammanträde 2025/26:25
Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2025/26:25
RIKSDAGEN CIVILUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:25 |
DATUM | 2026-04-28 |
TID | 11.00 – 11.50 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:24. |
§ 2 | Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning (CU37) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:224 och motion. Utskottet justerade 2025/26:CU37. C- och MP-ledamöterna anmälde en reservation. S-ledamöterna anmälde ett särskilt yttrande. |
§ 3 | Förslag till förordning om ett 28:e bolagsrättsligt regelverk Utskottet överlade med statssekreterare Mikael Kullberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag, COM(2026) 321, och Regeringskansliets faktapromemoria, 2025/26:FPM89. Statssekreterare Mikael Kullberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. |
§ 4 | Flygpassagerarförordningarna Statssekreterare Mikael Kullberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet, informerade om aktuellt förhandlingsläge gällande flygpassagerarförordningarna. Underlaget utgjordes av informationspromemoria |
| En mer flexibel hyresmarknad (CU31) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:187 och motioner. Två inkomna skrivelser anmäldes (dnr 1760–2025/26 och 1761–2025/26) Ärendet bordlades. |
§ 6 | Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning (CU34) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:224 och motion. Ärendet bordlades. |
§ 7 | Lag om hyrköp av bostad (CU32) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:188 och motioner. Ärendet bordlades. |
§ 8 | Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar (CU33) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:154. Ärendet bordlades. |
§ 9 | Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (CU38) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:222 och motioner. Ärendet bordlades. |
§ 10 | Förenklade regler vid ändring av en byggnad (CU39) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:180 och motioner. Ärendet bordlades. |
§ 11 | Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning (CU41) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:202 och motioner. Ärendet bordlades. |
§ 12 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 5 maj 2026 kl. 11.00. |
Vid protokollet Justeras den 5 maj 2026 Andreas Lennkvist Manriquez |
| FÖRTECKNING ÖVER | Bilaga 1 till protokoll 2025/26:25 | ||||||||||||||
§ 1–3 | § 4–12 |
| ||||||||||||||
LEDAMÖTER | N | R | N | R | N | R | N | R | N | R | N | R | N | R | ||
Vakant | ||||||||||||||||
Mikael Eskilandersson (SD), Vice ordförande | X | X | ||||||||||||||
Joakim Järrebring (S) | X | X | ||||||||||||||
David Josefsson (M) | X | X | ||||||||||||||
Leif Nysmed (S) | X | X | ||||||||||||||
Roger Hedlund (SD) | X | X | ||||||||||||||
Laila Naraghi (S) | ||||||||||||||||
Lars Beckman (M) | X | X | ||||||||||||||
Denis Begic (S) | X | X | ||||||||||||||
Rashid Farivar (SD) | ||||||||||||||||
Anna-Belle Strömberg (S) | X | X | ||||||||||||||
Jennie Wernäng (M) | ||||||||||||||||
Larry Söder (KD) | X | X | ||||||||||||||
Alireza Akhondi (C) | X | X | ||||||||||||||
Björn Tidland (SD) | X | X | ||||||||||||||
Amanda Palmstierna (MP) | X | X | ||||||||||||||
Mats Persson (L) | X | X | ||||||||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||||
Mats Hellhoff (SD) | ||||||||||||||||
Markus Kallifatides (S) | X | X | ||||||||||||||
Ludvig Ceimertz (M) | X | X | ||||||||||||||
Jessica Rodén (S) | ||||||||||||||||
Sara Gille (SD) | ||||||||||||||||
Adrian Magnusson (S) | ||||||||||||||||
Magnus Resare (M) | ||||||||||||||||
Johanna Haraldsson (S) | ||||||||||||||||
Patrik Jönsson (SD) | X | |||||||||||||||
Johan Löfstrand (S) | ||||||||||||||||
Joanna Lewerentz (M) | ||||||||||||||||
Andreas Lennkvist Manriquez (V) | X | X | ||||||||||||||
Dan Hovskär (KD) | ||||||||||||||||
Martina Johansson (C) | ||||||||||||||||
Patrik Karlson (L) | ||||||||||||||||
Ulrika Westerlund (MP) | ||||||||||||||||
Peter Ollén (M) | ||||||||||||||||
Andrea Andersson Tay (V) | ||||||||||||||||
Anne-Li Sjölund (C) | ||||||||||||||||
Camilla Rinaldo Miller (KD) | ||||||||||||||||
Magnus Oscarsson (KD) | ||||||||||||||||
Katarina Luhr (MP) | ||||||||||||||||
Gulan Avci (L) | ||||||||||||||||
Cecilia Rönn (L) | ||||||||||||||||
Birger Lahti (V) | ||||||||||||||||
Jan Riise (MP) | ||||||||||||||||
Angelica Lundberg (SD) | ||||||||||||||||
Rasmus Giertz (SD) | ||||||||||||||||
N = närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||||
R = omröstning med rösträkning | O = ledamöter varit närvarande men inte deltagit | |||||||||||||||
Bilaga 2 till protokoll 2025/26:25
Regeringens ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget om ett 28:e bolagsrättsligt regelverk och är mycket positiv till att kommissionen har presenterat ett viktigt steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Den nya bolagsformen kan bli ett värdefullt verktyg för företag som vill växa och verka på den inre marknaden genom att öka förutsebarheten samt minska fragmentering och kostnader för regelefterlevnad. Det är dock viktigt att regelverket blir ändamålsenligt och förmår undanröja de största hindren för att driva företag. Fokus bör därför ligga på att skapa ett regelverk som är effektivt och flexibelt, som skapar goda förutsättningar för tillväxt och som möter företagens behov.
Det är positivt att förslaget ger möjlighet till ett effektivt registreringsförfarande där registrering ska kunna ske digitalt. Registreringsförfarandet får dock inte hindra nödvändig kontroll så att risken för bedrägerier och skatteundandragande ökar. När det gäller bolagens möjlighet till tillväxt är tillgången till kapital av avgörande betydelse. Det är därför centralt att bolagen kan ges tillgång till kapitalmarknaderna. Det är samtidigt viktigt att ett fullgott investerarskydd fortsatt kan upprätthållas och att regelverk som gäller på kapitalmarknaden inte kan kringgås. Förslaget uppställer inget krav på minimikapital för den nya bolagsformen. Regeringen är öppen för en sådan ordning så länge regelverket säkerställer ett fullgott skydd för bolagets borgenärer och andra intressenter. Det är positivt att förslaget innehåller en möjlighet att utfärda aktier med olika röstvärden. Det är något som länge har funnits i Sverige och som har gynnat såväl bolag som investerare.
Regeringen är tveksam till att förslaget innehåller regler om ett förenklat insolvensförfarande för vissa bolag, bl.a. eftersom möjligheten att genomföra förfarandet utan konkursförvaltare ökar risken för missbruk. Efter invändningar från ett flertal medlemsstater, däribland Sverige, ströks nyligen liknande regler från förslaget till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten. Vad gäller den del av förslaget som rör harmoniserad beskattning av vissa personaloptioner kan konstateras att detta avviker från hur Sverige generellt sett beskattar sådana optioner. Regeringen är principiellt emot ökad harmonisering av skatter på EU-nivå, det gäller i synnerhet området för direkt skatt. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste i varje enskilt fall vägas mot bl.a. den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att införa och utforma egna nationella skatteregler som en harmonisering medför.
För att värna en sund, rättvis och effektiv inre marknad, så behöver det säkerställas att den nya bolagsformen inte kan utnyttjas som brottsverktyg. Även om flexibilitet och effektivitet bör utgöra regelverkets kärna är det samtidigt angeläget att den nya bolagsformen inte kan missbrukas i illegala eller otillbörliga syften eller utnyttjas för att kringgå lagstiftning inom andra områden. För att förhindra sådant missbruk behöver kontrollmekanismer möjliggöras som kan användas i förebyggande syfte. Det är vidare viktigt att tydliggöra att regelverket inte får hindra eller ändra tillämpningen av internationella och nationella rättsregler som faller utanför förslagets tillämpningsområde, såsom arbetsrätt och arbetsmiljörätt. Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras och nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetsmarknadens parters autonomi ska värnas. Regelverket behöver även innehålla ett tillräckligt skydd för alla bolagets intressenter. Det bör vidare eftersträvas att regelverket inte föranleder omotiverade kostnader eller omotiverad administrativ börda varken för företagen eller för det offentliga.
Bilaga 3 till protokoll 2025/26:25
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
S- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt.
Vi står bakom mycket i regeringens ståndpunkt. Vi skulle dock vilja se en tydlig markering när det gäller effektiva kontrollmekanismer och
tillämpningen av internationella och nationella rättsregler som faller utanför förslagets tillämpningsområde.
Därför anser vi att de två första meningarna i regeringens ståndpunkt ska ersättas med följande:
Regeringen välkomnar arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Regeringen har mottagit förslaget om ett 28:e bolagsrättsligt regelverk, men är avvaktande till förslaget. En ny bolagsform kan bli ett värdefullt verktyg för företag som vill växa och verka på den inre marknaden genom att öka förutsebarheten samt minska fragmentering och kostnader för regelefterlevnad.
De sista meningarna bör ersättas med följande:
För att förhindra sådant missbruk är det inte tillräckligt att kontrollmekanismer möjliggörs. Kontrollmekanismer ska införas som är tydliga, bindande och effektiva både före registrering och under bolagets fortsatta verksamhet. Regelverket får inte hindra, ändra eller försvaga tillämpningen av internationella och nationella rättsregler som faller utanför förslagets tillämpningsområde, såsom arbetsrätt, arbetsmiljörätt, socialrätt, skatterätt, revisorsregler, insolvensrätt och regler till skydd för borgenärer.
Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras fullt ut. Nationella arbetsmarknadsmodeller, kollektivavtalens ställning, fackliga rättigheter, arbetstagarinflytande och arbetsmarknadens parters autonomi ska inte kunna kringgås genom valet av bolagsform eller registreringsstat.
Reglerna om förenklat insolvensförfarande för vissa bolag bör strykas eller omarbetas i grunden.
Centerpartiet
C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Centerpartiet ser i grunden positivt på alla förslag som kan underlätta företagandet och för företagare. Men tyvärr är regeringens inställning till dessa genomgripande förändringar av associationsrätten bortom naiv. Bolagsrättsliga frågor är som utgångspunkt en nationell angelägenhet, dessutom på goda grunder, då de oftast sträcker sig över fler rättsområden. Förslaget till ny företagsform på europeisk nivå riskerar att medföra stora konsekvenser, t.ex. insolvensrättsligt, som jag menar att man behöver ta större hänsyn till än vad regeringen gör i sin ståndpunkt. Jag ser också en betydande risk för att en ny företagsform skulle kunna underlätta för gränsöverskridande kriminalitet. I synnerhet då frågor som rör kontrollmekanismer vid insolvens inte ges den tyngd som frågan förtjänar. Därför anser jag inte att det finns anledning för Sverige att välkomna förslaget i dess nuvarande struktur.
Miljöpartiet
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Till att börja med instämmer jag i det som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anför om att se en tydlig markering när det gäller effektiva kontrollmekanismer och tillämpningen av internationella och nationella rättsregler som faller utanför förslagets tillämpningsområde. Utöver detta anser jag att det behöver göras en konsekvensanalys av vad förslaget får för direkt och indirekt inverkan på klimat, miljö och hållbarhetsfrågor. Det behöver säkerställas att förslaget stärker EU:s hållbarhetsmål och att det inte skapar nya kryphål eller sänkta ambitioner.