Protokoll utskottssammanträde 2025/26:25

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2025/26:25

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX



RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:25

DATUM

2026-03-24

TID

11.00-11.42

NÄRVARANDE

Se bilaga

§ 1

  • Justering av protokoll
  • Utskottet justerade protokoll 2025/26:24.

§ 2

En jämlikhetsunion: Strategi mot rasism 2026–2030

Utskottet överlade med regeringen företrädd av statssekreterare Katarina Lundahl.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2026) 12 och Arbetsmarknadsdepartementets faktapromemoria 2025/26:FPM77.

Statssekreterare Katarina Lundahl redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en strategi mot rasism 2026–2030. Att bekämpa rasism är en integrerad del av arbetet med att upprätthålla respekten för unionens värden, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna. Det är viktigt att strategin säkerställer kontinuitet från arbetet med den tidigare handlingsplanen mot rasism 2020–2025. Samtidigt hade en tydlig struktur för mål och uppföljning av strategin varit önskvärd, liksom att strategin på ett tydligare sätt tog utgångspunkt i den varierande situationen i medlemsstaterna.

Regeringen välkomnar att strategin syftar till att åstadkomma ett samlat arbete för att motverka all form av rasism samtidigt som specifika former av rasism synliggörs. Denna inriktning skapar förutsättningar för att fånga upp olika gruppers utsatthet och öka insatsernas träffsäkerhet. Det är välkommet att strategin även fortsatt inkluderar åtgärder för strukturerad dialog med civilsamhället. Regeringen välkomnar kommissionens ambition att fördjupa samarbetet med internationella organisationer på området.

I fråga om aviseringar om konkreta initiativ anser regeringen att Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) definitioner på området ska vara vägledande, och att kommissionen tar fram en begreppsdefinition bör inte ändra detta. Inom forsknings- och innovationspolicy bör fokus vara på excellens och konkurrenskraft, och regeringen anser därför att frågan om riktlinjer för intersektionalitet på området inte är prioriterat.

Strategins fokus på att säkerställa tillämpning av gällande lagstiftning är viktigt, särskilt i fråga om hatbrott och diskriminering. Det är välkommet att tyngdpunkten i förhållande till medlemsstaterna ligger på stöd och verktyg samt utbyte av erfarenheter och idéer, vilket kan bidra till att stärka effektiviteten i pågående nationella åtgärder i alla medlemsstater. Åtgärder inom ramen för strategin som medför nya initiativ till bindande regler ska undvikas.

Övergripande uppgifter om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden utgör ett viktigt underlag för att utforma och följa upp åtgärder på området. Samtidigt är sådan datainsamling komplex och det är av stor vikt att upprätthålla medlemsstaternas utrymme att agera utifrån den nationella situationen samt de förutsättningar och behov som råder i respektive stat. I första hand bör därför EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) på lämpligt sätt fortsätta samla in data kopplat till rasism för att möjliggöra ett evidensbaserat beslutsfattande.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi anser att den svenska ståndpunkten bör kompletteras i två avseenden:

  • kommissionen behöver ställa tydligare krav på ett systematiskt arbete som säkerställer att algoritmer inte reproducerar eller förstärker diskriminerande mönster.
  • kommissionen behöver fördjupa samverkan med FN:s organ för mänskliga rättigheter och Europarådet så att det skapas en ram för att adressera rasismens globala dimensioner. Det skulle betyda att strategin bidrar till att EU leder det globala arbetet mot rasism.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anger i förslag till svensk ståndpunkt att frågan om riktlinjer för intersektionalitet inom forskning- och innovationspolicy inte är prioriterad. Jag delar inte denna bedömning utan anser att den svenska ståndpunkten naturligtvis bör tydliggöra att intersektionalitet alltid måste vara en prioriterad fråga.

§ 3

Utkast till rådsslutsatser om att förebygga och bekämpa cybervåld mot flickor

Utskottet överlade med regeringen företrädd av statssekreterare Katarina Lundahl.

Underlaget utgjordes av utkast till rådsslutsatser om att förebygga och bekämpa cybervåld mot flickor (dok.nr 6033/26) och Arbetsmarknadsdepartementets överläggningspromemoria

(dnr 1450–2025/26).

Statssekreterare Katarina Lundahl redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian:

Regeringen välkomnar rådslutsatsernas tema.

Regeringen anser att våld mot kvinnor och flickor är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Regeringen anser att det är positivt att cybervåld uppmärksammas, då utsattheten är omfattande och det finns tydliga könsskillnader, där flickor i högre grad än pojkar är utsatta för sexualiserat våld digitalt. Regeringen anser att det är positivt att utkastet uppmanar medlemsstaterna att höja kunskapsnivån om cybervåld hos föräldrar, utbildningsanordnare och yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn och unga.

Regeringen anser att våldet i digitala miljöer får konsekvenser för både individers trygghet och hälsa – och för det demokratiska samtalet.

Regeringen anser att förebyggande åtgärder såväl som tidig upptäckt av våld är en förutsättning för att samhället ska kunna sätta in rätt insatser och motverka att våldet fortsätter och eskalerar. Samhällets förmåga att upptäcka och agera vid cybervåld behöver utvecklas.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Pekingplattformens betydelse i arbetet mot cybervåld är grundläggande. Vi anser därför att den svenska ståndpunkten bör kompletteras med en skrivning om detta.

§ 4

ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö (AU15)

  • Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:134 och motion.
  • Ärendet bordlades.

§ 5

Återrapportering från FN:s kvinnokommissions möte 9–13 mars 2026 i New York

  • Sara Gille (SD) och Leila Ali Elmi (MP) återrapporterade från mötet.

§ 6

  • Inkommen skrivelse
  • En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 1570–2025/26).

§ 7

  • Kanslimeddelanden
  • Kanslichefen anmälde planen för utskottets arbete.
  • Kanslichefen anmälde AU-Hänt nr 7.
  • Kanslichefen anmälde EU-Hänt nr 5.

§ 8

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 26 mars 2026

kl. 8.30 och därefter AU:s offentliga sammanträde kl.9.00 i Förstakammarsalen.

Vid protokollet

Justeras 26 mars 2026

Magnus Persson

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga

till protokoll

2025/26:25

§ 1–8

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Magnus Persson (SD), ordförande

X

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande

X

Saila Quicklund (M)

X

Adrian Magnusson (S)

X

Ann-Christine Frohm (SD)

X

Johanna Haraldsson (S)

X

Arin Karapet (M)

X

Serkan Köse (S)

X

Sara Gille (SD)

X

Sofia Amloh (S)

X

Merit Frost Lindberg (M)

X

Ciczie Weidby (V)

X

Yusuf Aydin (KD)

X

Martina Johansson (C)

X

Mats Arkhem (SD)

X

Leila Ali Elmi (MP)

X

Helene Odenjung (L)

X

SUPPLEANTER

Ulf Lindholm (SD)

Vakant (S)

Oliver Rosengren (M)

Jonathan Svensson (S)

O

Nima Gholam Ali Pour (SD)

Leif Nysmed (S)

Lars Beckman (M)

Helén Pettersson (S)

Josef Fransson (SD)

Johan Büser (S)

Jan Ericson (M)

Tony Haddou (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Helena Vilhelmsson (C)

Martin Melin (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Marie Nicholson (M)

Maj Karlsson (V)

Christofer Bergenblock (C)

Camilla Rinaldo Miller (KD)

Lili André (KD)

Camilla Hansén (MP)

Malin Danielsson (L)

Mauricio Rojas (L)

Janine Alm Ericson (MP)

Karin Rågsjö (V)

Vakant (C)

Kent Kumpula (SD)

Rasmus Giertz (SD)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.