Protokoll utskottssammanträde 2025/26:24

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2025/26:24

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:24
DATUM	2026-01-22
TID	08.00 – 08.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Region-kommittén En strategisk ram för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi för EU Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 960 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 899-2025/26). Statssekreterare Daniel Liljeberg redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd 26 januari 2026 Statssekreterare Daniel Liljeberg, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskeråd 26 januari 2026.
§ 3	Avslutat danskt och nytt cypriotiskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade polska och det nya danska ordförandeskapet, i de delar som det berörde landsbygdsminister Peter Kullgrens ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:22
§ 5	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller beräkning av utsläppskrediter för tunga fordon för rapporteringsperioderna för åren 2025–2029 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 784. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Förfrågan om att få träffa utskottet En förfrågan hade inkommit från utredningssekreterare Anna Hedberg vid SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, LI 2024:06 om att få träffa utskottet för att informera om utredningens arbete. Utskottet beslutade att acceptera mötesförfrågan.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 27 januari 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 29 januari 2026 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2025/26:24

§ 1

§ 2–7

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

Åsa Westlund (S)

-

-

John Widegren (M)

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

Staffan Eklöf (SD)

-

-

Malin Larsson (S)

-

-

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

Jytte Guteland (S)

X

X

Lars Johnsson (M)

X

X

Kajsa Fredholm (V)

X

X

Stina Larsson (C)

-

-

Victoria Tiblom (SD)

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Chris Dahlqvist (SD)

X

X

Johan Löfstrand (S)

X

X

Joanna Lewerentz (M)

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

X

Runar Filper (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Patrik Jönsson (SD)

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

Magnus Oscarsson (KD)

O

O

Helena Lindahl (C)

X

O

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Rashid Farivad (SD)

Josef Fransson (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Roland Utbult (KD)

Cecilia Engström (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

O

X

Karin Sundin (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:24

Överläggning den 22 januari 2026 om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Region-kommittén En strategisk ram för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi för EU

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar EU:s nya bioekonomistrategi och dess vision för 2040, i synnerhet strategins möjlighet att bidra till att fasa ut fossila resurser och energi, och till ökad konkurrenskraft. Regeringen anser att bioekonomi är central i klimatarbetet samtidigt som den bidrar med ekonomisk tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft, miljönytta, regional- och landsbygdsutveckling, försörjningstrygghet och motståndskraft. Den bidrar även till minskad sårbarhet och ökad beredskap.

För att främja innovation och konkurrenskraft avser regeringen verka för regelförenkling, kostnadseffektivitet och att strategin och dess åtgärder inte leder till ökad detaljreglering, mer administrativa bördor eller ytterligare reglering av vilka sektorer som får använda olika typer av biomassa.

Näringslivet behöver långsiktiga, stabila och förutsägbara förutsättningar. Därför bör effektivt genomförande av befintlig lagstiftning och beslutad lagstiftning prioriteras framför att ta fram ny, samt fortsatt förenklingsarbete. En hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön ska bibehållas. Vidare anser regeringen att det även finns behov av snabbare marknadstillträde med bibehållen kvalitet i prövningsprocesserna. För regeringen är det viktigt att åtgärder inte hindrar möjligheterna till att utforma kostnadseffektiv nationell politik.

Det är viktigt att den inre marknadens funktionssätt värnas och att hänsyn tas till nationella förutsättningar. En välfungerande marknad styr biomassan till att användas där den har störst värde och det finns flera parallella processer i bioekonomin som tillsammans skapar resurseffektivitet.

Regeringen välkomnar att strategin tar ett sektorsövergripande angreppssätt och inkluderar både den land- och havsbaserade bioekonomin. Ökat samarbete över sektorsgränser möjliggör både ökad resurseffektivitet och nya produkter och lösningar. Primärproducenterna är basen i bioekonomin och det är avgörande att de ges förutsättningar att utvecklas och att lönsamheten och deras konkurrenskraft stärks.

EU:s medlemsländer har olika resurser och förutsättningar inom bioekonomi, vilket är en styrka för EU:s bioekonomi och gör oss mindre sårbara. Det är viktigt att dessa skillnader beaktas och värnas i utformandet av åtgärder på bioekonomiområdet. För att strategin ska vara framgångsrik är det viktigt att berörda aktörer och sektorer, inklusive primärproducenter, inkluderas i genomförandet.

Regeringen välkomnar att strategin bygger vidare på det goda arbete som gjorts inom forskning och innovation i föregående bioekonomistrategier, och att kommissionen nu tar sikte på att skala upp innovationer och investeringar. Det är viktigt att fortsatt stödja forskning inom bioekonomi för att underbygga framtida innovationer långsiktigt. Samtidigt är det viktigt för regeringen att den roll som redan utvecklade och brett använda biobaserade produkter, inklusive produkter längre ned i värdekedjan, spelar för att ersätta fossila resurser och energi fullt ut erkänns.

Redan idag finns en stark växelverkan mellan bioekonomin och den cirkulära ekonomin. Regeringen instämmer med att cirkularitet har en central roll i den europeiska bioekonomin där resurser från cirkulära flöden och hållbart producerade biobaserade flöden ska ersätta fossila råvaror och att återanvändning och återvinning av produkt- och materialflöden är avgörande. Det är därför positivt att kommissionen lyfter cirkulär produktdesign, cirkulära affärsmodeller och livscykelbedömning som viktiga åtgärder. Giftfria kretslopp kan dock lyftas fram i kommande åtgärder. Välmående och livskraftiga ekosystem möjliggör bioekonomins utveckling. Synergier mellan bioekonomi, cirkulär ekonomi, försörjningstrygghet och den biologiska mångfalden bör främjas. Bioekonomin grundas i en balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna.

Regeringen ser goda möjligheter till synergier mellan bioekonomistrategin och de initiativ som kommissionen tar på bioteknologiområdet, men även initiativ kopplat till exempelvis EU:s rena industriella giv, cirkulär ekonomi, den gemensamma jordbrukspolitiken och den Europeiska Havspakten. Samordning mellan olika politikområden och åtgärder kommer därför vara viktigt. Det är angeläget att säkerställa samstämmighet mellan EU:s olika initiativ och rättsakter för att undvika att de står i konflikt med varandra.

Det finns flera marknader inom bioekonomin som har stor potential att skalas upp och där produkter och tekniker skulle kunna tillämpas ännu bredare, och att insatser kan göras för att marknaden ska fungera bättre. Det är grundläggande att konkurrensen inte snedvrids. Regeringen anser att det är innovation och effektiv konkurrens som gör företag konkurrenskraftiga och inte subventioner för etablerade processer eller som inte åtgärdar ett tydligt marknadsmisslyckande. Vidare anser regeringen att sådant stöd till företag inte är en generell eller långsiktigt hållbar lösning. Därtill anser regeringen att stöd, oavsett dess finansieringskälla, inte ska gå till etablerade bearbetnings- eller tillverkningsprocesser, eftersom det riskerar att motverka den nödvändiga omställningen av ekonomin, och det finns även en risk att exkludera marknader med potential. Regeringen delar därför kommissionens vision att stärka EU:s position på globala marknader och att vara en ledande partner och exportör inom bioekonomin.

Det är för tidigt att bedöma eventuella budgetära konsekvenser av kommissionens meddelande då dessa beror på åtgärders slutliga utformning. Regeringen kommer agera för att ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Sveriges budgetrestriktiva linje ligger fast och det är viktigt att eventuella stöd inte tränger undan privat finansiering eller ökar den allmänna stödnivån inom EU.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:24

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Region-kommittén En strategisk ram för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi för EU

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi socialdemokrater vill att regeringens ståndpunkt tydligare lyfter fram biogasens nyttor och potential. Biogasen har förutsättningar att utvecklas till en ledande marknad inom EU. Med den nya gemensamma insamlingen av matavfall i hela EU skapas dessutom stora möjligheter att ta tillvara denna resurs. Det skulle både skynda på omställningen och stärka vår beredskap.

Vi ser exempelvis att det skulle lyftas in i stycket om cirkulära ekonomin, eftersom vi bland annat lyfter matavfallet.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att en hållbar tillgång till biomassa över hela värdekedjan är helt avgörande för att inte tillfoga skador på miljö och klimat. Därför borde fokus i bioekonomins strategi ligga på just det och inte som nu lägga en större tyngd på sektorns ekonomiska tillväxtpotential.

Viktigt i sammanhanget är även att påpeka att vi inte anser att skogen i Sverige brukas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Vad det gäller arbetet med regelförenklingar vill vi återigen understryka att det inte ska ske på bekostnad av vare sig miljö eller klimat.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar EU:s nya bioekonomistrategi och dess vision för 2040, i synnerhet strategins möjlighet att bidra till att fasa ut fossila resurser och energi, och till ökad konkurrenskraft. Regeringen anser att bioekonomi är central i klimatarbetet samtidigt som den bidrar med ekonomisk tillväxt,

sysselsättning, konkurrenskraft, miljönytta, regional- och landsbygdsutveckling, försörjningstrygghet och motståndskraft. Den bidrar även till minskad sårbarhet och ökad beredskap.

För att främja innovation och konkurrenskraft avser regeringen verka för regelförenkling, kostnadseffektivitet och att strategin och dess åtgärder inte leder till ökad detaljreglering, mer administrativa bördor eller ytterligare reglering av vilka sektorer som får använda olika typer av biomassa eller försämrar miljö- och klimatarbetet.

Näringslivet behöver långsiktiga, stabila och förutsägbara förutsättningar. Därför bör effektivt genomförande av befintlig lagstiftning och beslutad lagstiftning prioriteras framför att ta fram ny, samt fortsatt förenklingsarbete med bibehållna miljö- och klimatkrav. En hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön ska bibehållas. Vidare anser regeringen att det även finns behov av snabbare marknadstillträde med bibehållen kvalitet i prövningsprocesserna. För regeringen är det viktigt att åtgärder inte hindrar möjligheterna till att utforma kostnadseffektiv nationell politik.

Det är viktigt att den inre marknadens funktionssätt värnas och att hänsyn tas till nationella förutsättningar. En välfungerande marknad styr biomassan till att användas där den har störst värde klimat- och miljönytta och det finns flera parallella processer i bioekonomin som tillsammans skapar resurseffektivitet och säkerställer att biomassan är hållbart producerad ur såväl klimat- som miljöaspekter.

Regeringen välkomnar att strategin tar ett sektorsövergripande angreppssätt och inkluderar både den land- och havsbaserade bioekonomin. Ökat samarbete över sektorsgränser möjliggör både ökad resurseffektivitet och nya produkter och lösningar. Primärproducenterna är basen i bioekonomin och det är avgörande att de ges förutsättningar att utvecklas och att lönsamheten och deras konkurrenskraft stärks.

EU:s medlemsländer har olika resurser och förutsättningar inom bioekonomi, vilket är en styrka för EU:s bioekonomi och gör oss mindre sårbara. Det är viktigt att dessa skillnader beaktas och värnas i utformandet av åtgärder på bioekonomiområdet. För att strategin ska vara framgångsrik är det viktigt att berörda aktörer och sektorer, inklusive primärproducenter, inkluderas i genomförandet.

Regeringen välkomnar att strategin bygger vidare på det goda arbete som gjorts inom forskning och innovation i föregående bioekonomistrategier, och att kommissionen nu tar sikte på att skala upp innovationer och investeringar. Det är viktigt att fortsatt stödja forskning inom bioekonomi för att underbygga framtida innovationer långsiktigt. Samtidigt är det viktigt för regeringen att den roll som redan utvecklade och brett använda biobaserade produkter, inklusive produkter längre ned i värdekedjan, spelar för att ersätta fossila resurser och energi fullt ut erkänns. Det behövs ett tydligt regelverk om att resursuttag ska ske inom ramen för de planetära gränserna, Parisavtalet och Konventionen för biologisk mångfald.

Redan idag finns en stark växelverkan mellan bioekonomin och den cirkulära ekonomin. Regeringen instämmer med att cirkularitet har en central roll i den europeiska bioekonomin där resurser från cirkulära flöden och hållbart producerade biobaserade flöden ska ersätta fossila råvaror och att återanvändning och återvinning av produkt- och materialflöden är avgörande. Det är därför positivt att kommissionen lyfter cirkulär produktdesign, cirkulära affärsmodeller och livscykelbedömning som viktiga åtgärder. Giftfria kretslopp kan dock ska lyftas fram i kommande åtgärder. Välmående och livskraftiga ekosystem möjliggör bioekonomins utveckling. Synergier mellan bioekonomi, cirkulär ekonomi, försörjningstrygghet och den biologiska mångfalden bör främjas. Bioekonomin grundas i en balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna.

Regeringen ser goda möjligheter till synergier mellan bioekonomistrategin och de initiativ som kommissionen tar på bioteknologiområdet, men även initiativ kopplat till exempelvis EU:s rena industriella giv, liksom den gröna given, cirkulär ekonomi, den gemensamma jordbrukspolitiken och den Europeiska Havspakten. Samordning mellan olika politikområden och åtgärder kommer därför vara viktigt. Det är angeläget att säkerställa samstämmighet mellan EU:s olika initiativ och rättsakter för att undvika att de står i konflikt med varandra. Detta har varit ett utmärkande problem för genomslaget av miljö- och klimatlagstiftning. Det finns flera marknader inom bioekonomin som har stor potential att skalas upp och där produkter och tekniker skulle kunna tillämpas ännu bredare, och att insatser kan göras för att marknaden ska fungera bättre. Även här är ekologisk uthållighet och maximerad klimatnytta på både kort och lång sikt en utgångspunkt och behöver i vissa fall begränsa uttaget ur ekosystemen. Det är grundläggande att konkurrensen inte snedvrids och att både klimat- och miljönytta uppnås. Regeringen anser att det är innovation och effektiv konkurrens som gör företag konkurrenskraftiga och inte subventioner för etablerade processer eller som inte åtgärdar ett tydligt marknadsmisslyckande. Vidare anser regeringen att sådant stöd till företag inte är en generell eller långsiktigt hållbar lösning. Därtill anser regeringen att stöd, oavsett dess finansieringskälla, inte ska gå till etablerade bearbetnings- eller tillverkningsprocesser, eftersom det riskerar att motverka den nödvändiga omställningen av ekonomin, och det finns även en risk att exkludera marknader med potential. Regeringen delar därför kommissionens vision att stärka EU:s position på globala marknader och att vara en ledande partner och exportör inom den hållbara bioekonomin.

Det är för tidigt att bedöma eventuella budgetära konsekvenser av kommissionens meddelande då dessa beror på åtgärders slutliga utformning. Regeringen kommer agera för att ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Sveriges budgetrestriktiva linje ligger fast och det är viktigt att eventuella stöd inte tränger undan privat finansiering eller ökar den allmänna stödnivån inom EU.