Protokoll utskottssammanträde 2025/26:24

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2025/26:24

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2025/26:24
Datum	2026-01-29
Tid	Kl. 10.30-11.21
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Riksrevisionens aktuella granskningsrapporter Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg med medarbetare informerade om 2 aktuella granskningsrapporter: Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning (RiR 2025:30) Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket (RiR 2025:36)
§ 2	Anmälningar Kansliet informerade om en inbjudan till ett frukostseminarium hos Sveriges riksbank onsdagen den 18 februari kl. 7.30-8.55 där riksbankschef Erik Thedéen berättar om den oberoende Riksbankens roll i samhällsekonomin. Intresse av deltagande anmäls till kansliet senast den 6 februari via den kalenderinbjudan som har skickats ut. Utskottet beslutade att bjuda in statssekreterare Johanna Lybeck Lilja till sammanträdet den 3 februari för överläggning om ansvarsfrihet för kommissionen för genomförande av EU:s årsbudget 2024.
§ 3	Inkomna skrivelser En skrivelse från privatperson (dnr 1018–2025/26) och en handling från Riksbanken (dnr 1085–2025/26) anmäldes.
§ 4	Inkomna EU-dokument Kommissionens svar på motiverat utlåtande (2025/26:FiU16) och en rapport från möte i rådet den 20 januari anmäldes.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2025/26:23.
§ 6	Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:86 och motion. Ärendet bordlades.
§ 7	Det finanspolitiska ramverket (FiU14) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2025/26:76. Ärendet bordlades.
§ 8	Övriga frågor C-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att tillsätta en utredning om en svensk euroanslutning och ett initiativ om kostnaden för färjetrafiken till och från Gotland, se bilaga 2 och 3. Ärendena bordlades.
§ 9	Nästa sammanträde Tisdag 3 februari kl. 11.00.
Justerat den 3 februari 2026 av Edward Riedl

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2025/26:24

§1-9

Ledamöter

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Edward Riedl (M) ordförande

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

X

Oscar Sjöstedt (SD)

X

Gunilla Carlsson (S)

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

Joakim Sandell (S)

Jan Ericson (M)

X

Ingela Nylund Watz (S)

Charlotte Quensel (SD)

X

Eva Lindh (S)

X

Ida Drougge (M)

X

Ida Gabrielsson (V)

Hans Eklind (KD)

X

Martin Ådahl (C)

X

David Perez (SD)

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

Cecilia Rönn (L)

X

Suppleanter

Christian Lindefjärd (SD)

Peder Björk (S)

X

Adam Reuterskiöld (M)

O

Patrik Lundqvist (S)

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Pia Trollehjelm (SD)

Niklas Sigvardsson (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Yusuf Aydin (KD)

O

Vakant

Joar Forssell (L)

Annika Hirvonen (MP)

Oliver Rosengren (M)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Linus Lakso (MP)

Mauricio Rojas (L)

Anders Ekegren (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Katja Nyberg (SD)

Anders Karlsson (C)

O

Merit Frost Lindberg (M)

N= närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

R= omröstning med rösträkning O= ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

– – Bilaga 2 till protokoll 2025/26:24

– –

Utskottsinitiativ om att snarast tillsätta en utredning om en svensk euroanslutning

Under de över tjugo år som förflutit sedan folkomröstningen om euron 2003 har omvärlden, inte minst EU och eurozonen, genomgått stora förändringar. Just nu, i skrivande stund, präglas dessutom vårt internationella läge av omvälvande förändringar och utmaningar för både säkerhetspolitik och handel och annat ekonomiskt samarbete. Samtidigt har den redan starka integrationen med euroområdet fortsatt och förstärkts. Allt detta har aktualiserat Sveriges förhållande till euron.

Centerpartiet ser därför vikten av att snarast tillsätta en offentlig utredning av samhällsekonomiska och säkerhetspolitiska för- och nackdelar med en svensk euroanslutning.

Under senare tid har ekonomiska analyser och expertutredningar i Sverige understrukit vikten av en grundlig och uppdaterad genomlysning av frågan om svenskt införande av euron som valuta: Utvärderingen av Riksbankens penningpolitik 2015–2024 noterar att Sverige blivit alltmer integrerad i världsekonomin och i världshandeln och att utfallet av penningpolitiken i Sverige och i eurozonen har blivit alltmer lika. En av de tydliga rekommendationerna från de internationella experternas utvärdering är därför att Sverige bör göra en ny grundlig utredning av vår växelkursregim.

Produktivitetskommissionen noterar i sitt slutbetänkande (SOU 2025:96) att eurofrågan är komplex och har flera politiska dimensioner. Kommissionen framhåller att situationen idag är annorlunda än för 30 år sedan, när den så kallade Calmfors-utredningen (SOU 1996:158) senast genomförde en omfattande analys av EMU-medlemskapets samhällsekonomiska och politiska aspekter. Huvudsekreteraren i denna utredning, Lars Calmfors, har själv i en ny analys av eurofrågan understrukit att det behövs en ny, uppdaterad och reviderad offentlig utredning.

Dessutom har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den amerikanska Trump-administrationens tillträde drastiskt förändrat det säkerhetspolitiska landskapet i Europa. Sverige är nu medlem i Nato, och det har blivit tydligt att säkerhet inte enbart är en militär fråga utan även en ekonomisk sådan. En mindre valuta som den svenska kronan kan göra landet sårbart för ekonomiska påtryckningar i tider av kris och krig. Euron, som en av världens viktigaste valutor, skulle kunna erbjuda en större ekonomisk stabilitet. Frågan om av att ha inflytande över viktiga ekonomiska beslut inom eurozonen har också ökat i betydelse. Perspektivet att eurosamarbetet är en del av den bredare säkerhetspolitiken har blivit alltmer relevant.

Trots att flera partier i regeringen numera förordar en ny utredning om svensk anslutning till euron, har inget förslag om en sådan lagts fram. Om Sverige ska kunna ha möjlighet att i ett senare skede välja att ansluta sig till euron bör en sådan utredning tillsättas nu, och inleda sitt arbete snarast.

Mot bakgrund av ovan föreslår Centerpartiet att utskottet beslutar tillkännage:

att regeringen vidtar åtgärder för att det snarast tillsätts en utredning av samhällsekonomiska och säkerhetspolitiska för- och nackdelar med införandet av euron som valuta i Sverige.

Martin Ådahl, ledamot finansutskottet (C)

21 januari 2026

– – Bilaga 3 till protokoll 2025/26:24

Utskottsinitiativ angående kostnaden för färjetrafiken till och från Gotland

Det är i dag cirka fyra gånger dyrare för en familj att resa över havet till Stockholm än vad motsvarande sträcka skulle kosta med bil på land. Denna prisnivå får betydande konsekvenser för Gotlands utveckling. Havet är gotlänningarnas landsväg och rimliga ”vägpriser” som är i paritet med att köra på en landsväg är centralt för Gotlands utveckling. Det finns därför ett behov av att halvera biljettpriserna för Gotlandsfärjan för att på allvar sänka kostnaderna för gotlänningars möjligheter att ta sig till och från fastlandet.

Prisnivåerna slår hårt mot den sociala sammanhållningen. För många hushåll innebär kostnaderna att besök hos släkt och vänner, föreningsaktiviteter, vårdbesök eller andra vardagliga resor till fastlandet inte är möjliga. Barn och unga får begränsade möjligheter att delta i idrott, kultur eller utbildningsrelaterade aktiviteter på fastlandet. Prisnivån riskerar därmed att förstärka social ojämlikhet och bidra till isolering.

Region Gotland har även låtit genomföra en juridisk utredning som visar att staten kan sänka biljettpriser för gotlänningar, parallellt med nuvarande och kommande färjetrafikavtal, genom att rikta stödet direkt till resenärerna istället för till transportoperatören. Detta är möjligt med stöd av undantaget i artikel 107.2a FEUF (stöd av social karaktär) eller artikel 51 i GBER, som särskilt möjliggör transportstöd till och från ö-områden. Inom EU finns det exempel på öar som har ett kraftigt subventionerat pris för de boende att ta sig till och från fastlandet, exempelvis Mallorca och Bornholm.

Uppdraget bör omfatta:

Förslag på utformning av ett stöd direkt till resenärer, baserat på tillämpliga statsstödsundantag.

Administrativ modell, exempelvis via reducerat biljettpris vid köp.

Effekter för tillgänglighet, arbetsmarknad, social sammanhållning, näringsliv och samhällsekonomisk utveckling ska utvärderas.

En preliminär kostnadsbedömning

Mot bakgrund av ovan föreslås att utskottet beslutar tillkännage:

att regeringen vidtar åtgärder i samråd med region Gotland för att snarast möjligt ta fram en modell för betydligt reducerade färjepriser för gotlänningars möjligheter att ta sig till och från fastlandet.

Martin Ådahl – finansutskottet (C)