Protokoll utskottssammanträde 2025/26:23

Utskottens protokollSocialutskottets protokoll 2025/26:23

RIKSDAGEN

SOCIALUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:23
DATUM	2026-01-22
TID	10.00–11.20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Information från Socialdepartementet, Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Sjukvårdsminister Elisabet Lann, biträdd av medarbetare från Socialdepartementet, och företrädare från Arbetsmiljöverket och SKR informerade om arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:22.
§ 3	Folkhälsa (SoU12) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om folkhälsa. Utskottet justerade betänkande 2025/26:SoU12. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 4	Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU13) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Utskottet justerade betänkande 2025/26:SoU13. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 5	Läkemedel och tandvård (SoU14) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om läkemedel och tandvård. Utskottet justerade betänkande 2025/26:SoU14. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. S-, V- och MP-ledamöterna anmälde ett särskilt yttrande.
§ 6	Stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15) Utskottet inledde beredningen av motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning. Ärendet bordlades.
§ 7	Äldreomsorg (SoU21) Utskottet inledde beredningen av motioner om äldreomsorg. Ärendet bordlades.
§ 8	Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes (dnr 938-2025/26, 983-2025/26, 992-2025/26, 1007-2025/26, 1020-2025/26, 1028-2025/26 och 1040-2025/26).
§ 9	Övriga frågor Kanslichefen informerade om planeringen. Forskningsdagen 2026 äger rum den 5 mars 2026. Utskottets tema är ”Medicinska framsteg och samhällseffekter av en åldrande befolkning”. Inbjudna forskare är professor Ingmar Skoog och docent Karin Modig. SD-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om könstillhörighetslagen, se bilaga 2. Frågan bordlades. MP-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att tillföra utökade resurser till psykiatrin, för att stärka psykiatrins grunduppdrag, korta kötiderna och förbättra psykiatrins förmåga att genomföra behandlingar, se bilaga 3. Frågan bordlades.
§ 10	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 27 januari 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 27 januari 2026 Christian Carlsson

SOCIALUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2025/26:23

§ 1-3

§ 4-5

§ 6-9

§ 10

§

§

§

§

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Christian Carlsson (KD), ordf.

X

X

X

X

Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordf.

X

X

X

X

Jessica Stegrud (SD)

X

X

X

X

Noria Manouchi (M)

X

X

X

-

Karin Sundin (S)

X

X

X

X

Carita Boulwén (SD)

X

X

X

X

Mikael Dahlqvist (S)

Malin Höglund (M)

X

X

X

X

Anna Vikström (S)

Leonid Yurkovskiy (SD)

X

X

X

X

Gustaf Lantz (S)

X

X

X

X

Thomas Ragnarsson (M)

X

O

O

X

Karin Rågsjö (V)

X

X

-

-

Christofer Bergenblock (C)

X

X

X

X

Mona Olin (SD)

X

X

X

X

Nils Seye Larsen (MP)

X

X

X

X

Lina Nordquist (L)

SUPPLEANTER

Christian Lindefjärd (SD)

O

O

O

O

Agneta Nilsson (S)

X

X

X

X

Cecilia Gustafsson (M)

O

X

X

X

Dzenan Cisija (S)

X

X

X

X

Kent Kumpula (SD)

Mats Wiking (S)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Robert Olesen (S)

Anna-Lena Hedberg (SD)

Ewa Pihl Krabbe (S)

Crister Carlsson (M)

Maj Karlsson (V)

O

O

X

X

Dan Hovskär (KD)

O

O

O

O

Anne-Li Sjölund (C)

Malin Danielsson (L)

Ulrika Westerlund (MP)

Caroline Högström (M)

Linda Lindberg (SD)

Erik Hellsborn (SD)

Malin Östh (V)

Martina Johansson (C)

Yusuf Aydin (KD)

Camilla Rinaldo Miller (KD)

Leila Ali Elmi (MP)

Vakant (MP)

Helene Odenjung (L)

Jakob Olofsgård (L)

X

X

X

X

Nadja Awad (V)

Vakant (C)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2

Utskottsinitiativ om könstillhörighetslagen

I maj 2024 fattade riksdagen beslut om en ny könstillhörighetslag. Lagen innebär bland annat att kravet på medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön har tagits bort och att åldersgränsen sänkts, vilket gör det betydligt lättare att ändra juridiskt kön i folkbokföringen.

Förslaget drevs igenom med ett fokus på transpersoners rättigheter, utan att tillräcklig hänsyn togs till de bredare samhälleliga konsekvenserna. Skyddet för flickor och kvinnor, risken för missbruk i könsuppdelade sammanhang såsom idrotten, inom kriminalvården eller andra skyddade miljöer sattes åt sidan.

X X mördade sina två barn i Södertälje och dömdes till livstids fängelse. Under fängelsetiden bytte han juridiskt kön och namn till X. Kriminalvården har därefter fattat beslut om att flytta honom till en kvinnoanstalt.

Att placera biologiska män med dokumenterat grovt våldsbeteende i kvinnoanstalter innebär en uppenbar risk, inte minst för de kvinnor som avtjänar straff inom kriminalvården. Motsvarande situationer kan även uppstå i andra skyddade och könsuppdelade miljöer såsom omklädningsrum, härbärgen och andra verksamheter där integritet och trygghet är centrala. Att juridiskt kön endast ska vara avgörande för tillträde till dessa miljöer går inte att förena med att värna flickors och kvinnors säkerhet.

Redan under lagstiftningsprocessen framfördes tydlig kritik och varningar om just dessa konsekvenser. Det är svårt att se hur detta kan ha varit lagstiftarens intention, att lagändringen i praktiken bland annat möjliggör att män avtjänar fängelsestraff på kvinnoanstalter, med de säkerhetsrisker detta innebär.

Sverigedemokraterna ser tydligt allvarliga brister i den nya könstillhörighetslagen och röstade nej till lagstiftningen av flera anledningar, inte minst det problem som nu bekräftas. Det är ett faktum att det med nuvarande lagstiftning är svårare och mer avancerat att ansöka om parkeringsplats i sin bostadsrättsförening än vad det är att byta juridiskt kön. Så kan vi inte ha det. Lagändringen är helt enkelt ogenomtänkt, problematisk och direkt skadlig i flera avseenden.

Sverigedemokraterna anser dessutom att åldersgränsen för ändring av juridiskt kön bör höjas till 25 år, för att stärka skyddet för barn och unga, och stärka individens skydd mot press, påverkan och kortsiktiga impulser i en ålder där identitet ofta formas och sårbarheten kan vara större.

Sverigedemokraterna föreslår därför att utskottet tar ett gemensamt initiativ om könstillhörighetslagen där riksdagen tillkännager för regeringen att:

-återkomma med lagförslag som återställer tidigare ordning för ändring av juridiskt kön, inklusive krav på medicinsk diagnos, höjd åldersgräns och skärpt prövning.

-återkomma med lagförslag som höjer åldersgränsen för ändring av juridiskt kön till 25 år, och säkerställer att undantag inte utformas så att huvudregeln kringgås.

-återkomma med lagförslag som ändrar fängelselagen och häkteslagen så att biologiskt kön är huvudregel vid placering i könsuppdelade anstalter och avdelningar.

Jessica Stegrud (SD)

Carita Boulwén (SD)

Leonid Yurkovskiy (SD)

Mona Olin (SD)

Bilaga 3

Utskottsinitiativ

Se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård, stärk psykiatrin, se över förtalslagstiftningen och regelverket för skyddade personuppgifter

De brutala morden på en 55-årig kvinna i Boden och en 25-årig kvinna i Rönninge under julhelgen har skakat Sverige. Av allt att döma kan även dessa fruktansvärda brott läggas till raden av tidigare uppmärksammade mord, till exempel det på ambulanssjukvårdaren i Nordanstig och det på undersköterskan i Märsta, där svårt psykiskt sjuka personer, oftast män, attackerar och dödar, oftast, kvinnor.

Morden under julhelgen, visar att en del människor lider av så svår psykisk sjukdom att rehabilitering inte är möjlig inom en överskådlig tid och att risken att de begår allvarliga brott där de kommer att skada andra människor är överhängande. I de fallen är det motiverat att hålla dem borta från allmänheten. Vi behöver göra mycket för att få slut på det våld som dödar kvinnor. För Miljöpartiet är det centralt att se över den rättspsykiatriska vården.

Enligt nuvarande rättstillämpning är det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning i huvudsak knutet till psykotiska tillstånd. Samtidigt visar både forskning och rättspsykiatrisk praktik att andra svåra psykiatriska tillstånd kan innebära lika hög risk för allvarligt våld. Vi behöver därför på nytt pröva om dagens avgränsning är ändamålsenlig för att skydda liv och förebygga grova våldsbrott.

Miljöpartiet vill att regeringen gör en bred översyn av kriterierna för rättspsykiatrisk vård och begreppet allvarlig psykisk störning. Vi menar att syftet bör vara att säkerställa att, när det är proportionerligt och nödvändigt, kunna döma till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning i fler fall där personer bedöms ha en allvarlig problematik och kan utgöra en allvarlig fara för sig själv och andra. Även utskrivningskriterierna kan behöva ses över, så att den som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning inte skrivs ut för tidigt. Det skulle möjliggöra att personer som begått allvarliga brott på grund av psykisk sjukdom får vård, men också att en person som expertisen bedömer som mycket farlig och där risken för återfall är stor, inte släpps ut.

I vår väntas regeringen presentera en helt ny påföljd, säkerhetsförvaring, ett fängelsestraff på obestämd tid. Oavsett vad man tycker om det förslaget, så kan vi konstatera att det redan idag är möjligt att frihetsberöva människor på obestämd tid genom rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, och vi bedömer att det också framöver kommer att bli nödvändigt att döma människor till rättspsykiatrisk vård, oavsett förvaringsstraffets existens. Möjligheterna att utdöma rättspsykiatrisk vård behöver och kan alltså ses över redan nu för att göra samhället tryggare. Samtidigt behöver platserna utökas och kvaliteten på vården hålla hög nivå.

Därutöver behöver samhället bli bättre på att fånga upp och behandla psykisk ohälsa. Vi ser i allt fler fall att gärningspersonen har en bakgrund av psykisk ohälsa och vid upprepade tillfällen varit i kontakt med psykiatrin och vården. Samtidigt är köerna till psykiatrin långa och finansieringen har urholkats. Över hälften av regionerna har genomfört nedskärningar inom psykiatrin under 2023 och/eller 2024 - samtidigt som de som söker psykiatrisk vård blir fler. Vi har även fått till oss att socialtjänsten i allt högre grad möter personer som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård trots allvarlig psykisk ohälsa och med omfattande behov av stöd, tillsyn och struktur i vardagen. I dessa fall sammanfaller inte alltid psykiatrins bedömning av att en person är medicinskt färdigbehandlad med socialtjänstens bedömning av individens funktionsförmåga. I sammanhanget vill vi vara tydliga med att vi är medvetna om att den absoluta majoriteten av människor med psykisk sjukdom naturligtvis inte är farliga för andra och det är viktigt att inte stigmatisera psykisk sjukdom.

I tillägg till översynen av kriterierna för rättspsykiatrisk vård vill Miljöpartiet därför se en satsning om 1 miljard till psykiatrin, dels för att stärka psykiatrins grunduppdrag med att genomföra utredningar och därmed korta kötiderna, och dels stärka möjligheten att genomföra behandlingar, både på lång sikt och för att omhänderta personer i en akut fas.

Miljöpartiet är också öppna för att se över andra lagar, för att säkerställa en bättre balans mellan skyddet för brottsoffer och allmänhetens trygghet mot skyddet för en dömd gärningspersons personliga integritet. Det gäller exempelvis förtalslagstiftningen. Det är inte rimligt att den som själv blivit utsatt för brott och som i omsorg av andras säkerhet delar med sig av sina upplevelser, inte sällan i slutna, digitala rum, åtalas för förtal. För att en förändring ska vara rättssäker, inte minst när det handlar om personer som inte är dömda, behöver saken utredas vidare. Även regelverket för skyddade personuppgifter kan behöva ses över i relation till personer som är dömda för grova vålds- eller sexualbrott och som bedöms ha hög risk för återfall. Möjligheten att få sin identitet skyddad är ett oerhört viktigt verktyg för människor som lever i utsatthet, men ska inte användas till att försvåra samhällets möjligheter att förebygga nya brott eller skydda potentiella brottsoffer.

Vi välkomnar regeringens satsning på ett ministerråd i frågan om mäns våld mot kvinnor och vi står helhjärtat bakom den uttalade nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor. Men ytterligare åtgärder krävs. Att förebygga mäns våld mot kvinnor handlar inte enbart om straffrättsliga åtgärder efter att brott begåtts. Det handlar om tidig upptäckt, fungerande skyddsnät och ett tydligt brottsofferperspektiv, där samhällets ansvar att skydda liv och hälsa ges reellt genomslag. Mer måste göras för att identifiera personer som utgör en uppenbar och dokumenterad fara för andra, för att säkerställa att rätt vård eller andra förebyggande insatser sätts in i tid och för att kvinnor i utsatta situationer får ett effektivt skydd.

Med anledning av de fruktansvärda morden under julhelgen, men även tidigare brott där svårt psykiskt sjuka personer, oftast män, attackerar och dödar kvinnor, måste regeringen agera. Regeringen bör se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård och begreppet allvarlig psykisk störning, tillföra kraftfulla resurser till psykiatrin samt se över förtalslagstiftningen och regelverket för skyddade personuppgifter.

Utskottet föreslår till riksdagen att

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska initiera en bred översyn av kriterierna för rättspsykiatrisk vård och begreppet allvarlig psykisk störning.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska tillföra utökade resurser till psykiatrin, för att stärka psykiatrins grunduppdrag, korta kötiderna och förbättra psykiatrins förmåga att genomföra behandlingar.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska initiera en översyn av förtalslagstiftningen, för att säkerställa en bättre balans mellan skyddet för brottsoffer och allmänhetens trygghet mot skyddet för en dömd gärningspersons personliga integritet.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska initiera en översyn av regelverket för skyddade personuppgifter, för att säkerställa att skyddet inte används på ett sätt som försvårar samhällets brottsförebyggande arbete eller skyddet av potentiella brottsoffer.

Ulrika Westerlund (MP)