Protokoll utskottssammanträde 2025/26:23

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:23

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:23
DATUM	2026-03-19
TID	10.00–10.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:22.
§ 2	Rådet för utrikes frågor (handel) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, biträdd av medarbetare från Utrikesdepartementet, lämnade a) återrapport från rådet för utrikes frågor (handel) den 20 februari 2026 b) information inför rådet för utrikes frågor (handel) den 26 mars 2026. Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndenskansli.
§ 3	Rådet för utrikes frågor (handel) Utskottet överlade med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, biträdd av medarbetare från Utrikesdepartementet Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM57. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: I den globala geopolitiska utvecklingen med intensifierad maktbaserad konkurrens om strategiska resurser och tekniker måste EU fortsätta arbetet med att stärka sin ekonomiska säkerhet. Sverige och EU befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge och en därtill kopplad global teknikkapplöpning. Regeringen välkomnar därför ambitionen i meddelandet om att stärka EU:s ekonomiska säkerhet. Meddelandet är ett steg i rätt riktning för att säkerställa att EU:s verktyg för ekonomisk säkerhet kan hantera dagens geopolitiska läge och används på ett förutsebart, balanserat och koordinerat sätt. Det är dock viktigt att negativa konsekvenser för öppenhet och konkurrenskraft minimeras. Förslag som följer av meddelandet och som har budgetära konsekvenser får inte föregå förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034. Regeringen ser positivt på förslag som höjer Europas ekonomiska motståndskraft och säkerställer långsiktig konkurrenskraft genom att främja tillgång till de resurser och tekniker som krävs för samhällsutveckling, industrins omställning samt vår nationella säkerhet. Regeringen delar uppfattningen att EU ska utveckla sin analyskapacitet kring ekonomisk säkerhet vilket kan bidra till evidensbaserade åtgärder. Det är centralt att åtgärder som syftar till att stärka vår ekonomiska säkerhet ska vara tydligt motiverade utifrån säkerhetsintresset, riktade och välavvägda samt föregås av konsekvensanalyser och inte utformas i protektionistiska syften. Regeringen har fortsatt en restriktiv inställning till användande av handelspolitiska skyddsinstrument. De senaste årens osäkra geopolitiska läge har dock haft en negativ påverkan på både konkurrenskraften och den nationella säkerheten. Handelsstörande åtgärder som till exempel omotiverade tullar och betydande subventioner i tredje land underminerar i vissa delar det regelbaserade frihandelssystemets funktion och legitimitet, och såväl Sveriges som Europas industriella bas. EU:s arbete med ekonomisk säkerhet måste fortsatt ske med full respekt för att nationell säkerhet faller under medlemsstaternas kompetens enligt EU:s fördrag. Regeringen betonar vikten av att EU förblir en stark, dynamisk och motståndskraftig ekonomi. Europeisk konkurrenskraft är grundläggande för EU:s geopolitiska styrka. Regeringen understryker behovet av en balanserad ansats som bygger på främjandet av EU:s ekonomiska tillväxt, skydd mot externa hot och samarbete med pålitliga partners. Regeringen är pådrivande i EU för fler frihandelsavtal och främjandet av en öppen och regelbaserad handel som säkerställer en jämn spelplan på internationella marknader, då detta är en grundförutsättning för ekonomisk styrka och motståndskraft. Regeringen instämmer i kommissionens ambition att EU förblir en global ledare inom teknik, industri och tjänster. För att uppnå detta kommer en fördjupning av den inre marknaden och ett genomförande av regelförenklingsagendan att vara avgörande. Högriskberoenden behöver motverkas genom att främja förutsättningarna för ett europeiskt teknikledarskap inom strategiska tekniker och sektorer, bland annat genom att säkerställa en jämn spelplan för europeiska företag samt främja möjligheterna till diversifiering som finns genom handel. Om diversifiering genom handel bedöms otillräckligt för att hantera ett identifierat högriskberoende eller tydligt marknadsmisslyckande kan riktade åtgärder vara motiverade. Detta kan vara åtgärder som främjar privata aktörers innovation, att starta, eller utveckla sin produktion och utvinning. Regeringen och EU behöver analysera vidare, och beakta konsekvenser för EU:s innovation, produktivitet och relation med partners. Kostnader på lång sikt behöver vägas mot kostnader på kort sikt. Regeringens budgetrestriktiva hållning ligger fast och regeringen ska agera för att de ekonomiska konsekvenserna av förslag som följer av meddelandet begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Regeringen välkomnar även ansatsen om ett stärkt samarbete med likasinnade länder och att bevara fördelarna med öppna marknader. Ett brett nätverk av handelsrelationer och partnerskap med allierade och likasinnade länder är fortsatt grundläggande för vår säkerhet. Samtidigt kan åtgärder krävas för att stärka försörjningskedjornas motståndskraft och motverka högriskberoenden av kritiska varor och tjänster. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt i högre grad bör framhålla sambandet mellan ekonomisk säkerhet och den gröna omställningen. EU:s konkurrenskraft förutsätter en trygg och hållbar tillgång till energi samt minskade strategiska beroenden i kritiska värdekedjor. Samtidigt behöver handelspolitiken tydligare inriktas på fri, hållbar och rättvis handel. Vi saknar i regeringens ståndpunkt ett tydligt fokus på strategiska innovationspartnerskap som verktyg för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och teknologiska utveckling. Sådana partnerskap är centrala för att säkerställa tillgången till kritiska resurser, främja kunskapsutbyte och påskynda utvecklingen av ny teknik inom den gröna omställningen. Därtill anser vi att energiförsörjningen måste ges en mer framträdande roll, med fokus på stabila och fossilfria energisystem som bidrar till att minska sårbarheter och stärka Europas motståndskraft. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: För att säkra Europas oberoende och hållbarhet behöver den fossila energianvändningen fasas ut snabbare nu med tanke på geopolitiska förändringar. I stället för att förlita sig på fossil energi från diktaturer bör EU satsa på energieffektivisering och fonder för att sänka energikostnaderna för de som har sämst möjligheter att betala, då rättvisa och jämlikhet bygger social stabilitet. Jag anser att biståndet är ett viktigt verktyg för minskade klyftor, bekämpa klimatförändringar, inte minst med klimatanpassning, och att bygga säkerhet. Därtill anser jag att handelsavtal alltid bör innehålla bindande krav på social, ekonomisk och miljö- och klimatrelaterad hållbarhet. Till kraven måste det även finnas effektiva sanktionsmöjligheter. Det viktigaste verktyget för minskade utsläpp och industrins omställning och därmed ökad konkurrenskraft, oberoende och säkerhet, är att bibehålla eller förstärka EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Att snabbt få på plats EU:s koldioxidgränsjustrering (CBAM) är också helt centralt för Europas ekonomi, konkurrenskraft och säkerhet. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndenskansli.
§ 4	Regelförenkling för företag (NU15) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Elmarknadsfrågor (NU17) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Fråga om utskottsinitiativ om effektavgifterna S- och C-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om effektavgifterna, se bilagorna 2 och 3. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. S-, V-, C- och MP-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha inlett ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett initiativ i frågan.
§ 7	Övriga frågor Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för dels regeringen, dels Energimarknadsinspektionen för information om regeringsuppdrag om effektavgifterna.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 26 mars 2026 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 26 mars 2026 Fredrik Olovsson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING			Bilaga 1 till protokoll 2025/26:23
	§ 1–8
	N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X
Anders Ådahl (C), vice ordf.	X
Fredrik Olovsson (S)	X
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Monica Haider (S)	X
Josef Fransson (SD)	X
Mattias Jonsson (S)	X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X
Marianne Fundahn (S)
Eric Palmqvist (SD)	X
Isak From (S)	X
Kjell Jansson (M)	X
Birger Lahti (V)
Camilla Brodin (KD)
Johnny Svedin (SD)	X
Katarina Luhr (MP)
Louise Eklund (L)	X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)
Aida Birinxhiku (S)
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	X
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)	X
Lili André (KD)	X
Rickard Nordin (C)
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)	X
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Catarina Deremar (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)	X
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit