Protokoll utskottssammanträde 2025/26:22

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:22

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:22
DATUM	2026-03-12
TID	10.30–11.20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:21.
§ 2	Det europeiska elnätspaketet Utskottet överlade med statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM62. Statssekreterare Maja Lundbäck, redogjorde för regeringens stånd-punkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen delar kommissionens analys om ett energisystemperspektiv med samlad planering av energislagen, men anser samtidigt att förslagen i stora delar inte pekar i den riktningen. Regeringen anser att den övergripande principen ska vara att först säkerställa att befintliga nät används så effektivt som möjligt, inklusive genom en effektiv utformning av elmarknader och utbyggnad av planerbar elproduktion. Fler sammanlänkningar mellan medlemsländer kan behövas, men bör gå i takt med inhemska framsteg när det gäller bättre användning av befintliga nät samt ökad självförsörjning av energi och effekt. Regeringen anser att energisystemplaneringen i EU:s medlemsländer bör utgå från de behov som finns i användarledet så att den industri som ska elektrifiera kan ansluta till nätet. Produktion, nät och andra resurser i energisystemet behöver ses i ett sammanhang och leda till investeringar där behoven finns. Regeringen förespråkar en decentraliserad planering av energinäten framför en centraliserad energinätsplanering på EU-nivå. Regeringen är därför negativ till förslagen om ett centralt scenario och till att kommissionen bemyndigas att utlysa projekt till tredje parter om utpekade projekt inte genomförs av berörda projektansvariga. Regeringen anser att ytterligare tillståndslagstiftning på EU-nivå inte behövs för att korta ledtiderna för nätutbyggnad. Ändringar i tillståndslagstiftningen bör göras bara om de innebär förenklingar av befintliga EU-regelverk eller att enhetligheten inom EU:s tillståndsregelverk ökar. Regeringen är däremot positivt inställd till de förslag som ger ökade möjligheter till undantag från EU:s artskyddsregelverk, när det behövs för att möjliggöra nödvändig energiproduktion eller -distribution. Regeringen anser att bestämmelserna behöver utformas så att totalförsvarets behov och nationell säkerhet fortsatt ska kunna väga tyngst vid prövning. Regeringen anser att kostnads-nyttodelning av projekt bör vara frivillig för medlemsländer, energiproducenter och nätägare att delta i och att den ska ha en teknikneutral utformning. Regeringen motsätter sig starkt förslag som innebär att intäkter från överbelastning (s.k. flaskhalsinkomster) som betalats in till en systemansvarig för överföringssystem ska användas för att finansiera projekt som inte tillhör den systemansvarige. Regeringen anser inte att det finns behov av att ha kvar och utöka kravet på inrapportering av icke-bindande mål för havsbaserad vindkraft. Det är en onödig administrativ börda för medlemsstaterna. Regeringen ser behovet av att stärka lokal acceptans för energiinfrastrukturprojekt, men anser inte att EU-lagstiftning ska ställa krav på direkt eller indirekt återföring av vinster från energiproduktion. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt bör framhålla behovet av stabila och rimliga energipriser på kort sikt för att stärka Europas konkurrenskraft, med särskilt fokus på den totala kostnaden för elleveranser. En övertro på gränsöverskridande förbindelser i kombination med underinvesteringar i nationella transmissionsnät riskerar att skapa flaskhalsar som försämrar konkurrenskraften. Alla medlemsländer behöver skapa förutsättningar för ökad fossilfri energiproduktion. Det är också viktigt att regeringens ståndpunkt gör det tydligt att det behövs mer elproduktion också i närtid. Vidare måste EU-regelverket möjliggöra en flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter till exempelvis elstöd, utbyggnad av stamnät till havs och andra insatser som kan sänka priser eller förbättra systemet för svenska användare. Vi efterfrågar ännu större tydlighet från regeringen och vill därför att regeringen pausar pågående arbete med gränsöverskridande investeringar i väntan på att frågorna är färdigförhandlade och att svenska intressen säkerställs. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Det är min uppfattning att utformningen av elmarknaderna måste utgå från ett brett samhälls- och kundperspektiv. Jag anser att formuleringen i regeringens ståndpunkt kan uppfattas som att energimarknaden i första hand ska utformas utifrån produktions- eller marknadsaktörernas villkor, snarare än att även säkerställa rimliga och stabila elpriser för hushåll och andra elanvändare. Jag anser vidare att regelverket kring flaskhalsintäkter bör kunna användas mer flexibelt än vad som i dag är möjligt. Dessa medel bör kunna användas både för investeringar i elnäten och för åtgärder som stärker energisystemets funktion och bidrar till att minska obalanser i systemet. De bör även kunna användas för åtgärder som kommer elkunder till del, exempelvis genom stödåtgärder som lindrar effekterna av höga elpriser. C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att det i regeringens redovisade ståndpunkt bör tydligare framgå att utbyggnaden av elproduktion behöver omfatta mer flexibel elproduktion i närtid för att möta industrins elektrifiering och stärka konkurrenskraften i Europa. Därtill anser jag att regelverket kring flaskhalsintäkter bör användas mer flexibelt. Det är positivt att kommissionen vill öppna upp regelverket, och denna möjlighet bör tas till vara för att vidga användningen. Jag anser att flaskhalsintäkter bör kunna användas både till att bygga ut elnät och till att investera i ny elproduktion om det bidrar till att minska obalanser i systemet och sker på ett teknikneutralt sätt. Intäkterna bör även kunna användas för åtgärder som stärker elsystemet och bidrar till att lindra kostnaderna för elkunder, exempelvis genom elstöd. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag motsätter sig de förslag inom tillståndslagstiftningen som minskar miljö- och naturskyddet och anser att övervägande allmänintresse inte bör vara automatiskt och inte bör vara obligatoriskt, att användning av tyst administrativt medgivande fortsatt ska vara strikt begränsat, och att medlemsstater fortsatt bör kunna exkludera möjligheten att etablera accelerationsområden för förnybar energi i känsliga eller skyddade naturområden. Jag vill understryka att svenska flaskhalsintäkter enbart ska användas för projekt som tydligt bidrar till att säkra svensk energiförsörjning och sänka svenska hushålls elkostnader. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndenskansli. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE-Energi) Statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade a) återrapport från rådsmötet den 15 december 2025 b) information inför rådsmötet den 16 mars 2026. Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 4	Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet (NU18) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:118 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Inkomna EU-dokument Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.
§ 6	Överläggningar om EU-frågor Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om rådslutsatser om turism: Att bygga en hållbar och konkurrenskraftig turism för framtiden.
§ 7	Anmälan av inkommen skrivelse Inkommen skrivelse anmäldes (dnr 1412–2025/26).
§ 8	Återrapport från SESS-konferens i Bryssel Fredrik Olovsson (S) och Angelica Lundberg (SD) lämnade muntlig återrapport från SESS-konferens i Bryssel den 23–24 februari 2026.
§ 9	Övriga frågor S-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om pausade effektavgifter. Frågan bordlades. C-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om effekttariffer. Frågan bordlades. Utskottet beslutade att bjuda in energi- och näringsminister Ebba Busch för information om hur regeringen ser på utvecklingen av olje- och gaspriserna i Europa och vad som kan göras för att minska beroendet av olja och gas.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 19 mars 2026 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 19 mars 2026 Tobias Andersson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING				Bilaga 1 till protokoll 2025/26:22
	§ 1			§ 2–10
	N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X			X
Anders Ådahl (C), vice ordf.	X			O
Fredrik Olovsson (S)	X			X
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Monica Haider (S)	X			X
Josef Fransson (SD)	X			X
Mattias Jonsson (S)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X			X
Marianne Fundahn (S)	X			X
Eric Palmqvist (SD)
Isak From (S)	X			X
Kjell Jansson (M)	X			X
Birger Lahti (V)	X			X
Camilla Brodin (KD)
Johnny Svedin (SD)	X			X
Katarina Luhr (MP)	X			X
Louise Eklund (L)	X			X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)	X			X
Aida Birinxhiku (S)	X			X
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)
Lili André (KD)	X			X
Rickard Nordin (C)	O			X
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)	X			X
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Catarina Deremar (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit