Protokoll utskottssammanträde 2025/26:21

Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2025/26:21

RIKSDAGEN

TRAFIKUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:21
DATUM	2026-03-24
TID	11.00 – 11.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1 § 2 § 3 § 4 § 5 § 6 § 7 § 8 § 9 § 10 § 11

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:20. Yrkestrafik och taxi (TU14) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2025/26:TU14. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. Medgivande att närvara Utskottet medgav att en tjänsteman från EU-samordningens sekretariat närvarade under sammanträdet vid punkterna 5–7 på föredragningslistan. Information från Finansdepartementet Civilminister Erik Slottner biträdd av medarbetare från Finansdepartementet och Försvarsdepartementet informerade om regeringens AI-strategi. Information om förslag till digital omnibusförordning om AI Civilminister Erik Slottner biträdd av medarbetare från Finansdepartementet och Försvarsdepartementet informerade om EU-kommissionens förslag till digital omnibusförordning inom AI, COM(2025) 836. Förslag till förordning om det digitala omnibuspaketet Utskottet överlade med civilminister Erik Slottner, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet och Försvarsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2025) 837 och Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM45. Civilminister Erik Slottner redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Den digitala omnibusen syftar till att förenkla redan antagna bestämmelser om cybersäkerhet och data. Kommissionen föreslår också riktade ändringsförslag till EU:s dataskyddsförordning (GDPR), som syftar till att förbättra AI-utvecklares tillgång till data och förenkla hur användare kan godkänna cookies när de besöker webbplatser. Kommissionen föreslår även vissa ändringar i EU:s dataförordning. Europa avreglerar sig just nu enligt vår mening in i ett beroende av amerikanska och kinesiska plattformar istället för att driva en ändamålsenlig agenda för att förenkla för och stärka europeiska företag. EU:s fokus borde ligga på verklig förenkling, tydliga regler och strategiska investeringar i EU-tillverkad teknik från små- och medelstora företag och innovatörer - inte på att skära ut kryphål för amerikanska techjättar. Kommissionen försöker sälja att de föreslagna ändringarna inte försvagar användares rättigheter och skyddet för personuppgifter, integritet och privatliv. Verkligheten tycks dock vara en annan: ändringarna till GDPR innebär bland annat att företag ges större frihet att själva avgöra vad som utgör personuppgifter, och möjliggör för AI-utvecklare att okontrollerat använda människors mest känsliga personuppgifter för att träna sina system. Mot bakgrund av detta förespråkar vi i stället ett fokus på personlig integritet och digital suveränitet för EU. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Förslag till förordning om digitala nät Utskottet överlade med civilminister Erik Slottner, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet och Försvarsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2026) 16 och Regeringskansliets faktapromemoria 2025/26:FPM76. Civilminister Erik Slottner redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 3). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades. Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 1557-2025/26). Sammanträdestid Utskottet beslutade att sammanträdet tisdagen den 31 mars 2026 får pågå under arbetsplenum eller val i kammaren. Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 31 mars 2026 kl. 11.00.

Vid protokollet Justeras den 31 mars 2026 Ulrika Heie

TRAFIKUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2025/26:21

§ 1-11

§

§

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Ulrika Heie (C) ordförande

X

Thomas Morell (SD) vice ordf.

X

Aylin Nouri (S)

Maria Stockhaus (M)

X

Mattias Ottosson (S)

X

Patrik Jönsson (SD)

X

Åsa Karlsson (S)

X

Sten Bergheden (M)

X

Kadir Kasirga (S)

X

Helena Gellerman (L)

X

Carina Ödebrink (S)

X

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

X

Malin Östh (V)

X

Magnus Jacobsson (KD)

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

Linus Lakso (MP)

X

Johanna Rantsi (M)

X

SUPPLEANTER

Ulf Lindholm (SD)

O

Zara Leghissa (S)

X

Lars Johnsson (M)

Inga-Lill Sjöblom (S)

O

Kent Kumpula (SD)

Denis Begic (S)

Malin Höglund (M)

Anna-Belle Strömberg (S)

Angelica Lundberg (SD)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Kajsa Fredholm (V)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Daniel Bäckström (C)

Michael Rubbestad (SD)

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

Rasmus Giertz (SD)

Birger Lathi (V)

Anders Karlsson (C)

O

Dan Hovskär (KD)

Magnus Oscarsson (KD)

Emma Berginger (MP)

Patrik Karlson (L)

Mats Persson (L)

Oskar Svärd (M)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Rebecka Le Moine (MP)

Madeleine Atlas (C)

Extrasuppleant

Ulf Holm (MP)

N = Närvarande V = Votering

X = Ledamöter som deltagit i handläggningen O = Ledamöter som härutöver har varit närvarande

TRAFIKUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:21

Regeringens ståndpunkt om förslag till förordning om det digitala omnibuspaketet i enlighet med faktapromemoria 2025/26:FPM45

Att förenkla för företag fortsätter att vara en central del i arbetet med att stärka den svenska konkurrenskraften och EU:s inre marknad. Regeringen välkomnar därför kommissionens fortsatta fokus på att förtydliga och förenkla lagstiftningen på det digitala området. Svenska och europeiska företag behöver ändamålsenliga och enkla regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. Regeringen välkomnar även att förslagen är tänkta att bidra till att underlätta tillämpningen av de digitala regelverken såväl inom den offentliga sektorn som för enskilda.

Förslagen och deras konsekvenser för respektive rättsakt behöver analyseras vidare. Ett centralt ingångsvärde för det svenska förhandlingsarbetet är dock att regeringen vill se förenklingar av regelverket som får verkliga effekter för svenska företag, samtidigt som centrala policymål värnas, däribland säkerställandet av ett effektivt skydd för personuppgifter och andra skyddsvärda uppgifter. Regeringen är positiv till att kommissionen har presenterat flera konkreta förslag till ändringar i […] regelverken om data och dataskydd som syftar till att förenkla för enskilda, företag och den offentliga förvaltningen. Att säkerställa att den offentliga förvaltningen ges förutsättningar att fungera effektivt är en prioriterad fråga för regeringen.

Det är även positivt att kommissionen har presenterat konkreta förslag till ändringar i EU:s dataskyddsförordning som syftar till att underlätta en enhetlig tillämpning av regelverket. Regeringen välkomnar ambitionen att anpassa regelverket för dataskydd i den brottsbekämpande verksamheten till de ändringar som föreslås i EU:s dataskyddsförordning. För regeringen är det angeläget att underlätta tillämpningen av dataskyddsregelverket samt att minska regelbördor och administrativa kostnader, samtidigt som ett effektivt skydd för personuppgifter upprätthålls.

[…]

Regeringen ser positivt på kommissionens ambition att förenkla incidentrapporteringen för flera rättsakter. En gemensam ingång bör underlätta att rätt information rapporteras och säkerställa att informationen förmedlas till rätt mottagare. Intresset av att förenkla regelverken behöver dock noga vägas mot de risker det innebär att rapportera incidenter via en gemensam plattform på Enisa. Vid utformningen av ett regelverk för en sådan plattform är det angeläget att säkerställa att höga krav ställs på robusthet, resiliens och säkerhet. Det är även viktigt att en gemensam ingång är kompatibel med befintliga nationella system för incidentrapportering.

TRAFIKUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:21

Regeringens ståndpunkt om förslag till förordning om digitala nät i enlighet med faktapromemoria 2025/26:FPM76

Regeringen är positiv till ambitionen att stimulera och underlätta utbyggnaden och utvecklingen av digital infrastruktur. Utveckling av den digitala infrastrukturen är en grundläggande förutsättning för att stärka EU:s konkurrenskraft och den inre marknaden. Det finns behov av ytterligare investeringar för att nå de som inte har tillgång till gigabitnät och täckning för mobila tjänster, t.ex. i glesbefolkade områden, samt för att öka kapaciteten och robustheten i befintliga nät.

Regeringen avser i förhandlingen generellt arbeta för att endast förslag som utgår utifrån ett existerande behov av åtgärder och som har en tydlig konsekvensanalys ska antas. Regeringen avser också verka för att regler och processer utformas så att konsekvenserna är proportionerliga och inte medför större begränsningar eller kostnader än vad som är nödvändigt. Det är även viktigt att det nu aktuella förslaget inte överlappar eller är i konflikt med annan EU-lagstiftning.

Regeringen välkomnar EU:s ambition om att få framdrift i och ökad harmonisering av medlemsstaternas säkerhetsarbete i förhållande till icke-tekniska faktorer i elektroniska kommunikationsnät. Regeringen är därför preliminärt positiv till att radiospektrumtillstånd och rätten att bedriva verksamhet enligt förordningen ska få förenas med villkor om säkerhet i IKT leveranskedjor. Förslaget innehåller dock oklarheter avseende återkallelse av radiospektrumtillstånd och rätten att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, bl.a. när det gäller ansvarsfördelningen mellan olika medlemsstaters regleringsmyndigheter. Regeringen avser att verka för att regleringen i denna del blir tydlig, rättssäker och förenlig med den svenska förvaltningsmodellen.

Behovet av en säker och redundant konnektivitet ökar inom såväl närområdet som i stråk som knyter Sverige och EU till omvärlden. Regeringen anser att god beredskap och stärkt resiliens i Europas digitala infrastruktur är av stor betydelse. Regeringen vill i det här sammanhanget understryka att gemensamma åtgärder aldrig kan hindra medlemsstaterna från att vidta åtgärder för att säkerställa ett högre skydd än vad som krävs av EU-rätten i de fall det är nödvändigt av nationella säkerhetsskäl. Regeringen anser vidare att reglering avseende tekniska och organisatoriska cybersäkerhetsåtgärder och åtgärder för stärkt motståndskraft inte ska vara sektorsspecifika, utan följa av den generella regleringen i NIS 2- och CER-direktiven.

Förordningen innehåller regler om informationshämtning och informationsdelning från medlemsstater till EU-institutioner. Det är viktigt att denna reglering utformas med beaktande av behovet av en hög nivå av säkerhet, eftersom förslaget innebär att medlemsstater ska dela känslig information.

För regeringen är det generellt viktigt att medlemsstaternas nationella förhållanden och nationella kompetens beaktas. Det är också av vikt att förordningen är förenlig med de brottsbekämpande myndigheternas behov, inte minst vad gäller frågor om tillgång till data. Regeringen avser därför att aktivt verka för att det framtida regelverket tillgodoser behovet av harmonisering, och samtidigt möjliggör ett ändamålsenligt och proportionerligt genomförande i Sverige.

Regeringen anser att konkurrensfrämjande förhandsreglering även fortsättningsvis bör baseras på de grundläggande principerna om att konkurrens skapar incitament för företag att vara innovativa och bli mer effektiva, att den leder till lägre priser och högre kvalitet på produkter och tjänster och i förlängningen till produktivitet och tillväxt. Detta kan bidra till att understödja andra för EU viktiga mål. Det sektorsspecifika konkurrensregelverket för operatörer med betydande inflytande på accessnätsmarknaderna för gigabitnät bör samtidigt förenklas och anpassas för att svara mot marknadsutvecklingen. Regeringen avser att verka för långsiktig tydlighet och förenkling i regleringen för att bibehålla en fungerande konkurrens, minska administrativa bördor på företag och för att inte hämma investeringar. Regeringen avser vidare att verka för likartade regulatoriska förutsättningar och för möjligheter att inom ramen för förhandsreglering förhindra överprissättning och marginalklämning.

Regeringen är i likhet med kommissionen av uppfattningen att EU bör besluta om en europeisk radiospektrumstrategi.

Regeringen är positiv till förslaget om att inrätta ett regelverk för spektrumtillstånd för satellitkommunikationstjänster på EU-nivå när det gäller betydande spektrumtilldelningar som är av stort EU gemensamt intresse, såsom Galileo och IRIS2. Det finns dock behov av ytterligare analys av frågan om den utökade kompetensen för kommissionen gällande övrig tillståndsgivning, satellitsystem och frekvensutrymmen.

Regeringen välkomnar den föreslagna mekanismen för hur gränsöverskridande störning av harmoniserat radiospektrum ska kunna hanteras när det gäller koordinering av processer som är av stort EU-gemensamt intresse eller då en medlemsstat begärt stöd. Kommissionen bör kunna anta en framträdande roll i förhållande till tredjeländer, exempelvis genom att stötta medlemsstater vid störningar som kan härledas från tredjeland, och bistå i koordineringsprocesser för nya satellitsystem i syfte att undvika störningar av befintliga eller planerade radiotjänster.

Regeringen anser att den nuvarande europeiska spektrumförvaltningsmodellen fungerar bra och välkomnar ytterligare harmonisering på området för radiospektrum. Det är dock viktigt att den föreslagna regleringen utformas på ett sätt som gör det möjligt att beakta nationella, regionala och lokala marknadsförhållanden, t.ex. täckningsgrad i glesbefolkade områden. Detta gäller särskilt reglerna om hur tillståndsvillkor för radiospektrum ska utformas.

Regeringen är positiv till att regler föreslås för att motverka och förhindra bedrägerier mot slutanvändare via elektroniska kommunikationsnät.

Regeringen välkomnar ambitionen att harmonisera anmälningsförfarandet för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, då det kan underlätta gränsöverskridande investeringar. Fokus bör ligga på att minska skillnader i regler mellan medlemsstater. Det finns dock risker med en gemensam harmoniserad anmälningsplikt i form av ökad administration och regelbörda för mindre aktörer som idag är undantagna från anmälningsplikt. Ett gemensamt anmälningsförfarande kan också försvåra tillsynen av tillhandahållarna. Anmälningsförfarandet behöver vara enkelt, förutsägbart och rättssäkert.

När det gäller frågor om styrning anser regeringen att dagens fördelning av kompetens mellan medlemsstaterna och EU institutionerna huvudsakligen bör behållas. Regeringen välkomnar dock det utökade mandat och strukturella oberoende som RSPB får och det stöd som ska ges från ODN. Det tydligare ansvaret som Berec ges för att övervaka och främja genomförandet av det nya regelverket välkomnas också.