Protokoll utskottssammanträde 2025/26:19

Utskottens protokollJustitieutskottets protokoll 2025/26:19

RIKSDAGEN

JUSTITIEUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:19
DATUM	2026-01-15
TID	10.00–10.10 10.15–10.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Unga lagöverträdare (JuU13) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2025/26:JuU13. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 2	Processrättsliga frågor (JuU17) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 3	Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (JuU22) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:61 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 4	Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:49. Ärendet bordlades.
§ 5	En modern lagstiftning för Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling (JuU20) Utskottet inledde beredningen av proposition 2025/26:48. Ärendet bordlades.
§ 6	Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen (JuU21) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2025/26:44 och motion. Ärendet bordlades.
§ 7	Reseredogörelse Reseredogörelsen från utskottets studieresa till Italien anmäldes (dnr 1968-2024/25). Utskottet beslutade att lämna reseredogörelsen till Riksdagsförvaltningen.
§ 8	Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes (dnr 822-2025/26, 889-2025/26 och 907-2025/26).
§ 9	Övriga frågor Kanslichefen anmälde plan för utskottsarbetet och ärendeplan. MP-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att bl.a. se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård, se bilaga 2. Frågan bordlades.
§ 10	Vapenfrågor (JuU18) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2025/26:JuU18. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 20 januari 2026 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 20 januari 2026

Henrik Vinge

JUSTITIEUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2025/26:19

§ 1

§ 2–9

§ 10–11

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Henrik Vinge (SD) ordf.

X

X

X

Teresa Carvalho (S) vice ordf.

X

X

X

Mikael Damsgaard (M)

X

X

X

Heléne Björklund (S)

X

X

X

Pontus Andersson Garpvall (SD)

X

X

X

Petter Löberg (S)

Charlotte Nordström (M)

X

X

X

Anna Wallentheim (S)

X

X

X

Adam Marttinen (SD)

X

X

X

Mattias Vepsä (S)

X

X

X

Fredrik Kärrholm (M)

Gudrun Nordborg (V)

X

X

X

Torsten Elofsson (KD)

X

X

X

Ulrika Liljeberg (C)

X

X

X

Katja Nyberg (SD)

Ulrika Westerlund (MP)

X

X

X

Martin Melin (L)

X

X

X

SUPPLEANTER

Mats Hellhoff (SD)

Sanna Backeskog (S)

O

O

O

Ludvig Ceimertz (M)

O

X

O

Lars Isacsson (S)

X

X

X

Mats Arkhem (SD)

Carina Ödebrink (S)

Noria Manouchi (M)

Gustaf Lantz (S)

Lars Andersson (SD)

X

X

X

Serkan Köse (S)

Ellen Juntti (M)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Ingemar Kihlström (KD)

Malin Björk (C)

Mauricio Rojas (L)

Nils Seye Larsen (MP)

Sten Bergheden (M)

X

O

X

Victoria Tiblom (SD)

Samuel Gonzalez Westling (V)

O

O

O

Helena Vilhelmsson (C)

Gudrun Brunegård (KD)

Mathias Bengtsson (KD)

Annika Hirvonen (MP)

Rebecka Le Moine (MP)

Patrik Karlson (L)

Anders Ekegren (L)

Kajsa Fredholm (V)

EXTRASUPPLEANTER

Fredrik Lindstål (C)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

o = ledamöter som har varit närvarande men inte deltagit

	Bilaga 2 till protokoll 2025/26:19
Utskottsinitiativ Se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård, stärk psykiatrin, se över förtalslagstiftningen och regelverket för skyddade personuppgifter

De brutala morden på en 55-årig kvinna i Boden och en 25-årig kvinna i Rönninge under julhelgen har skakat Sverige. Av allt att döma kan även dessa fruktansvärda brott läggas till raden av tidigare uppmärksammade mord, till exempel det på ambulanssjukvårdaren i Nordanstig och det på undersköterskan i Märsta, där svårt psykiskt sjuka personer, oftast män, attackerar och dödar, oftast, kvinnor.

Morden under julhelgen, visar att en del människor lider av så svår psykisk sjukdom att rehabilitering inte är möjlig inom en överskådlig tid och att risken att de begår allvarliga brott där de kommer att skada andra människor är överhängande. I de fallen är det motiverat att hålla dem borta från allmänheten. Vi behöver göra mycket för att få slut på det våld som dödar kvinnor. För Miljöpartiet är det centralt att se över den rättspsykiatriska vården.

Enligt nuvarande rättstillämpning är det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning i huvudsak knutet till psykotiska tillstånd. Samtidigt visar både forskning och rättspsykiatrisk praktik att andra svåra psykiatriska tillstånd kan innebära lika hög risk för allvarligt våld. Vi behöver därför på nytt pröva om dagens avgränsning är ändamålsenlig för att skydda liv och förebygga grova våldsbrott.

Miljöpartiet vill att regeringen gör en bred översyn av kriterierna för rättspsykiatrisk vård och begreppet allvarlig psykisk störning. Vi menar att syftet bör vara att säkerställa att, när det är proportionerligt och nödvändigt, kunna döma till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning i fler fall där personer bedöms ha en allvarlig problematik och kan utgöra en allvarlig fara för sig själv och andra. Även utskrivningskriterierna kan behöva ses över, så att den som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning inte skrivs ut för tidigt. Det skulle möjliggöra att personer som begått allvarliga brott på grund av psykisk sjukdom får vård, men också att en person som expertisen bedömer som mycket farlig och där risken för återfall är stor, inte släpps ut.

I vår väntas regeringen presentera en helt ny påföljd, säkerhetsförvaring, ett fängelsestraff på obestämd tid. Oavsett vad man tycker om det förslaget, så kan vi konstatera att det redan idag är möjligt att frihetsberöva människor på obestämd tid genom rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, och vi bedömer att det också framöver kommer att bli nödvändigt att döma människor till rättspsykiatrisk vård, oavsett förvaringsstraffets existens. Möjligheterna att utdöma rättspsykiatrisk vård behöver och kan alltså ses över redan nu för att göra samhället tryggare. Samtidigt behöver platserna utökas och kvaliteten på vården hålla hög nivå.

Därutöver behöver samhället bli bättre på att fånga upp och behandla psykisk ohälsa. Vi ser i allt fler fall att gärningspersonen har en bakgrund av psykisk ohälsa och vid upprepade tillfällen varit i kontakt med psykiatrin och vården. Samtidigt är köerna till psykiatrin långa och finansieringen har urholkats. Över hälften av regionerna har genomfört nedskärningar inom psykiatrin under 2023 och/eller 2024 - samtidigt som de som söker psykiatrisk vård blir fler. Vi har även fått till oss att socialtjänsten i allt högre grad möter personer som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård trots allvarlig psykisk ohälsa och med omfattande behov av stöd, tillsyn och struktur i vardagen. I dessa fall sammanfaller inte alltid psykiatrins bedömning av att en person är medicinskt färdigbehandlad med socialtjänstens bedömning av individens funktionsförmåga. I sammanhanget vill vi vara tydliga med att vi är medvetna om att den absoluta majoriteten av människor med psykisk sjukdom naturligtvis inte är farliga för andra och det är viktigt att inte stigmatisera psykisk sjukdom.

I tillägg till översynen av kriterierna för rättspsykiatrisk vård vill Miljöpartiet därför se en satsning om 1 miljard till psykiatrin, dels för att stärka psykiatrins grunduppdrag med att genomföra utredningar och därmed korta kötiderna, och dels stärka möjligheten att genomföra behandlingar, både på lång sikt och för att omhänderta personer i en akut fas.

Miljöpartiet är också öppna för att se över andra lagar, för att säkerställa en bättre balans mellan skyddet för brottsoffer och allmänhetens trygghet mot skyddet för en dömd gärningspersons personliga integritet. Det gäller exempelvis förtalslagstiftningen. Det är inte rimligt att den som själv blivit utsatt för brott och som i omsorg av andras säkerhet delar med sig av sina upplevelser, inte sällan i slutna, digitala rum, åtalas för förtal. För att en förändring ska vara rättssäker, inte minst när det handlar om personer som inte är dömda, behöver saken utredas vidare. Även regelverket för skyddade personuppgifter kan behöva ses över i relation till personer som är dömda för grova vålds- eller sexualbrott och som bedöms ha hög risk för återfall. Möjligheten att få sin identitet skyddad är ett oerhört viktigt verktyg för människor som lever i utsatthet, men ska inte användas till att försvåra samhällets möjligheter att förebygga nya brott eller skydda potentiella brottsoffer.

Vi välkomnar regeringens satsning på ett ministerråd i frågan om mäns våld mot kvinnor och vi står helhjärtat bakom den uttalade nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor. Men ytterligare åtgärder krävs. Att förebygga mäns våld mot kvinnor handlar inte enbart om straffrättsliga åtgärder efter att brott begåtts. Det handlar om tidig upptäckt, fungerande skyddsnät och ett tydligt brottsofferperspektiv, där samhällets ansvar att skydda liv och hälsa ges reellt genomslag. Mer måste göras för att identifiera personer som utgör en uppenbar och dokumenterad fara för andra, för att säkerställa att rätt vård eller andra förebyggande insatser sätts in i tid och för att kvinnor i utsatta situationer får ett effektivt skydd.

Med anledning av de fruktansvärda morden under julhelgen, men även tidigare brott där svårt psykiskt sjuka personer, oftast män, attackerar och dödar kvinnor, måste regeringen agera. Regeringen bör se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård och begreppet allvarlig psykisk störning, tillföra kraftfulla resurser till psykiatrin samt se över förtalslagstiftningen och regelverket för skyddade personuppgifter.

Utskottet föreslår till riksdagen att

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska initiera en bred översyn av kriterierna för rättspsykiatrisk vård och begreppet allvarlig psykisk störning.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska tillföra utökade resurser till psykiatrin, för att stärka psykiatrins grunduppdrag, korta kötiderna och förbättra psykiatrins förmåga att genomföra behandlingar.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska initiera en översyn av förtalslagstiftningen, för att säkerställa en bättre balans mellan skyddet för brottsoffer och allmänhetens trygghet mot skyddet för en dömd gärningspersons personliga integritet.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen ska initiera en översyn av regelverket för skyddade personuppgifter, för att säkerställa att skyddet inte används på ett sätt som försvårar samhällets brottsförebyggande arbete eller skyddet av potentiella brottsoffer.

Ulrika Westerlund (MP)