Protokoll utskottssammanträde 2025/26:18

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2025/26:18

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:18
DATUM	2026-02-17
TID	11.00–11.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:17.
§ 2	Allmänna rådet (GAC-Sammanhållningspolitiken) Statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade a) återrapport från allmänna rådets möte (sammanhållning) den 28 mars 2025 b) information inför rådsmötet den 26 februari 2026. Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 3	Energipolitik (NU13) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om energipolitik. Ärendet bordlades
§ 4	Regelförenkling för företag (NU15) Utskottet inledde beredningen av motioner om regelförenkling för företag. Ärendet bordlades.
§ 5	Konkurrenskraftsrådet (KKR) Statssekreterare Simon Westerberg, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade a) återrapport från Konkurrenskraftsrådet den 8 december 2025 b) information inför Konkurrenskraftsrådet den 26 februari 2026. Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 6	ReSourceEU-handlingsplanen Utskottet överlade med statssekreterare Simon Westerberg, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2025/26:FPM58. Statssekreterare Simon Westerberg, redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar att kommissionen tagit fram en målsättning i handlingsplanen om att accelerera implementeringen av strategin för kritiska råmaterial samt att snabba på diversifieringen av kritiska råmaterial. Handlingsplanen presenteras i en tid när omvärldsläget med exportrestriktioner skapar störningar i värdekedjor för material som är kritiska för EU:s industrier. Givet det osäkra geopolitiska läget behöver såväl Sverige som EU, inte minst av säkerhetsskäl, stärka vår motståndskraft och säkra tillgången till kritiska råmaterial. Frågan om kritiska mineraler är av stor vikt och EU måste hitta sätt att bryta kritiska beroenden, vilket kommer kräva en strategisk ansats. Regeringen anser att frihandelsavtal och handel med likasinnade partnerskapsländer kan öka tillgången på kritiska råmaterial och underlätta diversifiering av värdekedjor, vilket kan bidra till att minska beroenden och stärka den ekonomiska säkerheten. Regeringen anser även att det är angeläget att agera för att främja tillgång till råmaterial med hänsyn till omvärldsläget. Regeringen är generellt positiv till kommissionens avsikter om att se över lagstiftning som hämmar genomförandet och projektleveranser för prioriterade projekt som nämns i avsnitt 2.4, Påskynda projektleveranser. Regeringen välkomnar förslaget om att se över och genomföra justeringar avseende ramdirektivet för vatten för att underlätta tillgången till kritiska råmaterial samtidigt som skyddet för miljö och människors hälsa bibehålls. Regeringen anser att kommissionen bör identifiera och analysera möjliga inkonsekvenser i EU-lagstiftningen som fördröjer eller hindrar tillståndsprocesser. I situationer där det finns motstridiga mål behöver kommissionen hitta sätt att balansera de berörda intressena. Detta är viktigt för att underlätta och påskynda tillståndsprocesser samt förbättra genomförandet av relevant lagstiftning, såsom ramdirektivet för vatten, fågeldirektivet och habitat-direktivet. Det finns utrymme för förbättringar utan att kompromissa med miljömålen. Regeringen är positiv till kommissionens förslag i avsnitt 2.4, Påskynda projektleveranser, vad gäller att etablera ett storskaligt kompetenspartnerskap för kritiska råvaror och en råvaruakademi för att främja kompetens som är relevant för arbetskraften i leveranskedjor för kritiska råvaror, vilket kan främja samarbete och utveckling av processer i värdekedjan för kritiska råmaterials alla steg inklusive återvinning. Regeringen ställer sig inledningsvis tveksam till kommissionens förslag i avsnitt 4, Öka europeisk efterfrågan och skapa en varaktig marknad, vad gäller ändringar som innebär att kommissionen ska föreslå diversifieringsåtgärder vid sårbarheter till stora företag som kan bli obligatoriska. Det kan finnas en risk att känslig företagsinformation centraliseras på EU-nivå och att medlemsstater hamnar i en informationskugga när företagsinformation går via direktkontakt mellan kommissionen och de nationella företagen. Det kan även finnas en risk att kommissionen utövar styrning på nationella företag med begränsad inblandning från medlemsstater. Regeringens ståndpunkt gällande kommissionens förslag på finansiering och finansiella instrument i avsnitt 2, Främja och påskynda prioriterade projekt, är att finansiering av RESourceEU behöver ske inom ram. Regeringens budgetrestriktiva hållning ligger fast och regeringen ska agera för att de ekonomiska konsekvenserna av förslag som följer av meddelandet begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Regeringens ståndpunkt är att i det fall åtgärder i RESourceEU för med sig ökade kostnader som belastar EU:s innevarade långtidsbudget ska dessa finansieras genom omprioriteringar av medel inom och mellan befintliga ramar och program. Regeringen anser vidare att det är viktigt att åtgärder som följer av handlingsplanen genomförs på ett kostnadseffektivt sätt som drar nytta av existerande strukturer och insatser. Regeringen är positiv till att skrot i större utsträckning ses som en strategisk resurs, där eventuella exportrestriktioner behöver kombineras med ökad återvinningskapacitet i EU. WTO-förenligheten av eventuella åtgärder relaterade till export av skrot bör beaktas. Regeringen är positiv till att utöka märkningskrav till fler produktgrupper som innehåller permanenta magneter. Regeringen kan acceptera att krav på deklaration och minimikrav för återvunnet innehåll i permanenta magneter utökas till att omfatta avfall före konsumtionsledet men skulle föredra att särskilja dessa krav från krav på avfall efter konsumtionsledet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi delar regeringens syn om betydelsen av att stärka EU:s försörjningstrygghet av strategiska råmaterial. Samtidigt anser vi att regeringens ståndpunkt i högre grad bör tydliggöra Sveriges roll som en gruvnation och industriland i genomförandet av EU:s strategi för kritiska råmaterial. Sverige har betydande geologiska tillgångar och teknisk kompetens, vilket vi anser bör lyftas fram i regeringens ståndpunkt som en strategisk resurs inom EU. Vidare behöver frågan om återvinning ges en mer framträdande plats. Mot bakgrund av EU:s mål att minst 25 procent av de strategiska råmaterial som konsumeras i unionen ska komma från återvinning senast 2030 bör regeringen tydligare betona behovet av investeringar i återvinningskapacitet, innovation och industriell utveckling inom detta område. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag delar uppfattningen att frågan om kritiskt råmaterial är strategisk avgörande för konkurrenskraften och klimatomställningen. Däremot anser jag att regeringens ståndpunkt är otillräcklig i flera delar. Jag anser att Sveriges roll inom gruvindustrin och dess ansvar i den europeiska råvaruförsörjningen tydligare bör redovisas i regeringens ståndpunkt samtidigt som det tydliggörs att höga krav på miljö, arbetsmiljö och lokal förankring ska säkerställas. Dessutom menar jag att återvinning och cirkularitet behöver ges en mer framträdande och styrande roll i ståndpunkten. EU:s mål om att minst 25 procent av strategiska råmaterial ska återvinnas till 2030 kräver kraftfulla investeringar i sekundära materialflöden och teknikutveckling. Jag anser att regeringen tydligare bör prioritera dessa insatser. Jag motsätter mig även att miljölagstiftning urholkas i syfte att påskynda projekt. Översyner av vattendirektivet och kemikalielagstiftningen får inte innebära sänkta skyddsnivåer för miljö eller människors hälsa. En hållbar råvarustrategi måste vila på starka miljökrav och sociala villkor. Slutligen måste handel och internationella partnerskap för råvaruförsörjning förenas med bindande krav på mänskliga rättigheter och miljöhänsyn. EU:s ökade råvarubehov får inte ske på bekostnad av ekosystem eller lokalsamhällen. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag delar bedömningen att frågan om kritiska metaller och mineral är av stor strategisk betydelse för Europas konkurrenskraft och resiliens. Samtidigt måste arbetet med att stärka försörjningstryggheten tydligt utgå från höga klimat- och miljöambitioner. Jag anser att resurser i första hand bör styras mot återvinning, cirkularitet och effektivare resursanvändning. EU:s mål om ökad självförsörjning får inte ensidigt tolkas som en expansion av primär utvinning, utan bör i större utsträckning vila på sekundära råvaruflöden, innovation och minskat materialberoende. Jag motsätter mig att miljölagstiftningen luckras upp i syfte att påskynda tillståndsprocesser. Särskilt viktigt är att inte försvaga kemikalielagstiftningen eller urholka vattendirektivet på ett sätt som riskerar att sänka miljöskyddet. Jag motsätter mig därför helt att vattendirektivet öppnas upp för revidering. Klimat- och miljöambitioner måste integreras i genomförandet av handlingsplanen och inte betraktas som hinder. Vidare vill jag understryka att nya marknader och frihandelsavtal inte får bidra till utarmning av ekosystem, fördrivning av urfolk eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Diversifiering av leverantörskedjor måste ske inom ramen för bindande hållbarhetskrav och respekt för internationella åtaganden. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndenskansli.
§ 7	Viktiga projekt av gemensamt europeisk intresse (s.k. IPCEI-projekt) Statssekreterare Simon Westerberg, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om viktiga projekt av gemensamt europeisk intresse. Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndenskansli.
§ 8	Förslag till förordning och ändring av direktiv inom det europeiska nätpaketet Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 1006 och COM(2025) 1007. Ärendet bordlades.
§ 9	Överläggningar om EU-frågor Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om faktapromemoriorna 2025/26:FPM62 Europeiska nätpaketet och 2025/26:FPM68 Batteristrategin.
§ 10	Inbjudan OECD 11–13 mars 2026 Utskottet beslutade att inte delta.
§ 11	Anmälan av inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes (dnr 1131–2025/26, dnr 1236–2025/26 och dnr 1308–2025/26).
§ 12	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 24 februari 2026 kl. 11.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 24 februari 2026 Tobias Andersson

NÄRINGSUTSKOTTET	NÄRVAROFÖRTECKNING			Bilaga 1 till protokoll 2025/26:18
	§ 1–12
	N	V
LEDAMÖTER
Tobias Andersson (SD), ordf.	X
Anders Ådahl (C), vice ordf.	X
Fredrik Olovsson (S)	X
Jesper Skalberg Karlsson (M)	X
Monica Haider (S)	X
Josef Fransson (SD)	X
Mattias Jonsson (S)	X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X
Marianne Fundahn (S)	X
Eric Palmqvist (SD)	X
Isak From (S)
Kjell Jansson (M)	X
Birger Lahti (V)	X
Camilla Brodin (KD)	X
Johnny Svedin (SD)	X
Katarina Luhr (MP)	X
Louise Eklund (L)	X
SUPPLEANTER
Angelica Lundberg (SD)
Aida Birinxhiku (S)
Helena Storckenfeldt (M)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)	X
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Per-Arne Håkansson (S)
Fredrik Ahlstedt (M)
Åsa Eriksson (S)
Charlotte Quensel (SD)
Lars Isacsson (S)
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Håkan Svenneling (V)
Lili André (KD)	O
Rickard Nordin (C)
Helena Gellerman (L)
Linus Lakso (MP)
Anna af Sillén (M)	O
Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Catarina Deremar (C)
Dan Hovskär (KD)
Cecilia Engström (KD)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Cecilia Rönn (L)
Mats Persson (L)
Andrea Andersson Tay (V)
N = närvarande			X = ledamöter som deltagit i handläggningen
R = omröstning med rösträkning			O = ledamöter som närvarande men inte deltagit