Protokoll utskottssammanträde 2025/26:16

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2025/26:16

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:16
DATUM	2025-11-27
TID	08.00 – 09.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Rådets slutsatser om Europas miljö 2030 – bygga ett mer klimatresilient och cirkulärt Europa Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria (dnr 572-2025/26). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Regeringens arbete med att säkerställa att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om regeringens arbete med att säkerställa att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR).
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:14.
§ 4	Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (MJU1) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:1 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Ämnesområde till forskningsdagen den 5 mars 2026 Frågeställningar för utskottets seminarium under utskottsavdelningens forskningsförmiddag torsdagen den 5 mars 2026 diskuterades. Frågan bordlades.
§ 6	Inbjudan till försvarsministern att informera utskottet På förslag från Kajsa Fredholm (V) beslutade utskottet att bjuda in försvarsminister Pål Jonson för att informera om regeringens arbete för att säkerställa att Försvarsmakten agerar i enlighet med gällande regelverk och tillstånd på miljöområdet.
§ 7	Återrapportering från genomförda konferenser Kajsa Fredholm (V) och Elin Nilsson (L) lämnade en rapport efter sitt deltagande vid klimatkonventionens 30:e partsmöte (COP 30) i Belém, Brasilien. Mötet ägde rum den 10–21 november 2025.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 2 december 2025 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 4 december 2025 Kjell-Arne Ottosson

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2025/26:16

§ 1

§ 2

§ 3–6

§ 7–8

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

-

-

-

-

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

-

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

O

X

Stina Larsson (C)

X

X

X

X

Victoria Tiblom (SD)

-

-

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

X

Joanna Lewerentz (M)

O

O

O

O

Aida Birinxhiku (S)

Patrik Jönsson (SD)

X

X

X

X

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

X

O

Magnus Oscarsson (KD)

Helena Lindahl (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Roland Utbult (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

O

O

-

-

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

O

O

Karin Sundin (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:16

Överläggning den 27 november 2025 om rådets slutsatser om Europas miljö 2030 – bygga ett mer klimatresilient och cirkulärt Europa

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom uppmaningen till kommissionen att presentera den överenskomna bilagan med en förteckning över åtgärder som behöver vidtas för att uppnå de tematiska prioriterade mål som anges i artikel 2.2 i miljöhandlingsprogrammet.

Rådslutsatserna bör välkomna arbetet med ett europeiskt integrerat ramverk för klimatresiliens. Regeringen välkomnar ökat fokus på konkurrenskraft och innovation, vilket är i linje med den svenska klimatanpassningsstrategin som betonar vikten av att involvera näringslivet. ’Climate resilience by design’ är i linje med svenskt fokus på sektorsintegrering av klimatanpassningsarbetet. Regeringen betonar vikten av att arbeta samordnat med klimatanpassning, krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen välkomnar ökat EU-samarbete där det finns ett tydligt europeiskt mervärde, exempelvis gränsöverskridande risker. Regeringen verkar också för att rådslutsatserna inte ska innehålla skrivningar om finansiering som föregriper eller påverkar MFF-förhandlingarna.

Cirkulär ekonomi är ett avgörande verktyg för att minska klimatutsläppen, värna den biologiska mångfalden samt stärka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft. Sverige välkomnar arbetet med rättsakten om den cirkulära ekonomin. Det är viktigt att skapa en välfungerande inre marknad för sekundära råvaror, inklusive kritiska råmaterial. Det behövs en heltäckande strategi för cirkulär ekonomi som omfattar alla aspekter av avfallshierarkin samtidigt som regler hålls enkla att följa och den regelmässiga bördan för företagen minimeras samt att den regelbaserade frihandeln värnas.

Cirkularitet behöver bättre integreras i produktdesign för att minska användningen av råvaror och för att skapa rätt förutsättningar för begagnatmarknaden, återanvändning, återvinning och andra cirkulära affärsmodeller. Att skapa giftfria materialcykler med en moderniserad kemikalielagstiftning samt att viss information om produkterna förs över i hela livscykeln är också en förutsättning för detta. Åtgärder för att stimulera efterfrågan på högkvalitativa återvunna material kan övervägas, särskilt när det gäller kritiska råmaterial. Rådslutsatserna bör lyfta fram behovet av investeringar och facilitering för dessa affärsmodeller samt främja kopplingen mellan cirkulär ekonomi och bioekonomi.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:16

Rådets slutsatser om Europas miljö 2030 – bygga ett mer klimatresilient och cirkulärt Europa

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom uppmaningen till kommissionen att presentera den överens-komna bilagan med en förteckning över åtgärder som behöver vidtas för att uppnå de tematiska prioriterade mål som anges i artikel 2.2 i miljöhandlingsprogrammet.

Rådslutsatserna bör välkomna arbetet med ett europeiskt integrerat ramverk för klimat-resiliens. Regeringen välkomnar ökat fokus på konkurrenskraft och innovation, vilket är i linje med den svenska klimatanpassningsstrategin som betonar vikten av att involvera näringslivet. ’Climate resilience by design’ är i linje med svenskt fokus på sektorsintegrering av klimatanpassningsarbetet. Regeringen betonar vikten av att arbeta samordnat med klimatanpassning, krisberedskap och civilt försvar, inte minst ur ett beredskapsperspektiv för att säkra en konkurrenskraftig europeisk livsmedelsförsörjning. Regeringen ser också positivt på att EU stödjer och möjliggör finansiering för regional och lokal klimatanpassning.

Regeringen välkomnar ökat EU-samarbete där det finns ett tydligt europeiskt mervärde, exempelvis vid gränsöverskridande risker. Regeringen verkar också för att rådslutsatserna inte ska innehålla skrivningar om finansiering som föregriper eller påverkar MFF-förhandlingarna.

Cirkulär ekonomi är ett avgörande verktyg för att minska klimatutsläppen, värna den biologiska mångfalden samt stärka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft. Sverige välkomnar arbetet med rättsakten om den cirkulära ekonomin. Det är viktigt att skapa en välfungerande inre marknad för sekundära råvaror, inklusive kritiska råmaterial. För att uppnå detta är det avgörande att regelverket, inklusive tillämpningen av avfalls-hierarkin, reformeras så att sekundära material som kan återanvändas eller återvinnas tydligt klassificeras som resurser istället för avfall. Det behövs en heltäckande strategi för cirkulär ekonomi som omfattar alla aspekter av avfallshierarkin samtidigt som regler hålls enkla att följa och den regelmässiga bördan för företagen minimeras samt att den regelbaserade frihandeln värnas.

Cirkularitet behöver bättre integreras i produktdesign för att minska användningen av råvaror och för att skapa rätt förutsättningar för begagnatmarknaden, återanvändning, återvinning och andra cirkulära affärsmodeller. Att skapa giftfria materialcykler med en moderniserad kemikalielagstiftning samt att viss information om produkterna förs över i hela livscykeln är också en förutsättning för detta. Åtgärder för att stimulera efterfrågan på högkvalitativa återvunna material kan övervägas, särskilt när det gäller kritiska råmaterial. Rådslutsatserna bör lyfta fram behovet av investeringar och facilitering för dessa affärsmodeller samt främja kopplingen mellan cirkulär ekonomi och bioekonomi.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom uppmaningen till kommissionen att presentera den överenskomna bilagan med en förteckning över åtgärder som behöver vidtas för att uppnå de tematiska prioriterade mål som anges i artikel 2.2 i miljöhandlingsprogrammet.

Rådslutsatserna bör välkomna arbetet med ett europeiskt integrerat ramverk för klimatresiliens. Regeringen välkomnar ökat fokus på konkurrenskraft och innovation, vilket är i linje med den svenska klimatanpassningsstrategin som betonar vikten av att involvera näringslivet. Regeringen anser dock att det är mycket viktigt att skynda på arbetet och att vi snarast måste genomföra större investeringar i klimatanpassningsarbetet. ’Climate resilience by design’ är i linje med svenskt fokus på sektorsintegrering av klimatanpassningsarbetet. Regeringen betonar vikten av att arbeta samordnat med klimatanpassning, krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen välkomnar ökat EU-samarbete där det finns ett tydligt europeiskt mervärde, exempelvis gränsöverskridande risker. Regeringen verkar också för att rådslutsatserna inte ska innehålla skrivningar om finansiering som föregriper eller påverkar MFF-förhandlingarna.

Cirkulär ekonomi är ett avgörande verktyg för att minska klimatutsläppen, värna den biologiska mångfalden samt stärka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft. Sverige välkomnar arbetet med rättsakten om den cirkulära ekonomin. Det är viktigt att skapa en välfungerande inre marknad för sekundära råvaror, inklusive kritiska råmaterial. Det behövs en heltäckande strategi för cirkulär ekonomi som omfattar alla aspekter av avfallshierarkin samtidigt som regler hålls enkla att följa och den regelmässiga bördan för företagen minimeras samt att den regelbaserade frihandeln värnas.

Cirkularitet behöver bättre integreras i produktdesign för att minska användningen av råvaror och för att skapa rätt förutsättningar för begagnatmarknaden, återanvändning, återvinning och andra cirkulära affärsmodeller. Att skapa giftfria materialcykler med en moderniserad kemikalielagstiftning samt att viss information om produkterna förs över i hela livscykeln är också en förutsättning för detta. Åtgärder för att stimulera efterfrågan på högkvalitativa återvunna material kan ska övervägas, särskilt när det gäller kritiska råmaterial. Rådslutsatserna bör lyfta fram behovet av investeringar och facilitering för dessa affärsmodeller samt främja kopplingen mellan cirkulär ekonomi och bioekonomi.