Protokoll utskottssammanträde 2025/26:16

Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2025/26:16

RIKSDAGEN

CIVILUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2025/26:16
DATUM	2026-03-03
TID	11.00 – 11.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2025/26:15.
§ 2	EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad Utskottet överlade med statssekreterare Johan Davidson, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av Landsbygds- och infrastrukturdepartementets faktapromemoria (2025/26:FPM67). Statssekreterare Johan Davidson redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Den europeiska strategin för bostadsbyggande Utskottet överlade med statssekreterare Johan Davidson, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av Landsbygds- och infrastrukturdepartementets faktapromemoria (2025/26:FPM64). Statssekreterare Johan Davidson redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 4). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V- och MP-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 5. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4	Kommissionens initiativ om det nya europeiska Bauhaus Statssekreterare Johan Davidson, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, informerade om kommissionens initiativ om det nya europeiska Bauhaus. Underlaget utgjordes av Landsbygds- och infrastrukturdepartementets informationspromemoria (dnr 1392–2025/26).
§ 5	Bostadspolitik (CU18) Utskottet inledde beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 5 mars 2026 kl. 9.00.

Vid protokollet

Justeras den 5 mars 2026

Mikael Eskilandersson

CIVILUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1 till protokoll 2025/26:16

§ 1–6

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Malcolm Momodou Jallow (V), Ordförande

X

Mikael Eskilandersson (SD), Vice ordförande

X

Joakim Järrebring (S)

X

David Josefsson (M)

X

Leif Nysmed (S)

X

Roger Hedlund (SD)

X

Laila Naraghi (S)

Lars Beckman (M)

X

Denis Begic (S)

Rashid Farivar (SD)

X

Anna-Belle Strömberg (S)

X

Jennie Wernäng (M)

X

Larry Söder (KD)

X

Alireza Akhondi (C)

X

Björn Tidland (SD)

X

Amanda Palmstierna (MP)

X

Mats Persson (L)

X

SUPPLEANTER

Mats Hellhoff (SD)

Markus Kallifatides (S)

X

Ludvig Ceimertz (M)

Jessica Rodén (S)

Sara Gille (SD)

Adrian Magnusson (S)

X

Magnus Resare (M)

Johanna Haraldsson (S)

Patrik Jönsson (SD)

Johan Löfstrand (S)

Joanna Lewerentz (M)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

O

Dan Hovskär (KD)

Martina Johansson (C)

Patrik Karlson (L)

Ulrika Westerlund (MP)

Arin Karapet (M)

Andrea Andersson Tay (V)

Anne-Li Sjölund (C)

Camilla Rinaldo Miller (KD)

Magnus Oscarsson (KD)

Katarina Luhr (MP)

Gulan Avci (L)

Cecilia Rönn (L)

Birger Lahti (V)

Jan Riise (MP)

Angelica Lundberg (SD)

Rasmus Giertz (SD)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2 till protokoll 2025/26:16

Regeringens ståndpunkt (EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad)

Regeringen välkomnar sammantaget kommissionens plan, särskilt givet dess utgångspunkt att bostadspolitik först och främst är en fråga för medlemsstaterna att hantera. Regeringen välkomnar även kommissionens ambitioner om att stärka byggbranschens konkurrenskraft, att minska regelbördan för företag och att göra det enklare och billigare att bygga bostäder.

Det är positivt att kommissionen vill underlätta och främja kunskapsutbyte om bostadspolitiska frågor. Regeringen anser att det är medlemsstaterna själva som är bäst lämpade att avgöra inriktningen för och utformningen av den nationella bostadspolitiken, och att kommissionens fortsatta arbete enligt planen inte ska rubba befogenhetsfördelningen inom unionen. Regeringen kommer utifrån denna utgångspunkt bevaka framtagandet av de rättsakter och övriga åtgärder som aviseras i planen.

Regeringens utgångspunkt är att utgiftsdrivande åtgärder för EU budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen och att direkta stöd till bostadsbyggande inte bör prioriteras. Regeringen anser att kommissionen bör undvika kostnadsdrivande förslag inom det bostadspolitiska området. Eventuella kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).

Användningen av medel inom befintliga program, så som för de aviserade åtgärderna inom Erasmus+ och det nya europeiska Bauhaus, bör endast ske i den mån det överensstämmer med programmens huvudsakliga syften och då på ett kostnadseffektivt sätt som främjar synergier och tar hänsyn till integriteten i pågående processer.

Regeringen förespråkar en återgång till ett strikt regelverk för och kontroll av statsstöd och har en restriktiv hållning till utvidgningar av detta regelverk. Det bör vara evidensbaserat, målinriktat och proportionerligt. Det är enligt regeringens mening effektiv konkurrens som gör företag konkurrenskraftiga och inte subventioner. Vidare anser regeringen att stöd till företag inte är en generellt eller långsiktigt hållbar lösning. Stöd kan dock i stället vara motiverat om det hanterar ett tydligt marknadsmisslyckande som inte kan åtgärdas på ett mer effektivt sätt. Regeringen ser behov av en försiktig och evidensbaserad ansats när det gäller förändringar i EU:s statsstödsramverk.

Regeringen välkomnar dock kommissionens ambition att främja ökade privata investeringar för att öka utbudet av bostäder till överkomlig kostnad. Regeringen har inga invändningar mot att Europeiska investeringsbanken ges en roll i att stödja genomförandet av planen, bland annat genom finansiering, rådgivning och medverkan i den kommande europeiska plattformen för investeringar.

Regeringen ser vidare positivt på kommissionens ansats att, i samråd med medlemsstaterna, arbeta för att identifiera inom vilka områden som initiativ och finansiering från EU kan göra mest nytta på bostadsområdet.

Regeringen välkomnar kommissionens målsättning att stärka byggindustrin (se faktapromemorian Europeisk byggstrategi – en mer konkurrenskraftig och produktiv byggsektor). Regeringen välkomnar även att kommissionen kommer bevaka konkurrenshämmande metoder i byggbranschen och vidta åtgärder där det behövs.

Regeringen ser positivt på kommissionens avsikt att kartlägga relevanta EU-regelverks påverkan på förutsättningarna för bostadsbyggandet i syfte att förenkla dem. Samtidigt bör all revidering av lagstiftning föregås av noggrann utvärdering och konsekvensanalys som tydliggör hur ändringar kan påverka situationen på medlemsstaternas bostadsmarknader samt nationella regelverk. Framtida förslag behöver även värderas i ljuset av branschens behov av långsiktiga och stabila spelregler. Det är vidare välkommet att kommissionen avser stötta medlemsstater i att effektivt implementera EU-regelverk.

Regeringen är positiv till åtgärder som förenklar och digitaliserar lovprocesser, förutsatt att plan- och byggregelverken även fortsättningsvis hanteras av medlemsstaterna. Kommissionens roll bör vara att bidra med vägledning, stöd för digitalisering och standardisering samt spridning av goda exempel, snarare än bindande reglering på områden som omfattas av nationell behörighet.

Regeringen avser noga bevaka framtagandet av rättsakten om bostäder till överkomlig kostnad. Regeringens utgångspunkt är att det bör vara upp till medlemsstaterna att definiera ansträngda bostadsmarknader samt fritt välja vilka, om några, åtgärder som ska vidtas för att främja bostäder till överkomlig kostnad på dessa marknader.

Regeringen anser att rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör respektera medlemsstaternas ansvar för att utforma sina egna specifika politiska åtgärder för nationella utmaningar och vara proportionerliga i förhållande till storleken på medlemsstatens finansiella tilldelning.

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att bistå medlemsstaterna i att förbättra boendesituationen för de grupper som möter störst problem på bostadsmarknaden. Regeringen understryker att ansvaret för att bekämpa hemlöshet ligger hos medlemsstaterna men välkomnar erfarenhetsutbyte på området.

Regeringen anser att det är olyckligt att kommissionen lyfter utökandet av sociala bostadssektorer som det viktigaste sättet att minska och motverka hemlöshet. Medlemsstaternas särarter i uppbyggnaden av de nationella välfärdsystemen måste tas i beaktande, samtidigt som den nationella kompetensen avseende bland annat sociala frågor och bostadspolitik respekteras. Nya initiativ måste därför ha ett tydligt mervärde för medlemsstaterna och inte begränsa deras möjligheter att utforma åtgärder som fungerar i den nationella kontexten.

Bilaga 3 till protokoll 2025/26:16

Socialdemokraterna

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt.

Vi står bakom mycket i regeringens ståndpunkt. Vi skulle dock vilja se en tydlig markering när det gäller erfarenhetsutbyte av att stärka hyresgästers ställning och potentialen i att understödja hyresgästers organisering. Vi anser vidare att regeringen bör välkomna den pågående översynen av statsstödsreglerna och inte betona vikten av konkurrens och konkurrenskraft. Vidare vill vi peka på att det vid sidan av åtgärder på efterfrågesidan är väsentligt med offentliga investeringar och regleringar på utbudssidan för att nå mål vad avser europeiska medborgares sociala rättigheter. Vi vill också att frågor om korttidsuthyrning ska inkluderas i kommande rättsakt. Sammanfattningsvis blir vårt förslag till ståndpunkt i dess helhet:

Regeringen välkomnar sammantaget kommissionens plan, särskilt givet dess utgångspunkt att bostadspolitik först och främst är en fråga för medlemsstaterna att hantera. Regeringen välkomnar även kommissionens ambitioner om att stärka byggbranschens konkurrenskraft, att minska regelbördan för företag och att göra det enklare och billigare att bygga bostäder, men saknar fokus på att utbyta erfarenheter av att stärka hyresgästers ställning och potentialen i att understödja hyresgästers organisering.

Det är positivt att kommissionen vill underlätta och främja kunskapsutbyte om bostadspolitiska frågor. Regeringen anser att det är medlemsstaterna själva som är bäst lämpade att avgöra inriktningen för och utformningen av den nationella bostadspolitiken, och att kommissionens fortsatta arbete enligt planen inte ska rubba befogenhetsfördelningen inom unionen. Regeringen kommer utifrån denna utgångspunkt bevaka framtagandet av de rättsakter och övriga åtgärder som aviseras i planen.

Regeringens utgångspunkt är att utgiftsdrivande åtgärder för EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen och att direkta stöd till bostadsbyggande inte bör prioriteras. Regeringen anser att kommissionen bör undvika kostnadsdrivande förslag inom det bostadspolitiska området. Eventuella kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).

Användningen av medel inom befintliga program, så som för de aviserade åtgärderna inom Erasmus+ och det nya europeiska Bauhaus, bör endast ske i den mån det överensstämmer med programmens huvudsakliga syften och då på ett kostnadseffektivt sätt som främjar synergier och tar hänsyn till integriteten i pågående processer.

Regeringen välkomnar översynen av regelverk för och kontroll av statsstöd. Regelverket bör vara evidensbaserat, målinriktat och proportionerligt. Vid sidan av åtgärder på efterfrågesidan är offentliga investeringar och regleringar på utbudssidan väsentliga i en bostadspolitik som når mål vad avser europeiska medborgares sociala rättigheter.

Regeringen välkomnar också kommissionens ambition att främja ökade privata investeringar för att öka utbudet av bostäder till överkomlig kostnad. Regeringen har inga invändningar mot att Europeiska investeringsbanken ges en roll i att stödja genomförandet av planen, bland annat genom finansiering, rådgivning och medverkan i den kommande europeiska plattformen för investeringar.

Regeringen ser vidare positivt på kommissionens ansats att, i samråd med medlemsstaterna, arbeta för att identifiera inom vilka områden som initiativ och finansiering från EU kan göra mest nytta på bostadsområdet.

Regeringen välkomnar kommissionens målsättning att stärka byggindustrin (se faktapromemorian Europeisk byggstrategi – en mer konkurrenskraftig och produktiv byggsektor). Regeringen välkomnar även att kommissionen kommer bevaka konkurrenshämmande metoder i byggbranschen och vidta åtgärder där det behövs.

Regeringen ser positivt på kommissionens avsikt att kartlägga relevanta EU-regelverks påverkan på förutsättningarna för bostadsbyggandet i syfte att förenkla dem. Samtidigt bör all revidering av lagstiftning föregås av noggrann utvärdering och konsekvensanalys som tydliggör hur ändringar kan påverka situationen på medlemsstaternas bostadsmarknader samt nationella regelverk. Framtida förslag behöver även värderas i ljuset av branschens behov av långsiktiga och stabila spelregler. Det är vidare välkommet att kommissionen avser stötta medlemsstater i att effektivt implementera EU-regelverk.

Regeringen är positiv till åtgärder som förenklar och digitaliserar lovprocesser, förutsatt att plan- och byggregelverken även fortsättningsvis hanteras av medlemsstaterna. Kommissionens roll bör vara att bidra med vägledning, stöd för digitalisering och standardisering samt spridning av goda exempel, snarare än bindande reglering på områden som omfattas av nationell behörighet.

Regeringen avser noga bevaka framtagandet av rättsakten om bostäder till överkomlig kostnad, inklusive frågor om utbredningen av korttidsuthyrning. Regeringens utgångspunkt är att det bör vara upp till medlemsstaterna att definiera ansträngda bostadsmarknader samt fritt välja vilka åtgärder som ska vidtas för att främja bostäder till överkomlig kostnad på dessa marknader.

Regeringen anser att rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör respektera medlemsstaternas ansvar för att utforma sina egna specifika politiska åtgärder för nationella utmaningar och vara proportionerliga i förhållande till storleken på medlemsstatens finansiella tilldelning.

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att bistå medlemsstaterna i att förbättra boendesituationen för de grupper som möter störst problem på bostadsmarknaden. Regeringen understryker att ansvaret för att bekämpa hemlöshet ligger hos medlemsstaterna men välkomnar erfarenhetsutbyte på området.

Regeringen anser att det är olyckligt att kommissionen lyfter utökandet av sociala bostadssektorer som det viktigaste sättet att minska och motverka hemlöshet. Medlemsstaternas särarter i uppbyggnaden av de nationella välfärdsystemen måste tas i beaktande, samtidigt som den nationella kompetensen avseende bland annat sociala frågor och bostadspolitik respekteras. Nya initiativ måste därför ha ett tydligt mervärde för medlemsstater och inte begränsa deras möjligheter att utforma åtgärder som fungerar i den nationella kontexten.

Vänsterpartiet

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt.

Sverige bör inta en mer aktiv, konstruktiv och socialt inriktad hållning än vad regeringen gör i sin ståndpunkt.

Bostadspolitiken är förvisso en nationell kompetens, men jag menar att intentionerna i kommissionens meddelande inte är ägnade att rubba befogenhetsfördelningen. Regeringens linje i förhållande till EU:s roll bör därför vara mindre defensiv och mindre marknadsorienterad. Sverige och regeringen bör välkomna ett mer aktivt EU-samarbete som stärker medlemsstaternas kapacitet att bygga prisvärda bostäder. Nationell kompetens ska inte användas som skäl för passivitet i en tid av akut bostadskris.

När det gäller finansiering, EU-budget och statsstöd anser jag att Sveriges och regeringens linje bör vara mindre restriktiv. Regeringen bör således uttryckligen öppna för att använda EU:s statsstödsramverk för direkta stöd till byggande av prisvärda hyresrätter. Vidare bör regeringen verka för att statsstödsreglerna utvecklas så att allmännytta och non-profit-aktörer kan stärkas. Sverige och regeringen bör också utnyttja möjligheter till finansiering via EIB, EU-program och andra instrument som nämns i planen.

Vänsterpartiet är helt emot social housing. När det gäller social bostadspolitik, hemlöshet och sociala mål delar jag därför regeringens kritik mot att kommissionen lyfter utökandet av sociala bostadssektorer (social housing) som det viktigaste mot hemlöshet. Däremot är jag kritisk mot att regeringens ståndpunkt tydligt markerar mot EU:s fokus på att stärka och expandera den sociala bostadspolitiken som ett verktyg för att motverka hemlöshet. Sverige och regeringen bör inte avfärda social bostadspolitik som strategi, utan i stället bör regeringen öppna för anpassade svenska lösningar i linje med EU:s rekommendationer. Regeringen bör vidare erkänna behovet av att öka antalet bostäder som är socialt och ekonomiskt tillgängliga för utsatta grupper samt välkomna EU:s arbete mot hemlöshet och aktivt delta i utvecklingen av nya verktyg och riktlinjer.

När det gäller allmännytta, konkurrens och privata investeringar bör regeringen inkludera vikten av en stark icke vinstdriven bostadssektor och att allmännyttan ska ges bättre förutsättningar. Offentliga aktörer och non-profit-aktörer är centrala för att säkerställa prisvärdhet. Sverige och regeringen bör därför se positivt på EU-förslag som stärker non-profit-modeller och kooperativt byggande.

När det gäller EU-regelverk, förenklingar och konsekvensanalyser saknar jag i regeringens ståndpunkt en koppling till själva målet: lägre boendekostnader. Regeringen bör stödja EU:s arbete med att utveckla gemensamma indikatorer och definitioner för prisvärdhet. Jag menar också att regeringen bör verka för att EU-initiativ inom byggande och planering ska konsekvensanalyseras utifrån effekten på hushållens boendekostnader, och inte enbart utifrån företagens regelbörda.

Sammanfattningsvis behöver Sverige och regeringen tydligt erkänna att marknaden inte ensam kan lösa bostadskrisen. Regeringen bör öppet stödja offentliga och non-profit-investeringar i prisvärda bostäder. Vidare bör regeringen stödja att EU:s finansieringsverktyg och statsstödsregler används för att sänka boendekostnader. Regeringen också bör aktivt delta i EU-arbetet mot hemlöshet och verka för att regel- och processförenklingar ska kopplas till sociala mål och boendekostnader.

Miljöpartiet

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Kommissionen anför att byggindustrin – för att öka utbudet av bostäder – behöver stärkas och att regler som idag försvårar och fördyrar bostadsbyggandet behöver förenklas, samtidigt som både nya och renoverade bostäder fortsatt behöver hålla hög kvalité. Detta är något som regeringen bör understryka. I anslutning till detta bör regeringen lägga till att regelförenklingar inte ska gå ut över bostäders kvalitet och miljöambitioner. Det gäller dels människors hälsa, dels klimat och miljö.

Regeringen borde också välkomna att kommissionen avser att stötta hushåll som är drabbade av energifattigdom genom det kommande paketet för alla invånares tillgång till energi.

Vidare bör statsstöd kunna ges till överkomliga bostäder, och jag ansluter till Socialdemokraternas avvikande ståndpunkt om det.

Jag ansluter också till Socialdemokraternas avvikande ståndpunkt när det gäller hyresgästers organisering samt korttidsuthyrning.

Jag ansluter vidare till Vänsterpartiets avvikande ståndpunkt om vikten av kooperativt byggande och att det är viktigt att stödja medlemsstaters arbete med att motverka hemlöshet, men med respekt för den nationella kompetensen.

Bilaga 4 till protokoll 2025/26:16

Regeringens ståndpunkt (Den europeiska strategin för bostadsbyggande)

Regeringen välkomnar strategin och dess inriktning på förenkling, standardisering och digitalisering samt betoningen på att bostadspolitik i huvudsak är medlemsstaternas befogenhet. Regeringen delar kommissionens problembeskrivning av sektorns utmaningar, särskilt avseende låg produktivitet, höga byggkostnader, bristande digitalisering och fragmenterade regelverk som försvårar gränsöverskridande verksamhet och hämmar utvecklingen av en välfungerande inre marknad. Regeringen delar även kommissionens analys om sektorns potential till att nå minskade utsläpp. Regeringen är positiv till åtgärder som förenklar och digitaliserar tillståndsförfaranden, förutsatt att plan- och byggregelverken även fortsättningsvis hanteras av medlemsstaterna. Kommissionens roll bör vara att bidra med vägledning, stöd för digitalisering och standardisering samt spridning av goda exempel, snarare än bindande reglering på områden som omfattas av nationell befogenhet.

Regeringen välkomnar även att strategin betonar behovet av harmoniserade digitala lösningar, såsom det digitala produktpasset och digitala byggnadsloggböcker. Standardisering och förbättrad datadelning främjar effektivitet, ökar transparensen och underlättar både handel och tjänsterörlighet på den inre marknaden.

Regeringen ser positivt på kommissionens fokus på industriellt byggande, inklusive framtagandet av harmoniserade standarder för prefabricerade byggsystem. Åtgärder som stärker förutsättningarna för gränsöverskridande handel och en mer sammanhållen europeisk marknad för byggprodukter bedöms vara viktiga för att öka produktiviteten och minska kostnaderna i sektorn.

Regeringen stödjer vidare kommissionens arbete för att stärka giftfria cirkulära materialflöden, bland annat genom harmoniserade kriterier för när avfall upphör att vara avfall och utveckling av digitala verktyg för att förbättra tillgången till sekundära byggmaterial. Regeringen välkomnar åtgärder som möjliggör återbruk och ökar tillgången till återbrukat material som bedöms kunna stärka både konkurrenskraft, resurseffektivitet och bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan.

I frågor som rör tjänster och kompetens ser regeringen fram emot att ta del av kommissionens kommande förslag till lag om byggtjänster och fortsätta arbetet med att förbättra erkännande av yrkeskvalifikationer genom initiativet för kompetensportabilitet. För regeringen är det viktigt att åtgärderna stärker den fria rörligheten på den inre marknaden samtidigt som nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetstagares rättigheter värnas, samt att proportionalitet och subsidiaritet säkerställs.

Utgångspunkten är att de kostnader som kommande förslag i förlängningen kan medföra för berörda myndigheter ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar samt att eventuella kostnader för EU:s budget ska hanteras genom omprioritering inom EU budgetens befintliga ram.

Sammantaget bedömer regeringen att strategin ligger nära svenska prioriteringar inom digitalisering, standardisering, industriellt byggande, inremarknadsfrågor och regelförenkling.

Bilaga 5 till protokoll 2025/26:16

Vänsterpartiet och Miljöpartiet

V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

I regeringens ståndpunkt bör det även understrykas att regelförenkling inte ska gå ut över bostäders kvalitet och miljöambitioner. Det gäller dels människors hälsa, dels klimat och miljö.