Protokoll utskottssammanträde 2024/25:7

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2024/25:7

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:7
DATUM	2024-11-05
TID	11.00–12.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:6.
§ 2	Nationell säkerhetsstrategi (NU2y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om yttrande till utrikesutskottet över skrivelse 2023/24:163 och motioner. Utskottet justerade yttrande 2024/25:NU2y. S-ledamöterna anmälde avvikande mening. V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 3	Utgiftsramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv (NU3y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till finansutskottet över proposition 2024/25:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller budgetens utgiftsramar och motioner. Utskottet justerade yttrande 2024/25:NU3y. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande meningar.
§ 4	Utkast till rådslutsatser om den europeiska konkurrenskraftens framtid Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen. Statssekreterare Sara Modig redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: (dnr. NU-1.8.4-466-2024/25). Det är för regeringen fortsatt prioriterat att EU arbetar målmedvetet med att stärka sin konkurrenskraft och produktivitet, därigenom skapas ekonomisk tillväxt. Sverige är en stark innovations- och industrination som har mycket att bidra med i omställningsarbetet, exempelvis när det gäller råmaterial, nettonolltekniker och basindustri, liksom erfarenheter av hur den gröna omställningen och stärkt konkurrenskraft är ömsesidigt förstärkande. Regeringen är därför positiv till att omställningen lyfts fram liksom att en koppling görs mellan innovation, forskning, digitalisering, inre marknaden och industri för stärkt konkurrenskraft. Det är likaså bra att behovet av att skydda och kommersialisera innovation betonas. Regeringen välkomnar att den inre marknaden lyfts fram som en hörnsten för att stärka konkurrenskraften, och i synnerhet planerna på en ny inre marknadsstrategi där regeringen kommer verka för konkreta åtgärder inom inre marknadens kärnområden, där till exempel tjänstesektorn och tjänstehindersarbetet behöver betonas där omotiverade hinder fortfarande består. Regeringen är också positiv till att ordförandeskapet lyfter behovet av regelförenkling och minskade rapporteringskrav för företag. Det ligger i linje med den utfästelse som kommissionens ordförande har gjort om minskade rapporteringskrav i EU-lagstiftningen med 25 procent. På energisidan vore det önskvärt att dra detta ännu längre till att även inkludera mindre detaljreglering i energilagstiftning. Det är för regeringen viktigt att konkurrenskraftsfrågorna beaktas i arbete med ny och ändrad lagstiftning där det kan vara relevant. Koherens bör eftersträvas. Regeringen kommer även verka för skrivningar som understryker vikten av att genomföra existerande lagstiftning och att framtida strategier som bygger på befintlig lagstiftning på området, som exempelvis den aviserade nya planen för kvantchips. För regeringen är det viktigt att framtida initiativ fokuserar på att stärka ramvillkoren för företag att verka och växa inom EU. Om företagen ska lyckas med den gröna och digitala omställningen måste fossila bränslen fasas ut och tillgången till stabil och billig energi öka. Därför avser regeringen verka för skrivningar som även beaktar energiomställningen och företagens behov av tillgång till fossilfri energi, inklusive kärnkraft. En teknikneutral ansats är nödvändig och fossilfri energi bidrar även till ett mer motståndskraftigt EU. Regeringen noterar att slutsatserna lägger tonvikt vid att stärka den europeiska fordonsindustrin, med särskilt fokus på elektrifiering. Regeringen ska verka för att även för att inkludera skrivningar om goda ramvillkor som främjar grön omställning, till exempel en europeisk batteriproduktion och dess värdekedja. Regeringen noterar att slutsatserna lyfter fram behovet av ökade privata och offentliga investeringar för att främja konkurrenskraften inom EU, och särskilt inom sektorer som anses strategiskt viktiga. Regeringen instämmer i att EU behöver skapa bättre förutsättningar för företag verksamma i EU att vara konkurrenskraftiga i viktiga framtidssektorer, särskild sådana som handlar om den gröna och digitala omställningen. Samtidigt behöver en strukturomvandling även ske i medlemsländerna. Regeringen instämmer vidare i att EU behöver minska sina strategiska beroenden för att bli mer motståndskraftigt. Fokus för arbetet bör ligga på särskilt skadliga beroenden. Marknadsorienterade lösningar bör så långt som möjligt sökas för att begränsa dessa. För regeringen är det dock viktigt att understryka att inte alla beroenden är skadliga och att det behöver göras en tydlig avvägning mellan beroenden som kan anses som strategiska eller skadliga och inte. Regeringen instämmer även i behovet av ökade privata investeringar för att driva på den gröna och digitala omställningen. Regeringen välkomnar fortsatt arbete med kapitalmarknadsunionen i syfte att stärka och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader. Regeringen ser att det finns ett finansieringsbehov i att främja gröna och digitala teknologier men vill att investeringar i huvudsak sker genom privata medel och kommer att verka för att slutsatserna undviker skrivningar som kan uppfattas förekomma förhandlingarna av nästa fleråriga budgetram (MFF). Vidare kommer regeringen verka för att medel från EU inte bör kopplas till specifika instrument som IPCEI utan fonderna ska ha specifika syften och sökas separat. Regeringen vidhåller en restriktiv hållning till statsstöd med återgång till ett strikt statsstödsregelverk och kontroll. Regeringen avser därför även verka för att slutsatserna balanseras i de delar som rör statligt stöd i syfte att undvika skrivningar som öppnar upp för fortsatta tillfälliga regelverk eller förlängning av sådana. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar att regeringen fortsatt prioriterar EU:s konkurrenskraft och produktivitet. Sverige har, som en ledande innovations- och industrination, en unik möjlighet att bidra till det gröna och digitala omställningsarbetet. Dock anser vi att regeringens ståndpunkt kan förstärkas genom tydligare betoning på följande aspekter. För det första vill vi understryka att handel, utvecklingssamarbete samt skydd av arbetstagares rättigheter, miljön och folkhälsan bör vara ömsesidigt stödjande och samstämmiga. Detta är avgörande för att skapa hållbar och långsiktig tillväxt. Regeringen bör därför i sin ståndpunkt ge uttryck för ambitionen att verka för att EU aktivt främjar en fri, hållbar och rättvis handel. För att stärka EU:s konkurrenskraft behöver regeringen vidare vara pådrivande för att EU sluter fler frihandelsavtal och slutför pågående förhandlingar. Frihandelsavtal är ett centralt verktyg för att bygga öppna, robusta och hållbara handelsförbindelser, och detta arbete behöver följaktligen intensifieras. Vi vill även att regeringen verkar för att EU stärker sin konkurrenskraft och innovationskraft inom artificiell intelligens (AI). Detta förutsätter att EU bygger ut sin digitala infrastruktur och säkerställer fria dataflöden inom den inre marknaden. Dessutom är det viktigt att EU utvecklar en harmoniserad reglering för digitala tjänster. Avslutningsvis anser vi att Sverige, genom sitt ställningstagande i dessa frågor, kan bidra till en mer innovativ, hållbar och rättvis europeisk marknad. Vi vill därför att regeringen i linje med ovanstående tydligare lyfter dessa aspekter i den svenska ståndpunkten inför de kommande diskussionerna inom EU. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att Sveriges linje i diskussionerna om rådslutsatserna gällande EU:s framtida konkurrenskraft bör präglas av en tydlig betoning på den gröna omställningen, med ett starkt fokus på sociala rättigheter och miljöhänsyn. En hållbar tillväxt kan bara uppnås om hänsyn tas till mänskliga rättigheter, arbetstagares villkor, miljöskydd och folkhälsan. Omställningen till en fossilfri ekonomi är inte bara avgörande för att bekämpa klimatförändringarna utan fungerar även som en pådrivare för teknisk innovation och affärsutveckling. En trygg tillgång till kostnadseffektiv och hållbar energi är en avgörande samhällsfråga. Jag ser därför med oro på att regeringen försvårat möjligheterna för en snabb utbyggnad av förnybar energiproduktion, samtidigt som fossila bränslen fortsatt ges utrymme. Den nationella politiken riskerar att motverka den gröna omställningen och företagens behov av hållbara energilösningar på kort sikt. Vidare anser jag att staten har ett tydligt samhällsansvar att vara drivande i den gröna omställningen. Staten bör ta en aktiv roll i att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en hållbar tillväxt som utvecklar hållbara affärsmodeller och investeringar i grön infrastruktur. Jag anser att statligt stöd som underlättar offentliga investeringar i fossilfri energi, grön teknik och innovativa lösningar som bidrar till klimatmålen bör främjas, och vill att regeringen verkar för det i de fortsatta diskussionerna om rådslutsatserna. Avslutningsvis anser jag att rådslutsatserna behöver sträva efter att minska beroendet av importerad fossil energi för att stärka motståndskraften och minska sårbarheten. Att minska beroendet av fossila bränslen skulle gynna hela EU:s framtida konkurrenskraft. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Sverige har lång erfarenhet av hur den gröna omställningen och ökad konkurrenskraft kan stärka varandra ömsesidigt. Den gröna omställningen är idag, utöver en nödvändighet för att hejda den globala uppvärmningen, en drivkraft för innovation, teknikutveckling, affärsutveckling och stärkt konkurrenskraft. Jag anser därför att Sveriges ställningstagande i rådsslutsatserna om EU:s framtida konkurrenskraft bör betona vikten av att påskynda den gröna omställningen. Centrala internationella överenskommelser, såsom Parisavtalet, Kunming-Montréal-avtalet, Agenda 2030 och respekten för mänskliga rättigheter, måste vara vägledande i detta arbete. Det är viktigt att bygga vidare på befintlig lagstiftning och säkerställa att EU:s strategi för framtida konkurrenskraft integrerar synergier med inte minst Fit for 55. För att företagen ska lyckas med både den gröna och digitala omställningen krävs en avveckling av fossila bränslen och ökad tillgång till stabil och billig förnybar energi. Jag ser allvarligt på att regeringen vidtagit åtgärder som hämmar utbyggnaden av förnybar och billig elproduktion på kort sikt samt ökat andelen fossila drivmedel inom transportsektorn. Regeringens agerande nationellt står i totalt motsatsförhållande till vad regeringen säger sig vilja uppnå på EU-nivå. Jag anser också att det är problematiskt att regeringen i detta sammanhang lägger så stor vikt vid kärnkraft framför andra energislag, eftersom kärnkraft är kostsamt och kan byggas ut först på lång sikt. Kärnkraft möter således inte näringslivets behov av billig, fossilfri energi på kort sikt, vilket är nödvändigt för att stärka EU:s konkurrenskraft. Jag bedömer därför att regeringens prioritering är kontraproduktiv i förhållande till strategins syfte om en starkare konkurrenskraft inom EU. EU behöver minska sina strategiska beroenden för att bli mer motståndskraftigt. Jag vill att den svenska ståndpunkten understryker att importen av fossil energi är ett sådant skadligt beroende som EU snarast bör frigöra sig från. Sverige är i dag nettoexportör av (nästintill) fossilfri elproduktion, och har till stor del löst uppvärmningen av fastigheter utan importberoende. Däremot är Sverige fortfarande beroende av import av fossilt kol, olja och gas för vår industri, arbetsmaskiner och transportsektorn. Ett EU-gemensamt arbete för att bryta detta importberoende, även kopplat till EU:s framtida konkurrenskraft, skulle stärka både Sveriges och EU:s konkurrenskraft, samtidigt som det skulle bidra till förbättrad krisberedskap, ökad säkerhet och minskad klimatpåverkan. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 5	Utgiftsområde 24 Näringsliv (NU1) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Utgiftsområde 19 Regional utveckling (NU2) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utveckling och motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	2024 års redogörelse för företag med statligt ägande (NU4) Utskottet inledde beredningen av skrivelse 2023/24:140 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 8	Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser (NU8) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:27 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 9	Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden (NU9) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:32 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 10	Totalförsvaret 2025–2030 Utskottet behandlade frågan om yttrande till försvarsutskottet över proposition 2024/25:34 och motioner. Utskottet beslutade att yttra sig.
§ 11	Fråga om utskottsinitiativ om en utbyggnad av transmissionsnätet till havs Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett initiativ om en utbyggnad av transmissionsnätet till havs, se bilaga 2. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. S-, V-, C- och MP-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha inlett ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett initiativ i frågan.
§ 12	Förslag till förordning om regionalt krisstöd för återuppbyggnad och om ändring av förordning (EU) 2021/1058 och förordning (EU) 2021/1057 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2024) 496. Utskottet beslutade att begära information om regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i förslaget. Ärendet bordlades. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 13	Inkomna EU-dokument Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.
§ 14	Överläggning om EU-fråga Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om utkast till rådslutsatser om sammanhållningspolitikens roll i att adressera demografiska utmaningar i EU, WK 11184/24. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 15	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 12 november 2024 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 12 november 2024

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:7

§ 1–15

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.

X

Fredrik Olovsson (S)

X

Mats Green (M)

X

Monica Haider (S)

X

Jessica Stegrud (SD)

X

Mattias Jonsson (S)

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

Marianne Fundahn (S)

X

Josef Fransson (SD)

Isak From (S)

Kjell Jansson (M)

X

Birger Lahti (V)

X

Camilla Brodin (KD)

X

Eric Palmqvist (SD)

X

Elin Söderberg (MP)

X

Louise Eklund (L)

X

SUPPLEANTER

Johnny Svedin (SD)

X

Aida Birinxhiku (S)

X

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

O

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

Lili André (KD)

Rickard Nordin (C)

O

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Anna af Sillén (M)

O

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

X

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Cecilia Rönn (L)

Camilla Mårtensen (L)

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit