Protokoll utskottssammanträde 2024/25:5

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2024/25:5

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:5
DATUM	2024-10-17
TID	08.00 – 09.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1026/2012 om vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 407 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 156-2024/25). Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 368 och Regeringskansliets kommenterade dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 21–22 oktober 2024. Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 3). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 4. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Jordbruks- och fiskeråd 21–22 oktober 2024 Landsbygdsminister Peter Kullgren, biträdd av medarbetare vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 21–22 oktober 2024.
§ 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2023/1115 vad gäller bestämmelserna om den första tillämpningsdagen Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2024) 452. Frågan bordlades.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:3 och 2024/25:4.
§ 6	Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:152 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2024/25:MJU4. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. S-, V- och C-ledamöterna anmälde ett särskilt yttrande.
§ 7	Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23 Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2024/25:1, när det gäller utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23. Frågan bordlades.
§ 8	Höständringsbudget 2024 Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2024/25:2 när det gäller utgiftsområdena 20 och 23. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 9	Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Utskottet behandlade frågan om yttrande till konstitutionsutskottet över promemorian Konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023. Frågan bordlades.
§ 10	Nationell säkerhetsstrategi Utskottet behandlade frågan om yttrande till utrikesutskottet över skrivelse 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi och följdmotioner i de delar som berör utskottets beredningsområden. Frågan bordlades.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 22 oktober 2024 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 24 oktober 2024 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2024/25:5

§ 1–2

§ 3

§ 4–6

§ 7–11

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

-

-

-

-

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

-

-

-

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

-

-

-

-

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

X

X

Stina Larsson (C)

O

O

X

X

Victoria Tiblom (SD)

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

X

Joanna Lewerentz (M)

X

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

X

X

X

X

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

O

O

Magnus Oscarsson (KD)

O

O

O

O

Helena Lindahl (C)

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

X

X

O

-

Åsa Coenraads (M) t.o.m. 241201

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2024/25:5

Överläggning den 17 oktober 2024 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1026/2012 om vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Bland dessa mål och principer ingår både ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska verksamheterna bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft, som är beroende av livskraftiga bestånd, långsiktigt värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med relevanta delar av Livsmedelsstrategin, Agenda 2030 och proposition 2023/24:156, Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner; den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet (prop. 2023/24:156).

När det gäller förvaltningen av bestånd av gemensamt intresse för unionen och tredjeländer, anser regeringen att det bör finnas en koppling mellan agerande som äventyrar den hållbara förvaltningen av bestånden, och tillträde till EU:s marknad. Regeringen välkomnar därför förslaget i syfte att öka rättssäkerheten genom att klargöra villkoren för att ett land ska identifieras som ett land som tillåter ohållbart fiske, samt förtydliga och stärka samarbetsprocessen före och efter det att EU vidtar åtgärder, med slutmålet att så snart som möjligt få ohållbara fiskemetoder att upphöra.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2024/25:5

Överläggning den 17 oktober 2024 om kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge MSY, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Osäkerheterna i beståndsuppskattningarna ska beaktas. Att bestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser är en förutsättning för fiskets långsiktiga hållbarhet. Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala, men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet (prop. 2023/24:156).

Regeringen stödjer kompletterande åtgärder (inkl. lekfredningsperioder) som är i linje med den fleråriga planen i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samt att det hållbara kustnära fiskets konkurrenskraft värnas och är långsiktigt livskraftigt. Regeringen anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba det svenska kustnära fisket, som är beroende av livskraftiga bestånd. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samt att det hållbara kustnära fiskets konkurrenskraft värnas och är långsiktigt livskraftigt.

Mot denna bakgrund stödjer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag, men anser att Sverige bör verka för att förslaget i delar justeras så att slutresultatet bidrar till återhämtning av bestånden, blir ändamålsenligt, grundat på vetenskapliga råd och ekosystemansatsen och inte oproportionerligt drabbar det svenska lokala kustnära fisket. Det innebär att regeringen har för avsikt att i särskilda fall, så som för sill/strömming i centrala Östersjön, verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Särskilt i fråga om sill/strömming i centrala Östersjön är regeringens utgångspunkt att kvoterna inte bör öka utan minska jämfört med nu gällande kvoter. Regeringen anser vidare att förslaget i delar bör justeras något i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket som är beroende av livskraftiga bestånd. Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2024/25:5

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Bland dessa mål och principer ingår både ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruks

verksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt

med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska

verksamheterna bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett långsiktigt hållbart

livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft, som är beroende av

livskraftiga bestånd, långsiktigt värnas.

Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om bestånds storlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeri politikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystem ansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen och med hänsyn till osäkerheter i beståndsuppskattningarna. Det innebär att regeringen har för avsikt att för sill/strömming i hela Östersjön, Bottenhavet och Bottniska viken verka för en mycket mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag.

Regeringen bedömer vidare att fiskemöjligheterna ska syfta till att bevara och möjliggöra skyndsam

återhämtning av fiskbestånden, bidra till ökad produktionskapacitet, samt att fiskeverksamhetens

negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och på det sätt även bidra till återhämtning av

Östersjöns havsmiljö.

Att bestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser är en förutsättning för fiskets långsiktiga hållbarhet. Regeringen stödjer kompletterande åtgärder som är i linje med Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön för att säkerställa en snabb återgång av de berörda bestånden till nivåer som överstiger den nivå som kan ge MSY. Därtill anser regeringen att åtgärder ska vara ändamålsenliga och grundas på vetenskapliga råd. Metodik för att ta fram nivån på oundviklig bifångstkvot för torsk bör vara baserad på vetenskaplig rådgivning. Om vetenskaplig rådgivning inte är tillgänglig, bör det berörda blandfisket ges incitament att öka selektiviteten för att torskbestånden ska ges bättre förutsättningar till återhämtning. 

Historiskt sett har merparten av fångstkvoterna tagits upp av det storskaliga pelagiska trålfisket.

Regeringen anser att kustsamhällen och det svenska kustnära fiskets konkurrenskraft ska värnas och

vara livskraftigt och att grunden för detta är livskraftiga bestånd. Givet beståndssituationen för torsk

stödjer regeringen åtgärder för skydd av torskens lek, och anser att utformningen ska återspegla bästa

tillgängliga vetenskap och omfatta de djup där torsk potentiellt leker samtidigt som negativa effekter

bör undvikas för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup

där det kan påvisas att torsk inte leker. 

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje

medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och

om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och det

faktum att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten för dessa bestånd anser

regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk och lax i vissa

områden i Östersjön inom ramen för denna förordning.

Regeringen anser att regleringen av fiskemöjligheterna för lax bör utformas och fastställas på en nivå som medger ett fortsatt hållbart fiske på de hållbara laxbestånden och odlad lax samtidigt som skyddet för de svaga laxbestånden ökas ytterligare och förekomst av laxsjukdomar beaktas.

När det gäller kontroll och efterlevnad konstaterar regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt

element för att säkerställa ett hållbart fiske och understryker vikten av att fiskets aktörer konkurrerar

på lika villkor genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen

anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med all bristfällig regel

efterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s

fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå ett hållbart fiske. Regeringen

anser efter EU-revisionens granskning och kritik av medlemsstaternas fiskerikontroller att det behövs

fler och mer frekventa kontroller.

I linje med ovan angivna ståndpunkter anser regeringen att det finns behov att verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Särskilt i fråga om

sill/strömming i Östersjön, Bottenhavet och Bottniska viken är regeringens utgångspunkt att det krävs

en återhämtningspaus för det storskaliga industriella fisket samtidigt som det småskaliga kustnära fisket med fokus på humankonsumtion värnas.

Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket. Regeringen anser att för sill och strömming krävs en återhämtningspaus från det storskaliga industriella fisket och att en hållbar fiskförvaltning med kompletterande förvaltning av predatorer, tillsammans med aviserade permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området till 12 nautiska mil från baslinjen i Östersjön är av största vikt.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige bör generellt verka för betydligt sänkta kvoter för att ge fiskbestånden möjlighet att återhämta sig. Det gäller särskilt strömmingen i centrala Östersjön och Bottniska viken. Vänsterpartiet anser att det industriella blandfisket på sill och skarpsill för fiskmjöl i Östersjön måste stoppas. Regelverket bör dock utformas på ett sådant sätt att det småskaliga, kustnära fisket kan fortsätta. Det är nödvändigt att ekosystemansatsen tillämpas och försiktighetsprincipen är utgångspunkten för ett hållbart fiske.

Sverige bör verka för nollkvoter för torskbestånden. Kommissionen har i dessa delar föreslagit en bifångstkvot, men att det riktade fisket förbjuds. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. När det gäller skarpsill bör Sverige verka för att stänga det industriella fisket då detta innebär att betydande mängder sill/strömming fångas som bifångst eller felrapporteras. Utan minskat skarpsillsfiske kan sillen inte skyddas.

De vetenskapliga råden från Ices omgärdas av stora osäkerheter, vilket idag inte beaktas i förvaltningen. Ices rådgivning tar inte heller hänsyn till risker eller till hur fisketrycket på en art påverkar ekosystemet som helhet. Regeringen bör därför verka för att uppdraget till Ices förändras så att dessa brister åtgärdas. Regeringen också begära specifik rådgivning från Ices gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga. Det är även viktigt att tidigare beslut om att inkludera storleks- och åldersfördelning i rådgivningen implementeras snarast.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Ekosystemansatsen ska vara en utgångspunkt och försiktighetsprincipen ska ges företrädesrätt. Nationella miljömål samt åtaganden inom EU och internationellt ska nås, och behovet av starka ekosystem ska sätta ramarna för mänskliga aktiviteter. Livskraftiga fiskbestånd är grunden för ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt fiske. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge MSY, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen Osäkerheterna i beståndsuppskattningarna ska beaktas. I underlagen och rådgivningen från ICES framkommer dessa omfattande osäkerheter tydligt, och för att inte äventyra bestånden bör försiktighetsprincipen råda vid samtliga fall.

Regeringen bedömer vidare att fiskemöjligheterna ska syfta till att bevara och möjliggöra skyndsam återhämtning av fiskbestånden, bidra till ökad produktionskapacitet, samt att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och på det sätt även bidra till återhämtning av Östersjöns havsmiljö. Att bestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser är en förutsättning för fiskets långsiktiga hållbarhet och ett krav enligt lagstiftningen. Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den

miljömässiga, den ekonomiska och den sociala, men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet (prop. 2023/24:156). Ett hållbart nyttjande innebär därmed att uttag av fisk inte ska äventyra ekosystemets eller ekosystemkomponenternas välmående och heller inte möjligheten till nyttjande av havets ekosystemtjänster.

Utöver att aktivt verka för kraftigt sänkta kvoter kommer regeringen aktivt verka för effektiva kompletterande åtgärder (inkl. lekfredningsperioder) som åstadkommer omfattande minskningar av det industriella fisket och därmed är i linje med den fleråriga planen. Syftet är att åtgärderna snabbt ska bidra till återhämtade fiskbestånd samt att det hållbara kustnära fiskets konkurrenskraft värnas och är långsiktigt livskraftigt. Regeringen anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba det svenska kustnära fisket, som är beroende av livskraftiga bestånd. Detta i syfte att åtgärderna ska bidra till återhämtade fiskbestånd samt att det hållbara kustnära fiskets konkurrenskraft värnas och är långsiktigt livskraftigt.

Regeringen konstaterar att när det gäller det centrala sillbeståndet i Östersjön uppskattar Ices att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren, och att beståndet i år fortfarande ligger under Btrigger, och med 55% sannolikhet kommer att göra det även nästa år, även utan något fiske alls. När det gäller Bottniska viken har biomassan legat under gränsen Btrigger sedan 2021. Regeringen konstaterar också att den politiska förvaltningen av Östersjön hittills inte har levererat på lagstiftningens krav att minimera de negativa effekterna på miljön och beakta näringsväven och biologisk mångfald. Kommissionens förslag gällande flera målarter, däribland både det centrala beståndet av strömming och sill, och strömming i Bottniska viken, är inte i linje med lagstiftningens krav. Kommissionen föreslår ett alldeles för högt fiske.

Mot denna bakgrund kommer regeringen aktivt verka för att en långsiktig återhämtningsplan för Östersjön och Bottniska viken kommer till stånd, som lyfter bort de årliga besluten om fiskekvoter från de politiska förhandlingarna, och säkrar att inget storskaligt fiske tillåts innan bestånden befunnit sig på säkra nivåer under en längre tid. Utöver att aktivt verka för att kommissionen ger Ices i uppdrag att ta fram ett förslag till en sådan långsiktig återhämtningsplan till nästa höst, avser regeringen att verka för att fler kompletterande åtgärder kommer till stånd. Stängda områden under den tid som fisket är som mest intensivt, början till dialog samt process för ett återinförande av det tidigare förbudet mot industrifiske, förbud mot båtar av en viss storlek, utflyttning av trålgränser, nya fördelningsnycklar, redskapsbegränsning och krav på selektiva redskap är åtgärder som regeringen anser nödvändiga. Slutresultatet ska bidra till återhämtning av bestånden, bli ändamålsenligt, grundat på vetenskapliga råd och ekosystemansatsen och ska inte oproportionerligt drabba det svenska lokala kustnära fisket. Det innebär att regeringen har för avsikt att verka för en mycket mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Sverige kommer verka för kraftfulla minskningar av fisketrycket i hela Östersjön, inklusive Bottenhavet och Bottenviken genom låga kvoter och skonsamt fiske. Regeringen anser vidare att förslaget i delar bör justeras något i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket som är beroende av livskraftiga bestånd.

Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket. Torskbestånden har fortsatt dålig status och befinner sig under biologiskt säkra gränser och bifångstkvoten bör därmed minimeras. Det är inte rimligt att fiske efter en art, i detta fall rödspotta, kan gå ut över en annan när beståndens tillstånd är så dåligt. Detsamma gäller fisket efter skarpsill som får betydande bifångst av sill/strömming så kvoterna måste vara försiktigt satta med detta i åtanke.