Protokoll utskottssammanträde 2024/25:53

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2024/25:53

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2024/25:53
Datum	2025-06-10
Tid	Kl. 11.00-11.52
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att närvara Utskottet medgav att en tjänsteman från socialutskottets kansli närvarade under sammanträdet under punkt 8 på föredragningslistan, Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33).
§ 2	EU:s kommande långtidsbudget Utskottet överlade med statssekreterarna Christian Danielsson och Johanna Lybeck Lilja, biträdda av medarbetare från Statsrådsberedningen och Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria om MFF post 2027 (dnr 184–2024/25). Statssekreterarna redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian, se bilaga 2. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 3	EU:s årsbudget 2026 Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria om EU:s årsbudget 2026 (dnr 184–2024/25). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, dvs. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed av den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2026 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt som med god marginal ryms inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Sverige verkar vidare för ett lojalt genomförande av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, särskilt vad gäller den så kallade kaskadmekanismen för räntebetalningar kopplade till EU:s återhämtningsinstrument. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 4	Ändringar i EU-förordningar för att stärka försvarsindustrin Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria 2024/25:FPM41. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar de delar av förslaget som ger möjlighet att omfördela medel för att stärka försvarssektorn. Det är positivt att kommissionen agerar på Europeiska rådets uppmaning att öka finansieringen av det europeiska försvaret och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Befintliga EU-instrument och omprioritering av befintliga resurser kan spela en viktig roll i det arbetet. Regeringen anser att det är angeläget att genomförandet av förslaget tar hänsyn till redan beslutade arbetsprogram samt pågående projekt i de aktuella fonderna och programmen. Regeringen anser att det är viktigt att upprätthålla sunda budgetprinciper i den fleråriga budgetramen. Regeringen motsätter sig därför kommissionens förslag om ökad för- och medfinansiering från EU. Regeringen motsätter sig också att medel som har återbetalats eller som inte har använts i EIC-pilotfasen i forskningsprogrammet Horisont 2020 öronmärks på det sätt som föreslås, i stället för att återgå till EU:s budget. Att avvika från sunda budgetprinciper kan bli prejudicerande och innebära budgetära konsekvenser. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 5	Aktuella EU-frågor: Genomförandet av den svenska planen för återhämtning och resiliens Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet informerade om aktuella EU-frågor: Genomförandet av den svenska planen för återhämtning och resiliens.
§ 6	Anmälningar Sammanträdet den 17 juni ställdes in, då inga ärenden är inplanerade.
§ 7	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2024/25:52.
§ 8	Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2024 (FiU24) Utskottet fortsatte beredningen av Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2024. Ärendet bordlades.
§ 9	Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:185. Ärendet bordlades.
§ 10	Nästa sammanträde Torsdag 12 juni kl. 10.30.
Justerat den 12 juni 2025 av Edward Riedl

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2024/25:53

§1-2

§3-10

Ledamöter

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Edward Riedl (M) ordförande

X

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

-

-

Oscar Sjöstedt (SD)

X

X

Gunilla Carlsson (S)

X

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

X

Björn Wiechel (S)

-

-

Jan Ericson (M)

X

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

X

Charlotte Quensel (SD)

X

X

Eva Lindh (S)

X

X

Ida Drougge (M)

X

X

Ida Gabrielsson (V)

X

X

Hans Eklind (KD)

X

X

Martin Ådahl (C)

X

X

David Perez (SD)

X

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

X

Cecilia Rönn (L)

X

X

Suppleanter

Christian Lindefjärd (SD)

Peder Björk (S)

X

X

Adam Reuterskiöld (M)

O

O

Joakim Sandell (S)

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Pia Trollehjelm (SD)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

O

Yusuf Aydin (KD)

O

O

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Joar Forssell (L)

Annika Hirvonen (MP)

Oliver Rosengren (M)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Linus Lakso (MP)

Mauricio Rojas (L)

Anders Ekegren (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Katja Nyberg (SD)

Anders Karlsson (C)

O

O

Merit Frost Lindberg (M)

N= närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

R= omröstning med rösträkning O= ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2 till protokoll 2024/25:53

Regeringens preliminära övergripande ståndpunkter är:

Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast. Svensk avgift bör hållas nere. EU:s budget som andel av BNI för reguljära utgifter ska fortsatt vara omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta morgondagens utmaningar. Den svenska avgiften hålls nere genom nivån på taken i fleråriga budgetram och fortsatta rabatt-arrangemang.

Nästa fleråriga budgetram måste vara redo att ge fortsatt stöd till Ukraina för makrofinansiell likviditet, militärt stöd, återhämtning och uppbyggnad. Medel till Ukraina bör vara en självklar del av nästa fleråriga budgetram. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det är viktigt att EU är enat i sitt stöd till Ukraina. Det kan komma att inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.

Regeringen vill se en politik och en flerårig budgetram som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraft, klimatet, kriminaliteten. Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden. Positioner som innebär positiva prioriteringar i budgettermer behöver därför formuleras med beaktande av principen att nedprioriteringar samtidigt ska anges.

Utformningen av fleråriga budgetramen i kommande och följande perioder behöver hitta en balans mellan att kunna införliva nya medlemsstater, inklusive ett land av Ukrainas storlek, och politikens omfattning och innehåll. Här behöver de stora skillnaderna i ekonomisk struktur och utvecklingsnivå och tidsperspektivet för utvidgningen beaktas men även medlemsstaternas prioriteringar, behoven och politikens ändamålsenlighet och effekter i de nya medlemsstaterna. Detta gäller särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.

Den fleråriga budgetramen och den politik den finansierar behöver en enklare struktur, få tematiska områden och färre program. Detta för att skapa ändamålsenlig beredskap, flexibilitet och handlingsberedskap i en föränderlig värld, till exempel för att hantera kriser och säkerställa gränsskydd. En reformerad struktur behöver vara förenlig med bindande tak.

Flexibilitetskonceptet behöver omdefinieras och omregleras i syfte att skapa förenlighet med sunda budgetprinciper. Centrala principer är att ha tillräckliga marginaler av oallokerade medel under bindande tak och inrättande av en enkel uppsättning arrangemang som tydligt skiljer på nödlägen under pågående budgetår och nya eller ändrade prioriteringar.

Långsiktig konkurrenskraft kräver förbättrade ramvillkor såsom FoU, innovation, regelförenklingar och en fördjupad inre marknad framför allt för tjänster. Vidare krävs en fördjupad kapitalmarknadsunion med bättre kapitalförsörjning.

Regeringen är i princip för en ny genomförandemodell som bygger på prestationsbaserad budgetering. Prestationsbaserad budgetering och genomförande kan på vissa områden ha flera fördelar vad avser politikens fokus på resultat och dess måluppfyllnad. Det kräver att politiken i sig utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder och att modellen dels respekterar finanspolitisk autonomi dels blir proportionerlig i den grad den binder medlemsstater i förhållande till beroendet av EU-medel. Relevanta lärdomar ska dras från utformningen och genomförandet av Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Skillnader i administrativa strukturer och förvaltningstraditioner bör beaktas. Vi måste undvika dels en alltför stor administrativ börda och tillförsäkra att en modell för prestationsbaserad budgetering införs på ett balanserat och ändamålsenligt

sätt dels krav på förändringar i centrala delar av den svenska förvaltningsmodellen.

Regeringen understryker att kopplingen mellan EU-finansiering och rättsstatlighet ska förstärkas och utvidgas. Medlemsstater som inte följer rättsstatens principer ska inte få ta del av EU-stöd. Rättsstatskonditionalitet och efterlevnad av stadgan om de grundläggande rättigheterna bör gälla för hela budgeten, även den gemensamma jordbrukspolitiken. En genomförandemodell med nationell plan kan vara ett viktigt verktyg för att skapa en ex-ante länk mellan EU-medel och efterlevnaden av rättsstatens principer.

Nyckelprinciper för EU-finansiering såsom nationell medfinansiering, strikta återtagande-regler och excellens ska bibehållas.

Regeringen ser inget behov av, och är kritisk till, nya egna medelskomponenter.

Regeringen är emot gemensam upplåning i syfte att finansiera bidrag till medlemsstater.