Protokoll utskottssammanträde 2024/25:4 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2024/25:4)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:4
DATUM	2024-10-03
TID	08.00 – 09.10 09.15 – 09.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 386 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 35-2024/25). Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Utskottet beslutade att genomföra en förnyad överläggning med regeringen i frågan vid utskottets sammanträde den 17 oktober 2024. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Information från Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionens generaldirektör med medarbetare lämnade information om myndighetens verksamhet och om aktuella händelser.
§ 3	Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:152 och motioner. Ärendet bordlades
§ 4	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 217–2024/25).
§ 5	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att ställa in sammanträdet tisdagen den 15 oktober 2024. Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 17 oktober 2024 kl. 08.00.
Vid protokollet Eva Forsman Justeras den 17 oktober 2024 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2024/25:4

§ 1

§ 2

§ 3 - 5

LEDAMÖTER

Emma Nohrén (MP), ordförande

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

Martin Kinnunen (SD)

Anna-Caren Sätherberg (S)

John Widegren (M)

Joakim Järrebring (S)

Staffan Eklöf (SD)

Malin Larsson (S)

Helena Storckenfeldt (M)

Tomas Kronståhl (S)

Mattias Eriksson Falk (SD)

Jytte Guteland (S)

Marléne Lund Kopparklint (M)

Kajsa Fredholm (V)

Stina Larsson (C)

Victoria Tiblom (SD)

Elin Nilsson (L)

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Joanna Lewerentz (M)

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Helena Lindahl (C)

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2024/25:4

Överläggning den 3 oktober 2024 om kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Bland dessa mål och principer ingår både ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruks-verksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska verksamheterna bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft, som är beroende av livskraftiga bestånd, långsiktigt värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med relevanta delar av Livsmedelsstrategin, Agenda 2030 och proposition 2023/24:156, Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet (prop. 2023/24:156).

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen och med hänsyn till osäkerheter i beståndsuppskattningarna. Det innebär att regeringen har för avsikt att i särskilda fall, så som för sill/strömming i centrala Östersjön, verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag Regeringen bedömer vidare att fiskemöjligheterna ska syfta till att bevara och möjliggöra skyndsam återhämtning av fiskbestånden, bidra till ökad produktionskapacitet, samt att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och på det sätt även bidra till återhämtning av Östersjöns havsmiljö. Att bestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser är en förutsättning för fiskets långsiktiga hållbarhet. Regeringen stödjer kompletterande åtgärder som är i linje med Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön för att säkerställa en snabb återgång av de berörda bestånden till nivåer som överstiger den nivå som kan ge MSY. Därtill anser regeringen att åtgärder ska vara ändamålsenliga och grundas på vetenskapliga råd. Metodik för att ta fram nivån på oundviklig bifångstkvot för torsk bör vara baserad på vetenskaplig rådgivning. Om vetenskaplig rådgivning inte är tillgänglig, bör det berörda blandfisket ges incitament att öka selektiviteten för att torskbestånden ska ges bättre förutsättningar till återhämtning.

Historiskt sett har merparten av fångstkvoterna tagits upp av det storskaliga pelagiska trålfisket. Regeringen anser att det svenska kustnära fiskets konkurrenskraft ska värnas och vara livskraftigt och att grunden för detta är livskraftiga bestånd. Fiskemöjligheterna ska inte utformas på ett sätt som oproportionerligt drabbar näringarna i Sverige. Syftet är att värna det hållbara fiskets konkurrenskraft och att bidra till levande kustsamhällen. Givet beståndssituationen för torsk stödjer regeringen åtgärder för skydd av torskens lek, och anser att utformningen ska återspegla bästa tillgängliga vetenskap och omfatta de djup där torsk potentiellt leker samtidigt som negativa effekter bör undvikas för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där det kan påvisas att torsk inte leker.

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och det faktum att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten för dessa bestånd anser regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk och lax i vissa områden i Östersjön inom ramen för denna förordning. Regeringen anser att regleringen av fiskemöjligheterna för lax bör utformas och fastställas på en nivå som medger ett fortsatt hållbart fiske på de hållbara laxbestånden och odlad lax samtidigt som skyddet för de svaga laxbestånden ökas ytterligare och förekomst av laxsjukdomar beaktas.

När det gäller kontroll och efterlevnad konstaterar regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och understryker vikten av att fiskets aktörer konkurrerar på lika villkor genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå ett hållbart fiske.

I linje med ovan angivna ståndpunkter stödjer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag, dock anser regeringen att det finns behov att i särskilda fall verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Särskilt i fråga om sill/strömming i centrala Östersjön är regeringens utgångspunkt att kvoterna inte bör öka utan minska jämfört med nu gällande kvoter. Kvoterna bör därför sättas mer restriktivt än kommissionen föreslår. Regeringen anser vidare att förslaget i delar bör justeras något i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket som är beroende av livskraftiga bestånd. Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket. Regeringen anser att de åtgärder som följer av havsmiljöpropositionen om en hållbar fiskförvaltning med kompletterande förvaltning av predatorer, tillsammans med aviserade permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i Östersjön, ska kunna bidra till en starkare integrering i, och växelverka med, havsmiljöarbetet

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2024/25:4

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Bland dessa mål och principer ingår både

ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruks-verksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska verksamheterna bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft, som är beroende av livskraftiga bestånd, långsiktigt värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med relevanta delar av Livsmedelsstrategin, Agenda 2030 och proposition 2023/24:156,

Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen

utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet (prop. 2023/24:156).

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om bestånds-storlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeri-politikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, ekosystem-ansatsen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen och med hänsyn till osäkerheter i beståndsuppskattningarna. Det innebär att regeringen har för avsikt att i särskilda fall, så som för sill/strömming i centrala Östersjön, verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag.

Regeringen bedömer vidare att fiskemöjligheterna ska syfta till att bevara och möjliggöra skyndsam återhämtning av fiskbestånden, bidra till ökad produktionskapacitet, samt att fiskeverksamhetens

negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och på det sätt även bidra till återhämtning av Östersjöns havsmiljö. Att bestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser är en förutsättning för fiskets långsiktiga hållbarhet. Regeringen stödjer kompletterande åtgärder som är i linje med Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön för att säkerställa en snabb återgång av de berörda bestånden till nivåer som överstiger den nivå som kan ge MSY. Därtill anser regeringen att åtgärder ska vara ändamålsenliga och grundas på vetenskapliga råd. Metodik för att ta fram nivån på oundviklig bifångstkvot för torsk bör vara baserad på vetenskaplig rådgivning. Om vetenskaplig

rådgivning inte är tillgänglig, bör det berörda blandfisket ges incitament att öka selektiviteten för att torskbestånden ska ges bättre förutsättningar till återhämtning.

Historiskt sett har merparten av fångstkvoterna tagits upp av det storskaliga pelagiska trålfisket. Regeringen anser att kustsamhällen och det svenska kustnära fiskets konkurrenskraft ska värnas och vara livskraftigt och att grunden för detta är livskraftiga bestånd. Givet beståndssituationen för torsk stödjer regeringen åtgärder för skydd av torskens lek, och anser att utformningen ska återspegla bästa tillgängliga vetenskap och omfatta de djup där torsk potentiellt leker samtidigt som negativa effekter bör undvikas för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där det kan påvisas att torsk inte leker.

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och det faktum att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten för dessa bestånd anser regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk och lax i vissa områden i Östersjön inom ramen för denna förordning. Regeringen anser att regleringen av fiske-möjligheterna för lax bör utformas och fastställas på en nivå som medger ett fortsatt hållbart fiske på de hållbara laxbestånden och odlad lax samtidigt som skyddet för de svaga laxbestånden ökas ytterligare och förekomst av laxsjukdomar beaktas.

När det gäller kontroll och efterlevnad konstaterar regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och understryker vikten av att fiskets aktörer konkurrerar på lika villkor genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regel-efterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s

fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå ett hållbart fiske. Regeringen anser efter EU-revisionens granskning och kritik av medlemsstaternas fiskerikontroller att det behövs fler och mer frekventa kontroller.

Regeringen anser vidare att förslaget i delar bör justeras något i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket som är beroende av livskraftiga bestånd. Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket. Regeringen anser att en återhämtningspaus de

åtgärder som följer av havsmiljöpropositionen om en hållbar fiskförvaltning med kompletterande förvaltning av predatorer, tillsammans med aviserade permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området till 12 nautiska mil från baslinjen i Östersjön, ska kunna bidra till en starkare integrering i, och växelverka med, havsmiljöarbetet

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige bör generellt verka för betydligt sänkta kvoter för att ge fiskbestånden möjlighet att återhämta sig. Det gäller särskilt strömmingen i centrala Östersjön och Bottniska viken. Vänsterpartiet anser att det industriella blandfisket på sill och skarpsill för fiskmjöl i Östersjön måste stoppas. Regelverket bör dock utformas på ett sådant sätt att det småskaliga, kustnära fisket kan fortsätta. Det är nödvändigt att ekosystemansatsen tillämpas och försiktighetsprincipen är utgångspunkten för ett hållbart fiske.

Sverige bör verka för nollkvoter för torskbestånden. Kommissionen har i dessa delar föreslagit en bifångstkvot, men att det riktade fisket förbjuds. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. När det gäller skarpsill bör Sverige verka för att stänga det industriella fisket då detta innebär att betydande mängder sill/strömming fångas som bifångst eller felrapporteras. Utan minskat skarpsillsfiske kan sillen inte skyddas.

De vetenskapliga råden från Ices omgärdas av stora osäkerheter, vilket idag inte beaktas i förvaltningen. Ices rådgivning tar inte heller hänsyn till risker eller till hur fisketrycket på en art påverkar ekosystemet som helhet. Regeringen bör därför verka för att uppdraget till Ices förändras så att dessa brister åtgärdas. Regeringen också begära specifik rådgivning från Ices gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga. Det är även viktigt att tidigare beslut om att inkludera storleks- och åldersfördelning i rådgivningen implementeras snarast.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Bland dessa mål och principer ingår både ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen inom våra nationella och internationella åtaganden och där naturens och fiskebeståndens tillstånd sätter ramarna. om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Livskraftiga bestånd är grunden till en verksamheterna bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen och ett hållbart, ekonomiskt bärkraftigt, fiske. som en del av ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft, som är beroende av livskraftiga bestånd, långsiktigt värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med relevanta delar av Livsmedelsstrategin, Agenda 2030 och proposition 2023/24:156, Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet (prop. 2023/24:156). Ett hållbart nyttjande innebär att uttag av fisk inte ska äventyra ekosystemets eller ekosystemkomponenternas välmående och heller inte möjligheten till nyttjande av havets ekosystemtjänster

I underlaget och rådgivningen från ICES finns stora osäkerheter och för att inte äventyra bestånden bör försiktighetsprincipen råda vid samtliga fall.

Det innebär att regeringen har för avsikt att i särskilda fall, så som för sill/strömming i centrala Östersjön, verka för en mer mycket mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Sverige kommer verka för lägre fisketryck i hela Östersjön, inklusive Bottenhavet och Bottenviken genom låga kvoter och skonsamt fiske. Regeringen bedömer vidare att fiskemöjligheterna ska syfta till att bevara och möjliggöra skyndsam återhämtning av fiskbestånden, bidra till ökad produktionskapacitet, samt att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och på det sätt även bidra till återhämtning av Östersjöns havsmiljö. Att bestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser är en förutsättning för fiskets långsiktiga hållbarhet. Förutom att aktivt verka för kraftigt sänkta kvoter kommer regeringen stödjer aktivt verka för att fler kompletterande åtgärder som är i linje med Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön för att säkerställa en snabb återgång av de berörda bestånden till nivåer som överstiger den nivå som kan ge MSY kommer till stånd. Stängda områden under den tid som fisket är som mest intensivt, början till dialog samt process för ett återinförande av det tidigare förbudet mot industrifiske, förbud mot båtar av viss storlek, utflyttning av trålgränser, nya fördelningsnycklar, redskapsbegränsning, krav på selektiva redskap är åtgärder som regeringen anser nödvändiga. Därtill anser regeringen att åtgärder ska vara ändamålsenliga och grundas på vetenskapliga råd. Torskbestånden har fortsatt dålig status och befinner sig under biologiskt säkra gränser och bifångstkvoten bör minimeras. Det är inte rimligt att fiske efter en art, i detta fall rödspotta, kan gå ut över en annan när beståndens tillstånd är så dåligt. Detsamma gäller fisket efter skarpsill som får betydande bifångst av sill/strömming så kvoterna måste vara försiktigt satta med etta i åtanke. Metodik för att ta fram nivån på oundviklig bifångstkvot för torsk bör vara baserad på vetenskaplig rådgivning. Om vetenskaplig rådgivning inte är tillgänglig, bör det berörda blandfisket ges incitament att öka selektiviteten för att torskbestånden ska ges bättre förutsättningar till återhämtning.

Historiskt sett har merparten av fångstkvoterna tagits upp av det storskaliga pelagiska trålfisket. Regeringen anser att det svenska kustnära fiskets konkurrenskraft ska värnas och vara livskraftigt och att grunden för detta är livskraftiga bestånd. Fiskemöjligheterna ska inte utformas på ett sätt som oproportionerligt drabbar näringarna i Sverige. Syftet är att bygga upp och återskapa livskraftiga fiskebestånd som ger friska hav och en trygg livsmedelsförsörjning. I det ligger också att värna det hållbara fiskets konkurrenskraft och att bidra till levande kustsamhällen. Givet beståndssituationen för torsk stödjer regeringen åtgärder för skydd av torskens lek, och anser att utformningen ska återspegla bästa tillgängliga vetenskap och omfatta de djup där torsk potentiellt leker. samtidigt som negativa effekter bör undvikas för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där det kan påvisas att torsk inte leker.

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och det faktum att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten för dessa bestånd anser regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk och lax i vissa områden i Östersjön inom ramen för denna förordning. Regeringen kommer aktivt verka för att rapporteringsskyldigheten av kvoterade arter inom fritidsfisket kommer till stånd snarast så att informationen kan ingå i fiskerådgivningen. Regeringen anser att regleringen av fiskemöjligheterna för lax bör utformas och fastställas på en nivå som medger ett fortsatt hållbart fiske på de hållbara laxbestånden och odlad lax samtidigt som skyddet för de svaga laxbestånden ökas ytterligare och förekomst av laxsjukdomar beaktas.

När det gäller kontroll och efterlevnad konstaterar regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och understryker vikten av att fiskets aktörer konkurrerar på lika villkor genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna, inklusive Sverige, kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå ett hållbart fiske.

I linje med ovan angivna ståndpunkter stödjer kommer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag, dock anser regeringen att det finns behov att i särskilda fall verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Särskilt i fråga om sill/strömming i centrala Östersjön och Bottenviken är regeringens utgångspunkt att kvoterna inte bör öka utan minska jämfört med nu gällande kvoter. Kvoterna bör därför sättas mer restriktivt än kommissionen föreslår. Regeringen anser vidare att förslaget i delar bör justeras något i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket som är beroende av livskraftiga bestånd. Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket. Regeringen anser att de åtgärder som följer av havsmiljöpropositionen om en hållbar fiskförvaltning med kompletterande förvaltning av predatorer, tillsammans med aviserade permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i Östersjön, ska kunna bidra till en starkare integrering i, och växelverka med, havsmiljöarbetet.

Protokoll utskottssammanträde 2024/25:4

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Utskottens och EU-nämndens protokoll