Protokoll utskottssammanträde 2024/25:42

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2024/25:42

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:42
DATUM	2025-06-12
TID	08.00 – 08.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom ramen för konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten vid ministermötet i juni 2025 Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 145 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 1587-2024/25). Statssekreterare Daniel Westlén redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). C-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid förberedelserna för det 20:e mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites CoP20) Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av COM(2025) 142 och regeringens överläggnings-promemoria (dnr 1587-2024/25). Statssekreterare Daniel Westlén redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4). V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Miljöråd 17 juni 2025 Statssekreterare Daniel Westlén, biträdd av medarbetare vid Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information inför Miljörådet den 17 juni 2025.
§ 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller dataförvaltning och interoperabilitet, innehållande av utbetalningar, årligt prestationsavslut och kontroller och sanktioner Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 236. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2023/1542 vad gäller skyldigheter för ekonomiska aktörer i fråga om policyer för tillbörlig aktsamhet avseende batterier Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 258. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 17 juni 2025 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 17 juni 2025 Kjell-Arne Ottosson

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2024/25:42

§ 1–2

§ 3–6

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

-

-

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

John Widegren (M)

-

-

Joakim Järrebring (S)

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

Malin Larsson (S)

-

-

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

Tomas Kronståhl (S)

-

-

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

Jytte Guteland (S)

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

-

Kajsa Fredholm (V)

O

X

Stina Larsson (C)

X

X

Victoria Tiblom (SD)

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

X

X

Johan Löfstrand (S)

Joanna Lewerentz (M)

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

X

X

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

Magnus Oscarsson (KD)

Helena Lindahl (C)

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

X

X

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Roland Utbult (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

X

X

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

Björn Petersson (S) t.o.m. 250629

X

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2024/25:42

Överläggning den 12 juni 2025 om förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom ramen för konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten vid ministermötet i juni 2025

Regeringens ståndpunkt:

Anpassa gränserna för Ospars havsområde så att det omfattar vatten under portugisisk och spansk jurisdiktion och internationella vatten däremellan

Regeringen kan stödja att ett rådsbeslut tas fram på de rättsliga grunder som rådets rättstjänst anger och att EU intar en position i Ospar att stödja en ändring av konventionen.

Inom Ospar råder konsensus om förslaget. Havsområden runt Makronesien har hög biodiversitet och utgör viktiga vandrings-, födosöks- och förökningsområden för många marina arter. En utvidgning kan främja Ospars mål om ökat miljöskydd i Nordostatlanten, inklusive möjlighet till ökat miljöskydd av områden bortom nationell jurisdiktion, samt bättre integrering och harmonisering med EU:s havsmiljödirektiv.

Begränsning av vissa produkter för att förhindra utsläpp av plast i den marina miljön

Regeringen kan stödja att ett rådsbeslut tas fram på de rättsliga grunder som anges av kommissionen och att EU intar en position i Ospar att stödja ett beslut.

Inom Ospar råder konsensus om förslaget, som syftar till att minska risken för plastförorening genom att förhindra utsläpp av EPS/XPS och andra skumplastmaterial från pontoner och bojar i OSPAR:s område. Avtalsparterna ska vidta åtgärder för att förebygga och eliminera användningen av nya och fasa ut befintliga pontoner och bojar som består av helt oskyddad cellplast. De som är inkapslade i ett annat tåligare material tillåts. Nödvändig tillsyn av efterlevnaden ska genomföras.

Hantering av spillvatten från avgasreningssystem ombord på fartyg

Regeringen kan stödja att ett rådsbeslut tas fram på de rättsliga grunder som anges av kommissionen och att EU intar en position i Ospar att stödja ett beslut.

Rådsbeslutet har reviderats för att inkludera de två alternativa förslagen som föreligger Osparkommissionen. Dels ett beslut om förbud av utsläpp i territorialvatten, dels ett beslut om förbud av utsläpp i inre vatten och hamnar i kombination med en rekommendation om att förbjuda utsläpp i territorialhavet utanför.

Sverige har i Ospar varit drivande i att ta fram underlag och bakgrundsdokumentation som stödjer en ambitiös åtgärd i Ospar som syftar till att signifikant minska utsläpp av tvättvatten och medföljande farliga ämnen från skrubbers i OSPAR:s maritima område. Sverige har föreslagit den starkaste åtgärden, nämligen att parterna ska införa nationella förbud mot utsläpp i territorialhavet från öppna skrubbrar från 1 juli 2027 och stängda skrubbrar 1 januari 2029. Förbudet ska gälla i territorialhavet, inre vatten och hamnområden. Cirka hälften av Ospars parter stödjer det svenska förslaget. Några parter stödjer ES förslag om ett förbud i inre vatten och hamnar i kombination med en rekommendation i territorialhavet. Några parter, inklusive några EU-medlemsstater, har svårt att acceptera en Ospar-åtgärd i territorialhavet och pekar i stället på IMO. Tre EU-medlemsstater som inte är part till Ospar har uttalat sig emot förslaget, vilket är mycket ovanligt. Ett rådsbeslut kan fattas med kvalificerad majoritet.

Rekommendationen om bästa praxis för hantering av marint skräp

Struket ur rådsbeslutet. Kan eventuellt omfattas av LTT.

Inom Ospar råder konsensus om förslaget. Regeringen stödjer antagande av rekommendationen. Ospars regionala handlingsplan för marint skräp samlar ett flertal åtgärder, vanligen antagna som överenskommelser som inte omfattas av rapporteringskrav. För att öka genomförandegraden samt möjliggöra uppföljning samlas dessa under en paraplyrekommendation med tillhörande rapporteringskrav, utformad för att uppfylla Ospars behov men även för annan rapportering, t.ex för EU:s havsmiljödirektiv.

Regional handlingsplan för samordnade åtgärder för att förebygga och minska undervattensbuller

Struket ur rådsbeslutet. Kan eventuellt omfattas av LTT.

Inom Ospar råder konsensus om förslaget. Regeringen stödjer antagande av den regionala handlingsplanen. Den regionala handlingsplanen för undervattensbuller förväntas antas av Ospar som en överenskommelse, ett övergripande vägledningsdokument som inte är bindande. Handlingsplanen är ett ramdokument för samordning av individuella åtgärder för att begränsa undervattensbuller, t.ex. från sjöfart och geofysiska undersökningar samt dialog med intressenter. Åtgärderna utgör inriktningar till gemensamt arbete inom Ospar och ska bygga på och vara kompatibla med befintligt arbete i andra organisationer, t.ex. inom EU och IMO. Varje åtgärd kommer att förhandlas inom Ospar som enskilda instrument.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2024/25:42

Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom ramen för konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten vid ministermötet i juni 2025

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Inför ett totalförbud mot utsläpp av rengöringsrester från tankrengöring

För att skydda marina ekosystem och biologisk mångfald måste alla utsläpp av tankrengöringsrester, inklusive de som klassas som mindre skadliga enligt MARPOL Annex II, förbjudas i Nordostatlanten. Detta förhindrar att giftiga ämnen når känsliga områden och minskar risken för långsiktiga skador på bottendjur, fisk, sjöfåglar och marina däggdjur.

Det behövs investeringar och utveckling av effektiva mottagningsanläggningar för tankrengöringsvatten vid samtliga större hamnar. Det ska vara enkelt och kostnadseffektivt för rederier att lämna tankrengöringsrester i land, vilket minskar behovet av att olagligt släppa ut ämnen i havet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2024/25:42

Överläggning den 12 juni 2025 om förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid förberedelserna för det 20:e mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites CoP20)

Regeringens ståndpunkt:

Förslag om släkteslistning av Anguilla

Kommissionen har föreslagit att lista hela släktet Anguilla på konventionens bilaga II, vilket innebär att samtliga 19 underarter listas. En av arterna är den europeiska ålen, som sedan 2009 är listad i konventionens bilaga II. I dagsläget är endast europeisk ål listad i bilaga II.

Regeringen har i diskussionerna i rådet motsatt sig förslag med argumenten nedan.

Listningsförslaget har stora brister beträffande data kring de olika arterna samt handelsstatistik kring dessa. Om förslaget går igenom går det därför inte att utvärdera eventuella effekter av listningen. Stödet från range states (länder som hyser arterna) är också mycket begränsat.

Skulle förslaget gå igenom kommer det inte att finnas incitament att samla mer information om illegal handel med vår europeiska ål. Samma utmaningar som finns i dag kommer att fortsatt vara aktuella givet en släkteslistning, dvs problem med spårbarhet, feldeklarationer i tull samt illegal handel. Sveriges uppfattning är att mer information, framför allt om de tropiska ålarterna, behöver samlas in och en noggrann analys måste göras innan något listningsförslag läggs fram.

Sverige har i stället förordat att som ett första steg ta fram en resolution om ål som täcker hela släktet och som syftar till att titta på de utmaningar som idag gäller för den europeiska ålen och föreslå globalt samordnade åtgärder och samarbete. En resolution skulle kunna fungera som en grund för gemensamma ansträngningar och ge parterna incitament att vidta åtgärder, bygga samarbete och dela kunskap – inklusive datainsamling för framtida referens, bedömningar och potentiella listningsförslag.

I dagsläget är det enbart Sverige och ytterligare ett medlemsland som uttryckt att de är negativa till en släkteslistning.

Förslag om listning av hajarter i familjen Centrophoridae (sorghaj, näbbnoshaj)

En av arterna i familjen Centrophoridae diskuterades i EU:s hajarbetsgrupp innan diskussionerna i rådet startade, och som ett möjligt förslag för EU att föreslå till partsmötet. Inom gruppen fanns då enighet om att avvakta detta förslag och att inte lägga fram något nytt hajlistningsförslag på kommande partsmöte utan att i stället fokusera på att implementera tidigare tagna listningsförslag.

Hajarbetsgruppen diskuterade också flera möjligheter för att ta frågan om djuphavshajar vidare och tog fram ett arbetsdokument som kan presenteras vid kommande partsmöte om ”Draft Decisions on trade, conservation and management of deep-water Elasmobranchs”. Dokumentet bygger på tidigare inhämtad information om familjen samt behovet av att hämta in mer information kring djuphavshajar, och föreslår bl a att hålla en specifik workshop för att kunna ta fram rätt åtgärder.

När diskussionerna i rådet startade kom dock en formell begäran från ett medlemsland att EU skulle föreslå att lista familjen Centrophoridae på bilaga II, med Panama som medförslagsställare.

Förslaget har mött kritik från Sverige och ytterligare ett medlemsland på grund av att det har kommit sent och att det för närvarande inte finns tillräcklig information om många av arterna för att möjliggöra lämpliga åtgärder för att förbättra deras status. Kompletterande data har efterlysts men i skrivande stund inte inkommit.

Regeringen har därför i diskussionerna i rådsarbetsgrupperna inte gett stöd till förslaget utan i stället förordat att EU - som ett första steg och i linje med diskussionerna i hajarbetsgruppen - tar fram ett arbetsdokument som fokuserar på kunskapsuppbyggnad och datainsamling och som omfattar utkast till beslut om handel, bevarande och förvaltning av djuphavshajar där de berörda arterna ingår. Detta kan senare ligga till grund för en analys av arter som kan dra nytta av en listning.

I dagsläget är det enbart Sverige och ytterligare ett medlemsland som har uttryckt att de är negativa till en släkteslistning.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2024/25:42

Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid förberedelserna för det 20:e mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites CoP20)

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser inte att kunskapsbrist är ett giltigt skäl att avstå från insatser för att skydda hotade arter. Därmed faller regeringens resonemang bakom att rösta nej till listning av släktet Anguilla samt av hajarter i familjen Centrophoridae.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vi anser att regeringen ska ställa sig bakom kommissionens förslag att lista hela släktet Anguilla på

konventionens bilaga II, vilket innebär att samtliga 19 underarter listas. Regeringen bör fortsatt arbeta för att föra upp den europeiska ålen på konventionens bilaga I. Vi anser också att regeringen ska ställa sig bakom förslaget om att lista arter inom familjen sorghajar/näbbnoshajar på bilaga II.

Listning i bilaga II kräver inte att arten är hotad – som regeringen också skriver – utan är ett skydd för arter som kan påverkas negativt av handel vilket exempelvis gäller alla de listade ålarterna. Vid en CITES-listning krävs att man gör en så kallad ”non-detriment finding” för att motivera hur handel kan bedrivas utan att arten tar skada av det, och då måste man undersöka och dokumentera situationen och motivera hur handel kan ske på ett uthålligt sätt.

Vi anser därför att en listning av alla ålarterna är bra för informationssituationen – det tvingar alla länder som vill exploatera/handla med ål att undersöka, motivera och redogöra för att det sker på ett sätt som inte är skadligt.